Det cirkulära flödet

Transkript

1 Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. Däremot bygger vi en stabil grund för att kunna göra det i framtida kapitel. 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat Hushåll och företag Vi börjar med ett hushåll och ett företag. Modellekonomi 3.1. Antag en ekonomi år 2000 med en guldpeng värd tio kronor, och en person som plockar kokosnötter. Varje dag plockar hon två kokosnötter och betalar sig själv med sina 10 kronor. På morgonen köper hon nötterna av sig själv (de kostar 5 kronor var), äter dem till frukost, och drar ut på jobbet igen. Visa det cirkulära flödet av pengar och varor i ekonomin. Den här modellekonomin illustrerar flera viktiga storheter och begrepp. För det första, det cirkulära flödet. Till vänster i bilden har vi hushållen, alltså individen; till höger har vi företagen, alltså hennes kokosnötsföretag. På morgonen betalar hon 10 kronor till företaget, och får i gengäld 2 nötter. Denna transaktion visas i övre delen av bilden, varumarknaden. På dagen jobbar hon åt företaget och får 10 kronor i gengäld på kvällen. Denna transaktion visas i nedre delen av bilden, faktormarknaden. Observera att pengarna hamnar alltid till vänster, även om hon inte får betalt. Anledningen är att hon äger företaget, och om företaget låter bli att betala sin anställd gör den 10 kronor i vinst istället, och denna vinst går till samma person. Vilka storheter illustreras, förutom pris och lön? Till en början, BNP, bruttonationalprodukt. Detta är det totala värdet av allt som produceras inom ekonomin under en tidsperiod. Alltså kan vi uttrycka BNP i denna ekonomi som 10 kronor per dag. Dessutom kan vi, med hjälp av modellekonomin, förklara vårt första teorem, kvantitetsteoremet. Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV = PY. 1 april

2 Här är M mängden pengar i ekonomin, V är pengarnas omloppshastighet, P är prisnivån, och Y är real BNP. Pengar är allmänt accepterade betalningsmedel, och penningmängden är summan av allmänt accepterade betalningsmedel. Omloppshastigheten är hur många gånger per tidsenhet pengarna i ekonomin åker runt, i genomsnitt. Prisnivån mäts i förhållande till ett basår; är prisnivån dubbelt så hög som i basåret är P=2. Nu kan vi definiera real BNP som värdet av produktion per tidsenhet, i basårsprisenheter. PY kallas då för nominell BNP; det är värdet av varor och tjänster som produceras inom ekonomin per tidsenhet, mätt i dagens penningvärde (d.v.s. penningvärdet som gäller just då). Enheterna är viktiga att ha koll på. Q 3.1. Vilka är enheterna för Y, M, V, och P? Q 3.2. Nyårsdag 2001 hittar hon ett till mynt på stranden, och bestämmer sig för att öka sin lön till 20 kronor per dag. Hon hoppas kunna köpa fler nötter av sig själv nästa morgon. Funkar det? Q 3.3. Nyårsdag 2002 hittar hon på ett nytt knep. Hon ska betala sig med sina 20 kronor två gånger om dagen, då får hon dubbelt så mycket betalt per dag och bör kunna öka sin kokosnötskonsumtion. Vad händer? 1.2. Banker I modellekonomi 3.1 fanns det en fast mängd fysiska pengar och ingen annan form av pengar. Den enklaste situationen är när pengarna har ett värde i sig, till exempel guld. Alltså, man handlar med mynt som skulle ha exakt samma värde även om de smältes ned. Dock är sådana system osmidiga. I mer sofistikerade ekonomier än 3.1 behövs andra sorters pengar, samt finansiella system (banker). Modellekonomi 3.1, fortsättning 1. Antag nu att det finns 200 personer på kokosnötsön, av vilka hälften jobbar och hälften är pensionärer. Det finns massor med guldmynt, och de flesta ägs av de äldre arbetarna och pensionärerna, eftersom man sparar under sin livstid för att ha råd med kokosnötter under sin pension. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 70. De som har gått i pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. Q 3.4. Rita det cirkulära flödet. Vad är nettosparande i ekonomin? Vad är BNP? Nettokonsumtion benämns C, och BNP benämns Y. Vad är det matematiska förhållandet mellan Y och C i denna ekonomi? Denna ekonomi är enkel att förstå, men svår att verka i. Till exempel är man tvungen att spara ihop och förvara mycket stora mängder guld för att klara sin pension. Det 2

