Det cirkulära flödet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det cirkulära flödet"

Transkript

1 Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. Däremot bygger vi en stabil grund för att kunna göra det i framtida kapitel. 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat Hushåll och företag Vi börjar med ett hushåll och ett företag. Modellekonomi 3.1. Antag en ekonomi år 2000 med en guldpeng värd tio kronor, och en person som plockar kokosnötter. Varje dag plockar hon två kokosnötter och betalar sig själv med sina 10 kronor. På morgonen köper hon nötterna av sig själv (de kostar 5 kronor var), äter dem till frukost, och drar ut på jobbet igen. Visa det cirkulära flödet av pengar och varor i ekonomin. Den här modellekonomin illustrerar flera viktiga storheter och begrepp. För det första, det cirkulära flödet. Till vänster i bilden har vi hushållen, alltså individen; till höger har vi företagen, alltså hennes kokosnötsföretag. På morgonen betalar hon 10 kronor till företaget, och får i gengäld 2 nötter. Denna transaktion visas i övre delen av bilden, varumarknaden. På dagen jobbar hon åt företaget och får 10 kronor i gengäld på kvällen. Denna transaktion visas i nedre delen av bilden, faktormarknaden. Observera att pengarna hamnar alltid till vänster, även om hon inte får betalt. Anledningen är att hon äger företaget, och om företaget låter bli att betala sin anställd gör den 10 kronor i vinst istället, och denna vinst går till samma person. Vilka storheter illustreras, förutom pris och lön? Till en början, BNP, bruttonationalprodukt. Detta är det totala värdet av allt som produceras inom ekonomin under en tidsperiod. Alltså kan vi uttrycka BNP i denna ekonomi som 10 kronor per dag. Dessutom kan vi, med hjälp av modellekonomin, förklara vårt första teorem, kvantitetsteoremet. Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV = PY. 1 april

2 Här är M mängden pengar i ekonomin, V är pengarnas omloppshastighet, P är prisnivån, och Y är real BNP. Pengar är allmänt accepterade betalningsmedel, och penningmängden är summan av allmänt accepterade betalningsmedel. Omloppshastigheten är hur många gånger per tidsenhet pengarna i ekonomin åker runt, i genomsnitt. Prisnivån mäts i förhållande till ett basår; är prisnivån dubbelt så hög som i basåret är P=2. Nu kan vi definiera real BNP som värdet av produktion per tidsenhet, i basårsprisenheter. PY kallas då för nominell BNP; det är värdet av varor och tjänster som produceras inom ekonomin per tidsenhet, mätt i dagens penningvärde (d.v.s. penningvärdet som gäller just då). Enheterna är viktiga att ha koll på. Q 3.1. Vilka är enheterna för Y, M, V, och P? Q 3.2. Nyårsdag 2001 hittar hon ett till mynt på stranden, och bestämmer sig för att öka sin lön till 20 kronor per dag. Hon hoppas kunna köpa fler nötter av sig själv nästa morgon. Funkar det? Q 3.3. Nyårsdag 2002 hittar hon på ett nytt knep. Hon ska betala sig med sina 20 kronor två gånger om dagen, då får hon dubbelt så mycket betalt per dag och bör kunna öka sin kokosnötskonsumtion. Vad händer? 1.2. Banker I modellekonomi 3.1 fanns det en fast mängd fysiska pengar och ingen annan form av pengar. Den enklaste situationen är när pengarna har ett värde i sig, till exempel guld. Alltså, man handlar med mynt som skulle ha exakt samma värde även om de smältes ned. Dock är sådana system osmidiga. I mer sofistikerade ekonomier än 3.1 behövs andra sorters pengar, samt finansiella system (banker). Modellekonomi 3.1, fortsättning 1. Antag nu att det finns 200 personer på kokosnötsön, av vilka hälften jobbar och hälften är pensionärer. Det finns massor med guldmynt, och de flesta ägs av de äldre arbetarna och pensionärerna, eftersom man sparar under sin livstid för att ha råd med kokosnötter under sin pension. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 70. De som har gått i pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. Q 3.4. Rita det cirkulära flödet. Vad är nettosparande i ekonomin? Vad är BNP? Nettokonsumtion benämns C, och BNP benämns Y. Vad är det matematiska förhållandet mellan Y och C i denna ekonomi? Denna ekonomi är enkel att förstå, men svår att verka i. Till exempel är man tvungen att spara ihop och förvara mycket stora mängder guld för att klara sin pension. Det 2

