Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133"

Transkript

1 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med de andra. Det kommer inga svar eller facit. De här frågorna är också högst relevanta för tentan. Övning är nyckelordet. Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1.1. Antag en ekonomi med tvåhundra personer där hälften jobbar och hälften är pensionärer. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 70. De som har gått in pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. Finns det någon investering i denna ekonomi? 1.2. Du funderar på att låna pengar. Inflationstakten är 3 procent per år, medan den nominella räntan är 2 procent per år. Vad är nivån på den reala räntan? Förklara kortfattat Året är Antag en ekonomi med 20 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 40 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 5 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 200 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt, och på morgonen köper de frukost för pengarna. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar och varor/insatser i en bild. (b) Vad är landets BNP mätt i liter mjölk per dag? (c) Vad är landets BNP mätt i 1400-kronor per dag? År 1401 delar riksbanken ut pengar till var och en så att det finns SEK300 totalt. Alla marknader anpassar sig direkt. (d) Vad är landets BNP mätt i liter mjölk per dag? (e) Vad är landets BNP mätt i år-1400-kronor per dag? (f) Vad är landets BNP mätt i år-1401-kronor per dag? (g) Förklara genom att använda den klassiska modellen (M V = P Y ) Förklara skillnaden mellan finansiellt och realt sparande genom att använda begreppet investering. Använd en eller flera bilder på det cirkulära flödet. 1

2 1.5. Antag en ekonomi i vilken man producerar choklad med hjälp av maskiner. Det finns 1000 arbetare som producerar maskiner (200 stycken) och choklad (800 stycken), och 500 pensionärer som lever på sina sparade pengar. De som jobbar gör det för fullt; de kan inte producera mer. Under år 2012 lunkar allting på. Räntan är 5 procent per år, priser och löner är stabila (konstanta), och de med jobb sparar SEK per år och person och pensionärerna sparar negativt med SEK per år och person sveper dock optimism och framtidstro genom ekonomin. Företagen vill investera i fler maskiner eftersom de tror på en växande marknad, medan både arbetare och pensionärerna vill öka sin chokladkonsumtion och minska sparande (öka det negativa sparandet i fallet pensionärerna), eftersom de tror att det löser sig i framtiden ändå på något sätt. (a) Vad är realinvestering i ekonomin 2012? (b) Diskutera vad som kan tänkas hända Året är Antag en ekonomi med 100 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 100 liter mjölk per dag (varje person producerar 1 liter konstant skalavkastning). Mjölken kostar 10 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 1000 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt, och på morgonen köper de frukost för pengarna. En kväll drar tio stycken ut på en utflykt och tappar bort sina pengar, och kan inte köpa någon mjölk på morgonen. (a) Förklara hur, ifall alla marknader fungerar perfekt, ändringar i priser och löner skulle kunna leda till en ny jämvikt med full sysselsättning. Vad är priset på mjölk? Vad är lönenivån? Vad är BNP mätt i år-1400-kronor? (b) Vad händer ifall priser och löner är istället fasta och inte kan ändras alls? Vad är den nya BNP-nivån? Arbetslöshet? (c) Riksbanken myntar 100 nya kronor och regeringen beslutar att ge dessa till de arbetslösa på julafton så att de kan i alla fall få köpa mjölk denna dag. Förklara intuitivt vad som händer. (d) Använd ekvationen M V = P Y för att förklara vad som händer Antag att du har möjlighet att investera kronor idag och att du om 15 år får en real intäkt motsvarande kronor i dagens penningvärde. För att finansiera investeringen funderar du på att ta ett banklån. (a) Om banken erbjuder dig lån till 6% (nominell) ränta och du förväntar dig att inflationen de kommande 15 åren blir2% per år, bör du då låna pengarna och göra investeringen? (b) Om du istället förväntar dig en inflation på1% per år, bör du då genomföra investeringen? (c) Hur påverkar förväntad inflation marknaden för lånemedel? 1.8. (a) En låntagare och långivare kommer överens om ett lån till en viss nominell ränta och att det därefter visar sig att inflationen blir högre än båda förväntat. Är reala räntan på lånet högre eller lägre än förväntat? Vem vinner respektive förlorar på den oförväntat höga inflationen, långivaren eller låntagaren? (b) Inflationen under 1970 talet var betydligt högre än de flesta förväntade sig. Hur påverkade det husägare med lån och fast ränta? Hur påverkades långivarna? 2