3 blir stora problem med säkerhet, och transaktioner överhuvudtaget blir osmidiga när guld måste byta ägare varje gång. Dessutom, hur hanterar man en situation om man får ett tillfälligt behov av pengar på grund av en oförutsedd händelse? Ett stort steg tas mot att lösa alla dessa problem om man skapar ett system av kreditpengar. Modellekonomi 3.1, fortsättning 2. Antag att invånarna på kokosnötsön tycker att det är jobbigt att hålla på och handla med själva guldet. De bestämmer sig för att alla ska sätta in sina pengar hos banker som ger istället depositionsbevis. Det är dessa bevis (sedlar) som folk ger i gengäld för varor och tjänster, och guldet stannar hela tiden hos bankerna. Bankerna har reserver (guld i förvar) och depositioner (skuld i form av depositionsbevis). Reservkvoten definieras som reserver / depositioner, och är ett mått på hur exponerad banken är ifall alla vill växla in sina bevis och få tillbaka guldet. Q 3.5. Vad är reservkvoten i modellekonomi 3.1, fortsättning 2? Modellekonomi 3.1, fortsättning 3. Antag nu att bankerna kommer på att de behöver inte behålla allt guld i säkert förvar. De kan låna ut en del mot ersättning (ränta) till sådana som behöver pengar idag och kan betala tillbaka senare. Dock, enligt logiken ovan, behöver de inte lämna ut något guld egentligen, de kan helt sonika lämna ut ytterligare depositionsbevis! Detta system heter guldmyntfot eller metallmyntfot. Även om handel sker genom utbyte av papperslappar (sedlar), har agenter alltid möjlighet att växla lappen mot en fast mängd guld (eller annan metall) hos banken. Q 3.6. Kan bankerna lämna ut hur mycket som helst? Ska systemet hålla krävs det att bankerna är restriktiv med sin utlåning, för att de måste kunna betala ut guld till de som vill växla in sina sedlar, och hushållen måste ha förtroende att så är fallet. (Varför är förtroendet så viktigt?) Dock finns det normalt ett sug från hushåll som vill låna pengar idag och betala tillbaka senare. Denna kombination gör att bankerna kan kräva ränta från de som vill låna sedlar utan att sätta in guld. Å andra sidan måste bankerna betala ränta till de som vill sätta in guld utan att ta ut sedlar i gengäld. Det blir så eftersom bankerna konkurrerar om att få folk att sätta in guld hos sig, eftersom detta guld tillåter dem att låna ut mer pengar och därmed tjäna mer på räntan. I jämvikt i alla fall teoretiskt hamnar räntan vid en nivå sådan att utbud och efterfrågan för lånemedel (pengar) matchar varandra Centralbanken Det finns en uppenbar risk med systemet ovan, och det är att vissa banker kommer i alla fall att trycka upp massor med sedlar trots att de knappt har några reserver (guld) som uppbackning. Ägarna till dessa banker skulle kunna låna dessa sedlar själva och spendera dem, eller låna ut dem och tjäna på räntan som betalas in. För att detta inte ska kunna hända inrättar man en centralbank som reglerar penningmarknaden i ekonomin. Q 3.7. Antag en ekonomi där en centralbank har ensamrätt att trycka papperssedlar, och garanterar att alltid växla dessa sedlar mot en bestämd kvantitet guld. Vad heter systemet? Vad händer om»för många«sedlar hamnar i omlopp? Q 3.8. Antag en ekonomi där centralbanken garanterar att växla gamla papperssedlar mot... nya papperssedlar. Vad heter systemet? Vad händer om»för många«sedlar hamnar i omlopp? 3

