Inriktningsbok Svenska 2010/2011 Kurserna 9SV211/9SV311, 9SV221/9SV321 9SV231/9SV331, 9SV241/9SV341

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Inriktning svenska Inriktningsbok Svenska 2010/2011 Kurserna 9SV211/9SV311, 9SV221/9SV321 9SV231/9SV331, 9SV241/9SV341

2 Innehåll Innehåll... 2 Välkommen till Inriktning svenska... 3 Om Inriktning svenska... 4 Allmänt... 4 Beskrivning av kurserna... 4 Kursstruktur... 6 VFU... 7 Bedömningsunderlag VFU... 7 Definition av verksamhetsområden... 7 Litteratur... 8 Ansvar... 8 Textgrupp... 8 Kontaktpersoner

3 Välkommen till Inriktning svenska Inriktning svenska erbjuder kurser som integrerar ämnesteori, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen har också en tydlig forskningsförankring som utgör en del av den studerandes utveckling mot en vetenskaplig förståelse av ämnet. I Inriktning svenska ses språk, text, läsning, texttolkning, skrivande och lärande som en helhet. Kurserna betonar dock olika aspekter av skolämnet svenska så att en god grund kan läggas för arbetet som lärare med svenskämnet i skolan. I ämnet svenska behandlas språk och litteratur som en helhet. Därför kan inte ämnet svenska delas upp i moment som bygger på varandra i en given turordning. Det går inte att hitta en jämnt växande utveckling genom skolåren som innebär att små barn berättar och beskriver, medan äldre elever kan se sammanhang, utreda och argumentera. Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar, och tonåringen har inte upphört att berätta och fantisera, men de gör det på olika sätt. Redan det lilla barnet kan delta i samtal om litterära erfarenheter och om litteraturens specifika drag. Språkutveckling innebär att elevernas begreppsvärld vidgas. Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om språkets betydelse för lärande. Men inom svenskämnet ryms huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling, vilket innebär ökad säkerhet att använda språket uttrycksfullt och tydligt i både tal och skrift och ökad förmåga att förstå, uppleva och tillgodogöra sig litteratur. Det ingår i ämnet att beakta genusperspektivet, så att förutsättningarna för utvecklingen av språket i såväl tal som skrift blir gynnsamma för båda könen. Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker. Det ger gemensamma upplevelser att reflektera över och tala om. Det ger kunskaper om det svenska språket, om olika kulturarv och om vår omvärld. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. Språket och litteraturen är således ämnets centrala innehåll och en källa till kunskap om världen runt omkring oss. (Kursplan i svenska för grundskolan, 2000, ur Ämnets karaktär och uppbyggnad, Skolverket) I denna inriktningsbok finns samlad information kring de olika delar som utgör det första året i studierna till svensklärare. I skissen på sidan 6 finner du även en översikt av de kurser som ingår i svensklärarutbildningen. Lycka till med Dina studier! Maria Ulfgard Inriktningsansvarig maria.ulfgard@liu.se

4 Om Inriktning svenska Allmänt Inriktning svenska består av fyra kurser om vardera 15 hp. Kursplaner för varje kurs finns tillgängliga på hemsidan för Inriktning svenska. På hemsidan finns även litteraturlistor och annan information inför kursstart. Till varje delkurs finns två kursplaner. Detta beror på den progression som ska synas i kursernas innehåll och examinationsformer under utbildningen till lärare. Man kan som student läsa Inriktning svenska som första inriktning (nivå G2) eller som andra inriktning (nivå G3). Under läsåret 2010/2011 kommer studenterna att vara indelade i olika grupper; både efter vald åldersinriktning (verksamhetsområde) och i blandad grupp, beroende på kursernas olika innehåll. Under den första delkursen utses studentrepresentanter som under inriktningsåret har kontakt med inriktningsansvarig och kursansvarig. Frågor om utvärdering och annat av intresse för att god kvalitet på utbildningen ska hållas, ges utrymme vid studentrepresentantmöten. Beskrivning av kurserna 1. Barns och ungdomars språk (9SV211/9SV311) Kursen genomförs veckorna ht 2010 Kursansvar: Suzanne Parmenius Swärd (suzanne.parmenius.sward@liu.se) och Ulrika Andersson (ulrika.andersson@liu.se) Innehållet i kursen är riktat mot elevers språk och skriftspråksutveckling. Betingelser som påverkar barns och ungdomars språkutveckling såsom genus, klass och etnicitet uppmärksammas. Allt större förmåga ställs på individens förmåga att kunna läsa och skriva för att kunna vara delaktig i samhällsutvecklingen. Därför beaktas även hinder för språkutveckling i kursen. Den studerandes egna muntliga och skriftliga kompetens fokuseras också. Svenska skrivregler ingår som ett moment i den senare delen av kursen. Som ett led i den vetenskapliga skolningen skrivs slutligen en rapport grundad på empiri från den verksamhetsförlagda utbildningen. 2. Litteratur och skola (9SV221/ 9SV321) Barn - och ungdomslitteratur delkurs I, 9 hp Litteraturen i samhälle och skola delkurs II, 6 hp Kursen genomförs veckorna ht 2010 (vt 2011) Kursansvar: Maria Ulfgard (maria.ulfgard@liu.se) Läsning av skönlitteratur är ett viktigt inslag i skolans svenskundervisning. En mängd skönlitterära texter passerar genom våra klassrum, vi undervisar konkret om litterära texter och vi använder även dessa texter som stöd vid exempelvis tematiska arbeten. Skolan har också som uppgift att stödja elevernas eget sökande efter lämplig skönlitteratur. Enligt styrdokumenten för svenskämnet ska skolan lära eleverna att förhålla sig till litterära texter, 4