3 1.9. En 10-årig obligation på 1000 kronor såldes 1998 med en ränta på 5%. Detta innebär att innehavaren av obligationen varje år, till och med år 2008, får 5% avkastning (alltså 50 kronor) samt att 1000 kronor återbetalas Antag nu att marknadsräntan år 2003 är6%. (a) Vilket pris betingar obligationen på andrahandsmarknaden i början på 2003 ifall man vet att räntan stannar kvar vid den nivån? (b) Vilket pris betingar den om marknaden tror att räntan kommer att sjunka under tiden? (Högre eller lägre.) Antag en ekonomi med fyra individer i olika åldrar, som jobbar i 30 år och är sedan pensionärer i 30 år. Vid år 2009 är de 0, 15, 30, respektive 45 år gamla. När man är ung köper man hus och börjar jobba. När man går i pension har man hunnit betala av sitt hus och kanske sparat en del finansiellt. Man säljer huset och flyttar till någonting enklare då, och lever sedan på sina ihopsparade tillgångar. Vid en viss tidpunkt är läget som följer. Den nyfödda arbetaren har inga finansiella tillgångar, men har just köpt ett hus för SEK Den 15-årige arbetare har ett likadant hus, samt ett kvarvarande lån på 1250 SEK. Den 30-årige pensionären har just köpt en lägenhet för 2500 SEK, medan hon har finansiella tillgångar på 5000 SEK. Den 45-årige pensionären bor i en liknande lägenhet, och har 1250 SEK kvar av sina sparpengar (finansiella tillgångar). Det finns en bank som tar emot depositioner och lånar ut. (a) Visa bankens balansräkning. (b) Antag att räntan i ekonomin faller. Innebär det att individerna har mer pengar i plånboken? Förklara! (c) Vad händer med värdet av individernas tillgångar p.g.a. räntefallet? Hur förväntas det påverka deras köpiver? (d) Folk tappar tron på framtiden, och detta leder till att husprisen rasar. Hur förväntas det påverka individernas köpiver? Bankerna i en ekonomi har (i) tillgångar i form av företagens skulder till banken, samt (ii) skulder till personerna som har satt in pengar på banken samt till sina ägare (värdet av själva banken). Räntenivån är 5 procent både på depositioner och lån. (a) Hur stora måste bankens tillgångar och skulder vara i förhållande till varandra? (b) Antag att man plötsligt kommer på att, för en del av företagen, värdet av deras reala tillgångar är mindre än deras skulder till banken. Beskriv de direkta konsekvenserna av detta i en mening var, (i) för bankens balansräkning och (ii) för den reala ekonomin. (c) Antag att bankerna kommer på att de inte vill låna till en del av företagen framöver för att de tvivlar på att det lönar sig (t.ex. är de rädda för att företagen kommer att gå i konkurs). Beskriv konsekvenserna av detta i en mening var, (i) för bankens balansräkning och (ii) för den reala ekonomin. 3