4 Q 3.9. Antag en ekonomi där det inte finns några fysiska pengar alls, fast folk köper och säljer och jobbar och får betalt. Hur skulle det kunna funka? Modellen med enbart elektroniska pengar blir vårt huvudsakliga val genom resten av kursen, eftersom allt annat blir onödigt komplicerat med tanke på hur nära sanningen denna modell redan är. Dessutom har den framtiden för sig! Q Antag att du är en av arbetarna på kokosnötsön, och att det enbart finns elektroniska pengar. En dag bestämmer du dig för att spara mer pengar, och låter bli att spendera hälften av din dagslön istället för 30 procent. Vad blir nettosparande i ekonomin denna dag? Förklara! Summan av finansiellt sparande i en ekonomi är alltid noll. Mitt finansiella sparande är alltid någon annans negativa finansiella sparande. Vi återgår till modellekonomi 3.1, men antar nu att alla pengar är elektroniska. När en agent vill köpa någonting instruerar hon sin bank att föra över pengar från sitt konto till säljarens konto, där överföringen sker rent elektroniskt. Problemet för centralbanken i denna ekonomi är då att reglera utlåning av pengar. Centralbanken gör det genom två instrument. 1. Centralbanken kräver att alla banker har balans mellan sin in- och utlåning i slutet på varje arbetsdag. 2. Centralbanken erbjuder kortsiktiga lån (över natten) vid en viss ränta som heter reporäntan. Räntan betalas på dagsbasis, men anges på årsbasis. 1 Effekten av dessa instrument är att reporäntan gäller som räntenivån på kortsiktiga riskfria lån mellan agenter i hela ekonomin; den korta räntan. 2 Ingen låntagare vill låna till en högre ränta än reporäntan, medan ingen långivare kan låna ut till en lägre ränta (eftersom de i så fall går back på det; de måste låna in lika mycket som de lånar ut). För att förstå detta, studera följande frågorna. Q Antag en ekonomi där reporäntan är 5 procent, samt att en ny bank öppnar och bestämmer sig för att låna ut pengar vid 4-procentsränta. Många vill låna pengar till denna ränta, och banken lånar ut en million kronor under sin första dag. Ingen vill dock spara pengar hos denna bank (varför inte?) och i slutet på dagen har banken ett nettounderskott på 10 6 SEK. Vad händer? 1 En reporänta på 5 procent innebär en dagsränta på(1,02 (1/365) 1) 100, alltså 0,013 procent per dag. 2 Den korta räntan är räntan på kortsiktiga lån och depositioner bankerna emellan, där man kan bortse från vinstmarginaler, riskpremier, osv. 4

5 Q Antag en ekonomi med 2 banker Billbanken och Bullbanken en centralbank, och två individer, Bill och Bull. Centralbanken har bestämt att den kortsiktiga (repo-) räntan ska vara 5 procent, och båda bankerna erbjuder samma ränta på både inoch utlåning. Bill lånar 1000 SEK från Billbanken, och köper Bulls bil för pengarna, alltså instruerar han Billbanken att föra över pengarna till Bulls konto hos Bullbanken. Vad händer sedan, i slutet på dagen? Q Antag att reporäntan på kokosnötsön är 5 procent per år. Vad är det som hindrar en agent från att starta upp en bank och börja låna ut pengar med 4-procentsränta? Q Vad händer med ekonomin om agenter kan låna ut (skapa) pengar hursomhelst? 1.4. Staten Hittills har vi inte nämnt staten. Staten är en mycket viktig aktör inom ekonomin, inte bara för att den (förhoppningsvis) bestämmer spelreglerna, men också för att den är en mycket viktig ekonomisk aktör. För att visa statens roll lägger vi till en stat på kokosnötsön. Modellekonomi 3.1, fortsättning 4. Antag nu att invånarna på kokosnötsön bestämmer sig för att de vill ha en stat som arbetar för deras bästa gemensamt. Det finns fortfarande tvåhundra personer, där hälften jobbar och hälften är pensionärer. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 50, och betalar 20 i skatt. De som har gått i pension har ingen inkomst men spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. Staten spenderar 2000 SEK om dagen på offentlig konsumtion. Q Rita det cirkulära flödet. Vad är BNP? Offentlig konsumtion benämns G. Vad är det matematiska förhållandet mellan Y, C, och G i denna ekonomi? Q Din figur bör visa att staten går+/ noll. Måste det alltid vara så? 5

6 Modellekonomi 3.1, fortsättning 5. Ränta innebär också pengaflöden. Antag nu för enkelhetens skull att det finns bara 100 arbetare på kokosnötsön (inga pensionärer). Var och en av arbetarna tjänar SEK per år, av vilka staten tar 20 procent i inkomstskatt, och resten läggs på privatkonsumtion. Staten spenderar SEK per år på offentlig konsumtion. Staten har också en skuld på SEK, på vilken den betalar ränta på 5 procent per år. Q Rita det cirkulära flödet. Vad blir statsskulden året därpå? Staten kan ses som ett slags superkonsument som köper varor och tjänster av företag, drar in pengar från företag och konsumenter via skatt, och dessutom omfördelar pengar mellan vanliga konsumenter via skatter och transfereringar. Dessutom kan staten spara/låna pengar som en vanlig konsument. Q Visa några av dessa pengaflöden i en figur. 2. Investering och kapital Nu när vi har etablerat vilka nyckelaktörerna (agenterna) är, är det dags att vidga alternativen för dessa agenter, genom att introducera kapital, som vi definierar som varor som används av företagen tillsammans med arbetskraft för att producera varor och tjänster. Även om dessa varor används av företag, ägs de (som allting annat) av hushållen; det är ju hushållen som äger företagen. Ovan konstaterade vi att summan av finansiellt sparande i en ekonomi är alltid noll. Mitt finansiella sparande är alltid någon annans negativa sparande. Dock innebär inte det att summan av sparande totalt är lika med noll, eftersom det finns en annan typ av sparande, realt sparande, eller investering (eller realinvestering). Eftersom finansiellt sparande netto är noll kan vi konstatera att nettosparande är lika med realt sparande är lika med investering i ekonomin: S= I. Nationalekonomer säger att det har skett en investering när agenter lägger resurser på att tillverka investeringsvaror (eller kapital) som till exempel maskiner. Investeringsvaror bör jämföras med konsumtionsvaror: konsumtionsvaror ger nytta idag, medan investeringsvaror införskaffas för att öka möjligheten att producera varor i framtiden. Distinktionen mellan finansiellt sparande och investering syns tydligt i det cirkulära flödet. I förra kapitlet hade vi en modellekonomi med tvåhundra personer där hälften jobbar och hälften är pensionärer. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 70. De som har gått in pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. I denna ekonomi finns ingen investering, eftersom det som sparas av de som jobbar konsumeras av pensionärerna, och det finns ingenting över till investering. Nu tar vi nästa steg. 6

7 Modellekonomi 3.2. Antag en ekonomi med 200 personer, där hälften jobbar och hälften har gått i pension. De som jobbar har en nettoinkomst på 250 SEK om dagen, av vilka de sparar 100 och konsumerar 150. De som har gått i pension har en nettoinkomst på 50 SEK om dagen, men konsumerar för 90 SEK om dagen. Q Rita det cirkulära flödet. Vad är nettoinvestering? Vad är nettoinvestering som andel av BNP? Modellekonomi 3.2, fortsättning 1. Antag nu att lönen är 200 kronor om dagen, och räntenivån är 3,7 procent per år, vilket motsvarar 0,01 procent per dag. Vilket är värdet av tillgångarna som ägs av den typiska arbetstagaren, samt den typiska pensionären? Vilket är det totala värdet av kapitalet i ekonomin? Observera att S = I är en omutbar lag; den följer per definition. Detta kan förstås på olika sätt. Ska du köpa något (typ en maskin) måste pengarna komma någonstans ifrån. Om de kommer från din egen inkomst har du sparat, och S = I. Om du lånar dem från någon annan har de sparat, och S = I igen. Om du lånar dem från en bank, måste banken låna dem i sin tur någonstans ifrån, eller använda sina egna pengar (eget kapital) i vilket fall det är banken (och i slutändan dess ägare) som sparar. 3. Självstudier: Relevans för verkligheten 3.1. Vad kokosnötsön visar om den verkliga ekonomin På kokosnötsön hade vi fem typer av agenter: hushåll, produktionsföretag, banker, centralbanken, och staten. Alla individer i ekonomin tillhör hushållen, medan de andra fyra agenttyperna är juridiska enheter, inte personer. Dessutom delar vi upp hushållen i arbetare och pensionärer. Denna uppdelning är högst relevant för att förstå verkliga ekonomier. Kvantitetsteoremet MV = PY är sann per definition, men i praktiken, i moderna ekonomier, är både M och V svårfångade. Pengar är allmänt accepterade betalningsmedel, och penningmängden är summan av allmänt accepterade betalningsmedel. På kokosnötsön (Modellekonomi 3.1) var penningmängden först 10 kronor, och senare 20 kronor. I verkliga ekonomier är penningmängden naturligtvis betydligt större. Dessutom kan det finnas fler än en typ av allmänt accepterade betalningsmedel. Q Nämn några typer av betalningsmedel i Sverige. Det finns två huvudsakliga typer. I snävaste mening är penningmängden i ekonomin lika med mängden kontanter; detta mått heter M0; inklusive fullt likvida banktillgodohavanden blir det M1. Det finns 7

8 en rad andra begrepp där definitionen blir allt bredare: M2, M3 osv. De är bredare i och med att mindre likvida tillgångar räknas in (alltså tillgångar som är mindre allmänt accepterade som betalningsmedel). När tillgångar snabbt och enkelt kan bytas från icke-likvida former (till exempel aktier) till fullt likvida banktillgodohavanden blir kvantitetsteoremet inte lika kraftfull. Vi såg att det kunde bli inflation på kokosnötsön, där inflation innebär att priserna stiger. Inflationstakten mäts i procent per år: om t.ex. priserna har dubblerats under ett år har inflationstakten varit 100 procent. Om priserna har gått upp från 100 SEK/styck till 102 SEK/styck är inflationstakten varit 2 procent detta år. När olika priser går upp olika mycket viktar man prisökningarna beroende på hur viktiga varorna är: om priset på bilar stiger spelar det större roll för inflation än om priset på sudd stiger, eftersom vi spenderar mer på bilar än vi gör på sudd. Q Antag en ekonomi, 1 januari 2000, där man konsumerar bilar och mat; det finns ingen investering. Var och en konsumerar 0, 2 bilar per år och 1000 kilo mat per år. Priset på en bil är 200 tusen kronor, medan priset på mat är 40 kronor per kilo. Vad är BNP per kapita? Q Antag att det är 1 januari 2001, och att bilpriset har ökat med 10 procent medan matpriset är oförändrat. Dessutom antar vi att konsumtionen av bilar och mat är oförändrad. Vad har inflationstakten varit under det senaste året? Om vi istället antar att bilkonsumtionen minskar pga prishöjningen, vad kan vi då säga om inflationstakten? I verkligheten är det komplicerat att mäta inflation. Man sätter ihop en så kallad varukorg som ska motsvara genomsnittliga inköp, och mäter hur mycket det kostar att köpa korgen från år till år. Dock behöver korgens innehåll uppdateras regelbundet. Dessutom kan det vara knepigt att skilja mellan en prisökning och en kvalitetshöjning. Om till exempel datorer har blivit dubbelt så dyra men fyra gånger så bra har väl deras egentliga pris halverats! Dessutom skiljer man mellan KPI (konsumentprisindex), alltså vanlig inflation, och underliggande inflation. För att räkna ut underliggande inflation, den egentliga trenden, rensar man bort effekten av engångschocker som till exempel en oljechock eller en höjning i momsen. 3 I Figur 1 ser vi historisk inflation för Sverige och Storbritannien. Observera att det finns stora variationer genom åren, samt att inflationstakten i de två länderna verkar följas åt. Det gör den av minst tre anledningar: både ekonomierna påverkas av samma internationella faktorer; ekonomierna påverkar varandra; samt att det går trender i ekonomisk politik, och när regeringarna tillämpar liknande politik blir resultaten därefter. När det gäller det finansiella systemet är ekonomier med till exempel metallmyntfot intressanta av historiska skäl, men denna system används inte i moderna ekonomier idag: idag är det pappersmyntfot som gäller. Dessutom är systemet med reporäntan som beskrivs ovan en bra beskrivning av hur penningpolitik går till i de allra flesta OECD-ekonomier idag. Observera dock att detta system är relativt nytt: för 20 år sedan och längre bak i tiden styrde centralbanken räntan genom att köpa och sälja pengar! Centralbanken köpte pengar genom att sälja statsobligationer, ett slags värdepapper som garanterar ägaren avkastning i framtiden. Vanliga banker köpte sådana obligationer och därmed minskades mängden pengar i ekonomin, och räntan steg. Om centralbanken ville sänka räntan köpte den obligationer. Det finansiella systemet (banker) är viktigt i moderna se ØØÔ»»ÛÛÛºØ Ù Ö ÒºÓÑ» ekonomier. På kokosnötsön och i verkligheten är det viktigt för hushåll, företag, och staten att kunna spara och låna pengar på ett smidigt sätt. Tack vare det finansiella systemet behöver inte dessa personer träffas och komma överens om villkor för lånet: långivare och låntagare kopplas ihop via bankerna. Det blir förstås mycket enklare av många anledningar. Förutom ÀÙÖ¹Ñ Ø ¹ Ò Ð Ø ÓÒ». För en tidningsartikel om varukorgen Ù Ò»¾¼½»Ñ Ö»½» Ò Ð Ø ÓÒ¹ Ø¹Ò Ø Ð Ü¹ Ð ÚÓÙÖ ¹Ñ Ð ¹ Ú. 3 För mer om inflation se ØØÔ»»ÛÛÛºÖ Ò º» Ú»È ÒÒ Ò ÔÓÐ Ø»ÁÒ Ð Ø ÓÒ» 8

9 Figur 1: Inflation (procent per år) i Sverige och Storbritannien sedan Källa: SCB samt ONS. att låntagare slipper problemet att hitta presumtiva långivare, slipper parterna också förhandla om villkor, kontrollera att avtal efterlevs, osv. Dessutom minskar risken för långivaren dramatiskt när man lånar till en bank som lånar vidare, istället för att låna till en enskild agent eller företag. Dock finns det också mer direkta alternativ. Via direkt överföring kommer låntagaren och långivaren i direkt kontakt med varandra. Låntagaren säljer nya värdepapper till långivaren. Pappret kan stipulera en återbetalningsström växlar eller obligationer eller det kan innebära att man äga en del av ett bolag och då har rätt till en del av framtida vinster också aktier. Statens roll som ekonomisk aktör syns väl även i den förenklade kokosnötsekonomin. Staten drar in pengar via skatter, spenderar pengar på offentlig konsumtion och transfereringar, och tenderar att bygga upp en finansiell skuld gentemot omvärlden. (I en sluten ekonomi innebär omvärlden statens medborgare, alltså hushållen.) På denna skuld måste staten betala ränta. Statsskulden brukar uttryckas som en andel av landets totala BNP per år, och landar normalt mellan 0 och 100 procent. Det är naturligt att staten bygger upp en (finansiell) skuld; den äger ju också en massa (icke-finansiella) tillgångar. Dock bör inte skulden bli för stor sådan att finansiella marknader börjar tvivla på landets förmåga att fortsätta betala ränta på skulden. I verkligheten lånar staten pengar från de finansiella marknader på bestämda villkor genom att sälja statsobligationer (eller helt enkelt obligationer). I sin enklaste form är en statsobligation ett löfte från staten att betala ett visst nominellt belopp vid ett visst datum, till exempel om ett år. Staten säljer dessa löften för att få in pengar. Q Antag att den svenska staten säljer 10 miljoner obligationer, 2 januari Köper man en obligation får man 100 SEK av staten om exakt ett år. Vad är du villig att betala? Q Vad måste staten göra 2 januari 2015? I Figur 2 ser vi att statsskulden kan skilja sig mycket mellan länder som har mycket gemensamt i övrigt. Det är takten med vilken skulden stiger som är viktigast för de finansiella marknader; steg Greklands statsskuld med mer än 60 procent i förhållande till dess BNP, alltså gick statsbudgeten med ett underskott på mer än 9

10 20 procent av årlig BNP för hela landet. Även stigningen i den brittiska statsskulden oroade de finansiella marknaderna Grekland Tyskland 40 UK Sverige 20 Estland Figur 2: Trender i statsskulden som procent av årlig BNP för några länder. Källa: Eurostat Vad kokosnötsön inte visar om den verkliga ekonomin Vår analys av kokosnötsön kan ses som en bokföringsövning. Vi spårar pengarnas väg genom ekonomin och ser hur beslut kan resultera i (till exempel) ökande statsskulder. Vi definierade begrepp som BNP och inflation, och såg hur inflation kan uppstå i ett mycket förenklat sammanhang. Dock har vi inte lärt oss någonting om tillväxt i BNP, konjunktursvängningar, eller arbetslösheten, som är huvudmålen för kursen. För att skapa tillväxt i BNP krävs det naturligtvis att någonting annat växer. Det skulle kunna vara befolkningen, men i så fall växer inte BNP per kapita, och det är det vi är mest intresserad av. För att BNP per kapita ska öka måste arbetarnas produktivitet öka, och för det finns det ett antal möjliga orsaker. Det vi kommer att titta på närmast är att de får mer kapital att jobba med, alltså fler maskiner eller verktyg. Det som kommer att visa sig vara nyckeln till tillväxt är dock inte kapital utan teknologi. Konjunktursvängningar innebär under- eller överutnyttjande av ekonomins resurser. För att skapa konjunktursvängningar i ekonomin måste vi introducera chocker (som till exempel dåliga nyheter eller plötslig oro för framtiden) som stör ekonomins lugna framfart. Dessutom kommer det att visa sig att det behövs grus i maskineriet för att sådana chocker ska leda till konjunktursvängningar; i en ideal ekonomi (med perfekta marknader rakt igenom) leder inte negativa chocker till underutnyttjande av ekonomins resurser, och inte heller leder positiva chocker till överutnyttjande. Nyckeln är investering: i en ekonomi med perfekta marknader leder en negativ chock till en ökning i investering, medan med grus i maskineriet blir resultatet tvärtom. Arbetslösheten blir ännu svårare att förklara. På kokosnötsön är det svårt att se varför någon skulle behöva gå arbetslös. Det är bara att dra ut och plocka! Återigen fokuserar vi på vilka marknadsimperfektioner som kan leda till att mellan 5 och 10 procent av de som vill jobba inte får det. Till sist, vad händer när ekonomin är öppen, alltså de ekonomiska agenterna inom ekonomin interagerar på olika sätt med agenter i omvärlden? Det visar sig att det mesta är sig likt, dock med vissa modifikationer. 10