5 stimulera dem till att gemensamt kunna diskutera om det lästa samt stödja dem att självständigt kunna reflektera över såväl litteraturen som sin egen läsupplevelse. I lärarutbildningen fokuserar vi därför på barn- och ungdomslitteraturens genrer och både den historiska utvecklingen och den nutida litteraturen behandlas. Olika teorier om läsning av skönlitterära texter tas upp och skilda didaktiska överväganden diskuteras. Här följer några viktiga frågeställningar som tas upp i kursen: - Hur kan man analysera en text? - Vilka tolkningsmöjligheter finns vid mötet med olika texter? - Vad händer vid läsningen, vid det konkreta mötet mellan en text och läsaren? - Hur förhåller sig läraren till de litterära texternas mångfald och till variationen av läsare som finns i ett klassrum? - Vilka didaktiska val står en lärare inför och vilka möjligheter finns vid arbetet med de skönlitterära texterna? Med utgångspunkt i kurslitteraturen och i barn- och ungdomslitteraturen söker vi gemensamt svar på dessa och liknande frågor. En svensklärare är i hög grad beroende av den tillgång på skönlitterära böcker som finns i skola och på skolbibliotek. För att kunna hitta lämpliga böcker till sina elever bör en lärare känna till hur och var böcker produceras, hur de distribueras, var de recenseras osv. och ha kunskap om vilka värderingar och normer som styr produktion, distribution och recensionsverksamhet. Det är också viktigt att ha kunskap om ett skolbiblioteks pedagogiska roll, exempelvis att känna till vilka krav som är rimliga för en svensklärare att ställa på ett skolbibliotek. Olika läsvanor och skilda preferenser när det gäller skönlitteratur finns hos eleverna, och detta skapar en spänning i svenskämnets klassrum. Dessa faktorer medverkar vid valet av skönlitteratur, vid planering av litteraturundervisning och vid undervisningens genomförande. I den andra delkursen ges en introduktion till det litteratursociologiska studiet. Det litterära systemets produktion, distribution och konsumtion studeras utifrån en litteratursociologisk utgångspunkt. Olika kulturella kretslopp som bokmarknad, litterär kritik och kulturpolitik lyfts fram och förändringar i skilda litterära och kulturella kretslopp och deras betydelse för litterära genrers framväxt analyseras. 3. Språkbeskrivning (9SV231/9SV331) Kursen genomförs veckorna vt 2011 Kursansvar: Linda Jönsson (linda.jonsson@liu.se) Suzanne Parmenius-Swärd (suzanne.parmenius-sward@liu.se) Innehållet i den första delen av kursen består av studier i elementär svensk grammatik. De studerande läser en grammatikbok och övar och befäster sina kunskaper genom övnings- och analysuppgifter. Kursdelens syfte är att den studerande ska vänja sig vid att inte bara betrakta svenska språket som ett medel för kommunikation utan också som ett objekt för analys och resonemang. Kursens senare del behandlar texters uppbyggnad, genre och struktur. Övergripande begrepp och teorier presenteras i denna textanalytiska delkurs. Studenten övar sig i att använda språkvetenskapliga verktyg för att granska och analysera, värdera samt ge respons på sakprosatexter. Kursen har ett tydligt didaktiskt perspektiv på språk och text. 5