3 blir stora problem med säkerhet, och transaktioner överhuvudtaget blir osmidiga när guld måste byta ägare varje gång. Dessutom, hur hanterar man en situation om man får ett tillfälligt behov av pengar på grund av en oförutsedd händelse? Ett stort steg tas mot att lösa alla dessa problem om man skapar ett system av kreditpengar. Modellekonomi 3.1, fortsättning 2. Antag att invånarna på kokosnötsön tycker att det är jobbigt att hålla på och handla med själva guldet. De bestämmer sig för att alla ska sätta in sina pengar hos banker som ger istället depositionsbevis. Det är dessa bevis (sedlar) som folk ger i gengäld för varor och tjänster, och guldet stannar hela tiden hos bankerna. Bankerna har reserver (guld i förvar) och depositioner (skuld i form av depositionsbevis). Reservkvoten definieras som reserver / depositioner, och är ett mått på hur exponerad banken är ifall alla vill växla in sina bevis och få tillbaka guldet. Q 3.5. Vad är reservkvoten i modellekonomi 3.1, fortsättning 2? Modellekonomi 3.1, fortsättning 3. Antag nu att bankerna kommer på att de behöver inte behålla allt guld i säkert förvar. De kan låna ut en del mot ersättning (ränta) till sådana som behöver pengar idag och kan betala tillbaka senare. Dock, enligt logiken ovan, behöver de inte lämna ut något guld egentligen, de kan helt sonika lämna ut ytterligare depositionsbevis! Detta system heter guldmyntfot eller metallmyntfot. Även om handel sker genom utbyte av papperslappar (sedlar), har agenter alltid möjlighet att växla lappen mot en fast mängd guld (eller annan metall) hos banken. Q 3.6. Kan bankerna lämna ut hur mycket som helst? Ska systemet hålla krävs det att bankerna är restriktiv med sin utlåning, för att de måste kunna betala ut guld till de som vill växla in sina sedlar, och hushållen måste ha förtroende att så är fallet. (Varför är förtroendet så viktigt?) Dock finns det normalt ett sug från hushåll som vill låna pengar idag och betala tillbaka senare. Denna kombination gör att bankerna kan kräva ränta från de som vill låna sedlar utan att sätta in guld. Å andra sidan måste bankerna betala ränta till de som vill sätta in guld utan att ta ut sedlar i gengäld. Det blir så eftersom bankerna konkurrerar om att få folk att sätta in guld hos sig, eftersom detta guld tillåter dem att låna ut mer pengar och därmed tjäna mer på räntan. I jämvikt i alla fall teoretiskt hamnar räntan vid en nivå sådan att utbud och efterfrågan för lånemedel (pengar) matchar varandra Centralbanken Det finns en uppenbar risk med systemet ovan, och det är att vissa banker kommer i alla fall att trycka upp massor med sedlar trots att de knappt har några reserver (guld) som uppbackning. Ägarna till dessa banker skulle kunna låna dessa sedlar själva och spendera dem, eller låna ut dem och tjäna på räntan som betalas in. För att detta inte ska kunna hända inrättar man en centralbank som reglerar penningmarknaden i ekonomin. Q 3.7. Antag en ekonomi där en centralbank har ensamrätt att trycka papperssedlar, och garanterar att alltid växla dessa sedlar mot en bestämd kvantitet guld. Vad heter systemet? Vad händer om»för många«sedlar hamnar i omlopp? Q 3.8. Antag en ekonomi där centralbanken garanterar att växla gamla papperssedlar mot... nya papperssedlar. Vad heter systemet? Vad händer om»för många«sedlar hamnar i omlopp? 3

4 Q 3.9. Antag en ekonomi där det inte finns några fysiska pengar alls, fast folk köper och säljer och jobbar och får betalt. Hur skulle det kunna funka? Modellen med enbart elektroniska pengar blir vårt huvudsakliga val genom resten av kursen, eftersom allt annat blir onödigt komplicerat med tanke på hur nära sanningen denna modell redan är. Dessutom har den framtiden för sig! Q Antag att du är en av arbetarna på kokosnötsön, och att det enbart finns elektroniska pengar. En dag bestämmer du dig för att spara mer pengar, och låter bli att spendera hälften av din dagslön istället för 30 procent. Vad blir nettosparande i ekonomin denna dag? Förklara! Summan av finansiellt sparande i en ekonomi är alltid noll. Mitt finansiella sparande är alltid någon annans negativa finansiella sparande. Vi återgår till modellekonomi 3.1, men antar nu att alla pengar är elektroniska. När en agent vill köpa någonting instruerar hon sin bank att föra över pengar från sitt konto till säljarens konto, där överföringen sker rent elektroniskt. Problemet för centralbanken i denna ekonomi är då att reglera utlåning av pengar. Centralbanken gör det genom två instrument. 1. Centralbanken kräver att alla banker har balans mellan sin in- och utlåning i slutet på varje arbetsdag. 2. Centralbanken erbjuder kortsiktiga lån (över natten) vid en viss ränta som heter reporäntan. Räntan betalas på dagsbasis, men anges på årsbasis. 1 Effekten av dessa instrument är att reporäntan gäller som räntenivån på kortsiktiga riskfria lån mellan agenter i hela ekonomin; den korta räntan. 2 Ingen låntagare vill låna till en högre ränta än reporäntan, medan ingen långivare kan låna ut till en lägre ränta (eftersom de i så fall går back på det; de måste låna in lika mycket som de lånar ut). För att förstå detta, studera följande frågorna. Q Antag en ekonomi där reporäntan är 5 procent, samt att en ny bank öppnar och bestämmer sig för att låna ut pengar vid 4-procentsränta. Många vill låna pengar till denna ränta, och banken lånar ut en million kronor under sin första dag. Ingen vill dock spara pengar hos denna bank (varför inte?) och i slutet på dagen har banken ett nettounderskott på 10 6 SEK. Vad händer? 1 En reporänta på 5 procent innebär en dagsränta på(1,02 (1/365) 1) 100, alltså 0,013 procent per dag. 2 Den korta räntan är räntan på kortsiktiga lån och depositioner bankerna emellan, där man kan bortse från vinstmarginaler, riskpremier, osv. 4

5 Q Antag en ekonomi med 2 banker Billbanken och Bullbanken en centralbank, och två individer, Bill och Bull. Centralbanken har bestämt att den kortsiktiga (repo-) räntan ska vara 5 procent, och båda bankerna erbjuder samma ränta på både inoch utlåning. Bill lånar 1000 SEK från Billbanken, och köper Bulls bil för pengarna, alltså instruerar han Billbanken att föra över pengarna till Bulls konto hos Bullbanken. Vad händer sedan, i slutet på dagen? Q Antag att reporäntan på kokosnötsön är 5 procent per år. Vad är det som hindrar en agent från att starta upp en bank och börja låna ut pengar med 4-procentsränta? Q Vad händer med ekonomin om agenter kan låna ut (skapa) pengar hursomhelst? 1.4. Staten Hittills har vi inte nämnt staten. Staten är en mycket viktig aktör inom ekonomin, inte bara för att den (förhoppningsvis) bestämmer spelreglerna, men också för att den är en mycket viktig ekonomisk aktör. För att visa statens roll lägger vi till en stat på kokosnötsön. Modellekonomi 3.1, fortsättning 4. Antag nu att invånarna på kokosnötsön bestämmer sig för att de vill ha en stat som arbetar för deras bästa gemensamt. Det finns fortfarande tvåhundra personer, där hälften jobbar och hälften är pensionärer. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 50, och betalar 20 i skatt. De som har gått i pension har ingen inkomst men spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. Staten spenderar 2000 SEK om dagen på offentlig konsumtion. Q Rita det cirkulära flödet. Vad är BNP? Offentlig konsumtion benämns G. Vad är det matematiska förhållandet mellan Y, C, och G i denna ekonomi? Q Din figur bör visa att staten går+/ noll. Måste det alltid vara så? 5