4 Kort sikt: Keynes och konjunktur 2.1. Antag en ekonomi utan pengar där befolkningen blir orolig för framtiden och minskar på sin konsumtion. (a) När de minskar på konsumtionen kan det tänkas att de ökar lagren av okonsumerade produkter. Varför kan det vara klokt att öka dessa lager? (b) Antag att lagren inte ökas. Vad gör befolkningen istället när de minskar på sin konsumtion? Blir det»lågkonjunktur«? (c) Antag nu en ekonomi med pengar där oro för framtiden leder till minskad konsumtion. Förklara hur en förändring i räntenivån kan i bästa fall leda till samma anpassning som i del (b) ovan Den monetäristiska drömmen kan beskrivas så här. Givet MV = PY, är det statens roll att se till att MV växer i lagom takt, kanske 5 procent per år. Om V antas konstant då gäller det att M växer i denna takt. Givet denna tillväxttakt får marknaden bestämma räntan. (a) Om MV växer med 5 procent per år, och real BNP växer med 3 procent per år, vad blir inflationstakten i ekonomin? (b) Antag att det går att kontrollera tillväxten i MV. Antag vidare att vi har en sluten ekonomi med sparande arbetare och pensionärer som lever på sina förmögenheter. Förklara hur penningmarknaden bör reagera på att arbetarnas sparbenägenhet ökar. Blir det lågkonjunktur om alla marknader fungerar perfekt? (c) Förklara kortfattat varför det inte går att kontrollera tillväxten i MV i en modern ekonomi. (d) Förklara vilket alternativ man väljer i moderna ekonomier såsom Sverige, EU (EMU-området), Storbritannien, USA, m.fl I en ekonomi finns det tvåtusen personer, tusen som jobbar och tusen som har gått i pension. De som jobbar tjänar 80 kronor om dagen i lön, samt får 10 kronor om dagen i ränta och vinst på sina tillgångar, och spenderar 60 på konsumtion. De som har gått i pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion, varav 10 kommer från ränta och vinst från sina tillgångar. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. Räntenivån är 5%. (a) Illustrera det cirkulära flödet; vad är BNP? Spar-benägenheten hos de som jobbar ökar. (b) Förklara vad som händer i början med företagens lagerinvesteringarna. Hur reagerar företagen på dessa förändringar? (c) Förklara vad som händer ifall staten reagera genom att låna pengar från de finansiella marknader, och spenderar dessa på offentlig konsumtion. Centralbanken emellertid håller räntenivån konstant (d) Förklara vad som händer ifall centralbanken sänker räntenivån genom att sälja repor vid en lägre ränta Antag en ekonomi med 30 personer, varav 20 jobbar och 10 har gått i pension. Det finns en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 100 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 2 kronor per liter, och priset är fast. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Lönenivån är fastställd till 10 kr/dag. Lön betalas ut dagligen. Pensionärerna tar ut 6 kronor per dag från sin förmögenhet, och köper mjölk. De som jobbar sparar 3 kronor per dag, och köper mjölk för resten. Det finns ingen ränta på sparpengar. 4

5 (a) Visa det cirkulära flödet av pengar, samt varor/tjänster. Vad är nivån på real investering (kr/dag)? Vad är BNP (kr/dag)? (b) Använd ekonomin ovan för att förklara varför en tillfällig chock kan få långdragna konsekvenser för ekonomin. (Förslag: Antag en chock i ekonomin sådan att alla som jobbar sparar 4 kronor en dag istället för 3. Gör några enkla antaganden och beräkna konsekvenserna ett par dagar framöver. Argumentera sedan utifrån exemplet.) (c) Diskutera egenskaper och policyåtgärder i en sluten ekonomi som kan bidra till en snabb återhämtning från en negativ chock. Är sådana åtgärder alltid av godo? 2.5. I en ekonomi finns det 125 personer, 100 som jobbar och 25 som har gått i pension. De som jobbar tjänar 80 kronor per kvartal (tre månader) i lön, samt 20 kronor som avkastning på sitt kapital. Av dessa 100 kronor spenderar de 70 på konsumtion, och sparar resten. De som har gått i pension får också 20 kronor per kvartal som avkastning på sitt kapital, och spenderar 60 kronor per kvartal på konsumtion. De finansiella transaktionerna sköts av banker som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. Reporäntan är 5 procent. (a) Illustrera det cirkulära flödet; vad är BNP? (b) Under ett kvartal sparar de som jobbar 10 kronor extra vardera. Förklara vad som händer i början med företagens lagerinvesteringar. Hur reagerar företagen på dessa förändringar? Vad händer över tiden enligt den enkla Keynesianska modellen? (c) Förklara vad som händer i följande två fall. i. Staten reagerar på chocken ovan genom att låna pengar från de finansiella marknader, och spenderar dessa på offentlig konsumtion. Centralbanken emellertid håller reporäntan konstant. ii. Staten gör inget, men Centralbanken sänker reporäntan till 4 procent. (d) I verkligheten är penningpolitik att föredra framför finanspolitik för att styra konjunkturen. Diskutera påståendet kortfattat! 2.6. Diskutera egenskaper och policyåtgärder i en sluten ekonomi som kan bidra till en snabbåterhämtning från en negativ chock. Är sådana åtgärder alltid av godo? 2.7. Expansiv finanspolitik fungerar genom att öka på AD direkt. Genom expansiv penningpolitik ökar man påad indirekt. Förklara! Lång sikt: Tillväxt 3.1. Antag att vi har två länder med olika hög BNP och olika hög tillväxttakt. BNP år 0 (kronor/år) Tillväxttakt per år Land A 10 2% Land B 100 1% (a) Hur mycket större är produktionen i land B än i land A? Uttryck skillnaden i såväl absoluta som relativa (procentuella) termer. (b) Hur hög kommer BNP att vara i respektive land år 1? 5

6 4 2.8 BNP i förhållande till USA USA SWE UK 0.7 FRA År Figur 1: Utvecklingen av BNP per kapita sedan 1950: jämförelse mellan USA, Sverige, Storbritannien och Frankrike Enligt Solow-modellen konvergerar BNP i länder som har tillgång till samma teknologi och kapital vid samma ränta. (a) Förklara varför BNP bör konvergera. Finns det några bra exempel på upphämtningsmekanismen? (b) Har BNP i olika länder i världen, totalt sett, konvergerat sedan år 1900? (c) Hur försöker man att förklara observerade trender i BNP mellan länder? 3.3. Antag en värld med teknologisk förändring i produktion, men där produkterna är oförändrade och produceras i fasta proportioner. (a) Går det att uppnå uthållig tillväxt i produktion i denna värld? i. På 50-års-sikt. ii. På 200-års-sikt. (b) Antag att det går att öka produktionen på det viset. Finns det efterfrågan för grejorna? Vad händer? 3.4. Den nya tillväxtteorin kallas också för Endogenous Growth Theory för att teknologisk förändring är en endogen variabel i modellerna. (a) Vad menas med endogen (till skillnad från exogen)? (b) På vilket sätt är det en brist hos neoklassisk tillväxtteori att teknologisk förändring är exogen? (c) Hur förklarar man tillväxt genom de nya teorierna? 3.5. Frågan handlar om utvecklingen av BNP per capita i USA, Sverige, och övrig Europa sedan Använd Figur 1 för att hjälpa dig svara på frågorna. (a) Det påstås ofta att USA, tack vare sin liberal politik, har högre ekonomisk tillväxt än europeiska länder. Stämmer det om man tittar på utvecklingen sedan 1950? (b) Några länder»växte om«sverige mellan 1970 och 2005, men hur förändrades BNP under dessa 35 år? Välj mellan: ±0, +10%, +20%, +40%, +80%. 6

7 (c) Sammanfatta Sverige:s BNP-utveckling sedan 1950 relativt Frankrike och Storbritannien. (d) Sammanfatta dessa länders utveckling under samma period jämfört med USA (a) Antag att regeringen i en sluten ekonomi inför åtgärder som minskar konsumtionen och ökar reala investeringar. Hur påverkar denna politik BNP på kort och lång sikt? Hur påverkas den genomsnittliga konsumtionsnivån i landet, initialt? På sikt? (b) Vad driver tillväxt på sikt i Solow-modellen? Drivkraften förklaras dock inte. Diskutera kortfattat andra (modernare) modeller där man försöker förklara denna drivkraft. (c) Förklara varför vissa länder har mycket lägre BNP per kapita än andra, i en värld där kapital och idéer för produktion kan förflyttas runt jordklotet med ett tangenttryck. Lång sikt: Arbetslöshet 3.7. (a) Använd matchningsmodellen för att förklara varför hög arbetslöshetsersättning (t.ex. genom generösa försäkringar) kan leda till högre arbetslöshet. (b) Finns något empiriskt belägg för att generös a-kassa leder till högre arbetslöshet? (c) Om en höjning i ersättning är anledningen till högre frivillig arbetslöshet, vilken effekt bör synas vad gäller vakanser? (d) Är en generös a-kassa nödvändigtvis dåligt för BNP-utvecklingen på sikt ifall det leder till högre arbetslöshet? 3.8. Nedan beskrivs tre länder. I ett av dessa länder sticker inflationen iväg om arbetslösheten pressas under 8 procent, medan i de andra två kan inflationen hållas i schack så länge arbetslösheten ligger högre än 4 procent. Vilket är vilket? Förklara! (i) YSA, där det inte finns några fackföreningar. (ii) Strobritten, där hälften av arbetskraften är med i diverse fackföreningar som dessutom konkurrerar med varandra för medlemmar. (iii) Swedige, där alla arbetare är med i en och samma fackförening. Förklara! 3.9. Varför kan det tänkas att arbetsgivare frivilligt betalar mer än vad de måste betala för att få tag på ett visst slags arbetskraft? Leder dessa effektivitetslöner till problem? Året är Antag en modern ekonomin med 1 miljon människor som tillhör arbetsmarknaden, av vilka har jobb och är arbetslösa; det finns vakanser (lediga tjänster). Ekonomin är dynamisk, och under 2010 försvinner tjänster, medan nya tjänster tillkommer. Arbetslösheten är oförändrad. Januari 2011 bestämmer sig staten för att få bukt med arbetslösheten en gång för alla, och anställer extra personer i skolan, vård och omsorg. Dock upptäcker man, januari 2012, att arbetslösheten är ungefär som den var innan. Vad kan detta bero på? Vi har hög arbetslöshet i Sverige för att vi skapar för få jobb! Diskutera! (Granska uttalandet genom att redogöra för nationalekonomiska modeller av arbetslöshetens orsaker, samt empiriska observationer. Hur stora är flöden in i och ut från arbetslösheten?) 7

8 3.12. Enligt matchningsmodellen kan vi tänka på de arbetslösa som om de vore i ett väntrum. Antalet i väntrummet är i jämvikt när flödet ut är lika med flödet in. Antag att ett land har en arbetskraft på 4 miljoner personer, varav går i pension varje månad och nya ansluter sig. Dessutom förlorar anställda sina jobb varje månad. 20% av arbetslösa hittar jobb under en månad, varje månad. (a) Vad är flödet in i väntrummet? Ge ett uttryck för flödet ut från väntrummet, i termer av jämviktsarbetslösheten A. Vad är arbetslösheten i ekonomin, i absolut antal samt som procent av arbetskraften? (b) Använd matchningsmodellen som stöd när du förklarar varför hög arbetslöshetsersättning (t.ex. genom generösa försäkringar) kan leda till högre arbetslöshet. Finns något empiriskt belägg för att generös a-kassa leder till högre arbetslöshet? (c) I verkligheten finns det, i de flesta ekonomier, många fler arbetslösa personer än vad det finns lediga jobb. Diskutera tänkbara förklaringar varför utbud av arbetskraft vid rådande lönenivån verkar vara högre än efterfrågan för arbetskraft vid denna lönenivå I Sverige låg strukturell arbetslöshet kring 2 procent under många decennier, men under de senaste 20 åren har den istället legat kring 6 procent. (a) Redogör för de vanligaste förklaringar för varför arbetslöshet finns. (b) Diskutera kritiskt orsakerna till den strukturella ökningen i svensk arbetslöshet. Vad beror det på, och vad (om något) kan göras för att få ned arbetslösheten igen? Den nuvarande svenska regeringen har skärpt reglerna för a-kassan; besparingen i utbetalningar har beräknats till cirka 2,9 miljarder kronor. 1 Dock vill man inte enbart spara pengar. Diskutera kortfattat tänkbara effekter på arbetsmarknaden av minskad arbetslöshetsersättning. (Redogör för vilka effekter man bör kunna tänka sig teoretiskt, och även gärna eventuella bevis.) Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och arbetslöshet 4.1. Antag ett land med en sluten ekonomi, vars regering försöker skruva upp konjunkturen till högkonjunktur, sådan att BNP blir högre än potentiell BNP, genom att hålla den reala räntan vid en låg nivå. (a) Förklara hur högkonjunktur övergår till inflation. (b) Konjunkturen klingar av. Vad händer med arbetslöshet? Med inflation? Förklara! 4.2. Antag att ett lands ekonomi kännetecknas av en hög inflation men landets centralbank har bestämt sig för att bryta trenden och satsa på att etablera en låg och stabil inflationsnivå. (a) Visa, med hjälp av kortsiktiga Phillipskurvor, att vägen till låg inflation sannolikt går via en period av hög arbetslöshet. (b) Förklara vad inflationsförväntningarna har för betydelse för anpassningsprocessen. (c) Hur påverkar regeringens agerande centralbankens möjligheter att lyckas med att få ner inflationen? 4.3. En förändring i räntan kan påverka nettoinkomsten på individnivå, men i en sluten ekonomin är nettoeffekten för hela ekonomin noll. Vad får en ränteförändring för effekt i så fall? 1 Se t.ex. Rapport 2007:8. 8

9 4.4. Tänk dig en liten sluten ekonomi. Landet befinner sig i en högkonjunktur och staten vill stabilisera ekonomin genom att minska den offentliga konsumtionen. Analysera och förklara effekterna av åtgärden Flera ekonomier, i början på 80-talet, annonserade och sedan genomförde en stram finans- och penningpolitik för att få ner inflationstakten på sikt. Detta ledde till långa och djupa lågkonjunktur i dessa ekonomier (t.ex. USA och UK). Diskutera varför, med hänvisning till teorier om förväntningar. (a) En ekonomi har länge haft hög inflation, mellan 10 och 20 procent per år. Plötsligt lovar staten en policyförändring sådan att inflation kommer att ligga mellan 1 och 3 procent per år istället. Staten lovar att hålla realräntan högre för att nå dit. Visa, med hjälp av kortsiktiga Phillipskurvor, effekterna på inflation och arbetslöshet på kort och medelfristig sikt. (b) Förklara varför det kan ta flera år för statens nya policy att få ned inflationen. Kan du föreslå saker staten skulle kunna göra för att snabba på anpassningen? [Ledtråd: Hur kan staten vinna marknadens förtroende?] Är det överhuvudtaget säkert att staten håller sitt löfte? 4.6. Varför kan regeringen uppnå sina mål bättre (antag att dessa är låg inflation och låg arbetslöshet på sikt) genom att ge bort ansvaret för penningpolitik till Riksbanken, och själv sedan lagstadga att den (regeringen) inte får lägga sig i? 4.7. Enligt den keynesianska analysen har konjunkturcykeln karaktären av en självuppfyllande profetia. Förklara! 4.8. Regeringens rätta roll är att skapa stabila förhållanden för marknaden! Diskutera med hänvisning till följande: konjunkturcykeln; strukturell arbetslöshet; ekonomisk tillväxt Riksbanken styr räntan i Sverige genom repor. (a) Vad är en repa? Vad är reporäntan? (b) Hur styr Riksbanken över reporäntan? (c) Vilken nivå har reporäntan i Sverige för närvarande? (d) Om Riksbankens prognoser pekar på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur, hur kan man förvänta sig att de ändrar reporäntan? Riksbanken publicerar penningpolitiska rapporter med jämna mellanrum. Ladda ned och jämför rapporterna 2008:2 och 2009:1. 2 (a) Jämför prognoserna för framtida inflation m.m. i 2008:2 med de i 2009:1. Beskriv hur (på vilket sätt) prognoserna har slagit fel. (b) Diskutera vad som kan ha lett till utfallet vi ser idag. Varför förstod man inte att det var på gång? (c) Hur säkra tror du att nuvarande prognoserna är? Jämför riksbankens egen bedömning av osäkerheten genom att kolla bredden på marginalerna i de två rapporterna, på två års sikt Sveriges regering, liksom regeringar i många andra länder, har självmant starkt begränsat sina möjligheter att bedriva expansiv penning- och finanspolitik genom att, till exempel, ge centralbanken oberoende och ett låginflationsmål. Syftet är att öka stabiliteten i ekonomin och minska inflationen. Måste vi betala ett pris för denna stabilitet i form av högre arbetslöshet och lägre tillväxt än vad vi hade kunnat ha annars? 2 Sök på google på t.ex.<penningpolitiska rapport 2008:2>. 9

10 4.12. Grekland har ett budgetunderskott på 13 procent av BNP, dvs att staten spenderar väsentligt mer pengar än den får in, och måste låna resten från finansiella marknader. Samtidigt har staten en stor skuld (statsskuld) sedan tidigare. (a) Förklara kopplingen mellan dessa fakta och räntan som Grekland måste betala när landet lånar pengar från internationella finansiella marknaderna. (b) För att minska sitt underskott kan den grekiska staten antigen minska sina utgifter (åtstramning) eller försöka få fart på ekonomin och på så sätt höja sina intäkter. Båda strategier är riskabla. Förklara Förklara varför de allra flesta ledande ekonomier väljer att hålla inflationen låg (runt två procent) trots att de kan, genom expansiv politik, uppnå både högre BNP och lägre arbetslöshet på kort sikt Ju mer förtroende staten har hos marknaden, desto mer frestande är det för staten att svika! Diskutera. Finns det någon, eller några, lösningar till problemet? Förklara! Diskutera följande påstående. Statens roll är att skapa en trygg och stabil marknad, som grund för tillväxt. Detta har vi äntligen förstått, och därför behöver vi inte drabbas av nya lågkonjunkturer eller kriser! Öppna ekonomier 5.1. Antag PPP. Om Sverige under ett antal år har haft en genomsnittlig inflation på 2% och kronan under samma period, i snitt, har deprecierat med 1% per år gentemot dollarn, hur hög har då inflationen i USA varit? Förklara! 5.2. (a) Illustera med en figur på det cirkulära flödet hur en negativ bytesbalans med omvärlden måste innebära att utländska konsumenter köper inhemska tillgångar. (b) Varför kan det vara naturligt för ett land som bygger upp sitt kapital från en låg nivå (en upphämtningsfas) att köra med negativ bytesbalans? 5.3. En valuta såsom dollarn är en vara som svenskar använder sig av direkt (till exempel för att köpa amerikanska varor), och samtidigt en tillgång som man kan jämföra med till exempel aktier. Detta gör att dess utbud och efterfrågan bestäms av flera faktorer. Dessutom lägger sig centralbankerna i marknaden också! Antag att Riksbanken garanterar en fast växelkurs, och att svenska priser stiger relativt amerikanska (hög inflation i Sverige). (a) Vad händer med svensk nettoexport till USA? (b) Hur betalas importen? (c) Ange två möjliga sätt för importörerna att få tag på dollars. (d) Vad kan hända med växelkursen på lång sikt? Förklara! 5.4. Fokusera nu på valutan som investeringsvara. Antag att växelkursen är rörlig. (a) Vilka två storheter bestämmer avkastningen på ett svenskt värdepapper för en amerikan (som bryr sig om dollarvärdet och utdelningen mätt i dollar)? (b) Om en amerikan ska vara likgiltig mellan att köpa sina egna värdepapper eller svenska värdepapper, hur måste dessa storheter förhåller sig till den amerikanska räntani? (Bortse från risk.) (c) Vad händer med priset på svenska värdepapper ifall den svenska räntan sjunker oväntat, och förväntas ligga kvar på den lägre nivån under en period? 10

11 (d) Vad gör internationella investerare? Vad händer då med växelkursen med en gång? (e) Vad händer med växelkursen sedan? (f) Vad händer istället ifall marknaden tror att Riksbanken har bedömt läget fel och kommer att vara tvungen att höja räntan rejält (över sin ursprungliga nivå) inom kort? 5.5. (a) Varför kan det tänkas att ett land som Sverige skulle lova marknaden att hålla en fast växelkurs för sin valuta gentemot en större handelspartner? Ange minst två anledningar! (b) Varför har de flesta små länderna nu övergett policyn att lova en fast kurs gentemot en större partner? Vilken policy väljer man istället vad gäller växelkursen? Hur försöker man övertyga marknaden om sin dygd? (c) Antag ett land med stabil inflation på 10 procent per år. Landets handelspartner har 3 procentig inflation. Hur stora problem ställer inflationen till med ifall man har lovat att hålla en fast växelkurs? Ifall man har rörlig växelkurs? bytesbalansen 50 C=100 C= Land A Land B Figur 2: Det cirkulära flödet mellan två länder, A och B Två länder handlar med varandra, och deras ekonomier (och handeln) beskrivs av Figur 2. (a) Vad är landa:s nettoexport? (b) Vad är landa:s bytesbalans? (c) Vad är BNP i landarespektive landb? (d) Vilket land konsumerar mest idag? (e) Vilket land lär konsumera mest om 10 år? 11

12 5.7. Antag att Sverige byter ut kronan mot euron. (a) Har vi kvar någon penningpolitisk självständighet? Förklara! (b) Hur är det då med finanspolitiken? Påverkar expansiv svensk finanspolitik den svenska ekonomin? Har man fria händer att bedriva sådan politik? Förklara! Antag att vi har kvar kronan, man att vi istället, på ett trovärdigt sätt, förbinder oss att hålla en fast kurs gentemot euron. (c) Ändras några av slutsatserna ovan? Förklara! 5.8. I den här frågan ska du analysera tänkbara effekter på följande ekonomiska variabler: BNP-nivån; Tillväxttakt; Arbetslöshet; Inflation; Stabilitet. (a) Vilka fördelar finns av att överge kronan och anta euron? Förklara! (b) Vilka nackdelar finns? Förklara! (c) Bör vi gå med i en Nordisk monetär union istället? (d) Bör vi göra tvärtom; bör Norrland ha sin egen valuta? 5.9. Ange kortfattat för- och nackdelar med följande system eller policy vad gäller valutan och växelkursen i en liten öppen ekonomi. (a) Att ingå i en valutaunion. (b) Att låta kursen vara helt rörlig. (c) Att centralbanken garanterar en fast växelkurs gentemot en större handelspartner Antag att den globala ekonomin består av två länder med identisk BNP på 2000 SEK/år. Dock finns nettoexport från land A till land B värd 200 SEK/år. Förklara, gärna med hjälp av figurer, hur detta kan vara möjligt. (Ledtråd! Land B måste ha antingen (i) positiva netto primära inkomster från utlandet, PIU, eller (ii) en negativ bytesbalans.) Vilket valutasystem tycker du passar Sverige bäst för de närmaste decennier? Diskutera och jämför följande alternativ: att behålla en rörlig växelkurs för kronan; att byta ut kronan mot euron; att byta ut kronan mot en (hypotetisk) nordisk gemensam valuta. 12

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Vad är en öppen ekonomi? Hur funkar internationell handel? Vad spelar öppenhet för roll, för konjunktur, arbetslöshet, och tillväxt? Vilken ekonomi är mest öppen, USA eller Sverige?

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009 Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Makroekonomi Hur fungerar ekonomin, och hur kan den styras?

Makroekonomi Hur fungerar ekonomin, och hur kan den styras? Makroekonomi Hur fungerar ekonomin, och hur kan den styras? Rob Hart c Draft date 2 april 2013 Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2013.

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till!

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till! l STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HarryFlam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer