Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt

Transkript

1 Kapitel 5 Lång sikt: Tillvät 1. Tillvät och vad det är bra för Med tillvät menas ökning i BNP, värdet av allt som produceras inom en ekonomi. Därmed inkluderas investeringsvaror (nya maskiner till eempel). I enkla modellekonomier känns begreppet tämligen okontroversiellt, men i mer komplicerade (verkliga) ekonomier finns det stora problem med att sätta ett likhetstecken mellan hur väl en ekonomi presterar och nivån på BNP. Eempel 5.1. Antag en ekonomi med 1000 personer där det produceras mat till ett värde av SEK/år, med enbart arbetskraft som insats. (Andra insatser är obegränsade och därmed gratis.) Vad är BNP? Vad är BNP per kapita? Antag att, 10 år senare, man har fördubblat matkonsumtionen. Vad var tillvättakten per år under perioden? Eempel 5.2. Antag samma ekonomi som i eempel 5.1, men där 500 personer producerar mat till ett värde av SEK/år inom några större företag, medan de andra 500 är utanför arbetskraften eftersom de odlar mat till egna behov hemma. Men om de andra 500 hade markandsfört sin mat hade den också varit värd SEK/år. Vad är BNP per kapita? Antag att, 10 år senare, de andra 500 har börjat marknadsföra maten de producerar, utan att deras produktion har förändrats. Vad är BNP nu? Vad var tillvättakten per år under perioden? Eempel 5.3. Antag en ekonomi där folk vill helst av allt ha hög status: de vill anses vara snygga, intelligenta, rika, mäktiga, osv. Leda tillvät till högre lycka i denna ekonomi? Om man rankar olika länder utifrån hur lyckliga folk uppger att de är, finner man bara ett svagt samband mellan landets BNP och genomsnittliga lyckan av invånarna, medan de som är fattigare än snittet i sitt eget land uppger att de är relativt olyckliga. Detta är i enlighet med idéerna om positional goods ovan. Kolla t.e.»easterlin parado«. Om man tar detta på allvar blir en viktig roll för staten att jobba för jämlikhet, och uppmuntra produktion av varor som inte är av positionell karaktär; en sådan vara kan vara fritid. En arbetshypotes skulle då kunna vara att man tar sådana idéer på mycket 24 april

2 större allvar i Europa jämfört med USA, eftersom både arbetstiden och ojämlikheten är väsentligt mindre i Europa, i genomsnitt. Ett annat sätt att försöka komma åt välfärd och levnadsstandard är genom att konstruera andra mått än BNP. Ett sådant är HDI,»human development inde«, som tas fram av UNDP och väger i förväntad livslängd och utbildning förutom inkomst. Hur tror ni att Sverige ligger till i HDI-indeet jämfört med BNP-ligan? Varför tror du att vår position i BNP-ligan, snarare än vår välstånd, tycks vara så viktig? 2. Tillvätmekanismer 2.1. Att samla på sig kapital (Solow-modellen) I ekonomin utan pengar såg vi hur om population samt teknologi är konstanta att samla på sig kapital ger ingen tillvät på sikt. Nu tittar vi på det i mer detalj. Modellekonomi 5.1. Antag en ekonomi år 2013 med 100 personer, där man sysslar med jordbruk, skogsbruk, mm. BNP är SEK/år. Kapitalvaror kan vara saker som hackor, yor, pilbågar och pilar, och ugnar. Vi betecknar sådana varor som verktyg. Antag nu att varje arbetstagare är alltid lika produktiv i verktygsproduktion som i produktion av konsumtionsvaror. Antag dessutom att en arbetare med ett verktyg är dubbelt så produktiv som en arbetare utan verktyg. Det är 1 januari 2014 och beståndet av verktyg är noll. Men öborna beslutar att sätta 4 personer på verktygstillverkning, och efter ett år är det första verktyget klart. Vad kommer BNP att vara 2014? Och 2015? Modellekonomi 5.1, fortsättning 1. Antag nu att öborna sätter från och med personer på tillverkning av verktyg. Antag dessutom att deprecieringstakten är 10 procent per år, vilket innebär att om 100 verktyg har använts under ett år går 10 av dem sönder helt vid årsskiftet. Beskriv ekonomins utveckling. Hur många verktyg kan dessa 20 producera per år utan verktyg? Hur många kan de producera per år om de har verktyg att jobba med? Hur många verktyg finns i ekonomin på lång sikt? Vad är tillvättakten på lång sikt? Vad är BNP på lång sikt? Rita en figur som visar utvecklingen över tiden. 2

3 Observera att en ökning i investering I kommer alltid att ge en kortsiktig minskning i konsumtionen C, eftersom Y = C+I. Men om kapitalvaror är knappa kan en sådan ökning i investering resultera i en ökning i både Y och C på lite längre sikt. Men på riktigt lång sikt kommer ökningen i Y att avta och gå mot noll, när det finns så mycket kapital i ekonomin att ytterligare kapital inte ökar produktiviteten. Modellekonomi 5.1, fortsättning 2. Hälften av verktygen i landet förstörs pga en naturkatastrof. Beskriv vad som händer, och rita en enkel figur. Modellen visar att kapitalökning inte kan ge tillvät på sikt; tillvät måste komma från högre produktivitet. Varför ökar produktiviteten? Ett sätt att modellera det är att helt enkelt antar att produktiviteten ökar av sig själv. Då har du en modell med eogen tillvät, alltså tillvät som kommer utifrån modellen Att utveckla eller anamma ny teknologi För att kontinuerligt öka sin produktion går det inte att kontinuerligt öka mängden kapital. Istället måste man kontinuerligt utveckla eller anamma ny teknologi. Historien om tillväten i BNP per kapita är naturligtvis historien om teknologisk utveckling. Vår produktion av varor och tjänster är inte högre per kapita än för 100 tusen år sedan för att vi ha fler stenpilspetsar att dela på idag. Det är högre för att vi har utvecklat till eempel jordbruk, järnproduktion, tryckpressen, och datorn. Kan vi mäta hur fort teknologisk framsteg egentligen sker? I vissa fall, där till eempel en insatsvara ger en produkt, kan vi mäta det väldigt enkelt. Ett bra eempel är produktion av ljus från energi. Eempel 5.4. För 200 år sedan skapade man ljus genom att bränna talg. Idag finns LED-lampor. Hur mycket tror du att effektiviteten har ökat (mätt i t.e. lumen per kwh)? Hur mycket ökar lönerna när en sluten ekonomi väer? Ja, vart kan pengarna ta vägen? Eempel 5.5. Antag en ekonomi där 30 procent av BNP går till kapital, och 70 procent till arbetskraften. Detta gäller alltid, även när BNP väer. Vad händer med lönerna i ekonomin när BNP per kapita väer med 20 procent? Vad händer med värdet av kapitalet i ekonomin? 3

4 Tillvätprocessen kan beskrivas som en ändlös cykel av förnyelse i ekonomin, som i följande ekonomin. Modellekonomi 5.2. Antag en ekonomi med 100 personer. År 2000 finns det 100 maskiner av typ s 0, och BNP är Y Agenterna i ekonomin satsar på FoU, och 2005 har de utvecklat nya maskiner av typ s 1. Nu följer en period där man ersätter de gamla maskinerna med de nya; 2010 har de nya tagit över helt. Den nya tekniken är 25 procent bättre än den gamla. Cykeln börjar på nytt. Vad är Y 2010 /Y 2000, och vad är den genomsnittliga tillvättakten i ekonomin under perioden? 3. Tillvät för utvecklingsländer Antag ett land vars industri är långt ifrån teknologifronten. Vad är mest kritiskt för tillvät i ett sådant land? FoU? Det mest kritiska är väl att man anammar teknologier från andra länder och tillämpar dem i sitt eget land? Detta kan vara teknologier som är tillräckligt gamla så att de inte längre skyddas av patent, eller så kan det vara att utländska företag med egna teknologier investerar i produktion inom landet. Varför sker detta i vissa länder till eempel i Sydostasien men inte i andra? Kategorisera relevanta faktorer under rubrikerna Institutionella, Ekonomiska, och Övergripande. Är det säkert att alla i ett land vill att nya teknologier anammas? 4

5 4. Tillvät på teknologifronten 4.1. Forskning och utveckling endogen tillvät Är man på teknologifronten gäller det att man driver teknologisk förändring själv för att väa ytterligare. Men vad är det som driver teknologisk förändring? Antagligen är det väl investering i FoU och dylikt? Men varför i så fall investerar företag i FoU? Antagligen för att de får högre vinster genom att göra det. Men varför får de högre vinster? Frågan är av fundamental betydelse. Varför ger investeringar i FoU högre vinster? Den gäckade ekonomer i decennier, eftersom man var fast i en missvisande bild på ekonomin där det bara fanns en produkt och kunskap bidrog helt sonika till att öka effektiviteten med vilken denna produkt tillverkades. Eftersom marknaden för produkten var perfekt var det omöjligt för företag att tjäna vinster på försäljning av den, och därmed kunde man aldrig tjäna igen kostnaden av att investera i FoU. Problemet försvinner i en ekonomi med många produkter som konkurrerar imperfekt med varandra, alltså produkterna är inte likadana och om en producent uppfinner en bättre produkt eller en billigare produktionsprocess kan de tjäna vinster på detta, och därmed har de möjlighet att tjäna in investeringskostnaden. I modeller med vinst-driven FoU heter tillväten endogen eftersom den förklaras i modellen. Men är det säkert att uppfinnare kan tjäna på sina upptäckter? Eempel 5.6. Antag en ekonomi där det produceras pizza samt pizzarecept. Vilken är lättast att sälja? Antag att du jobbar en dag och bakar 50 pizzor. Antag att du forskar en annan dag och upptäcker att med jäst i pizzadegen blir pizzan mycket godare. Vilken dag ger högst samhällsnytta? Problemet är att idéer är icke-rivala. Dessutom kan de vara icke-utestängbara. Definiera dessa begrepp. Om idéer är icke-rivala och icke-utestängbara hämmas investering i ny teknologi av att det är svårt att tjäna på sådana upptäckter eftersom andra kan helt enkelt kopiera gratis. Utöver kopieringsproblemet ger den enas nya upptäckt inspiration till andras forskning. Därmed ger en upptäckt nytta till andra forskare och producenter än den som gjorde upptäckten; forskning genererar därmed positiva eterna effekter. Det finns, generellt sett, tre tänkbara lösningar. Vilka är de? Eempel 5.7. Antag en ekonomi med många små företag som producerar var sin produkt, samt ett par tre stycken riktigt stora företag som producerar många produkter, och där dessa produkter är dessutom uppbyggda av många komponenter. 5 miljoner personer jobbar i de små företagen, och ytterligare 5 miljoner i de stora företagen. Vilka (små eller stora) gör mest grundforskning? 5

6 Ett enkelt sätt att se till att upptäckare får ut något av sina uppfinningar är att skapa ett system med»immateriella rättigheter«(intellectual property rights): vad gäller FoU är den viktigaste sådan rättighet patentskydd. Finns det någon nackdel med patentskydd? En annan till synes enkel åtgärd är att subventionera FoU från statskassan. Finns det något problem med detta? 4.2. Kreativ förstörelse Ekonomisk tillvät bygger på förnyelse, eller till och med»kreativ förstörelse«. När de med nya idéer lyckas och blir rika kan de gamla makthavarna förlora sin status. Därmed gynnas tillvät av en öppen ekonomi, öppen för handel och öppen för förändring. Å andra sidan visar begreppet»kreativ förstörelse«tillvätens baksida. Får att uppnå hög tillvät krävs en ekonomi i ständig förändring. Det innebär att nya branscher väer upp, och gamla tvinnar bort. Även geografiskt kan det innebära att jobben rör på sig, till eempel från landet till staden, eller från norr till söder. Dessa förändringar skapar naturligtvis arbetslöshet. I en öppen ekonomi blåser förändringens vindar ännu kraftigare, som vi ser senare. Eempel 5.8. Det finns två ekonomier i världen, med 100 miljoner personer vardera, som har ingen som helst kontakt med varandra: de heter Tryggien och Väien. I Tryggien har man högt välstånd i paritet med dagens Sverige och det är man nöjd med. Nu gör man som man»alltid«har gjort, dotter som moder, son som fader. Det finns ingen FoU. I Väien jobbar 10 procent av befolkningen med FoU, och de nya upptäckterna sprider sig kontinuerligt genom ekonomin. Nya branscher väer upp, och helt nya krav ställs på arbetskraften. I vilken av ekonomierna är tillvättakten högst? I vilken av ekonomierna är arbetslösheten högst? Vad tror du om utanförskap? Lycka? 4.3. Skatter och transfereringar Investering gynnas som bekant av att man vet att man kommer att få behålla frukten av sin nuvarande uppoffring. Allt annat lika bör ett högt skattetryck minska incitamenten att investera, särskilt om det är företagsvinster och avkastning på kapital generellt som beskattas. Å andra sidan, om skattepengarna används för att skapa ett samhälle 6

7 med välutbildade, friska människor som har lätt att ta sig till och från jobbet och lätt att kombinera arbetslivet med andra prioriteringar till eempel att bilda familj och uppfostra barn gynnar det tillvät. Alltså för- och nackdelarna med höga skatter med avseende på tillvät är av samma art som för- och nackdelarna med avseende på livskvaliteten i stort. Det finns ingen anledning att»offra«höga skatter på tillvätens altare. Alltså, om man tycker att höga skatter gynnar samhället i övrigt lär de inte heller skada tillväten. I den här debatten är det viktigt att skilja på tillvät i BNP och nivån på BNP. Höga skatter och höga transfereringar kan absolut sänka incitamenten att jobba, och därmed kan det bli färre som arbetar och därmed en lägre nivå på BNP. Men BNP kan väa i samma takt från denna lägre nivå. 5. Relevansen för verkligheten 5.1. Solow-modellen Erfarenhet visar att Solow-modellen (med ackumulering av kapital) är precis så kraftfull som våra resonemang visade att den bör vara. Den lyckas väl att förklara effekterna av till eempel naturkatastrofer eller krig, där vi ser ett omedelbart tapp i BNP pga kapitalförstörelse, men sedan en ganska snabb återhämtning. Efter andra världskriget återhämtade sig Tysklands och Japans ekonomier på ungefär 15 år. De nådde tillbaka till sina gamla tillvätbanor, som bestämdes av institutionerna och teknologierna i dessa länder Data om BNP och tillvät Länder som handlar mycket med varandra tenderar att väa i samma takt, eftersom de delar samma teknologier. Samtidigt kan det finnas bestående skillnader mellan länderna sådan att vissa länder tenderar att ha något högre BNP än andra. Se Figur 2. Varför har USA högre BNP per kapita än de allra flesta europeiska länder? BNP per kapita har vuit i en väldigt konstant takt i USA sedan 1870 (Figur 1). BNP per kapita i Kina väte inte alls mellan 1870 och 1960, då den var mindre än en tiondel av BNP per kapita i USA. Men sedan slutet av 70-talet har BNP formligen eploderat i Kina. Varför? Kommer Kina att väa om USA i samma takt som hon väer ikapp idag? 7

8 loggdp/capita Year Figur 1: Utvecklingen av BNP per kapita sedan 1870 i USA (kurvan ovanför) och Kina BNP i förhållande till USA USA SWE UK 0.7 FRA År Figur 2: Utvecklingen av BNP per kapita sedan 1950: jämförelse mellan USA, Sverige, Storbritannien och Frankrike Ekonomisk tillvät i Sverige sedan 1970 Summera informationen i Figur 2: 1. m.a.p. Sverige gentemot USA; 2. m.a.p. Sverige gentemot övriga EU. 8

9 Varför har USA dragit ifrån sedan 1970? Varför har Sverige inte dragit ifrån övriga EU? Många liberala reformer har genomförts i Sverige sedan Dessa har inte fått någon klar effekt på tillvättakten ännu. Det är inte heller säkert att de kommer att få någon effekt! Det gick ju bra för Sverige länge utan dessa reformer; det finns mycket teori som tyder på att det bör gå bättre efteråt, men väldigt lite empiriskt bevis! 5.4. Nya produkter Observera att nya teknologier ger inte bara mer produktion av samma varor. I takt med att vi lär oss att producera givna varor med allt mindre arbetskraft blir marknaden för dessa varor mättad och vi utvecklar därmed nya varor som vi kan ägna oss åt att producera. Dessa varor kan likna eisterande varor fast av högre kvalitet, eller så kan de vara radikalt annorlunda jämfört med eisterande varor. Därmed omfördelas arbetskraften med tiden mellan olika kategorier. Figur 1 Figur 4 Figur 5 Eempel 5.9. Det finns tre ekonomier i världen A, B, och C som är avskilda från varandra. I ekonomi A jobbar 95 procent av befolkningen med jordbruk, 4 procent jobbar i industrisektorn, och 1 procent i tjänstesektorn. I B jobbar 50 procent med jordbruk, 40 procent i industrisektorn, och 10 procent i tjänstesektorn. I C jobbar 2 procent i jordbruk, 18 procent i industri, och 80 procent i tjänstesektorn. En av ekonomierna har ett BNP motsvarande 1000 SEK per kapita och år, en har SEK per kapita och år, och en har per kapita och år. Vilken är vilken? Och varför? Tillverkas det lite i»tjänsteekonomin«? 9