6 4. Svenskämnet i teori och praktik (9SV241/9SV341) Kursen genomförs veckorna vt 2011 Kursansvar: Suzanne Parmenius-Swärd (suzanne.parmenius-sward@liu.se) Innehållet i denna kurs syftar till att i huvudsak ge didaktiska kunskaper, såväl i de teoretiska studierna som i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Den första delen av kursen är stofftät eftersom många av föreläsningarna och seminarierna utgör en förberedelse inför en längre VFU på fyra veckor. Den studerande ska under denna kurs utveckla en större säkerhet i sin lärarkompetens och ta ett större ansvar för planering och undervisning i svenskämnet. Målsättningen är att utifrån ämnesteori och ämnesdidaktisk teoribildning utveckla en kompetens inom svenskämnet vid planering av innehåll och genomförande av undervisning samt vid evaluering och bedömning. Kursen har även som mål att utveckla den studerandes vetenskapliga förmågor. I slutet av kursen förväntas den studerande sammanföra sina erfarenheter från VFU:n med sitt ämnesteoretiska kunnande i en ämnesdidaktisk diskussion inom ramen för ett skriftligt examinationsarbete. Kursstruktur Studiegång svensklärare Tidigare år grundskolan Senare år grundskolan Gymnasiet VFU Inriktning år 1 Ht 1-15hp Barns och ungdomars språk VFU 2v 9SV211,9SV dagar 16-30hp Litteratur och skola Barn- och ungdomslitteratur 9hp VFU 1v 9SV221,9SV321 Litteraturen i samhälle och skola 6hp +3 dagar LISVA2 Vt 31-45hp Språkbeskrivning Grammatik 7,5hp VFU 1v 9SV231,9SV331 Textanalys 7,5hp LISVB hp Svenskämnet i teori och praktik VFU 4v Svenskämnets villkor och förutsättningar +2 dagar 9SV241,9SV341 LISVB1 Fördjupning år 2 Ht 61-75hp Svenska språket Svensk språkhistoria 7hp Ingen VFU LSSVC1 Fonetik 4hp Textanalys 4hp 76-90hp Litteraturvetenskap. Antiken -> idag. Litteraturvetenskap. Antiken -> medeltiden 7,5hp Ingen VFU LSSVCS Renässans -> förromantik 7,5hp LSSVCG Vt hp Litteraturvetenskap talet -> idag Ingen VFU LSSVD hp Svenska språket. Språk i Norden samt uppsats Ingen VFU LSSVD2 Samt 5 övriga VFU-tillfällen Breddning erbjuds för studenter med annan inriktning än svenska. 15hp Svenska språket Muntlig och skriftlig framställning LSSVA2/9SV351 Grammatik Normativ stilistik. VFU 2,5 dagar 15hp Litteraturvetenskap En sammanhållen kurs i litteratur- LSSVA4/9SV361 sociologi, barn- och ungdomslitteratur samt litteraturdidaktik. VFU 2,5 dagar

7 VFU Vår strävan är att VFU:n ska planeras med handledaren i början av inriktningsåret och leda till en ökad progression avseende undervisningstid och självständigt ansvar. Vi rekommenderar därför att studenten skriver en VFU-dagbok. VFU-utlägget är enligt följande: Två dagar i vecka 37 för första möte och planering Vecka 39 och 40. Egen undervisning och medverkan i lärares lektioner och arbetsuppgifter Vecka 47. Undervisning och medverkan i litteraturmoment och VFU-uppgift samt tre dagar i vecka 50, för uppföljning och VFU- uppgift Vecka 10. Undervisning och medverkan på lektioner fokus på språk och text Vecka Eget ansvar för arbetsmoment, självständigt lärararbete under ledning Utöver detta ska den studerande genomföra 5 valfria dagar/kvällar. Dessa kan användas för föräldramöten, studiebesök, uppföljning av moment etc. Vi rekommenderar att två dagar görs under hösten och tre dagar under våren. Sociala och didaktiska lärarförmågor tränas under hela inriktningsåret och examineras i den sista kursen, Svenskämnet i teori och praktik. Handledaren ger underlag för examination genom att fylla i ett VFU-omdöme. Två olika blanketter används, beroende på om svenska läses som första inriktning (nivå G2) eller andra inriktning (nivå G3). Handledare som arbetar inom inriktningen inbjuds till två möten under året. (Det första mötet äger rum måndagen den 4 oktober kl i Key-huset, Karins Corner). Vid dessa tillfällen ges möjlighet till information och erfarenhetsutbyte. Bedömningsunderlag VFU Bedömningsformulär för första och andra inriktningen finns att hämta på Lärarprogrammets hemsida ( Lättaste vägen att nå dokumenten är att gå in via fliken VFU och sedan klicka sig vidare till Bedömningsunderlag. Definition av verksamhetsområden Grundskolans tidigare år definieras som år 1 6. Av den verksamhetsförlagda utbildningen inom inriktningen ska normalt minst 7 av 10 veckor genomföras i år 1 6 varav en del i år 1 3 (ca 3 veckor). Resterande tid kan göras i år Grundskolans senare år definieras som år 5 9. Av den verksamhetsförlagda utbildningen inom inriktningen ska normalt minst 7 av 10 veckor genomföras i år 5 9 varav en del i år 7 9 (ca 3 veckor). Resterande tid kan göras i år Gymnasieskolan definieras som gymnasieskolan eller motsvarande. Av den verksamhetsförlagda utbildningen inom inriktningen ska normalt minst 7 av 10 veckor genomföras i gymnasieskolan eller motsvarande. Resterande tid kan göras i år

8 Litteratur Viss litteratur är gemensam för alla, annan litteratur är vald med utgångspunkt från vilken åldersgrupp man tänker sig undervisa i (framgår av litteraturlistan). Till litteraturlistan läggs också valda texter i stencil eller kompendieform. Ansvar Inriktningsansvarig tar hand om de övergripande frågorna i inriktningen till exempel. frågor som gäller VFU. Det finns en kursansvarig för varje delkurs. Till den personen vänder man sig med frågor som gäller kursen. För bästa studieresultat rekommenderas att de studerande tar ett stort ansvar för sitt eget och gruppens lärande. Genom att vara väl förberedd till seminarier och föreläsningar bidrar studenten med kunskap och erfarenheter, vilket är av stor vikt för kursernas innehåll. Kom ihåg att seminarier, föreläsningar och VFU endast bidrar med en del av kursinnehållet. Schemalagda icke lärarledda seminarier (ILS) räknas som en del i kursen och kursinnehållet. Textgrupp Under inriktningen kommer ni att tillhöra en så kallad Textgrupp (TG). Tanken med textgruppen, är att ni ska arbeta med ert eget skrivande. Gruppen ska träffas kontinuerligt under hela året. Träffarna kan både vara som lärarledda och icke lärarledda seminarier (ILS). De erfarenheter och kunskaper som görs under VFU:n ligger till grund för innehållet i skrivuppgifterna. Textgruppsarbetet ska ha som mål att vara en fungerande och aktiv del av studierna. I textgruppsarbetet får man prova olika skrivtekniker och texter av olika slag diskuteras. Responsgivning och ökad textförståelse är ett mål för textgruppen. En aktivt skrivande lärare har stora möjligheter att få aktivt skrivande elever. I textgruppsarbetet kommer du att få möjlighet att skriva texter i olika genrer. Du kommer att samtala om dina egna och andras texter i så kallade responsgruppsarbete och även kunna diskutera texter med din seminarielärare. I kursplanerna i svenska för både grundskolan och gymnasiet betonas vikten av att eleverna skall lära sig att skriva olika typer av texter och att samtala om egna och andras texter. Genom detta övar de upp sin metaspråkliga förmåga det vill säga. sin förmåga att reflektera över det skrivna ordet, vilket är en viktig del av elevens språkutveckling. Det är betydelsefullt att du som blivande svensklärare också får rikligt med möjligheter att öka din medvetenhet om din egen språkliga utveckling. I textgruppen diskuteras formfrågor såsom genre, textkonstruktion, ordval, stil etc. Ett underlag för dina texter kan vara de erfarenheter och kunskaper du skaffar dig under VFUperioderna. Aktuella frågor från skolans värld kan ses som naturliga utgångspunkter för dina texter. Använd dig i ditt skrivarbete av rekommenderad litteratur och sök modelltexter i tidningar, romaner och andra textmedier. Det egna textarbetet är en process. En viktig faktor är att man behöver skriva, samtala och bearbeta sina texter under en längre tid för att utvecklas till en god skribent. Uppgifterna är obligatoriska moment och samlas i en portfölj. Textportföljen ska hållas aktiv under inriktningsårets gång. Syftet med skrivportfölj är bland annat att du själv kan överblicka din egen kunskaps- och språkutveckling och på så sätt öka dina möjligheter att reflektera över ditt eget lärande. Under tre av inriktningsårets kurser ligger textgruppsarbetet schemalagt. De olika textgruppsuppgifterna introduceras i respektive kurshandledning. 8

9 Kontaktpersoner Förutom kursansvariga och övriga undervisande lärare finns följande kontaktpersoner till stöd: Inriktningsansvarig Maria Ulfgard Studievägledare Elisabet Kloow Institutionsadministratör Monica Påhlsson Övrig kontaktperson Suzanne Parmenius-Swärd