6 Modellekonomi 3.1, fortsättning 5. Ränta innebär också pengaflöden. Antag nu för enkelhetens skull att det finns bara 100 arbetare på kokosnötsön (inga pensionärer). Var och en av arbetarna tjänar SEK per år, av vilka staten tar 20 procent i inkomstskatt, och resten läggs på privatkonsumtion. Staten spenderar SEK per år på offentlig konsumtion. Staten har också en skuld på SEK, på vilken den betalar ränta på 5 procent per år. Q Rita det cirkulära flödet. Vad blir statsskulden året därpå? Staten kan ses som ett slags superkonsument som köper varor och tjänster av företag, drar in pengar från företag och konsumenter via skatt, och dessutom omfördelar pengar mellan vanliga konsumenter via skatter och transfereringar. Dessutom kan staten spara/låna pengar som en vanlig konsument. Q Visa några av dessa pengaflöden i en figur. 2. Investering och kapital Nu när vi har etablerat vilka nyckelaktörerna (agenterna) är, är det dags att vidga alternativen för dessa agenter, genom att introducera kapital, som vi definierar som varor som används av företagen tillsammans med arbetskraft för att producera varor och tjänster. Även om dessa varor används av företag, ägs de (som allting annat) av hushållen; det är ju hushållen som äger företagen. Ovan konstaterade vi att summan av finansiellt sparande i en ekonomi är alltid noll. Mitt finansiella sparande är alltid någon annans negativa sparande. Dock innebär inte det att summan av sparande totalt är lika med noll, eftersom det finns en annan typ av sparande, realt sparande, eller investering (eller realinvestering). Eftersom finansiellt sparande netto är noll kan vi konstatera att nettosparande är lika med realt sparande är lika med investering i ekonomin: S= I. Nationalekonomer säger att det har skett en investering när agenter lägger resurser på att tillverka investeringsvaror (eller kapital) som till exempel maskiner. Investeringsvaror bör jämföras med konsumtionsvaror: konsumtionsvaror ger nytta idag, medan investeringsvaror införskaffas för att öka möjligheten att producera varor i framtiden. Distinktionen mellan finansiellt sparande och investering syns tydligt i det cirkulära flödet. I förra kapitlet hade vi en modellekonomi med tvåhundra personer där hälften jobbar och hälften är pensionärer. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 70. De som har gått in pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. I denna ekonomi finns ingen investering, eftersom det som sparas av de som jobbar konsumeras av pensionärerna, och det finns ingenting över till investering. Nu tar vi nästa steg. 6

7 Modellekonomi 3.2. Antag en ekonomi med 200 personer, där hälften jobbar och hälften har gått i pension. De som jobbar har en nettoinkomst på 250 SEK om dagen, av vilka de sparar 100 och konsumerar 150. De som har gått i pension har en nettoinkomst på 50 SEK om dagen, men konsumerar för 90 SEK om dagen. Q Rita det cirkulära flödet. Vad är nettoinvestering? Vad är nettoinvestering som andel av BNP? Modellekonomi 3.2, fortsättning 1. Antag nu att lönen är 200 kronor om dagen, och räntenivån är 3,7 procent per år, vilket motsvarar 0,01 procent per dag. Vilket är värdet av tillgångarna som ägs av den typiska arbetstagaren, samt den typiska pensionären? Vilket är det totala värdet av kapitalet i ekonomin? Observera att S = I är en omutbar lag; den följer per definition. Detta kan förstås på olika sätt. Ska du köpa något (typ en maskin) måste pengarna komma någonstans ifrån. Om de kommer från din egen inkomst har du sparat, och S = I. Om du lånar dem från någon annan har de sparat, och S = I igen. Om du lånar dem från en bank, måste banken låna dem i sin tur någonstans ifrån, eller använda sina egna pengar (eget kapital) i vilket fall det är banken (och i slutändan dess ägare) som sparar. 3. Självstudier: Relevans för verkligheten 3.1. Vad kokosnötsön visar om den verkliga ekonomin På kokosnötsön hade vi fem typer av agenter: hushåll, produktionsföretag, banker, centralbanken, och staten. Alla individer i ekonomin tillhör hushållen, medan de andra fyra agenttyperna är juridiska enheter, inte personer. Dessutom delar vi upp hushållen i arbetare och pensionärer. Denna uppdelning är högst relevant för att förstå verkliga ekonomier. Kvantitetsteoremet MV = PY är sann per definition, men i praktiken, i moderna ekonomier, är både M och V svårfångade. Pengar är allmänt accepterade betalningsmedel, och penningmängden är summan av allmänt accepterade betalningsmedel. På kokosnötsön (Modellekonomi 3.1) var penningmängden först 10 kronor, och senare 20 kronor. I verkliga ekonomier är penningmängden naturligtvis betydligt större. Dessutom kan det finnas fler än en typ av allmänt accepterade betalningsmedel. Q Nämn några typer av betalningsmedel i Sverige. Det finns två huvudsakliga typer. I snävaste mening är penningmängden i ekonomin lika med mängden kontanter; detta mått heter M0; inklusive fullt likvida banktillgodohavanden blir det M1. Det finns 7

8 en rad andra begrepp där definitionen blir allt bredare: M2, M3 osv. De är bredare i och med att mindre likvida tillgångar räknas in (alltså tillgångar som är mindre allmänt accepterade som betalningsmedel). När tillgångar snabbt och enkelt kan bytas från icke-likvida former (till exempel aktier) till fullt likvida banktillgodohavanden blir kvantitetsteoremet inte lika kraftfull. Vi såg att det kunde bli inflation på kokosnötsön, där inflation innebär att priserna stiger. Inflationstakten mäts i procent per år: om t.ex. priserna har dubblerats under ett år har inflationstakten varit 100 procent. Om priserna har gått upp från 100 SEK/styck till 102 SEK/styck är inflationstakten varit 2 procent detta år. När olika priser går upp olika mycket viktar man prisökningarna beroende på hur viktiga varorna är: om priset på bilar stiger spelar det större roll för inflation än om priset på sudd stiger, eftersom vi spenderar mer på bilar än vi gör på sudd. Q Antag en ekonomi, 1 januari 2000, där man konsumerar bilar och mat; det finns ingen investering. Var och en konsumerar 0, 2 bilar per år och 1000 kilo mat per år. Priset på en bil är 200 tusen kronor, medan priset på mat är 40 kronor per kilo. Vad är BNP per kapita? Q Antag att det är 1 januari 2001, och att bilpriset har ökat med 10 procent medan matpriset är oförändrat. Dessutom antar vi att konsumtionen av bilar och mat är oförändrad. Vad har inflationstakten varit under det senaste året? Om vi istället antar att bilkonsumtionen minskar pga prishöjningen, vad kan vi då säga om inflationstakten? I verkligheten är det komplicerat att mäta inflation. Man sätter ihop en så kallad varukorg som ska motsvara genomsnittliga inköp, och mäter hur mycket det kostar att köpa korgen från år till år. Dock behöver korgens innehåll uppdateras regelbundet. Dessutom kan det vara knepigt att skilja mellan en prisökning och en kvalitetshöjning. Om till exempel datorer har blivit dubbelt så dyra men fyra gånger så bra har väl deras egentliga pris halverats! Dessutom skiljer man mellan KPI (konsumentprisindex), alltså vanlig inflation, och underliggande inflation. För att räkna ut underliggande inflation, den egentliga trenden, rensar man bort effekten av engångschocker som till exempel en oljechock eller en höjning i momsen. 3 I Figur 1 ser vi historisk inflation för Sverige och Storbritannien. Observera att det finns stora variationer genom åren, samt att inflationstakten i de två länderna verkar följas åt. Det gör den av minst tre anledningar: både ekonomierna påverkas av samma internationella faktorer; ekonomierna påverkar varandra; samt att det går trender i ekonomisk politik, och när regeringarna tillämpar liknande politik blir resultaten därefter. När det gäller det finansiella systemet är ekonomier med till exempel metallmyntfot intressanta av historiska skäl, men denna system används inte i moderna ekonomier idag: idag är det pappersmyntfot som gäller. Dessutom är systemet med reporäntan som beskrivs ovan en bra beskrivning av hur penningpolitik går till i de allra flesta OECD-ekonomier idag. Observera dock att detta system är relativt nytt: för 20 år sedan och längre bak i tiden styrde centralbanken räntan genom att köpa och sälja pengar! Centralbanken köpte pengar genom att sälja statsobligationer, ett slags värdepapper som garanterar ägaren avkastning i framtiden. Vanliga banker köpte sådana obligationer och därmed minskades mängden pengar i ekonomin, och räntan steg. Om centralbanken ville sänka räntan köpte den obligationer. Det finansiella systemet (banker) är viktigt i moderna se ØØÔ»»ÛÛÛºØ Ù Ö ÒºÓÑ» ekonomier. På kokosnötsön och i verkligheten är det viktigt för hushåll, företag, och staten att kunna spara och låna pengar på ett smidigt sätt. Tack vare det finansiella systemet behöver inte dessa personer träffas och komma överens om villkor för lånet: långivare och låntagare kopplas ihop via bankerna. Det blir förstås mycket enklare av många anledningar. Förutom ÀÙÖ¹Ñ Ø ¹ Ò Ð Ø ÓÒ». För en tidningsartikel om varukorgen Ù Ò»¾¼½»Ñ Ö»½» Ò Ð Ø ÓÒ¹ Ø¹Ò Ø Ð Ü¹ Ð ÚÓÙÖ ¹Ñ Ð ¹ Ú. 3 För mer om inflation se ØØÔ»»ÛÛÛºÖ Ò º» Ú»È ÒÒ Ò ÔÓÐ Ø»ÁÒ Ð Ø ÓÒ» 8

9 Figur 1: Inflation (procent per år) i Sverige och Storbritannien sedan Källa: SCB samt ONS. att låntagare slipper problemet att hitta presumtiva långivare, slipper parterna också förhandla om villkor, kontrollera att avtal efterlevs, osv. Dessutom minskar risken för långivaren dramatiskt när man lånar till en bank som lånar vidare, istället för att låna till en enskild agent eller företag. Dock finns det också mer direkta alternativ. Via direkt överföring kommer låntagaren och långivaren i direkt kontakt med varandra. Låntagaren säljer nya värdepapper till långivaren. Pappret kan stipulera en återbetalningsström växlar eller obligationer eller det kan innebära att man äga en del av ett bolag och då har rätt till en del av framtida vinster också aktier. Statens roll som ekonomisk aktör syns väl även i den förenklade kokosnötsekonomin. Staten drar in pengar via skatter, spenderar pengar på offentlig konsumtion och transfereringar, och tenderar att bygga upp en finansiell skuld gentemot omvärlden. (I en sluten ekonomi innebär omvärlden statens medborgare, alltså hushållen.) På denna skuld måste staten betala ränta. Statsskulden brukar uttryckas som en andel av landets totala BNP per år, och landar normalt mellan 0 och 100 procent. Det är naturligt att staten bygger upp en (finansiell) skuld; den äger ju också en massa (icke-finansiella) tillgångar. Dock bör inte skulden bli för stor sådan att finansiella marknader börjar tvivla på landets förmåga att fortsätta betala ränta på skulden. I verkligheten lånar staten pengar från de finansiella marknader på bestämda villkor genom att sälja statsobligationer (eller helt enkelt obligationer). I sin enklaste form är en statsobligation ett löfte från staten att betala ett visst nominellt belopp vid ett visst datum, till exempel om ett år. Staten säljer dessa löften för att få in pengar. Q Antag att den svenska staten säljer 10 miljoner obligationer, 2 januari Köper man en obligation får man 100 SEK av staten om exakt ett år. Vad är du villig att betala? Q Vad måste staten göra 2 januari 2015? I Figur 2 ser vi att statsskulden kan skilja sig mycket mellan länder som har mycket gemensamt i övrigt. Det är takten med vilken skulden stiger som är viktigast för de finansiella marknader; steg Greklands statsskuld med mer än 60 procent i förhållande till dess BNP, alltså gick statsbudgeten med ett underskott på mer än 9

10 20 procent av årlig BNP för hela landet. Även stigningen i den brittiska statsskulden oroade de finansiella marknaderna Grekland Tyskland 40 UK Sverige 20 Estland Figur 2: Trender i statsskulden som procent av årlig BNP för några länder. Källa: Eurostat Vad kokosnötsön inte visar om den verkliga ekonomin Vår analys av kokosnötsön kan ses som en bokföringsövning. Vi spårar pengarnas väg genom ekonomin och ser hur beslut kan resultera i (till exempel) ökande statsskulder. Vi definierade begrepp som BNP och inflation, och såg hur inflation kan uppstå i ett mycket förenklat sammanhang. Dock har vi inte lärt oss någonting om tillväxt i BNP, konjunktursvängningar, eller arbetslösheten, som är huvudmålen för kursen. För att skapa tillväxt i BNP krävs det naturligtvis att någonting annat växer. Det skulle kunna vara befolkningen, men i så fall växer inte BNP per kapita, och det är det vi är mest intresserad av. För att BNP per kapita ska öka måste arbetarnas produktivitet öka, och för det finns det ett antal möjliga orsaker. Det vi kommer att titta på närmast är att de får mer kapital att jobba med, alltså fler maskiner eller verktyg. Det som kommer att visa sig vara nyckeln till tillväxt är dock inte kapital utan teknologi. Konjunktursvängningar innebär under- eller överutnyttjande av ekonomins resurser. För att skapa konjunktursvängningar i ekonomin måste vi introducera chocker (som till exempel dåliga nyheter eller plötslig oro för framtiden) som stör ekonomins lugna framfart. Dessutom kommer det att visa sig att det behövs grus i maskineriet för att sådana chocker ska leda till konjunktursvängningar; i en ideal ekonomi (med perfekta marknader rakt igenom) leder inte negativa chocker till underutnyttjande av ekonomins resurser, och inte heller leder positiva chocker till överutnyttjande. Nyckeln är investering: i en ekonomi med perfekta marknader leder en negativ chock till en ökning i investering, medan med grus i maskineriet blir resultatet tvärtom. Arbetslösheten blir ännu svårare att förklara. På kokosnötsön är det svårt att se varför någon skulle behöva gå arbetslös. Det är bara att dra ut och plocka! Återigen fokuserar vi på vilka marknadsimperfektioner som kan leda till att mellan 5 och 10 procent av de som vill jobba inte får det. Till sist, vad händer när ekonomin är öppen, alltså de ekonomiska agenterna inom ekonomin interagerar på olika sätt med agenter i omvärlden? Det visar sig att det mesta är sig likt, dock med vissa modifikationer. 10

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader

Läs mer

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt Kapitel 5 Lång sikt: Tillvät 1. Tillvät och vad det är bra för Med tillvät menas ökning i BNP, värdet av allt som produceras inom en ekonomi. Därmed inkluderas investeringsvaror (nya maskiner till eempel).

Läs mer

Makroekonomi Hur fungerar ekonomin, och hur kan den styras?

Makroekonomi Hur fungerar ekonomin, och hur kan den styras? Makroekonomi Hur fungerar ekonomin, och hur kan den styras? Rob Hart c Draft date 2 april 2013 Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2013.

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss www.handelsbanken.se/kapitalskydd Råvaruobligation 837 Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss För dig som vill tjäna pengar utan att ta onödiga risker I börsoroliga tider som dessa, kan vi

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Råvaruobligation Mat och bränsle

Råvaruobligation Mat och bränsle www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015 SVERIGE CONSUMER PAYMENT REPORT För att förstå och få insikt i den europeiske konsumentens ekonomiska vardag har Intrum Justitia genomfört en undersökning bland personer i 21 länder. Resultatet presenteras

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker En svensk spelklassiker Spelregler 2-6 deltagare från 10 år Innehåll: 1 spelplan, korthållare, 2 tärningar, 6 spelpjäser, 21 aktier, 20 lagfartsbevis, 12 obligationer, 21 finanstidningar, 40 börstips,

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Månadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag

Månadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag Månadsbrev Maj 2011 Strategi under maj Andhämtningspaus gav korrektion Vi varnade i förra månadsbrevet för en andhämtningspaus på aktiemarknaderna efter de starka resultatrapporterna. Vilket skulle kunna

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN 26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade

Läs mer

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009 Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Inspirationsföreläsning

Inspirationsföreläsning Inspirationsföreläsning 1 Thomas Johansson Greger Karlsson 2 1. Varför är aktier det bästa sättet att spara på och vad behöver man för att börja? 2. Varför bör man tänka på sin pension redan innan man

Läs mer

Maxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets

Maxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets Maxcertifikat Istället för aktier En produkt från Handelsbanken Capital Markets Handelsbankens maxcertifikat Maxcertifikat ger dig möjlighet till god avkastning, till lägre risk än aktier. Handelsbankens

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest Marknadsobligation 643 EN PRODUKT FRÅN HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Möjlighet till hög avkastning Kapitalskyddad placering Mycket bra riskspridning En helhetslösning Du får den korg som stiger mest Marknadsobligation

Läs mer

Årsredovisning. för Partneraktiebolaget Sundvik Org.nr. 556940 1770

Årsredovisning. för Partneraktiebolaget Sundvik Org.nr. 556940 1770 Årsredovisning för Partneraktiebolaget Sundvik Org.nr. 556940 1770 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013.08.26 2014.12.31. Innehåll Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Välkommen till ett Bondespel i tiden. 2-5 SPELARE FRÅN 10 ÅR Välkommen till ett Bondespel i tiden. Spelplanen och kortillustrationerna i denna jubileumsutgåva kommer från en svunnen tid. Penningsvärdet har däremot räknats upp till en nivå

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Julklappspengarna 2015

Julklappspengarna 2015 Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget!

Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget! Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget! Byggbranschen har sedan början av nittiotalet haft en turbulent tid. Från 1991 till 1998 krympte branschen med ca 30

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer.

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer. v.40 15 november 2009 Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Råvaruindex 8 Råvarukanalen 9 Graföversikt 11 Ansvarsfriskrivning

Läs mer

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 Delårsrapport för perioden 2012-01-01 till 2012-09-30 Försäljning och resultat - Ur värdepappersportföljen har under perioden försäljningar skett motsvarande en omsättning

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING

MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING FEBRUARI 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION INNEHÅLL Vem bör investera? Mini Futures är lämpade för svenska sofistikerade icke-professionella

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare 1 INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare Nästan alla ägare av aktiebolag betalar privat mera skatter och avgifter än vad de egentligen är skyldiga att göra. Pensionsförsäkring är det

Läs mer