ÖPPNA EKONOMIER. Det cirkulära flödet, nationalräkenskaper och stabiliseringspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖPPNA EKONOMIER. Det cirkulära flödet, nationalräkenskaper och stabiliseringspolitik"

Transkript

1 ÖPPNA EKONOMIER ROB Det cirkulära flödet, nationalräkenskaper och stabiliseringspolitik Vi börjar med det cirkulära flödet. Hur funkar internationell handel? Tänk att ett land importerar en massa varor utan att exportera något. Går det? I så fall, hur? Vi går vidare till konjunktur och stabiliseringspolitik. Vi börjar med den enkla Keynesianska modellen och fasta växelkurser. Hur påverkar internationell handel möjligheterna för stabiliseringspolitik? Vi går vidare till modeller med kapitalrörlighet och rörliga växelkurser. BNP och BNI (kapitel 3). BNP, bruttonationalprodukt, är värdet av det som produceras inom landets gränser. Därför är det lika med totala faktorbetalningar från företagen inom landet. Studera figuren och ge ett uttryck för BNP i termer av Y, C, G, I, NX, och PIU (primära inkomster från utlandet). BNI, bruttonationalinkomst, är lika med de totala inkomsterna som floder in till ett lands innevånare. Se figuren. Ge ett uttryck för BNI i termer av det som behövs av följande: Y, C, G, I, NX, och PIU (eller F som är i stort sett samma sak se kapitel 4, sidan 73). - IMP NX + EXP C+G I BNI Y, BNP - Inkomster till utlandet PIU eller F (kap 4 s. 73) + Inkomster från utlandet 17 maj

2 2 Världsekonomin består av två länder med BNP lika med Y 1 respektive Y 2. Land 1 äger allting i det andra landet både kapital och arbetarna (de är slavar). Alla inkomster därifrån tas hem till land 1. Visa det cirkulära flödet för båda länderna. Vad är BNI i respektive land? Bytesbalansen (kapitel 4). Titta igen på det cirkulära flödet för BNP och BNI. Flöden av pengar mellan länderna måste också balansera. Dvs att nettoimport måste vara lika med primära inkomster från utlandet, eller NX bör vara lika med minus PIU (eller F). Om NX = F innebär det en restriktion på mängden som kan importeras. Vad är restriktionen i ord? Detta är faktiskt fel! Vi behöver en ny post i figuren, bytesbalansen. Förklara innebörden av bytesbalansen! Definiera! bytesbalansen - IMP NX + EXP C+G I BNI Y, BNP - Inkomster till utlandet + Inkomster från utlandet PIU (eller F)

3 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 3 Innebär en negativ bytesbalans att det går back i statens budget? När kan det vara bra att ha en negativ bytesbalans? Keynes (kapitel 14) med fasta växelkurser. Vi börjar med Sverige på 70-talet. Växelkursen är fast och kapitalrörelser begränsade. Tänk dig en Keynesiansk öppen ekonomi. Staten skruvar upp AD. Vad händer med export? Vad händer med import? Är multiplikatorn högre eller lägre än i en sluten ekonomi? Vad händer med bytesbalansen? I en sluten ekonomi, enligt Keynes, påverkas varken realt eller finansiellt sparande av AD-förändringar såsom en ökning i G (fast det blir minus för staten, plus för konsumenter). Summera resultaten ovan. Hur ser det ut i en öppen ekonomi ifall man höjer G? (Figur 15.2.) Vad händer med Y? Vad händer med NX och bytesbalansen?

4 4 När importen ökar och exporten är konstant, försämras bytesbalansen. (Antag att F, nettoinkomster från utlandet, är opåverkad.) För att betala företagen i utlandet måste svenska kronor växlas till dollars. (Tag detta som ett samlingsnamn för utländsk valuta.) Vem ger företagen dessa dollars? Håller detta i längden? Vad kan centralbanken göra åt situationen? (Kolla om idiotstoppet, ruta 15.3.) Vilka alternativ finns för att finansiera en negativ bytesbalans? Idiotstoppet ägde rum i ett läge med fast växelkurs samt omfattande reglering av kapitalrörelser. Då gick det att utan vidare höja den svenska räntan över nivån i andra länder. Vi ska titta på hur det ser ut när vi har helt fri kapitalrörlighet. Först ska vi etablera ekvivalensen mellan fasta växelkurser och en enda valuta. Antag att 10 kronor är värd 1 dollar, och kommer alltid att vara det. Detta kan hända av flera anledningar. Hur kan det blir så ifall man har metallmyntfot? Hur kan det blir så med pappersmyntfot? Behöver man i så fall dessa kronor?

5 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 5 Nu har vi etablerat att fasta växelkurser länder emellan är som en enda valuta. Tänk då att ett antal länder har en enda valuta, men de har var sin centralbank som bedriver sin politik ungefär som i Sverige idag. Vad händer ifall ett litet land bland dessa höjer sin reporänta? Finns det utrymme för penningpolitik i det lilla landet? Och hur går det med finanspolitiken? Till slut, hur är det med störningar? En monetär chock (t.ex. minskning i penningmängden inom den lilla ekonomin)? En finans-chock (t.ex. skift nedåt i AD)? Det kanske hjälper att tänka på en liten delstat i ett land, eller helt enkelt en liten del av ett land. Vad händer ifall man, i Dalsland, börjar trycka upp egna kronor för att få ned räntenivån i landskapet? Vad händer ifall kommunen i Dalsland lånar en massa pengar och investerar dem i byggprojekt i landskapet?

6 6 Rörlig växelkurs PPP. När växelkursen är rörlig blir saker och ting betydligt knepigare. Vi börjar med ett mellanting, alltså växelkurs som ska vara fast, men blir inte det till slut... Vi börjar från början. Allt annat lika, vilken nivå bör växelkursen ha? (Kapitel 12, sidan 235.) Rörlig växelkurs fast men inte trovärdig. Antag att Sverige har en fast växelkurs. Dock har vi haft högre inflation än omvärlden under en längre tid. Vad händer med nettoexport? Vad händer med bytesbalansen? Vad skapas det för tryck på växelkursen? Det visar sig i detta läge att förväntningar är A och O. Tänk att du är utlänning och håller en massa svenska värdepapper. Någon gång tänker du sälja dem och växlar pengarna till dollars. Vad gör du ifall den svenska avkastningen i är lika med den amerikanska, samtidigt som du är säker på att den svenska valutan håller sitt värde? Vad gör du ifall du tror på en devalvering av den svenska kronan inom en snar framtid? Vad händer om alla tänker likadant? Det här påminner om hur det gick för värdet av värdepapper på andrahandsmarknaden. Trodde marknaden på en räntehöjning så sjönk värdet av nuvarande papperen direkt, och därmed höjdes avkastningen. På samma sätt vill alla bli av med kronor vid en viss växelkurs ifall alla tror på en devalvering. Valutamarknaden är en marknad där man handlar med tillgångar! Ett Keynesianskt avbrott. Vad händer med konjunkturen ifall ett sådant oväntat devalvering sker? (Figur 15.3, sidan 282).

7 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 7 Med tanke på rationella förväntningar mm, vad tror du händer på sikt? Vad gör man åt en sådan ond spiral med fallande växelkurs? Rörlig växelkurs fullständigt rörlig. Tänk dig ett land med inflation ständigt 2 procent högre än omvärlden. Vad händer med växelkursen över tiden? Vad händer med räntenivån? (Vilken ränta kräver du för att hålla tillgångar i detta land?) Om växelkursen bestäms av PPP, hur instabil bör den vara från dag till dag? Om den bestäms av förväntningar om framtida räntor samt framtida växelkursen? Rita! Antag att växelkursen är fritt rörlig. Du håller en massa svenska värdepapper. Vad gör du om du tror att växelkursen kommer att sjunker gentemot dollarn snart? Vad kan få dig att ändra ditt beslut? Här är det ruta 16.2 som gäller. Det internationella ränteparitetsvillkoret är i=i + e+riskpremie. Dvs att den inhemska räntan i i en liten ekonomi skiljer sig från räntan i i den stora grannen dels med den förväntade deprecieringstakten e, dels med riskpremien; det senare uppkommer för att investerare ogillar att hålla en tillgång vars framtida värde de är osäkra på. Under 80-talet var svenska räntor mycket högre än i omvärlden tack vare denna riskpremie.

8 8 Konjunkturpolitik med rörlig växelkurs. Här skiljer sig analysen radikalt från boken (senare delen av kapitel 16.) Hur funkar penningpolitik när växelkursen rör sig fritt och det gör också kapital? Tänk att centralbanken i den lilla ekonomin sänker reporäntan, oväntat, för att få fart på ekonomin. Antag att internationella marknader tror att banken kommer att hålla i den låga räntan under en period. När räntan sjunker, vad vill du göra med dina svenska värdepapper? Vad händer, omedelbart, med växelkursen? Vad måste hända med e enligt ränteparitetsvillkoret? (Antag att riskpremien är oförändrad.) Om e, den förväntade deprecieringstakten, blir negativ innebär det att valutan förväntas öka i värde med tiden. Men vi räknade ut att det borde bli en omedelbar minskning i växelkursen. Hur kan det hänga ihop? Slutsats. Expansiv penningpolitik i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs gör att växelkursen sjunker och därför ökar NX och därmed AD. Hur funkar en finanspolitisk expansion när växelkursen rör sig fritt och det gör också kapital? Effekten beror på hur centralbanken reagerar på ändringen i finanspolitik, precis som i en sluten ekonomi. Antag en modern ekonomi där centralbanken styr räntan. Om centralbanken håller räntan konstant, då blir det en expansiv effekt, men om centralbanken parerar genom att höja räntan då blir det inget. I vilket fall blir effekten mindre i en öppen ekonomi, eftersom expansionen leder till ökad import. Det internationella växelkurssystemet Hur har det gått till under åren? Vilket system är bäst? Vilket system kommer att gälla i framtiden? En mycket kort redogörelse för olika system. Metallmyntfot och fasta växelkurser.

9 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 9 Har två länder metallmyntfot i samma metall har de, implicit, en fast växelkurs. Förklara! Med pappersmyntfot och kreditpengar kan det bli problem ifall folk tappar förtroende för bankerna och vill ta ut sina pengar. Kan det bli sådana problem med metallmyntfot? Kan det ske devalveringar i ett system med metallmyntfot? Är det egentligen så stor skillnad mellan metallmyntfot och pappersmyntfot? Pappersmyntfot och fasta växelkurser. Antag två länder som har kommit överens om en fast växelkurs (eller som har guldmyntfot). Dock bedriver det ena landet en mycket expansiv politik som leder till hög inflation. Vad händer?

10 10 Förklara hur fasta växelkurser (alt. guldmyntfot) kan tänkas lösa förtroendeproblemet för en regering som vill bedriva stram politik. Är det säkert att det funkar? Rörliga växelkurser. Antag ett litet land som tillåter växelkursen att röra sig fritt. Landet bedriver en expansiv politik som leder till hög inflation. Förklara vad som händer. En historisk överblick på systemens användning. Guldmyntfot vanligast fram till Dock under en sådan kris som första världskriget vill man inte längre binda sig att hosta upp guld om någon vill lämna in sina pengar. Därför gör man inte det pappersmyntfot! 1 Hur finansierar man ett krig i en sluten ekonomi? Konsumtion Varumarknad Offentlig, G Privat, C Finansiell marknad Sparande Transfer. Skatter Lön, ränta, vinst Utbetalningar Faktormarknad Efter kriget ville man återinföra guldmyntfot, men det funkade inte av den enkla anledningen att länderna inte bedrev samma politik. När Storbritannien (och Sverige) hade en expansiv politik ledde det till underskott i bytesbalansen, och ont om guld. Därför blev det spekulativa attacker på dessa valutor. De fick lämna guldmyntfoten! 1 En annan anledning är att om folk börjar tro på en devalvering med guldmyntfot blir det kaos! Vad vill du hellre hålla guld eller papper?

11 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 11 Efter andra världskriget blev det ett nytt globalt system där USA hade guldmyntfot, och andra länder höll fasta växelkurser mot dollarn. Dessutom hindrade man spekulativa attacker genom att hindra kapitalrörlighet mellan länder. Därför gällde det också att ha bytesbalans, eftersom de kompenserande kapitalrörelserna inte fick ske! Systemet förhandlades fram av UK (Keynes) och USA. Keynes ville ha flexibilitet, USA vill ha stabilitet. IMF övervakade. bytesbalansen - IMP NX + EXP C+G I BNI Y, BNP - Inkomster till utlandet + Inkomster från utlandet PIU (eller F) Kunde inte balans upprätthållas blev det istället devalveringar. Och det kunde det inte heller! När det var självaste USA som hade för expansiv politik blev problemen för stora, och Nixon upphävde guldmyntfoten 1971; därmed föll systemet. Sedan dess har vi haft mer eller mindre rörliga växelkurser. Dock under 80-talet inleddes nya försök att knyta ihop de europeiska valutorna och hålla mer eller mindre fasta kurser. Dessa försök rasade samman 1992 av samma anledningen som vanligt; marknaden trodde att visa valutor var övervärderade. Bland andra det engelska pundet och den svenska kronan. Centralbankerna försökte försvara valutorna med extremt höga korta räntor, men de föll i alla fall. Man hade inte fått förtroende av marknaden för sin politik; alla trodde att Tyskland var tuffare (stramare). Och det var de nog. Hur skapar man förtroende för sin strama politik när man inte binder fast sin valuta?

12 12 En historisk överblick II: utfallet. Guldmyntfoten funkade bra för att begränsa finanspolitiken samt penningmängden, och då också inflation. I övrigt blandade resultat, men Bretton Woods funkade också ganska bra. Räntan speglar inflationen. Det är oerhört vanskligt att koppla långsiktig tillväxt till valutasystem; tror man på sådant ser det ju bra ut för Bretton Woods. Vad gäller systemens hållbarhet gäller det alltid, ifall man ska hålla fasta växelkurser, att man också håller jämna steg vad gäller tillväxt i penningmängden. På gamla tider (innan Keynes) fattade man inte vilka möjligheter man hade (t.ex. att skruva upp konjunkturen genom att öka penningmängden), därför var det inga problem. Efter Keynes blev det problem... Även om man håller jämna steg kan marknaden få en annan uppfattning. Därför kan det i princip bli spekulativa attacker mot en valuta som har ingen anledning annat än att alla tror på en spekulativ attack. Därför har man mer eller mindre gett upp försök att låsa samman valutor. Antigen får de flyta fritt, eller så går man samman helt och hållet; en enda valuta. Hur har det gått till i Sverige vad gäller växelkurs samt stabiliseringspolitik? Gamla tider se kapitel 12, sidan 238. Moderna tider, fram till 1985 se kapitel 23. Utvecklingen i Sverige kan, i stora drag, ses som ganska likartad den övriga västvärlden. En intressant detalj är att Sverige hade utlöst av krig ett av de tidigaste systemen med pappersmyntfot, redan Vi ska titta lite närmare på det som hände i Sverige från och med 1951, när Sverige anslöt sig till Bretton Woodssystemet. Ett mycket viktigt drag i det hela var valutareglering och kontroll av kapitalrörelser över gränserna. Varför går det bra med höga skatter på kapital och företagens vinster när man har hård kontroll över kapitalrörelser? Varför är det lättare att bedriva kontracyklisk politik (finans- och penningpolitik) i skydd av sådan hård kontroll? Dock kan import och export av varor också hamna i obalans. (Det behöver inte vara kapitalrörelser som ställer till det.) Kommer du ihåg idiotstoppet?

13 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 13 Efter Bretton Woods bröt samman, höll man svenska kronan i takt med D-marken. Dock fick stabiliseringspolitiken, framförallt målet att hålla ner arbetslöshet, ta stor plats. Detta ledde till hög inflation och ett flertal devalveringar. 2 Analysera förloppet med hjälp av figuren. Pris, kronor/ enhet AD 1,2,3 Om inte lönerna kan pressas tillbaka är en devalvering -- som höjer NX och därmed flyttar AD åt höger -- den enda lösningen. MAS SAS Högkonjunktur Kostnadsökning leder till minskad real AD, dels genom minskad export. Vid 'jämvikten' är valuten övervärderad och NX negativ. Det råder lågkonjunktur. Expansiv politik Produktion/år, dollars 1982 körde regeringen i Sverige med en så-kallad offensiv devalvering. Dvs en kraftig devalvering inte framtvingad av marknaden. Analysera effekterna! Att lova en fast växelkurs har visat sig vara ett mycket dåligt sett att skapa förtroende för den inhemska penningpolitiken. Vad gör man istället, numera? Euron: Sveriges framtid? (Kapital 25). Hittills har vi kommit fram till att det är ingen idé för ett litet land att lova att hålla en fast kurs mot en annan valuta. Ett sådant löfte kan vara tänkt att ge förtroende åt den inhemska finans- och penningpolitiken, men i praktiken fungerar det dåligt eller inte alls. Sådant förtroende låter sig inte köpas så lätt. Resultatet blir ekonomiska svängningar: cyklar med överhettning kostnadskris/lågkonjunktur devalvering. Dock kan det tyckas att det finns andra fördelar med fasta växelkurser. Framförallt underlättar det handel. Långsiktiga leveransavtal mellan valutaområden präglas av osäkerhet när växelkursen är rörlig. Parterna måste fråga sig ifall kursen kommer att ändras sådan att överenskomna mängder och priser blir fel. Verkligen fasta kurser minskar risk i långsiktiga avtal eller exportsatsningar. 2 Dessutom ledde negativa utbudschockar (såsom oljeprischockerna) till uppgångar i både arbetslöshet och inflation.

14 14 Utöver detta finns det kostnader för att det överhuvudtaget finns olika valutor: transaktionskostnader i samband med valutahandel. Varför inte då slå samman på riktigt och skaffa en enda valuta? Då underlättas handel (lägre risk, lägre transaktionskostnader) och då bör BNP ökar. Calmforsutredningen estimerade besparingarna i transaktionskostnader som 0, 2 procent av BNP (sidan 473). Ökar BNP-tillväxt? Minskar arbetslösheten? Fördelarna är då ganska klara, även om deras storlek är osäker. Vilka är nackdelarna? Man förlorar penningpolitisk självständighet. Varför? Ändringar i växelkurs kan inte dämpa störningar, reala eller nominella, gentemot andra delar av unionen. Detta kan leda till långdragna anpassningar med t.ex. arbetslöshet som följd. Norrbotten har något högre arbetslöshet än genomsnittet i Sverige. Hade arbetslösheten där kunnat vara lägre ifall man hade haft sin egen valuta? Förklara! Antag en fattig region med hög arbetslöshet och mycket bidrag. Vad tror du om regionens nettoexport? Primära inkomster från utlandet? Bytesbalans? Förklara! Vad kan vi lära oss om Euron från Norrbottensexemplet?

15 Vilka länder passar ihop då? Man ska (vilja) handla mycket med varandra! MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 15 Länderna ska gärna vara mycket flexibla vad gäller priser och löner, och inte vara allt för beroende av en sektor (då är man mer utsatt för störningar). Länderna ska, förutom att de är lika med varandra och handlar med varandra, ha en hög grad av faktorrörlighet med varandra. Detta innebär att t.ex. arbetskraften kan utan vidare vandra från det ena landet till det andra. Norrbotten igen. Skulle Norrbotten behöva sin egen valuta ifall arbetskraften där kunde utan vidare ta jobb i övriga Sverige? Talar detta för en europeisk valutaunion? Eller en nordisk?? Vad tror du är den egentliga drivkraften bakom EMU och euron? Handlar det om att spara 0, 2 procent av BNP? Folkomröstningen. En intressant diskussion i boken (sidan 480) men inget som egentligen hör till. Detta är politisk ekonomi, som ni kanske tog upp under kursen i mikroekonomi. 90-talskrisen (kapitel 23 s443 samt kap 26) avreglerades den inhemska kreditmarknaden. Affärsbanker fick låna ut pengar som de ville, inte som Riksbanken bestämde. Förklara vad en sådan förändring kan ha för effekt på konjunkturen! Vad händer då med tillgångspriser? Avregleringen skapade en partajstämning där både utbud av och efterfrågan för lånemedel steg. Många skuldsatte sig kraftigt och investerade stort i tillgångar såsom aktier, vars värde steg. Man fattade inte faran med detta. Hushållen kände sig mer förmögna och konsumerade mer. Allt såg bra ut på ytan... men det privata sparandet var lågt eller negativt, inflationen var hög och därmed försämrades bytesbalansen. Devalveringsförväntningar växte avskaffades valutaregleringen. Man fick ta sina pengar utomlands om man ville. Samtidigt stramade man åt, och realräntan steg då inflation sjönk snabbare än den nominella räntan. (Stram politik i Tyskland, som Sverige var tvungen att följa, bidrog till detta.) När realräntan steg, sjönk värdet av svenska tillgångarna eftersom framtida utbetalningar från dessa tillgångar blev mindre värda. När man trodde på fortsatt nedgång

16 16 blev det också så; självuppfyllande profetia! Det finansiella systemet drabbades då många som hade lånat inte kunde betala. Fastighetsbolag föll som flygor. Hushållen ökade sitt sparande och minskade konsumtion; AD sjönk och arbetslöshet steg kraftigt. Krisen var så omfattande att NX inte kunde öka fast lägre inflation; bytesbalansen försämrades, och budgetunderskottet ökade lavinartat. Hur håller man en fast växelkurs under press? Vad blir följden på ekonomin? (Se Ruta 26.3, sidan 499.) Till slut blev det också ett oemotståndlig press på valutan. Trots kraftigt höjda räntor fick kronan släppas fri den 19:e november Krisen var över! Vad kan vi lära oss av krisen? Framtiden. Handeln ökar, transaktionskostnaderna minskar. Penningpolitik. Långa räntor bestäms av marknaden, inte politikerna (som förut) eller centralbanken (som reporäntan). Finanspolitik. Vi kan inte beskatta hur som helst längre, eftersom många skatter, t.ex. på kapital, kan kringgås av internationella transaktioner. Dessutom riskerar vissa skatter att minska investering i Sverige till förmån för andra länder. Dock är friheter för privata aktörer också friheter för staten: staten har större möjligheter idag att t.ex. låna pengar för att finansiera ett underskott. Inflation verkar kunna ligga lågt ett tag, fast man vet aldrig. Arbetslösheten har stigit och kan inte botas med konjunkturpolitik. Kan den botas genom ökad flexibilitet i arbetsmarknaden? OECD och IMF tror det i alla fall. Tillväxttakten har avtagit; stabiliseringspolitik hjälper inte. Gör fria kapitalmarknader det? Kanske. Valutan kan antingen bli euron eller kronan, bara penningpolitiken fortsätter att vara sansad. Politiker är alltmer genomskådad av den finansiella marknaden och därmed allmänhet. Rationella förväntningar! Kriser kan alltid förekomma när förväntningar svänger och förtroendet sviker. USA har ett negativt bytesbalans tack vare minus i både statens och hushållens budget. Japan och Kina har byggt upp reserver av amerikanska tillgångar. Kan den amerikanska boomen leda till bust? Kanske! Fri rörelse av kapital, teknologi, varor och tjänster. Kan det bli en ny guldålder? Kanske.

17 MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 17 Grekland. Ovan såg vi hur det inte dög att lova att hålla en fast växelkurs gentemot ett annat land, om inte man höll de fundamentala kvantiteter i ekonomin i linje med det andra landet. T.ex., om inflationstakten i ena landet är högre än i det andra, tenderar det att bli devalvering i det ena landets valuta. På sikt blir det oundvikligt. Greklandskrisen visar att en gemensam valuta kan jämföras med ett sådant löfte. Om ett land (Grekland) konsumerar ständigt mer än vad de producerar, måste de antigen låna pengar från den internationella marknaden, eller sälja sina kapitaltillgångar. Om marknaden börjar tro att processen är ohållbar, då vägrar man att låna pengar till detta land. I så fall kommer marknadsaktörer (t.ex. banker) som redan har lånat pengar till landet att förlora (delar av) sina pengar, och Grekland måste i princip lämna euron. Alternativt kan Grekland lämna euron helt och hållet, devalvera valutan, och betala tillbaka sina lån i den nya valutan. Om Grekland ska vara kvar i euron, måste de andra länderna låna pengarna till Grekland som marknaden inte vill. (Eller, de måste låna vid lägre räntor än vad marknaden kräver.) Dock vill de i så fall vara säkra på att Grekland ändra sin finanspolitik sådan att statsskulden slutar växa och därmed finns förtroende inför framtida återbetalningar.

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Vad är en öppen ekonomi? Hur funkar internationell handel? Vad spelar öppenhet för roll, för konjunktur, arbetslöshet, och tillväxt? Vilken ekonomi är mest öppen, USA eller Sverige?

Läs mer

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Föreläsning 5 Växelkursregimer Denna föreläsning baseras på kapitel 8 och 9 i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier.

Föreläsning 5 Växelkursregimer Denna föreläsning baseras på kapitel 8 och 9 i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. Föreläsning 5 Växelkursregimer Denna föreläsning baseras på kapitel 8 och 9 i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. Om riksbanken inte höjer reporäntan vid en ökad privat konsumtion innebär det

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer: Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Vara Världen Industrialiserade Utvecklingsländer länder Totalt 15 753 9 369 6 384 Råvaror

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Administratörprogrammet

Administratörprogrammet Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer