Planerad 40 kv kraftledning mellan Skallböle och Nederede i Sundsvalls kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 40 kv kraftledning mellan Skallböle och Nederede i Sundsvalls kommun sid 1/88 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Ramböll Box Krukmakaregatan 21 SE Stockholm Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/88

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund och syfte Lokalisering och omfattning Avgränsningar E.ON Elnät Sverige AB 10 2 Lagstiftning och planeringsförutsättningar Ellagen Miljöbalken Rättigheter och övriga tillstånd Fysisk planering Överensstämmelse med miljömål 15 3 Genomförande av samråd Samråd kring stråk Samråd kring sträckningar Val av sträckning Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 20 4 Alternativutredning Studerade stråk Val av stråk Studerade sträckningar Val av sträckning - huvudalternativ Alternativa tekniska utföranden Nollalternativ 47 5 Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering och utformning Anläggande 51 sid 3/88

4 5.3 Drift och underhåll 52 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning av huvudalternativet Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Mark- och vattenanvändning Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 77 7 Samlad bedömning 85 Referenser Skriftliga källor Kartor och geografiskt material 87 Bilagor Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 3 Bedömningsgrunder Bilaga 4 Naturvärdes- och fågelinventering. Enetjärn Natur AB (2016) Bilaga 5 Magnetfältsberäkning Skallböle-Nederede. ÅF (2016) Bilaga 6 Intressekartor Naturmiljö Kulturmiljö Mark- och vattenanvändning sid 4/88

5 Malmö Sammanfattning Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige AB:s (nedan benämnt E.ON Elnät) ansökan om nätkoncession för linje för en ny 40 kv kraftledning mellan befintlig transformatorstation Nederede och ny transformatorstation Skallböle vid Stödesjön i Sundsvalls kommun. Syftet med den planerade ledningen är att uppnå ett s.k. maskat nät, vilket innebär att elen, vid ett avbrott på en ledning någonstans i det maskade nätet (planerat eller oplanerat), kan matas från ett annat håll. Alternativutredning och genomförande av samråd För att hitta en så lämplig lokalisering som möjligt av ledningen har en omfattande utredning av alternativa lokaliseringar genomförts. En viktig del i denna alternativutredning har varit genomförande av samråd i flera steg med myndigheter, organisationer, de enskilda och den allmänhet som kan antas bli berörda av den planerade kraftledningen. Även alternativa tekniska utföranden har studerats. Lokaliseringsprocessen har skett stegvis där det inledningsvis identifierades ett utredningsområde inom vilket det bedömdes möjligt att en ledning skulle kunna byggas. Under våren 2016 genomfördes ett första samråd avseende 4 alternativa ledningsstråk inom utredningsområdet. Efter det första samrådet utvärderades de olika stråken av E.ON Elnät och arbetet resulterade i val av ett stråk inom vilket fem alternativa sträckningar föreslogs. Under hösten 2016 genomfördes ett andra samråd för de alternativa sträckningarna. Inkomna yttranden från samrådet resulterade i två kompletterande samråd avseende två ledningssträckningar, vilka genomfördes under januari-mars Under våren 2017 togs beslut om aktuell ledningsträckning, för vilken koncession nu söks. Huvudalternativ E.ON Elnät ansöker nu om koncession för en luftledning i trädsäkert utförande med enbenta s.k. Linepost-stolpar. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid exempelvis storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Aktuell sträckning mellan Skallböle och Nederede är ca 27 km lång och går längs största delen av sträckan parallellt med flera andra befintliga ledningar i en ledningsgata för en tidigare raserad 130 kv ledning. På sträckan från Skallböle station fram till Lillberget, ca 2 km, går planerad ledning söder om befintliga ledningar varför skogsgatan här kommer behöva breddas med ca 15 meter. På sträckan från Blymyrorna in mot Nederede station, ca 1 km, går ledningen i obanad skogsmark varför en 30 meter bred skogsgata behöver tas upp på denna sträcka. sid 5/88

6 Konsekvensbedömning Förordad ledningssträckning går i huvudsak i ett kuperat landskap som utgörs av sluten skogsmark. Ledningen går i gammal befintlig ledningsgata på större delen av sträckningen. Detta medför att påverkan på landskapsbilden av den tillkommande ledningen blir liten, men att det i öppnare partier går att se ledningen från längre avstånd, bland annat vid passagen av Ljungan. En naturvärdesinventering och fågelinventering har genomförts utmed den planerade ledningssträckningen. Området hyser endast ett fåtal områden med naturvärden, eftersom landskapet domineras av produktionsskog. Påträffade fågelarter är knutna till öppna marker såsom befintlig ledningsgata. Områdets karaktär innebär även att det har potential att hysa rovfåglar och ugglor. Samråd har skett med Medelpads ornitologiska förening med vilka utarbetande av skyddsåtgärder för fågellivet har skett. Påverkan på naturmiljön väntas sammantaget bli liten. Ledningen är lokaliserad inom område för riksintresse kulturmiljövård och kommunala kulturmiljöprogram. Påverkan på kulturmiljön utgörs framför allt av påverkan på landskapsbilden, men eftersom kulturmiljöerna i området bland annat karaktäriseras av den industriella miljön kring Nederede kraftstation bedöms riksintressets eller det kommunala kulturmiljöprogrammets intentioner inte motverkas. I samband med detaljprojektering av planerad ledning kommer en arkeologisk utredning att göras för att klargöra förekomsten av fornlämningar i ledningens närhet. De skoterleder och vandringsleder som finns i anslutning till den planerade ledningen bedöms inte påverkas, det samma gäller för infrastruktur så som vägar och kraftledningar. Skogsbruket påverkas marginellt av planerad ledningssträckning eftersom befintlig ledningsgata kommer att nyttjas. Det kommer dock påverkas lokalt på den sträcka in mot Nederede station där ny kraftledningsgata behöver tas upp. De vattentäkter som korsas av ledningen kan komma att påverkas om läckage från maskiner uppstår, varför det är viktigt att vidta skyddsåtgärder, både vid byggnation och vid underhåll av ledningen. Befintlig rennäring och planerad vindkraft bedöms inte påverkas av planerad ledning. Magnetfältsberäkningar har genomförts för den planerade ledningen tillsammans med befintliga ledningar. Generellt kan sägas att med E.ON Elnäts planerade ledning erhålls ett lägre magnetfält på norra sidan ledningarna och ett oförändrat magnetfält på södra sidan. Anledningen till att magnetfältet minskar på norra sidan är för att strömriktningen i den tillkommande ledningen är motsatt och således delvis släcker ut magnetfälten. Närmaste hus ligger på ett avstånd av ca 20 meter från E.ON Elnäts planerade ledning. Där uppgår beräknat magnetfält till ca 0,25 µt. Utan E.ON Elnäts planerade ledning är magnetfältet vid detta hus ca 0,35 µt. Sammantaget kan sägas att E.ON Elnäts nya ledning inte medför någon negativ påverkan i form av ökade magnetfält för närboende. sid 6/88

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte E.ON Elnät Sverige AB (nedan benämnt E.ON Elnät) planerar en ny 40 kv kraftledning mellan befintlig transformatorstation Nederede och ny transformatorstation Skallböle vid Stödesjön i Sundsvalls kommun. Stationen Skallböle Östra planeras att anläggas ca 500 meter sydost om kraftstationen vid Skallböle, där befintliga regionnätsledningar går ut. E.ON Elnät har en befintlig 40 kv-regionnätsledning som går norr om Stödesjön. Den befintliga ledningen är en s.k. radiell ledning vilket innebär att nätet är sårbart eftersom det inte finns någon alternativ matningsväg. Ett fel någonstans längs den radiella ledningen medför att det kan bli elavbrott inom ett stort område. Därför går det inte heller att utföra alla typer av underhåll på anläggningarna eftersom även ett planerat avbrott innebär ett avbrott i elleveranserna. E.ON Elnät bedömer att eftersom nätet inte är maskat 1 är det omöjligt att klara de krav som följer av ellagen, dvs att avbrott i överföringen av el aldrig får överstiga 24 timmar samt att överföringen av el ska vara av god kvalitet. Syftet med den planerade nya ledningen mellan Nederede och Skallböle är att uppnå ett maskat nät vilket innebär att elen, vid ett avbrott på ledningen någonstans i det maskade nätet (planerat eller oplanerat), kan matas från ett annat håll. Ett maskat nät innebär att eventuella avbrott i elleveranserna endast blir mycket kortvariga. En ny kraftledning kräver tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt ellagen. Innan tillstånd erhålls ska samråd avseende ledningens lokalisering, omfattning och utformning genomföras. Kraven på samråd regleras i 6 kap 4 miljöbalken. Den nu föreslagna sträckningen för den nya 40 kv-ledningen har utretts i flera steg genom en omfattande kartläggning av intressen i området, genomförande av samråd för flera alternativa lokaliseringar i flera omgångar samt en sammanvägning av olika intressen och inkomna synpunkter från de olika samråden, se vidare kapitel 3 och Lokalisering och omfattning Området där kraftledningen ska lokaliseras är geografiskt beläget ca 15 km väster om Sundsvall, söder om Stödesjön, som utgör en del av Ljungan. Förutsättningarna för lokaliseringen av kraftledningen ges av den befintliga transformatorstationen Nederede och den planerade transformatorstationen Skallböle vid Stödesjön. Sträckan för den föreslagna ledningen är ca 27 km lång. För en översiktlig karta över ledningsträckningen se Figur 1. 1 Ett maskat nät innebär att det finns alternativa matningsvägar för elen. sid 7/88

8 Figur 1. Översiktskarta över huvudalternativets sträckning mellan stationerna i Nederede och Skallböle. Ledningen planeras huvudsakligen att utföras som en luftledning och kommer till största del lokaliseras i en befintlig ledningsgata som även innehåller en stamnätsledning på 220 kv och en 130 kv-ledning som Trafikverket äger, se Figur 2. Inom den planerade sträckningen finns även bitvis en befintlig 130 kv-ledning samt en befintlig 40 kv-ledning som E.ON Elnät äger. I den befintliga ledningsgatan har det tidigare funnits en regionnätsledning mellan Skallböle och Nederede vars uppgift var att leverera el till industrin i Stockvik söder om Sundsvall. Denna raserades av annan nätägare 2004 på grund av det minskade behovet av ledningen då industrin kunde matas med el från andra ledningar. På grund av den raserade regionnätsledningen finns det på stora delar av sträckan således redan plats i den befintliga ledningsgatan. För tänkt placering av den planerade ledningen i förhållande till befintliga ledningar se Figur 3. Efter att luftledningen passerat Ljungan in mot Nederede station kommer den att förläggas som markkabel sista sträckan in mot stationen. Kabeln följer en befintlig markförlagd 10 kv kabel på samma sträcka. Anledningen till markförläggningen på denna sträcka är framför allt att hänsyn till Statkrafts verksamheter på Kvarnudden behöver tas. För mer detaljerad beskrivning av ledningens lokalisering och utförande se kapitel 5. sid 8/88

9 Figur 2. Principillustration av planerad 40 kv-ledning i förhållande till befintliga ledningar. Figur 3. Fotot visar befintlig SVK 220 kv och befintlig TRV 130 kv, befintlig ledningsgata där ny 40 kv-ledning planeras är längst till vänster i bilden. sid 9/88

10 1.3 Avgränsningar Innehållsmässig avgränsning I denna MKB behandlas aspekter som bedöms vara relevanta vid byggande och drift av en kraftledning. De aspekter som identifierats och bedöms är påverkan på landskapsbild, friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, infrastruktur, mark- och vattenanvändning inklusive rennäring, boendemiljö/hälsa och säkerhet (påverkan från magnetfält) Geografisk avgränsning Beskrivningen av konsekvenserna för kraftledningen görs utifrån det geografiska område som kommer att påverkas fysiskt av den nya kraftledningen samt det geografiska område som kan komma att påverkas visuellt. Under kapitel 6 görs beskrivningen av påverkan på intressen utifrån ledningens närområde. För vissa aspekter, så som landskapsbild (visuell påverkan), görs bedömningen utifrån ett större geografisk område i ledningens närhet Kumulativa effekter Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar 40 kv-ledningen, men där ledningen sammanfaller geografiskt med andra ledningar (se t ex Figur 2) behandlas miljökonsekvenser samlat för alla ledningarna, se vidare under respektive avsnitt i kapitel E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. sid 10/88

11 2 Lagstiftning och planeringsförutsättningar 2.1 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan samt inhämta lokal och intressespecifik kunskap. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.2 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön De allmänna hänsynsreglerna (2 kap. miljöbalken) Miljöbalkens andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. Inom ramen för detta projekt har E.ON Elnät låtit genomföra samråd med en bred krets i flera steg. E.ON Elnät har även genomfört omfattande kartstudier och fältbesök för att säkerställa framkomlighet. Sammantaget har detta resulterat i viktig information till projektet vad gäller bedömningen av lämplig sträckning, metodik och teknik vid anläggningen av luftledningen samt för bedömningen av miljökonsekvenser. sid 11/88

12 Mot bakgrund härav har E.ON Elnät skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna att forslas bort för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Den valda lokaliseringen av kraftledningen har föregåtts av en omfattande lokaliseringsutredning och den valda lokaliseringen, som till största delen går i befintlig ledningsgata, anses enligt E.ON Elnät vara den bäst lämpade, jämfört med alternativa lokaliseringar. Den föreslagna lokaliseringen av luftledningen anses vara lämplig med hänsyn till att ändamålet med ledningen ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt E.ON Elnäts bedömning strider den sökta lokaliseringen inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Mot bakgrund härav anser E.ON Elnät att lokaliseringen av luftledningen får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. För en utförlig redogörelse av lokalisering av ledningen hänvisar E.ON Elnät till kapitel 4 i MKB:n Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. sid 12/88

13 2.2.2 Hushållning med mark och vatten (3-4 kap. miljöbalken) I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. Den planerade ledningen ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Ljungas dalgång som bland annat består av Älvdalsbygd med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder. Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk. I utredningen och analysen av den planerade kraftledningen har anpassningar gjorts och hänsyn tagits till kända bevarandeintressen. Uppförandet av kraftledningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad. En tillkommande luftledning i ett landskap som redan är påverkat av ledningar och kraftverk, som dessutom utgör en del av riksintressets värden, bedöms inte påtagligt skada riksintresset för kulturmiljö. Eftersom den planerade ledningen dessutom till största delen lokaliseras till befintlig ledningsgata uppnås en god hushållning med marken i området Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den Svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, se vidare kapitel Samråd (6 kap. miljöbalken) Inför ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Samråd ska enligt 6 kap. miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommun) och enskilda berörda (fastighetsägare). Om verksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att leva upp till formkraven i miljöbalken och för att ge möjlighet att följa utvecklingen och tidigt ge insyn i projektet har E.ON Elnät i detta projekt redan från början samrått brett och i flera steg, där samtliga instanser inkluderas i samrådsstegen. För närmare beskrivning av här aktuellt samråd se kapitel 3. sid 13/88

14 2.3 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det här aktuella fallet kommer att sökas, om så bedöms nödvändigt, när detaljprojekteringen är genomförd och omfattningen av behovet av anmälningar och dispenser är känd. En arkeologisk utredning kommer att genomföras och de eventuella fornlämningar som berörs kommer att sökas tillstånd för. 2.4 Fysisk planering Översiktsplan Sundsvalls kommuns översiktsplan antogs i maj Stödesjöns hela norra strand är enligt översiktsplanen ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Den planerade ledningen går in i detta område vid Nederede station och Skallböle station. LIS-området innebär att dispens från strandskydd kan prövas för sjönära bostadsbebyggelse norr om Stödesjön, något som inte bedöms påverkas av den planerade kraftledningen. LIS-området sammanfaller även med ett område som i översiktsplanen pekas ut som utvecklingsstråk, vilket på aktuell sträcka benämns Allsta-Klingsta Ljunganstråket. Riktlinjer för utvecklingsstråket utgör ett komplement till de generella riktlinjerna i översiktsplanen med syfte att stärka utveckling i landsbygd. Exempelvis nämns att de stora naturresurserna såsom älvdalar och vildmarksområden ska tas vara på och vidareutvecklas både för turism och lokalt företagande samt utveckling av boende och service. Den planerade ledningen går inom detta utvecklingsområde från Rävelsbodvallen till stationen i Skallböle men bedöms inte påverka utvecklingsområdet eftersom ledningen inom området går i befintlig ledningsgata. Ett av de områden som kommunens översiktsplan pekar ut som större vildmarksområde söder om Stödesjön ligger söder om planerad kraftledning. De större vildmarksområdena beskrivs som relativt opåverkade av exploatering även om de bitvis präglas av ett aktivt skogsbruk. Vidare säger översiktsplanen att ny infrastruktur som exempelvis trafik och industrianläggningar så långt som möjligt ska undvikas i större vildmarksområden och att master och andra höga byggnadsverk om sid 14/88

15 möjligt ska samlokaliseras med befintliga anläggningar. Med en placering av ledningen i befintlig ledningsgata undviks området och infrastrukturen samlas. I översiktsplanen anges i kommunens riktlinjer för hälsa avseende magnetfält att man ska undvika att placera bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar och transformatorstationer som ger förhöjda magnetfält. Magnetfälten ska vara så låga som möjligt och inte överstiga 0,4 µt (mikrotesla) Detaljplaner Vid Kvarndammsbäcken finns en gällande detaljplan (B7010) lagakraftvunnen 1973 med ett geografiskt område som överlappar med de befintliga ledningarna och ledningsgatan. Eftersom ett ledningsstråk är inritat i läget för befintliga ledningar och planerad ledning bedöms inte planerad ledning strida mot detaljplanen. 2.5 Överensstämmelse med miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Etappmålen är steg på vägen för att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Nedan beskrivs de miljömål som bedöms kunna påverkas av den här aktuella luftledningen God bebyggd miljö Definition: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Luftledningen har lokaliserats och anpassats till bostäder i dess omgivning, vilket innebär att livsmiljön inte försämras på grund av magnetfält. Lokaliseringen av luftledningen har haft som mål att påverka natur- och kulturvärden i så liten utsträckning som möjligt och berör få registrerade natur- och kulturvärden. Luftledningens lokalisering i befintlig kraftledningsgata främjar en god hushållning av mark eftersom ledningen inte går i obanad mark Säker strålmiljö Definition: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Luftledningen ligger på ett sådant avstånd från bostadshus så att påverkan från magnetfält är försumbart. Miljömålet bedöms alltså inte motverkas Levande sjöar och vattendrag Definition: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer sid 15/88

16 ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Luftledningen lokaliseras och detaljplaneras så att negativa effekter på vattendrag eller sjöar inte uppstår och bedöms därför inte motverka miljömålet Ett rikt djur- och växtliv Definition: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Luftledningens skogsgata medför en habitatförlust vilket kan motverka miljömålet, men eftersom ledningen på största delen av sträckningen lokaliseras till en befintlig ledningsgata minimeras denna förlust. En skogsgata kan också vara positivt för den biologiska mångfalden eftersom den bidrar med ett nytt habitat och kan fungera som en spridningskorridor Levande skogar Definition: "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Luftledningens skogsgata medför en förlust av skogsmark vilket motverkar miljömålet. På stora delar av sträckan är dock luftledningen lokaliserad i en befintlig skogsgata vilket minskar påverkan på skogens värden och förlust av produktiv skogsmark Ett rikt odlingslandskap Definition: "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Luftledningen berör en liten yta jordbruksmark och går i befintlig ledningsgata. Vidare kan placering av stolpar anpassas så att påverkan på jordbruksmark minimeras, varför miljömålet inte bedöms påverkas negativt. sid 16/88

17 3 Genomförande av samråd I enlighet med 6 kap 4 miljöbalken har samråd genomförts inför ansökan om nätkoncession. Enligt miljöbalken ska samråd i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Först om länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samrådskretsen utökas. E.ON Elnät ansåg dock att det redan tidigt i projektet var viktigt att samråda brett med syfte att ge samrådsparterna insyn och möjlighet att tillföra kunskap till projektet. Samrådet har skett i flera steg och den kunskap som erhållits från respektive samråd har legat till grund för framtagandet av det föreslagna huvudalternativet. Nedan sammanfattas samrådets genomförande utifrån dess olika steg. I bilaga 1, Samrådsredogörelse, finns en mer utförlig beskrivning av samrådens genomförande. För kartor över de stråk respektive sträckningar som hanterats inom samråden kring se kapitel Samråd kring stråk Inför det första samrådet identifierades ett utredningsområde inom vilket en ledning bedömdes kunna lokaliseras, se karta Figur 4. De geografiska förutsättningarna utgjordes av den befintliga stationen i Nederede och den planerade stationen i Skallböle. Under våren 2016 genomfördes ett första samråd kring alternativa stråk (dvs. bredare korridorer på ca 400 meter, men bredare vid stationerna) inom utredningsområdet. Inför samrådet hade fyra alternativa stråk (tre luftledningsstråk och en markkabelstråk) identifierats inom vilka det bedömdes vara möjligt att lokalisera kraftledningen. För utförlig beskrivning av stråken se kapitel 4. Samrådet inleddes med ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Sundsvalls kommun i januari Därefter genomfördes samråd genom brevutskick till samtliga fastighetsägare inom stråken samt till länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter och organisationer under februari Samrådet annonserades även i dagspress. Samråd av stråk skedde således brevledes med bifogat samrådsunderlag i sin helhet vilket beskrev de alternativa ledningsstråkens lokalisering, utformning, omfattning och förutsedda miljöpåverkan. Sista datum för yttranden var den 18 mars 2016 och under samrådstiden inkom yttranden från myndigheter, organisationer och privatpersoner. Ett kompletterande brevutskick till de berörda samebyarna Jijnjevaerie, Voernese, Jovnevaerie och Raedtievaerie skedde under juni Av dessa inkom en sameby med yttrande, se nästa avsnitt Inkomna yttranden från samråd kring stråk Samrådet skedde med 43 myndigheter och organisationer. Av dessa yttrade sig 17 instanser, varav nedanstående har haft synpunkter som förordat eller motsatt sig olika stråk: sid 17/88

18 Länsstyrelsen i Västernorrlands län förordade luftledningsstråk 2 eftersom det anses ge minst intrång i natur- och kulturmiljön. Sundsvalls kommun anser att luftledningsstråk 1 helt ska uteslutas med anledning av påverkan på naturmiljön och att befintliga intressen och viktiga platser för friluftslivet bedöms bli påverkade. Luftledningsstråk 3 anses av Sundsvall kommun beröra flera viktiga platser kopplade till friluftsliv och kulturmiljö som måste tas hänsyn till. Sundsvalls kommun anser vidare att luftledningsstråk 2 skapar minsta intrång på antal intressepunkter för friluftsliv och skogsnära kulturlämningar. Stråket skär igenom riksintresse för kulturmiljö, men bedöms av kommunen göra liten skada då nytt stråk följer befintlig sträcka. Luftledningstråk 2 förordas av Jijnjevaerie sameby eftersom där redan finns en befintlig ledningsgata som kan nyttjas. Svenska kraftnät påpekar att luftledningsstråk 2 och 3 berör deras ledningar och att hänsyn till detta ska tas vid anläggande av en ny ledning. Kabelstråket förordas av LRF Västernorrland och anses kunna samordnas med fiber. SGU påpekar att det krävs en försiktighet gällande markkabelalternativet vid entreprenad med anledning av grundvattenförekomsterna. Av de ca 1000 fastighetsägare som fått ta del av samrådsunderlaget inkom yttranden från 19 fastighetsägare, varav 2 yttranden kom från grupper av flera fastighetsägare genom samfällighetsföreningar/gemensamhetsanläggningar/markägareorganisationer. Fyra yttranden förordade kabelstråket och luftledningsstråken förordardes och motsattes i ungefär lika stor utsträckning sinsemellan. Några fastighetsägare hade också värdefull information om förhållanden på deras fastigheter. Dessa yttranden har hanterats i den fortsatta lokaliseringsutredningen kring sträckningar och kommer i möjligaste mån att tas hänsyn till vid kommande projektering i den mån fastigheterna berörs. 3.2 Samråd kring sträckningar Efter det inledande samrådet kring stråken gjordes en s.k. stråkvalsanalys där inkomna yttranden sammanvägdes med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer, framkomlighet i terrängen m.m. inom de olika stråken, se vidare avsnitt 0. E.ON Elnät beslutade efter denna analys att ta fram sträckningsalternativ inom stråk 2, söder om Stödesjön. För utförlig beskrivning av metod för framtagande av sträckningarna samt beskrivning av dessa se avsnitt 4.3. Ett andra samråd, kring de framtagna sträckningarna inom stråk 2, genomfördes under hösten Samrådet genomfördes genom brevutskick till samtliga fastighetsägare inom stråk 2 samt länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter och organisationer i oktober Annonsering om samrådet skedde även i dagspress. I oktober 2016 hölls även ett öppet hus på plats i Stöde där fastighetsägare och allmänheten under kvällen fick möjlighet att träffa representanter från E.ON Elnät och ställa sina frågor kring projektet. sid 18/88

19 Brevutskicken innefattade, likt det inledande samrådet för stråk, ett samrådsunderlag som beskrev de alternativa sträckningarnas lokalisering, utformning, omfattning och förutsedda miljöpåverkan. Sista datum för yttranden var den 11 november 2016 och under samrådstiden inkom yttranden från myndigheter, organisationer och privatpersoner Inkomna yttranden Samråd genomfördes med samma myndigheter och organisationer som vid samråd om stråk, 43 stycken. 15 instanser har inkommit med svar, 6 av dessa har inget att erinra eller avstår från att yttra sig. Länsstyrelsen och kommunen har lämnat synpunkter på de olika alternativa sträckningarna. Länsstyrelsen anser att sträckning 3 och 4 är olämpliga p.g.a. ianspråktagande av strandmiljöer. Sträckning 2 är kortast men ligger i anslutning till en bäck som enligt Länsstyrelsen bör undvikas. Kommunen anser att sträckning 1 är rimlig, men att 3 och 4 påverkar friluftsbad vid Ede negativt. Övriga instanser lämnar yttranden av informativ karaktär, se vidare i samrådsredogörelsen som bifogas ansökan om koncession. Av de 418 enskilda fastighetsägarna har 12 yttrat sig i samrådet kring sträckningar. Flera fastighetsägare förespråkar kabel, någon önskar förtydligande om påverkan från strålning. Några yttranden har även tagit ställning för eller emot de olika sträckningarna, då sträckning 1 både förordas och motsätts av två olika fastighetsägare och sträckning 3 motsätts av en fastighetsägare och sträckning 4 av två fastighetsägare Kompletterande samråd för sträckning Efter det andra samrådet valde E.ON Elnät att gå vidare med det förslag som innebar luftledningsutförande och att till största del lokalisera ledningen i befintlig ledningsgata söder om Stödesjön. Med anledning av inkomna samrådssynpunkter från samrådet i oktober och november 2016 utredde E.ON Elnät möjligheten att i vissa avsnitt justera tidigare presenterat sträckningsförslag. Det resulterade i att området mellan Blymyrorna och Nederede station samt ett område kring Målartjärnen utreddes ytterligare för att optimera lokaliseringen för aktuell ledning. Ett kompletterande samråd genomfördes i januari och februari 2017 genom brevutskick till samtliga fastighetsägare som var berörda av de justerade sträckningarna samt till länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter och organisationer. Efter det kompletterade samrådet skedde ytterligare ett samråd kring en förlängning av sträckningen vid Målartjärnen. Det andra kompletterande samrådet genomfördes i mars och april 2017 genom brevutskick till samtliga fastighetsägare som var berörda av den justerade sträckningen samt till länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter och organisationer. I det första kompletterande samrådet inkom yttranden från Sundsvalls kommun, LRF, Svenska kraftnät, Trafikverket, Skogsstyrelsen samt en fastighetsägare. I det andra kompletterande samrådet inkom yttranden från Sundsvalls kommun, Svenska kraftnät, Trafikverket, Skogsstyrelsen samt en fastighetsägare. Sundsvalls kommun förordade sträckning 6, men var kritisk mot sträckning 7 och 7A eftersom en förläggning utanför befintlig skogsgata anses ge större påverkan på naturvärden, fåglar och landskap. Övriga instanser hade inget att erinra mot de kompletterande sträckningarna. sid 19/88

20 3.3 Val av sträckning Efter samråden kring sträckningar har E.ON Elnät studerat inkomna yttranden och sammanvägt de med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer, framkomlighet i terrängen mm inom de olika sträckningarna. Utifrån detta har ett huvudalternativ valts, vilken E.ON Elnät nu söker koncession för. Denna MKB har upprättas för att beskriva huvudalternativets påverkan på sin omgivning. MKB:n ingår som en del i den ansökan om nätkoncession. 3.4 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har den 31 januari 2017 beslutat att projektet antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga 2. sid 20/88

21 4 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. I detta kapitel redovisas de alternativa lokaliseringar för ledningen som E.ON Elnät har utrett, samt den process som utmynnat i förordad sträckning. I detta kapitel redovisas även alternativa tekniska utföranden som har studerats samt beskrivs ett nollalternativ. Utredningsarbetet för det nu förordade huvudalternativet har skett i flera steg. Projektet inleddes med att ett utredningsområde identifierades inom vilket en kraftledning bedömdes kunna lokaliseras. Utredningsområdet beskrevs sedan utifrån berörda intresseområden i området varpå 3 luftstråk och 2 markkabelstråk togs fram. 4.1 Studerade stråk Metodik Metoden för framtagande av stråk utgjordes av en lokaliseringsutredning utifrån landskapet som helhet och inkluderade såväl tekniska och geotekniska förutsättningar som hänsyn till bebyggelse, visuell påverkan samt skydds- och restriktionsområden. Befintliga intressen i landskapet vägdes sedan samman med den tekniska byggbarheten och stråkens längd för att komma fram till stråkalternativen med syfte att redan i ett mycket tidigt skede föregå direkt olämpliga sträckningar med stor påverkan på berörda intresseområden. sid 21/88

22 Kriterier för lokalisering av stråk för luftledning: Genhet. En kortare sträcka är generellt att föredra då det normalt ger mindre påverkan på omgivande marker och har ekonomiska fördelar. Rak sträcka. En rak sträcka har färre vinkelstolpar och blir därför billigare att bygga och gör mindre åverkan i mark på grund av enklare stolpe och färre stag. Undvika skydds- och restriktionsområden. Utgångspunkten är alltid att ledningen så lite som möjligt ska riskerapåverkan på befintliga intressen och värden. Ansluta till befintliga vägar. Närhet till befintliga vägar förenklar vid anläggning och reparationer. Undvika bostäder. Tillräckliga avstånd till bostäder hålls för att tillse att magnetfälten inte blir för höga samt för att undvika onödigt stor visuell påverkan. Undvika att kraftledning ligger i horisontlinjen eller högst i terrängen för att minska påverkan på landskapsbilden. Lämpliga geotekniska förutsättningar. Olämpliga grundläggningsområden undviks om möjligt. Följa befintlig infrastruktur. Parallellförläggning med befintliga kraftledningar samlar infrastrukturen och ger minskat intrång i landskapet. Luftledningar måste i normala fall placeras utanför vägområdet på befintliga vägar. Om vägar behöver korsas vid en luftledningsdragning bör det göras vinkelrätt mot vägens längdriktning. Nya, ej brottsäkrade, luftledningar bör placeras med ett avstånd på minst en stolplängd från befintliga kraftledningar. Ett mindre avstånd kan användas om ledningarna är brottsäkrade. Kriterier för lokalisering av stråk för kabel: Genhet. En kortare sträcka är generellt att föredra då det normalt ger mindre påverkan på omgivande marker och har ekonomiska fördelar. Undvika skydds- och restriktionsområden. Utgångspunkten är alltid att ledningen så lite som möjligt ska riskerapåverkan på befintliga intressen och värden. Följa befintliga vägar. Detta ger en minskad kostnad vid anläggning och förenklar reparationer samt ger minskat intrång i orörd mark. En kabels schaktkant måste vara minst 2,5 m från vägbanekanten. Undvika skogsmark. Schaktning i jordbruksmark är mer ekonomiskt lönsamt då ingen skogsgata behöver röjas. Lämpliga geotekniska förutsättningar. Kalt berg undviks för att underlätta schaktning. Lokaliseringsutredningen mynnade ut i fem möjliga stråk, tre luftledningsstråk och två kabelstråk som E.ON Elnät valde att undersöka vidare. Det ena kabelstråket, norr om Stödesjön, avfärdades dock i ett tidigt skede, redan innan samrådet, främst p.g.a. byggtekniska aspekter såsom begränsat med plats mellan E14 och järnvägen och geotekniska förutsättningar med mycket berg. Följaktligen hanterades fyra möjliga stråk, tre luftledningsstråk och ett kabelstråk, i stråksamrådet. sid 22/88

23 4.1.2 Alternativa stråk I lokaliseringsutredningen inför det första samrådet för stråk utreddes två luftledningsstråk söder om Stödesjön och ett norr om sjön. Söder om Stödesjön utreddes även ett markkabelstråk. De tre alternativa stråken för luftledning och det kabelalternativ som togs fram inför samråd för stråk redovisas nedan utifrån berörda intressen. Dess lokalisering visas Figur 4. Stråken är från 400 meter breda och uppåt och är som bredast vid transformatorstationerna eftersom terrängen här är komplicerad. Komplexiteten i terrängen innebar att det behövdes en flexibilitet i stråken under processen kring framtagande av stråk för att i ett senare skede kunna inrymma en möjlig sträckning för ledningen. Figur 4. Orienteringskarta med utredningsområde och de alternativa stråk som hanterades i samråd för stråk. sid 23/88

24 Luftledningsstråk 1 Stråket är beläget söder om Stödesjön och söder om den befintliga ledningsgatan som omfattas av luftledningsstråk 2. Stråket är relativt rakt och går huvudsakligen genom skogsmark och undviker tätbebyggda områden förutom i anslutning till stationerna. Eftersom stråket i huvudsak är placerat utanför älvdalslandskapet med dess natur- och kulturvärden undviks ett flertal skydds- och restriktionsområden. Stråket blir dock längre när dalgången undviks. Bebyggelse finns inom stråket vid Strömmen och Stormyran. Längd Landskapsbild Markanvändning och bebyggelse Kommunala planer Naturmiljö och vatten Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur ca 30 km Kuperat slutet skogslandskap samt älvdal med delvis öppen jordbruksmark. Huvudsakligen skogsbruk med inslag av jordbruksmark. Bebyggelsen inom stråket finns framförallt vid stationerna i början och slutet på stråket. Förvinter-, vinter-, och vårvinterland för Jijnjevaerie sameby samt vinterland för Voernese sameby. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar stråket i närheten av Ljungan och Stödesjön. Vattenskyddsområdena Stöde Ede och Matfors finns inom stråket. Sumpskogar, Naturvårdsobjekt och Naturvärdesobjekt finns inom stråket. Riksintresse kulturmiljö, Bevarandeplan för odlingslandskapet och ett fåtal fornlämningar finns inom stråket. Friluftsliv kopplat till skogsområdena söder om Stödesjön påverkas av stråket. Stråket korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation och även delvis inom ett av kommunen utpekat större vildmarksområde. Korsar skoterled från söder om Stöde till norr om Viggesjön. Korsar befintlig och planerad skoterled kring Skallböle. Stråket korsar allmänna vägar. Stamnätsledningar korsas strax väster om Skallböle. sid 24/88

25 Luftledningsstråk 2 Stråket är beläget söder om Stödesjön och följer till stora delar en befintlig ledningsgata. Stråket är rakt och går i stort sett den närmsta vägen mellan stationerna. Markanvändningen är huvudsakligen skogsmark men stråket korsar också jordbruksmark. Bebyggelse finns inom stråket vid Strömmen, Tjärnberget/Slättån, Skiftesbäcken, Kvarndammsbäcken och Rävelsbodsvallen. Stråkets placering närmare älvdalen gör att fler kulturmiljövärden påverkas än i luftledningsstråk 1 och 3. Placeringen i en befintlig ledningsgata gör dock att påverkan på skogen och landskapsbilden minskar. Längd Landskapsbild Markanvändning och bebyggelse Kommunala planer Naturmiljö och vatten Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Ca 27 km Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Skogs- och jordbruk. Bebyggelse vid stationerna M01 och SKBO samt längs Stödesjöns strand finns inom stråket. Förvinter-, vinter-, och vårvinterland för Jijnjevaerie sameby samt vinterland för Voernese sameby. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar stråket i närheten av Ljungan och Stödesjön. En nedlagd industritipp finns inom stråket. Vattenskyddsområdena Stöde Ede, Matfors och Stöde-Nedansjö finns inom stråket. Gällande detaljplaner (DP-87 och B7010) vid Nedansjö finns inom stråket. Sumpskogar, Nyckelbiotoper, Naturvårdsobjekt och Naturvärdesobjekt finns inom stråket. Vattenförande geotoper och grundvattenförekomster tangerar stråket. Riksintresse kulturmiljö, Kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet och ett antal fornlämningar finns inom stråket. Stråket korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Korsar skoterleder strax utanför och söder om Stöde, samt befintlig och planerad skoterled nära Skallböle. Stråket är beläget i en befintlig ledningsgata där en stamnätsledning och en av Trafikverkets 130 kv ledningar finns. Stamnätsledningar korsas också strax väster om SKBO. Stråket korsar allmänna vägar. sid 25/88

26 Luftledningsstråk 3 Stråket ligger norr om Stödesjön och går huvudsakligen igenom skogsmark. Stråket undviker älvdalen till stora delar och är därför längre än stråk 2. Bebyggelse finns inom stråket främst vid Nederede och Skallböle. Stråkets placering utanför älvdalslandskapet med dess natur- och kulturvärden gör att påverkan på ett flertal skydds- och restriktionsområden undviks. Längd Landskapsbild Markanvändning och bebyggelse Kommunala planer Naturmiljö och vatten Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Ca 28 km Kuperat slutet skogslandskap samt en mindre del älvdal med delvis öppen jordbruksmark. Vinterland för Voernese sameby samt vår-, vinteroch vårvinterland för Joevnevaerie sameby. Huvudsakligen skogsbruk med inslag av jordbruksmark. Bebyggelsen inom stråket finns framförallt vid stationerna i början och slutet på stråket. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar stråket i närheten av Ljungan och Stödesjön. Vattenskyddsområdena Stöde Ede och Matfors finns inom stråket. Gällande detaljplan (B6043) tangerar stråket vid Nyänget. Sumpskogar, Naturvårdsobjekt och Naturvärdesobjekt finns inom stråket. Vattenförande geotoper och grundvattenförekomster korsar stråket. Riksintresse kulturmiljö, Kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet och ett antal fornlämningar finns inom stråket. Friluftsliv kopplat till skogsområdena norr om Stödesjön påverkas av stråket. Stråket korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation och kan påverka St Olofsleden. Stråket korsar skoterleder norr om Stöde och norr om Skallböle nära Ljungan. Stråket korsar allmänna vägar samt väg E14 vid två tillfällen. Stamnätsledningar korsas väster om SKBO och en regionnätsledning tangeras. sid 26/88

27 Kabelstråk Kabelstråket följer till stor del befintliga vägar och går i stort sett den närmsta vägen mellan transformatorstationerna. Skogsmark undviks delvis men eftersom jordbruksmarken är begränsad i området är det omöjligt att dra stråket endast genom öppen mark. Eftersom stråket är beläget nära Stödesjön i älvdalen återfinns inom stråket ett antal kulturmiljövärden. Bebyggelse vid Fanbyn, längs Stödesjöns strand och vid stationerna ligger inom stråket. Längd Landskapsbild Markanvändning och bebyggelse Kommunala planer Naturmiljö och vatten Kulturmiljö Friluftsliv Annan infrastruktur Ca 26 km Älvdalslandskap med växlande öppen jordbruksmark och skogsområden Jord- och skogsbruk. Bebyggelse vid stationerna, i Fanbyn och längs Stödesjöns strand. Förvinter-, vinter-, och vårvinterland för Jijnjevaerie sameby samt vinterland för Voernese sameby. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation finns inom stråket i närheten av Ljungan och Stödesjön. En nedlagd industritipp finns inom stråket. Vattenskyddsområdena Stöde Ede, Matfors och Stöde-Nedansjö finns inom stråket. Nyckelbiotoper, Naturvårdsobjekt och Naturvärdesobjekt finns inom stråket. Vattenförande geotoper och grundvattenförekomster finns inom stråket. Riksintresse kulturmiljö, Kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet, Ängs- och betesmarksinventering och fornlämningar finns inom stråket. Stråket korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Stråket korsat skoterleder i utkanten söder om Stöde och vid Skallböle. Stråket ligger i anslutning till vägen mellan Fanbyn och Matfors. Vägen kan behöva korsas beroende på hur mycket tillgänglig plats som finns bredvid vägen. sid 27/88

28 4.2 Val av stråk För att kunna jämföra de alternativa stråken gjordes en stråkvalsanalys genom en jämförande utvärdering av stråken. Ett antal aspekter, vilka listas nedan, samt inkomna yttranden från samråd 1 utgjorde grunden i utvärderingen. Nedan beskrivs de aspekter som innefattades i utvärderingsanalysen samt de bedömningsgrunder som var vägledande vid bedömning. Landskapsbild Den visuella påverkan på landskapet Naturmiljö och vatten Förekomst av naturvärden och vattenförekomster inom stråken Kulturmiljö Förekomst av kulturmiljöer och fornlämningar inom stråken Friluftsliv Förekomst av områden för friluftsliv och rekreation inom stråken Markanvändning Uppskattning av andel jordbruks- och skogsmark som kommer att påverkas av de olika alternativen samt påverkan på eventuell annan markanvändning. Bebyggelse Bostadsbebyggelse inom stråket Teknik Innefattar byggtekniska förutsättningar, markförhållanden, tillgänglighet under anläggningstiden, dvs. möjlighet att komma till området för byggande, och passager av exempelvis vattendrag, ledningar och vägar. Samlokalisering Möjlighet till parallellgång med befintliga ledningar Driftsäkerhet Skillnader i driftsäkerheten och vad det beror på Längd Alternativen rangordnas efter stråkens längd Kostnad övergripande kostnadsjämförelse mellan de olika stråkalternativen Den jämförande utvärderingen skedde i två steg där steg 1 innebar en analys av allmänna intressen och bebyggelse inom stråken. Eftersom bebyggelsen är koncentrerad i anslutning till de båda stationslägena, där stråkalternativen också sammanfaller, gjordes utvärderingen av bostadsbebyggelsen på de delar där stråken inte sammanfaller. I steg 2 utvärderades vidare tekniska aspekter, ekonomi och byggbarhet. Stråken rangordnades utifrån bedömd påverkan på de ovan beskrivna aspekterna utifrån hur många områden och bostäder som berördes eller vilket stråk som var minst komplicerat ur t.ex. teknisk synvinkel. Antalet intressen som berördes inom respektive aspekt gav en indikation på hur stor risk det var att påverkan kommer att ske. För varje aspekt rangordnades stråken mellan 1-4 så att det stråk som bedömdes ha minst påverkan på intresset fick nummer 1 och det som ansågs ha störst påverkan fick nummer 4. För att öka läsbarheten fick graderingen en grön-gul-orange-röd färgskala, där det går från grönt till rött, motsvarande 1-4. Om två stråkalternativ bedömdes vara likvärdiga gavs de samma plats i rangordningen. Det gjordes inte någon viktning mellan de olika aspekterna, utan dessa har tillskrivits lika stor betydelse. Det bör också noteras att utvärderingsmetoden inte tog hänsyn till mindre skillnader mellan alternativen och det är därför även viktigt att beakta de bedömningsgrunder som beskrivs i text i matrisen. Rangordningen resulterade i en totalsumma vilken visar det sammantaget lämpligaste stråket utifrån risk för påverkan på allmänna och enskilda intressen samt bedömning av lämpligaste teknik och det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. sid 28/88

29 Att rangordna stråken utifrån riskbedömning så som ovan beskrivits istället för utifrån en konsekvensbedömning kan anses ge en förenklad bild av verkligheten men samtidigt gav metoden en god indikation på de olika stråkens lämplighet Utvärdering av stråk I följande tabeller redovisas resultatet av stråkvalsanalysen dvs. den jämförande utvärderingen och rangordningen av de olika alternativa stråken. Stråkvalsanalysen utgjorde en del i samrådsunderlaget för samråd 2 och utgjorde vidare underlag för framtagande av sträckningar. Efter tabellerna följer en sammanställning av de olika stråken. sid 29/88

30

31

32

33

34

35

36 4.2.2 Valt stråk Efter stråkvalsanalysen beslutade E.ON Elnät att arbeta vidare med luftledningsstråk 2, eftersom detta var det mest lämpliga alternativet som sammantaget bedömdes ge minst påverkan på enskilda och allmänna intressen. Vid val av teknik gjorde E.ON Elnät en avvägning mellan de två teknikerna vad gäller miljö, ekonomi och teknik (funktion). Att förlägga markkabel innebär en större kostnad än luftledning eftersom såväl material som arbete, maskiner och utrustning är dyrare. E.ON Elnät anser att en luftledning i regionnätet som är trädsäkrad, är mer driftsäker än en markkabel eftersom det vid ett fel oftast tar betydligt längre tid att felsöka och reparera en markkabel jämfört med en luftledning. En markkabel är också mer utsatt för risker då den är dold under mark jämfört med en luftledning som är synlig. För en mer utförlig jämförelse av luftledning och markkabel, se avsnitt Studerade sträckningar Metodik Eftersom stråkvalsanalysen visade att de största vinsterna med den nya kraftledningen kunde göras genom att lokalisera den i befintlig ledningsgata togs endast en alternativ sträckning fram mellan Nederede och Blymyrorna. Sträckningen går parallellt med befintliga ledningar i befintlig ledningsgata. Mellan Blymyrorna och stationen i Nederede togs flera alternativa sträckningar fram eftersom befintlig ledningsgata saknas på denna sträcka. Här identifierades inledningsvis ytterligare fyra alternativa sträckningar genom kartstudier och fältbesök för att säkerställa ledningens byggbarhet mer i detalj och för att studera eventuella kritiska passager över Ljungan. Samtliga sträckningar studerades utifrån följande aspekter och intresseområden: Längd Landskapsbild Markanvändning och bebyggelse Kommunala planer Naturmiljö och vatten Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur En naturvärdesinventering och fågelinventering genomfördes utmed de föreslagna sträckningarna under sommaren Naturvärdesområdena finns redovisade i tabellerna för respektive sträckning samt mer detaljerat för de områden som berörs av huvudalternativet i kapitel 6. Samråd genomfördes för de föreslagna sträckningarna i oktober och november Efter genomfört samråd utredde E.ON Elnät med anledning av inkomna samrådssynpunkter möjligheten att justera tidigare presenterade sträckningsförslag kring Målartjärnen samt att tillföra ytterligare ett alternativ in mot Nederede station för att optimera lokaliseringen för aktuell ledning. Det sid 36/88

37 kompletterade samrådet skedde i januari Detta samråd efterföljdes av ytterligare ett kompletterade samråd i april 2017 rörande en förlängning av den föreslagna sträckningen vid Målartjärnen Alternativa sträckningar Nedan beskrivs samtliga alternativa sträckningar som togs fram inom stråk 2, se Figur 5 nedan för en översiktskarta. På kartan är sträckningarna illustrerade med en 50 meter bred linje vilket motsvarar det område som E.ON Elnät avser söka koncession för. Den verkliga ledningsgatan blir smalare än så. Som tidigare nämnts finns det på största delen av sträckan endast ett alternativ som går hela sträckan mellan stationerna Skallböle och Nederede, nedan benämnd sträckning 1. Från Blymyrorna och västerut in mot Nederede har ytterligare fyra sträckningar undersökts. Dessa sträckningar är benämnda sträckning 2-5. Sträckningarna beskrivs, likt stråkalternativen, i tabellform. Sträckning 1 beskrivs först, hela vägen från Skallböle till Nederede och sträckningarna 2-5 beskrivs vidare i en gemensam tabell från den del som viker av från sträckning 1, dvs. från Blymyrorna och sista biten in mot Nederede station. Slutligen beskrivs sträckningar 6,7 och 7A vilka togs fram för de två kompletterade samråden. sid 37/88

38

39 Sträckning 1 Sträckningen är belägen söder om Stödesjön och följer till största delen befintlig ledningsgata, där den planeras ligga söder om, mellan, respektive norr om befintliga ledningar, se principfigurer i avsnitt 5.1. Vid Blymyrorna viker sträckningen av norrut för att korsa Ljungan vid en smal passage. Norr om Ljungan fortsätter sträckningen norrut till befintlig 40kV-ledning och korsar då väg 66 och järnvägen. Sträckningen går sedan västerut parallellt med 40kV-ledningen in till Nederede station och korsar väg 66 och järnvägen en gång till. Sträckning 1 Längd Landskapsbild Markanvändning och bebyggelse Kommunala planer Naturmiljö och vatten Kulturmiljö Ca 28,1 km Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Skogs- och jordbruk. Bebyggelse finns vid Strömmen, Tjärnberget/Slättån, Skiftesbäcken, Kvarndammsbäcken och Rävelsbodsvallen och Nederede. Ca 30 bostadshus inom 100 m från ledningens planerade sträckning. Enligt länsstyrelsens GIS-data ligger området inom vinterbetesland för två samebyar. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar sträckningen mellan planerad station i Skallböle och Nedansjö samt vid Nederede station. En nedlagd industritipp finns i anslutning till sträckningen strax norr om den befintliga ledningsgatan. Vattenskyddsområdena Stöde Ede, Matfors och Stöde-Nedansjö ligger i anslutning till sträckningen. Gällande detaljplaner finns vid Nedansjö i anslutning till sträckningen (B7010). Kraftledning finns markerad i detaljplan. Naturvårdsobjekt korsas/tangeras vid Skölesbodarna, Fanbyån och Ljungan. En sumpskog ligger invid sträckningen vid Blymyrorna. Vattenförande geotoper och grundvattenförekomster tangerar sträckningen. Vid naturvärdesinventeringen noterades åtta områden med naturvärdesklass 3, vilka består av 3 vattendrag, två skogsbestånd, en betesmark och två våtmarker/sjöar samt två områden med naturvärdesklass 2, vilka består av äldre/näringsrik granskog. Av dessa är åtta lokaliserade mellan Skallböle station och Blymyrorna. Buskskvätta, sävsparv, gulsparv, flodsångare och kungsfågel noterades vid Målartjärnen/Lundströmstjärnen samt gulsparv, buskskvätta, stare, tornfalk och sävsparv vid Slättån. Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång som bland annat består av Älvdalsbygd med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder. Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk. Här finns även kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet. Inga kända fornlämningar inom 50 m från sträckningen. sid 39/88

40 Friluftsliv Infrastruktur Sträckningen korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Korsar skoterleder strax utanför och söder om Stöde, samt befintlig och planerad skoterled nära Skallböle. Sträckningen är huvudsakligen belägen i en befintlig ledningsgata där en stamnätsledning på 220 kv och en av Trafikverkets 130 kv-ledningar finns samt bitvis även en 40 kv-ledning och 130 kv-ledning. Sträckningen innebär att kraftledningar kommer att behövas korsas. Sträckningen korsar allmänna vägar och järnväg Sträckning 2-5 Alternativ 2-5 utgår från sträckningsalternativ 1, men de olika alternativen viker av vid Blymyrorna och korsar Ljungan och ansluter till stationen i Nederede på olika ställen väster om alternativ 1, se Figur 5. Nedan beskrivs sträckning 2-5 i tabellform. sid 40/88

41 Sträckning 2 Sträckning 3 Sträckning 4 Sträckning 5 Längd Ca 27,2 km tillsammans med sträckning 1 Ca 27,7 km tillsammans med sträckning 1 och del av 2 Ca 29,2 km tillsammans med sträckning 1, samt del av 2 och 3 Ca 29,7 km tillsammans med övriga delsträckningar Landskapsbild Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Sträckningen följer Svartbäcken norrut mot Ljungan i skogsmark och åkermark fram till passagen över Ljungan. Sträckningen går till Kvarnudden parallellt med befintlig lokalnätsledning, korsar dammen och ansluter i Nederede station. Sträckningen går norrut något öster om Igeltjärn i obanad terräng fram till ett sommarstugeområde där den går igenom blandad lövskog och sedan ut på en åker/fält för att korsa Ljungan och sedan i åkerkant österut mot Nederede station. Efter Igeltjärn går sträckningen norrut mot Ljungan i skogsmark i en kuperad terräng och korsar Ljungan vid en smalare passage. Norr om Ljungan följer sträckningen åkerkanten längs älven på norra sidan om en smal trädridå. Efter korsningen av Ljungan fortsätter alternativ 5 norrut mot väg 66. Sträckningen går i obanad terräng genom både åker och skog. Sträckningen korsar väg 66 samt järnvägen och går på norra sidan om befintlig infrastruktur. Markanvändning och bebyggelse Skogs- och jordbruk. Bebyggelse främst vid Nederede station. Ca 4 bostadshus inom 100 m från ledningens planerade sträckning. Enligt länsstyrelsens GIS-data ligger området inom vinterbetesland för två samebyar. Skogs- och jordbruk. Bebyggelse, ett sommarhusområde vid skogskanten innan passage vid Ljungan samt bostäder utmed Ljungas norra strand. Ca 4 bostadshus inom 100 m från ledningens planerade sträckning. Enligt länsstyrelsens GIS-data ligger området inom vinterbetesland för två samebyar Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar sträckningen i närheten av Ljungan Vattenskyddsområde Stöde Ede korsas av sträckningen. Vattenförande geotoper och grundvattenförekomster tangerar Skogs- och jordbruk. 1 bostadshus inom 100 m från ledningens planerade sträckning. Enligt länsstyrelsens GIS-data ligger området inom vinterbetesland för två samebyar Skogs- och jordbruk. Ett bostadshus inom ca 20 m från ledningens mitt. Enligt länsstyrelsens GIS-data ligger området inom vinterbetesland för två samebyar. Kommunala planer Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar i närheten av Ljungan. Vattenskyddsområdet Stöde Ede korsas av sträckningen. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar sträckningen i närheten av Ljungan. Vattenskyddsområde Stöde Ede korsas av sträckningen. Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar sträckningen i närheten av Ljungan. Vattenskyddsområdet Stöde Ede korsas av sträckningen. Sträckningen går igenom område för vattenförande geotoper och Naturmiljö och vatten Vattenförande geotoper och grundvatten-förekomster tangerar Sträckningen går igenom område för vattenförande geotoper och sid 41/88

42 Sträckning 2 Sträckning 3 Sträckning 4 Sträckning 5 Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur sträckningen. Vid naturvärdesinventeringen noterades ett område med naturvärdesklass 3 som består av ett mindre lövskogsbestånd i anslutning till Ljungans södra strand. Forsärla, backsvala, hussvala och fisktärna noterades i anslutning till sträckningen. Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång och Kulturmiljöprogram ligger i anslutning till sträckningen. Sträckningen korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Sträckningen korsar en allmän väg. Parallellgång med lokalnätsledning över Ljungan. sträckningen. Sträckningen över Ljungan korsar jaktmarker för lärkfalk enligt uppgifter i naturvärdesinventeringen. Utöver lärkfalk har tornfalk, kanadagåsormvråk, nötkråka, tornseglare och fisktärna noterats i anslutning till sträckning 3. Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång, Kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet korsas av sträckningen. Sträckningen korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Det finns en badplats i anslutning till att stäckningen korsar Ljungan grundvattenförekomster. Gulsparv, sävsparv, buskskvätta, ormvråk, tornseglare och fisktärna noterades i närheten av sträckning 4. Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång, Kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet och en övrig kulturlämning (boplats) tangerar sträckningen. Sträckningen korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. grundvattenförekomster. Vid naturvärdesinventeringen noterades ett område med naturvärdesklass 3 invid sträckningen som består av kärr och sumpskog. Sävsparv, gulsparv, vaktel, buskskvätta, tornseglare och fisktärna noterades i närheten av sträckning 5. Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång, Kulturmiljöprogram, Bevarandeplan för odlingslandskapet korsas av sträckningen och en fornlämning (vägmärke) ligger ca100 meter från sträckningens mitt. Sträckningen korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Sträckningen korsar väg 553. Sträckningen korsar väg 553. Sträckningen korsar väg 553, väg 66 samt järnvägen. sid 42/88

43

44 Sträckning 6 Sträckning 7 Sträckning 7A Längd Ca 26,8 km tillsammans med sträckning 1 samt delar av sträckning 2. Ca 26,9 km tillsammans med sträckning 1 delar av 2 samt 6. Ca 26,9 km tillsammans med sträckning 1, 7, delar av 2 samt 6. Landskapsbild Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Älvdalslandskap med delvis öppen jordbruksmark samt kuperat slutet skogslandskap. Markanvändning och bebyggelse Skogsbruk. Ingen bebyggelse berörs på sträckningen. Enligt länsstyrelsens GIS-data ligger området inom vinterbetesland för två samebyar. Skogs- och jordbruk. Bebyggelse finns norr om sträckningsalternativ 1. Sträckning 7 medför att ledningen lokaliseras längre från denna bebyggelse Jordbruk. Bebyggelse finns norr om sträckningsalternativ 1. Sträckning 7A medför att ledningen lokaliseras längre från denna bebyggelse. Kommunala planer Utredningsområde för LIS och utvecklingsstråk för turism och rekreation överlappar i närheten av Ljungan. Vattenskyddsområdet Stöde Ede korsas av sträckningen. Inga kommunala planer berörs Inga kommunala planer berörs Naturmiljö och vatten Inga kända naturvärden berörs. Sträckningen korsar naturvärdesobjektet Målartjärnen med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Buskskvätta, sävsparv, gulsparv, flodsångare och kungsfågel noterades under naturvärdesinventeringen vid Målartjärnen/Lundströmstjärnen Inga ytterligare naturvärdesintressen tillkommer längs 7A Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång och Kulturmiljöprogram ligger i anslutning till sträckningen. Sträckningen ligger inom Riksintresse kulturmiljö Ljungas dalgång och LST Kulturmiljöprogram. Sträckningen ligger inom LST Kulturmiljöprogram. Friluftsliv Sträckningen korsar det kommunala utvecklingsstråket för turism och rekreation. Inga intressen för friluftsliv berörs Inga intressen för friluftsliv berörs Infrastruktur Sträckningen korsar en allmän väg. Sträckningen korsar de parallellgående ledningarna för Svk och Trafikverket två gånger för att kunna gå söder om befintliga ledningar över Målartjärnen. Sträckningen tangerar en allmän väg. Sträckningen korsar de parallellgående ledningarna för Svk och Trafikverket en gång för att kunna ansluta till sträckning 1. Sträckningen tangerar en allmän väg. sid 44/88

45 4.4 Val av sträckning - huvudalternativ Efter genomförda samråd och analys av de alternativa sträckningarna beslutade E.ON Elnät att ett sträckningsalternativ baserat på sträckning 1 och sträckning 6 in mot Nederede station var det mest lämpliga alternativet eftersom det sammantaget bedömdes ge minst påverkan på enskilda och allmänna intressen, se sträckning i Figur 7. Beslutet grundade sig främst i att sträckningsalternativ 1 innebär att ledningen kan lokaliseras till befintlig ledningsgata. På så sätt behöver inte lika mycket ny skogsmark tas i anspråk. En förläggning i sträckning 1 medför även mindre påverkan på naturmiljön jämfört med att frångå den befintliga skogsgatan. Med hänsyn till påverkan på skogsmark och naturmiljö ansågs inte sträckningarna 7 och 7A lämpliga att arbeta vidare med. Påverkan från magnetfält blir med en förläggning i sträckning 1 mindre med den nya ledningen än för dagens situation, vilket är ytterligare en aspekt som talar för en placering i sträckning 1. Till skillnad från närliggande sträckningsalternativ 2, undviker sträckning 6 att påverka bäcken, den öppna marken och område med naturvärde (klass 3). Sträckningsalternativ 6, tillsammans med sträckningsalternativ 2, är det kortaste alternativet av samtliga sträckningsalternativ som korsar Ljungan. Sundsvalls kommun anser att sträckning 6 är den lämpligaste in mot Nederede station. Länsstyrelsen påpekar i samrådet att sträckningsalternativ 2 är det kortaste alternativet, men att bäcken som ligger i anslutning till detta alternativ bör undvikas, något som uppnås genom att välja sträckning 6. Figur 7. Översiktlig karta över huvudalternativet sid 45/88

46 4.5 Alternativa tekniska utföranden En MKB ska utöver en redovisning av alternativa platser även innehålla alternativa utformningar. I detta kapitel redovisas de alternativa tekniska utföranden för ledningen som E.ON Elnät har utrett. Regionnätsledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar alternativt som markförlagda kablar. Dessa båda tekniska utföranden har olika för- och nackdelar. För att ge en mer omfattande bild av de avvägningar som gjorts, beskrivs nedan kortfattat de för- och nackdelar som de båda tekniska utförandena har. Markförlagd kabel innebär både för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv. Den största fördelen med en markkabel är att den öppna ledningsgata som krävs är betydligt smalare än för en luftledning. Detta innebär en mindre påverkan på skogsbruk och även en mindre visuell påverkan. En markkabel ger upphov till större påverkan på mark än en luftledning vid förläggning eftersom markarbeten erfordras på hela sträckan. Förläggningstekniskt kan en markkabel vara svår om det är besvärliga geotekniska förhållanden så som mycket berg, då det krävs omfattande sprängningar med irreversibel påverkan som följd. Även ur kulturmiljösynpunkt kan en markkabel medföra större påverkan på fornlämningar jämfört med en luftledning där stolpplaceringar kan anpassas. Även schaktning i våtmarker och sumpskogar med känsliga hydrologiska förhållanden kan ge en stor påverkan från en markkabel. För närboende är det generellt mer fördelaktigt med en markkabel. Ledningen är då inte synlig för boende. Under byggskedet ger både markkabel och luftledning upphov till störningar i form av buller och trafikstörningar. Markkabel kan ge upphov till mer omfattande störningar eftersom arbeten krävs längs hela sträckan och markkabel ofta lokaliseras till befintliga vägar som då får begränsad framkomlighet under byggtiden. Driftsäkerhet är ett tungt vägande skäl till att markkablar undviks i regionnätet. Vid fel på markkablar är det mycket mer tidskrävande och svårare att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera veckor att avhjälpa ett fel på en markkabel. En luftledning som är trädsäker anses därför vara mer driftsäker än en markkabel. Kabelförläggning på så lång sträcka som i här aktuellt projekt ger så långa felsöknings- och felavhjälpningstider att det finns risk att lagstiftningens krav inte kan uppfyllas. Efter att luftledningen passerat Ljungan har E.ON Elnät beslutat att ledningen ska gå ner i markkabel sista sträckan in mot Nederede station. Detta efter samråd med Statkraft där det framkom att en markförläggning var det bästa sättet att anpassa ledningen till Statkrafts verksamheter på Kvarnudden där de äger stationen och fastigheter. Markkabel kan accepteras på denna korta sträcka då det är möjligt att lätt dra en reservmatning från stationen fram till läget där luftledningen tar vid under den tid det tar att felsöka och felavhjälpa ett eventuellt fel på kabelsträckan. Kostnaden är ett annat skäl att välja luftledning framför kabel. En kostnadsuppskattning för både luftledning och markförlagd kabel har upprättats baserad på sträckningarnas längd utifrån kartor samt materialpriser från EBR (elbyggnadsrationalisering) som är framtagen av Svensk Energi är kostnadskatalogen i EBR baseras på priser och avtal i början av Beräkningarna visar att kabel sid 46/88

47 är 3,4 gånger dyrare än luftledning i kombination med kabel in mot Nederede station. Kostnadsmässigt kan kabel accepteras på den korta sträckan in mot Nederede station. Kabeln följer då en befintlig markförlagd 10 kv kabel på samma sträcka. Som tidigare beskrivits har E.ON Elnät valt att arbeta med en sträckning i luftledningsutförande mot bakgrund av att E.ON Elnät anser att en luftledning i regionnätet som är trädsäkrad, är mer driftsäker än en markkabel. Detta eftersom det vid ett fel oftast tar betydligt längre tid att felsöka och reparera en markkabel jämfört med en luftledning. Det innebär även en större kostnad att förlägga en markkabel än luftledning eftersom såväl material som arbete, maskiner och utrustning är dyrare. I här aktuellt projekt kan en luftledning dessutom samlokaliseras med andra ledningar i en redan befintlig ledningsgata, något som minimerar de negativa konsekvenserna av en luftledning. 4.6 Nollalternativ Nollalternativet beskriver den situation som skulle uppstå om verksamheten inte kommer till stånd, dvs. om 40 kv-regionnätsledningen mellan Skallböle och Nederede inte byggs. Ett nollalternativ skulle således innebära fortsatt drift av den befintliga radiella ledningen utan alternativ matningsväg. E.ON Elnät kommer således inte kunna uppnå de krav som följer av ellagen, såsom att säkerställa elsäkerhet och god försörjning samt att avbrott i överföringen av el aldrig får överstiga 24 timmar. För att uppfylla det kravet skulle E.ON Elnät då få genomföra ytterligare en lokaliseringsutredning för att hitta en annan alternativ plats för en ledning som möjliggör maskning av elnätet i området. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningen uteblir. Ett nollalternativ skulle även innebära att de miljökonsekvenser som kraftledningen medför skulle utebli. Det innebär exempelvis ingen tillkommande påverkan på landskapsbilden och att ingen förändring av natur- och kulturmiljön sker. sid 47/88

48

49

50

51 5.2 Anläggande Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en projektering i fält. Då stakas ledningssträckningen ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. En värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan görs och träd som behöver avverkas stämplas. När fältarbetena och detaljprojektering av ledningen är klara samt rättigheter för att få utnyttja marken har inhämtats kan avverkning av skogen och byggnation av ledningen påbörjas. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom skördare och skotare används vid avverkningen. Byggnation av den nya luftledningen börjar med att material (stolpar, reglar, stag och fundament) transporteras ut till kraftledningsgatan. Uttransport av material för byggnation av ledningen kommer i första hand att ske på befintliga vägar i området samt i den nya ledningsgatan. Befintliga ledningsgator kommer också att kunna utnyttjas. Om nya tillfartsvägar erfordras kommer samråd att ske med Länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken om väsentlig påverkan på naturmiljön kan komma att ske. Stolpresning sker genom att en grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 m djupt hål vari stolpen placeras. Vid ytligt berg kan sprängning av hål för placering av stolpen behöva göras. Återfyllning kring stolpen sker. Vid dålig bärighet kan speciella sankmarksfundament i stål användas. Vid tunt jordtäckte då stolpen inte går att gräva ner kan stolpen behöva stagas. Mindre gropar behöver i så fall grävas för stagförankringarna alternativt att de borras fast i berg. Vid korsning av andra luftledningar sker korsning genom att den ledning som har lägst spänning korsar under den andra ledningen, dvs den här planerade luftledningen korsar under Svenska kraftnäts 220 kv-ledning och Trafikverkets 130 kv-ledning. Huvuddelen av de schaktmassor som uppstår vid resning av stolpar används för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med bandvagn och spolverk vilka placeras på utvalda skarvplatser utmed ledningssträckningen. Detta moment sker släpfritt vilket innebär att varken linor eller mark skadas. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via i huvudsak befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan, med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn. Byggvägarna fastställs i samband med detaljprojektering. För kabeldelen på sista sträckan in mot Nederede station planeras ett kabelförband som förläggs i ett schakt på ett djup av ca 0,9 meter. Kabeln består av en treledare, det vill säga en kabel med tre faser. Schaktet som kabeln förläggs i kommer att bli ca 0,6 meter brett i botten med en ca 1-1,5 meter bred dagöppning. Ett kabelschakt grävs varefter kabelbädd läggs i schaktets botten. Kabeln transporteras ut på kabeltrumma och förläggas ovanpå kabelbädden. Runt markkabeln placeras sid 51/88

52 sedan skyddsfyllning i form av kabelsand, kabelskydd och resterande fyllning och återställning av marken sker. Förbi kraftverket kommer kabeln att klamras på vägbron i samråd med Statkraft. Eventuella uppkomna skador under byggskedet regleras särskilt Försiktighetsåtgärder vid anläggande Placeringen av materialupplag och uppställningsplatser för maskiner optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och stolpplatser, utan att skada den omgivande miljön. För mer detaljerad beskrivning av försiktighets- och skyddsåtgärder för den aktuella ledningen, se respektive avsnitt i kapitel 6. E.ON Elnät har tagit ett beslut om att lämna användandet av kreosotimpregnerade stolpar och istället använda kopparsaltimpregnerade trästolpar (vilket motsvarar tryckimpregnerat virke). Vid tidpunkt för byggnation av aktuell ledning kommer med stor sannolikhet trästolpar med rätt kvalitet av denna typ finnas att tillgå. Huvudalternativ för ledningen blir därför att bygga med kopparsaltimpregnerade trästolpar. I vissa lägen kan stål, komposit- eller glasfiberstolpar komma att användas. På avstånd närmare än 5 meter från vattendrag, ytvatten, våtmarker, brunnar sätts inte stolpar med impregnerat trä utan stolpar av komposit eller annat material Påverkan vid anläggande Konsekvenser av ledningens byggnation kan sammanfattas i följande punkter. Körande med arbetsmaskiner Transport av byggmaterial till byggplats Schaktning samt sprängning, upplag av massor för fundament Påverkan på trafik på berörda vägar Kortvarig störning i form av buller och vibrationer vid eventuella sprängningar Lindragning över korsande vägar 5.3 Drift och underhåll Underhåll av en kraftledning delas in i skogligt underhåll och ledningsunderhåll. Skogligt underhåll har som syfte att bibehålla en trädsäker ledning och ledningsunderhållet sker om ledningskomponenter är skadade och behöver bytas ut Skogligt underhåll För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs samtidigt som kantträd avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. sid 52/88

53 Figur 14. Illustration av skogsgata och sidoområden. Röjningen omfattar alltså både s.k. bottenröjning av skogsgatan och toppning eller fällning av farliga kantträd. Bottenröjning innebär att all högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom åtta år, och därigenom störa den, tas bort, medan lågväxande vegetation som inte hindrar sikt eller framkomlighet lämnas kvar. Lågväxande vegetation kan i praktiken ofta lämnas kvar eftersom ledningens stolpar är så höga att vegetation som växer långsamt och har en begränsad högsta höjd inte utgör någon risk. Röjning utförs motormanuellt eller med maskin, en s.k. mingrävare utrustad med röjaggregat. Ungefär mitt i intervallet för röjningen, dvs. 4 5 år efter senaste röjning, genomförs en röjningsbesiktning. Röjningsbesiktningen innebär att ledningssträckan inventeras, först med hjälp av laserscanning och därefter vid behov manuellt, med avseende på snabbväxande vegetation såsom al, ask och asp. Om det finns risk att sådan vegetation kan komma i närheten av ledningen innan det är dags för nästa ordinarie röjning, fälls eller toppas vegetationen. Röjningsbesiktningen omfattar bara de kritiska delarna av ledningsgatan och åtgärderna har karaktär av punktinsatser. Arbetet sker i princip uteslutande motormanuellt. Utöver röjningen av skogsgatan måste även kantträd avverkas, så kallade farliga träd. Farliga träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid exempelvis storm bedöms kunna falla på ledning, stolpe eller stag. Dessa träd mäts in och stämplas innan avverkning. Kantträd åtgärdas motormanuellt, med skördare eller genom helikoptertoppning. Beroende på volym träd och hur markägaren vill ha det kan träden lämnas eller köras ut och läggas på upplag. E.ON Elnät äger inte virket i ledningsgatan utan är markägarens egendom Ledningsunderhåll Tekniskt underhåll på ledningen utförs vid behov. Det kan handla om att byta ut gamla eller skadade ledningsdelar samt felsöka och genomföra reparationer vid eventuella felavbrott. Ledningsunderhållet genomförs på varje ledningssträckning och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag sid 53/88

54 och faslinor. Besiktning av ledningarna genomförs med fasta intervall, ungefär vart tionde år. Besiktningen sker till fots, med drönare och/eller helikopter längs med hela ledningssträckan. De behov som noteras åtgärdas vanligen inom två år från besiktningen. Beroende på åtgärd kan maskinsats behövas i underhållet. Vid stolp- och linbyte behövs vanligen en traktorgrävare. Även då montör ska åtgärda eller byta ut komponenter i stolpe kan traktorgrävare utrustad med hisskorg komma att användas. Även vid akuta insatser som är nödvändiga för att säkerhetsställa elförsörjningen väljer E.ON Elnät metod efter de förhållanden som för tillfället råder på platsen Försiktighetsåtgärder vid underhåll I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer E.ON Elnät att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärden i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken. De entreprenörer som E.ON Elnät anlitar för underhåll och underhållsröjning är väl bekanta med den generella naturhänsyn som tas i skogsbruket. Hänsyn kan behöva tas till allt ifrån häckningsperioder till väderlek. Vid vattendrag undviks om möjligt borttagande av sly och istället toppas vegetationen så att skuggzoner bevaras. Ett annat exempel är att E.ON Elnät under de senaste två åren har genomfört lyckade försök med toppning av träd med hjälp av helikopter. Med denna metod kan markskador helt undvikas och det är E.ON Elnäts förhoppning och bedömning är att bolaget ska kunna utöka användningen av metoden i takt med att den blir mer beprövad. sid 54/88

55

56

57 Figur 16. Älvdalslandskapet sett från Stödesjöns södra strand. Foto Ramböll. Söder om Ljungan och Stödesjön domineras landskapet av ett kuperat skogslandskap som består av skogsområden belägna på den norrländska bergkulleterrängen med inslag av småskaliga odlingslandskap. I denna landskapskaraktär saknas tydliga riktningar men höjder i topografin fungerar som orienteringspunkter och utsiktspunkter. Det kuperade skogslandskapet befinner sig delvis över den högsta kustlinjen och den främsta markanvändningen är skogsbruk. Sträckningen går till stor del i en befintlig ledningsgata där en raserad ledning tidigare stått, och där det idag finns flera andra kraftledningar. Landskapet är således redan påverkat av kraftledningar. Större delen av sträckningen ligger inom det kuperade och slutna skogslandskapet och endast delar av sträckningen korsar de fåtal öppna och småskaliga odlingslandskapen längs sträckningen. Dessa områden finns vid Tjärnberget och Slättån, Skiftesbäcken, Kvarndammsbäcken samt Rävelsbodvallen. Det är även i dessa områden som det finns bebyggelse i sträckningens närhet. Området kring Tjärnberget och Slättån utgör det största öppna landskapsrum som ledningen korsar. I detta småskaliga odlingslanskap som omges av höjder och skog korsar sträckningen Målartjärnen och går strax norr om Lundströmstjärnen. Vid Blymyrorna, där sträckningen viker av åt norr för att nå stationen i Nederede, kommer ledningen att anläggas i mer eller mindre obanad terräng med skogsmark. För anläggning av luftledning i skogsmark innebär den röjda gatan alltid ett ingrepp i både markanvändning och landskapsbild. För en luftledning krävs som tidigare beskrivits en ca 30 meter bred trädfri skogsgata. Där ledningen går parallellt med befintliga ledningar kan befintlig ledningsgata återanvändas, men på sträckan mellan Skallböle station och Lillberget kommer ledningen att sid 57/88

58 placeras söder om befintliga ledningar vilket innebär att en breddning av som mest ca 15 meter blir nödvändig. För att nå stationen i Nederede korsas Ljungan och längs vattendraget är landskapet generellt flackare och består av öppna mark- och vattenytor. Landskapsbilden i området är även starkt kopplat till friluftsliv se vidare avsnitt Skadeförebyggande åtgärder En viktig åtgärd för att minimera påverkan på landskapsbilden är att samlokalisera ledningar eller lokalisera dem kring befintlig infrastruktur. Även utformningen av ledningen genom avstånd och placering av stolpar i förhållande till befintliga ledningar kan inverka på ledningens påverkan på landskapsbilden. Hänsyn och anpassning till detta görs i samband med detaljprojektering av ledningen. Den planerade ledningen har lägre spänning än de befintliga ledningarna som idag går i ledningsgatan. Det innebär att höjden på stolpar generellt blir något lägre än de befintliga ledningarnas. Så långt möjligt sker stolpplacering så att stolplägen samordnas med befintliga ledningars stolpar. I passager där bostäder har utblick mot ledningarna undviks så långt som möjligt blickfång från bostäder. Detta gäller specifikt i passagen förbi Målartjärnen Konsekvensbedömning Den planerade ledningen går igenom ett landskap som till största delen utgörs av ett kuperat, relativt slutet, skogslandskap påverkat av skogsbruk. På största delen av sträckan går ledningen dessutom i befintlig ledningsgata där andra ledningar redan är lokaliserade. Befintlig ledningsgata nyttjas för lokalisering av ledningen, vilket minskar påverkan på landskapsbilden. Även om breddning på vissa sträckor blir nödvändig så blir ingreppet i skogsmarken mindre än för en kraftledning i obruten skog. Även om skogsmarken dominerar landskapet medför den kuperade topografin att långa utblickar bitvis möjliggörs. Den aktuella ledningsgatan är väl synlig från dessa utsikter och medför en visuell påverkan på landskapet. Detta gäller framför allt för de småskaliga öppna odlingslandskapen, passagen över Ljungan eller där ledningen synliggörs på grund av topografin. På den sträckning (från Blymyrorna och in mot Nederede station) där ny ledningsgata ska tas upp kommer landskapsbilden påverkas eftersom en 30 meter bred skogsgata kommer att anläggas i obruten skogsmark. Skogen är dock starkt påverkad av skogsbruk här. Vid lokalisering i skogsmark är det oundvikligt att skog tas i anspråk för ledningen, både under byggnation och under drift. Sträckningen kommer gå parallellt med befintlig lokalnätsledning vid passagen över Ljungan vilket innebär att förekomsten av kraftledningar här redan ingår i det upplevda landskapet. En 40 kvledning med relativt låga stolpar är inte heller lika dominerande som kraftledningar med högre spänning. På Kvarnudden markförläggs ledningen en kortare sträcka vilket är positivt för landskapsupplevelsen på udden. sid 58/88

59 Eftersom landskapet redan är påverkat av kraftledningar på grund av befintliga ledningar kommer aktuell ledning inte innebära ett nytt element i landskapet, förutom den bit där ledningen går i obruten mark in mot Nederede station. Samtidigt som det ur många aspekter är en fördel att samlokalisera flera ledningar i en befintlig ledningsgata kan samlokaliseringen även innebära att den visuella barriäreffekten ökar eftersom denna förstärks genom ytterligare en ledning. Detta gäller framför allt där ledningsgatan korsar de befintliga ledningarna i nordsydlig riktning väster om Skallböle. Upplevd barriäreffekt bedöms dock sammantaget bli samma som idag, eftersom den nya ledningens stolpplaceringar kan anpassas vid detaljprojektering. Sammanfattningsvis tillskrivs landskapsbilden i området för den planerade ledningen ett måttligt värde utifrån de bedömningsgrunder som återfinns i bilaga 3. Vidare bedöms påverkan på landskapsbilden bli liten negativ, vilket sammantaget ger små konsekvenser för landskapsbilden. 6.2 Naturmiljö Naturmiljön mellan Skallböle och Nederede domineras av skogsmark med undantag för ett fåtal öppna ytor med jordbruksmark vid Tjärnberget och Fanbyån samt mindre spridda jordbruksmarker längs Stödesjöns södra sida. Området är kuperat, vilket innebär att våtmarker nästan helt saknas, och längs sträckningen mellan Skallböle och Nederede finns bara enstaka våtmarker i form av mindre kärr eller myrar. Föreslagen sträckning korsar ett antal vattendrag och sjöar. Figur 17. Naturmiljöintressena i området. För större karta se bilaga 6.

60 Inga naturreservat eller Natura 2000-områden ligger i närheten av den planerade ledningen. Närmaste område är Gräfte naturreservat, ca 0,6 km söder om planerad ledning. Närmaste Natura 2000-område ligger ca 2,7 km norr om planerad ledning. Dessa områden bedöms inte påverkas av ledningen och beskrivs inte vidare. En översiktlig naturvärdesinventering gjordes av Enetjärn Natur AB under sommaren 2016, se bilaga 4. Sammanfattningsvis konstaterades i inventeringen att området för den planerade ledningen till stora delar saknar naturvärden eftersom det utgörs av kraftigt skogsbrukspåverkad barrskog eller befintlig kraftledningsgata. Identifierade naturvärdesobjekt beskrivs mer i detalj i avsnitt Området är hårt skogsbrukspåverkat och skogsbestånden karaktäriseras av likåldrighet och enformighet eftersom framför allt odlad tall och gran dominerar längs hela sträckningen. Naturvärdet kopplat till trädskiktet är därför generellt sett mycket lågt. Inslaget av gammal skog är mycket litet vilket innebär att de fåtal skogliga naturvärdesobjekten är mycket fragmenterade. Invid Blymyrorna tangerar sträckningen ett sumpskogsområde som utgörs av en myrskog dominerad av barrskog. Del av den befintliga ledningsgatan ligger inom området men dess påverkan bedöms, av Skogsstyrelsen, ha en svag generell påverkan. Skogsstyrelsen har klassat sumpskogen som preliminär naturvärdesklass 3. I detta avsnitt beskrivs även naturmiljöer kopplade till vatten, men vatten som naturresurs beskrivs i avsnitt Naturvärdesobjekt Naturvärdesinventeringen identifierade totalt åtta naturvärdesobjekt som korsas eller ligger i nära anslutning till den planerade ledningen, se Figur 18 och Figur 19. Inventeringen omfattade hela sträckningen och områden med naturvärden klassades i tre klasser där 1 är högsta naturvärde och 3 är påtagligt naturvärde. Längs sträckningen har sex naturvärdesobjekt fått naturvärdesklass 3 och dessa utgörs av två vattendrag, en sjö, två skogsbestånd samt en betesmark. Två områden har naturvärdesklass 2, dessa består av äldre granskog. För sammanfattning se tabell 5. sid 60/88

61

62

63 Naturvärdesobjekt Målartjärnen (E) har naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och utgörs av en mindre tjärn belägen inom ett öppet jordbrukslandskap. Tjärnen omges av lövbuskage, ett mindre skogsbestånd och odlingsmark. I strandkanterna växer bladvass och tjärnen förefaller ha ett naturligt vattenstånd. Förekomsten av den rödlistade arten sävsparv ger ett visst artvärde. Objektet har ett visst artvärde men kan vara högre eftersom det inte gjorts någon inventering av akvatiska arter eller miljöer. Intill Fanbyån, på västra sidan, där sträckningen korsar ån finns ett naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) som omfattar betesmarken (F) längs strandmaderna. Området ingår i en större betesmark som tidigare utgjordes av åkermark. Objektet är relativt blött eller sankt och har i förhållande till övrig angränsande jordbruksmark en mer artrik flora vilket ger ett visst artvärde. Fanbyån (G) har naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och ingår även i länsstyrelsens data för naturvärdesobjekt och klassas här som ett objekt med ett mycket högt naturvärde. Öster om Fanbyån tangerar sträckningen nyckelbiotop Sandbacken (H) med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Markägaren, Svenska kyrkan, har klassat området som nyckelbiotop. Objektet utgörs av äldre högvuxet granskogsbestånd med äldre träd och död ved och området hyser flertalet signalarter för skog med högt naturvärde och rödlistade arter såsom rosenticka och ullticka. Söder om Gålviken finns ett litet äldre skogsbestånd (I) med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Skogsbeståndet består av både naturskogsartad granskog och hällmarkstallskog och bedöms ha en låg påverkansgrad. Aktuell ledningsgata berör främst granskogen vilken hyser stor andel död ved som ger förutsättningar för hackspettar. Inom objektet har linnea och skinnlav observerats vilka är typiska för naturtypen taiga enligt Natura 2000 vilket i sin tur medför ett påtagligt biotopvärde. Sträckningen korsar Skiftesbäcken (J) som har naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Bäcken är en mellanstor skogsbäck och har ett tämligen brant lopp och storblockig bottenstruktur samt flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald. I befintlig kraftledningsgata omges bäcken av lövsly. Bäckravinen (K) med naturlig gammal blandskog väster om Skallböle utgör ett litet naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3. Området har biotopkvaliteter som död ved, äldre träd, sluten och fuktig miljö samt vatten som bidrar till variation i landskapet. Objektet hyser en rik flora där bland annat naturvårdsarten trolldruva och rödlistade arten doftskinn samt flertalet fåglar ger området ett påtagligt artvärde. Naturvärdesobjektet närmast stationen i Skallböle (L) utgörs av ett äldre högvuxet granskogsbestånd med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Objektet har mycket stor andel död ved och utgör habitat för ett stort antal olika djur och växter. Naturvärdesinventeringen konstaterar att en artinventering under hösten kan leda till en högre bedömning då fler signalarter och rödlistade arter sannorlikt finns här. Objektet omges på alla håll av kraftledningar och den ledningsgata där föreslagen sträckning planeras gå ramar in detta område i söder. sid 63/88

64 6.2.2 Vatten Förordad sträckning korsar Ljungan, Målartjärnen och Fanbyån samt flertalet mindre bäckar, t.ex. Gålvikbäcken, Lotjärnsbäcken, Skiftesbäcken och Sågbäcken. Vattendragen är viktiga livsmiljöer för både djur och växtliv och det är kring dessa flertalet fåglar observerats. Det finns även utter noterad från flera av vattendragen som passerar genom inventeringsområdet, bl.a. Ljungan, Fanbyån och Lotjärnbäcken. Tre av de vattendrag som berörs, Ljungan, Fanbyån och Lotjärnsbäcken, är upptagna i VISS och har gällande miljökvalitetsnormer. Fanbyån och Lotjärnsbäcken har en måttlig ekologisk status med förändrade habitat genom fysisk påverkan. Ljungan har en otillfredsställande ekologisk potential. Inget av vattendragen uppnår god kemisk status då de innehåller miljögifter Fågelinventering I samband med naturvärdesinventeringen genomfördes även en fågelinventering för de sträckor som bedömdes ha störst potential att hysa känsliga fågelarter. De områden som inventerades var området kring Nederede station och Ljungan, jordbruksmarkerna söder om Fanbyn samt området kring Målartjärnen och Lundströmstjärnen. Under inventeringen observerades 13 rödlistade fågelarter: vaktel (NT), spillkråka (NT), hussvala (VU), backsvala (NT), tornseglare (VU), stare (VU), flodsångare (NT), buskskvätta (NT), kungsfågel (VU), rosenfink (VU), gulsparv (VU), sävsparv (NT) samt nötkråka (NT). De rödlistade fågelarter som noterades är i stort sett alla knutna till mer eller mindre öppna miljöer. Dessutom observerades vid inventeringen fyra arter som är omnämnda i artskyddsförordningen: fisktärna, järpe, orre och tjäder. Grundat på kunskap om arters utbredning och livsmiljöer bedömdes, enligt fågelinventeringen, att andra arter kan finnas i det inventerade området, även om det i vissa fall inte finns några uppgifter om att de har observerats i närområdet. Dessa är bivråk (NT), duvhök (NT), fjällvråk (NT), berguv (VU), lappuggla(nt), mindre hackspett (NT), tretåig hackspett (NT), sånglärka (NT), ängspiplärka (NT) samt ortolansparv (VU). Dessutom bedöms de artskyddade arterna svarthakedopping, grönbena, trana, sparvuggla, pärluggla, slaguggla, gråspett samt törnskata kunna finnas i området. Områdets kuperade terräng, närheten till produktiva odlingsmarker, och den rika förekomsten av hyggen gör att goda förutsättningar för födosökande rovfåglar finns. Även om Förkortningar enligt Rödlistan: DD - kunskapsbrist RE - nationellt utdöd NT - nära hotad VU - sårbar EN - starkt hotad CR - akut hotad Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och Habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. sid 64/88

65 få rovfåglar noterades under inventeringen kan det tänkas att en rad arter rör sig längs sluttningarna utefter älvdalen under flyttningstider. Fjällvråk, ormvråk, bivråk, fiskgjuse och yngre kungsörnar är exempel på arter som säkerligen passerar inventeringsområdet under både vår- och höstflyttning. Samtliga observerade arter redovisas i Naturvärdes- och fågelinventeringen, bilaga Övriga arter Övriga arter som påträffats under naturvärdesinventeringen och som omfattas av artskyddsförordningen bilaga 1 är åkergroda och brunbjörn. Arter som bedöms kunna finnas i området baserat på kännedom om arternas utbredning och livsmiljöer är lodjur (NT), järv (VU), varg (EN) och utter (NT). En reproducerande population skogslevande järv finns inom några mils avstånd från inventeringsområdet och har observerats några km söder om inventeringsområdet. Ytterligare arter som påträffandes och som finns upptagna i artskyddsförordningen bilaga 2 var vanlig groda, vanlig padda, skogsödla, huggorm, revlummer, mattlummer, skogsnycklar, jungfru marie nycklar och blåsippa. Fladdermöss har inte inventerats under naturvärdesinventeringen men flertalet arter bedöms kunna förekomma inom utredningsområdet. Fladdermöss antas främst använda området för födosök framför allt inom brynzonen i kraftledningsgatan. Det inventerade området bedöms inte vara varken sämre eller bättre för fladdermöss än omgivningarna. Vid naturvärdesinventeringen påträffades ett fåtal andra naturvårdsintressanta arter såsom rosenticka (NT), ullticka (NT), doftskinn(nt) och skinnlav. Dessa är arter som fungerar som signalarter då de indikerar att skogen de förekommer i har en lång kontinuitet och högt naturvärde. Av dessa arter hittades endast enstaka exemplar inom naturvärdesobjekt med äldre skog, se Skadeförebyggande åtgärder Redan i alternativutredningen, se vidare kapitel 4, utformades föreslagen sträckning för att så långt som möjligt undvika utpekade områden med särskilda naturvärden. Ur naturmiljöhänseende föredras samlokalisering med befintliga ledningar eftersom befintlig ledningsgata kan nyttjas och miljön i och kring ledningsgatan redan är påverkad och i viss mån anpassad efter de förutsättningar en ledningsgata ger. Samlokalisering minimerar även ytterligare fragmenteringen av naturmiljön och medför inga nya barriärer för spridning och migration av växter och smådjur. sid 65/88

66 I samband med detaljprojekteringen av ledningen kommer hänsyn att tas till befintliga naturvärden och stolpplacering kommer så långt det är möjligt att anpassas så att placering i känslig naturmiljö undviks. För att gynna den biologiska mångfalden kan lågor och högstubbar lämnas som död ved om avverkning av skog blir nödvändig inom objekten L och H, under förutsättning att detta inte påverkar ledningens driftsäkerhet och att överenskommelse med markägare föreligger. Inga stolpar eller stagförankringar kommer att placeras i eller intill vattendrag vilket innebär att schaktning för stolpfundament inte blir aktuellt intill vattendrag. Så som beskrivs i avsnitt kommer på avstånd närmare än 5 meter från vattendrag, ytvatten, våtmarker, brunnar inte stolpar med impregnerat trä utan stolpar av komposit eller annat material att användas. För att inte ge en oönskad påverkan på djur- och växtliv i vattendrag till följd av ökad solinstrålning bör buskar och annan lågväxande vegetation behållas i strandzonen så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön. Vid passage av vattendrag kommer tillfälliga eller permanenta broar att användas. Körning i vattendrag eller på stränder bör endast ske om det är tekniskt eller miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska naturmiljön skyddas genom utläggande av t.ex. virke eller ris. Valet att följa befintliga kraftledningar och i hög grad följa i en befintlig kraftledningsgata bedöms vara den viktigaste åtgärden för att minska risken för påverkan på fågellivet. Såväl risken för habitatförlust, strömgenomgång för fåglar och kollisioner bedöms minska genom att man följer andra större kraftledningar och i befintlig ledningsgata. I samråd med MOF (Medelpads ornitologiska förening) har ytterligare skyddsåtgärder utarbetats. Planerad ledning kommer som huvudalternativ att byggas med glesare fasavstånd än vad som är standard. Det innebär att fasavståndet kommer att vara 1600 mm istället för 1350 mm som är normalt. Det innebär att måtten på en fågels strömförande delar måste överstiga detta mått för att strömgenomgång ska kunna uppstå. Det innebär att risk för strömgenomgång inte finns för fågelarter med mindre vingspann. Det är endast de större rovfåglarna som kan nå upp till detta mått och samtidigt ha ett beteende som gör att de kan tänkas sitta på en stolpregel. Utifrån naturinventering, samråd, insamlande av kunskapsunderlag och samråd med regional ornitologisk förening är det inte sannolikt att det förekommer häckande kungsörn i området. Det är dock troligt att juvenila kungsörnar kan flyga över området och längs älven under sina flyttningar. Berguv bedöms mest sannolikt kunna finnas på höjdområdena söder om Ljungan. Mätningar av svenska fåglar genomförda av Naturhistoriska riksmuséet har visat att den största kungsörnen man mätt har haft mått på 106 cm för strömförande delar av vingarna. För berguvar har detta mått legat på mellan cm. För den art som mest troligt förekommer i området (berguv) understiger alltså måtten på fåglarnas strömförande delar med marginal fasavståndet på aktuell ledning. Även för kungsörn understiger måtten fasavståndet. Där ledningen korsar Ljungan kommer ledningen utrustas med visuella hindermarkeringar för att minska risken för påflygning. Val av markeringstyp och avstånd kommer att ske i samråd med Länsstyrelsen Västernorrland. En annan åtgärd som kan vidtas för att minimera risken för strömgenomgång är att skydd på mittisolatorerna på varje stolpe sätts upp. Detta gäller i så fall ett område kring Högåsen, ca 5-6 km sid 66/88

67 från Lillberget i öster till Kvarndammsbäcken i väster. Även på en sträcka kring Bölesbodberget mellan Lotjärn i öster och Fanbyån i väster gäller samma förutsättningar och samma förslag till skyddsåtgärder. Denna åtgärd föreslås dock att vidtas i andra hand, i det fall ledningen byggs enligt EBR-standard med 1350 mm fasavstånd. I första hand byggs ledningen med bredare fasavstånd. Då det troligen, enligt samråd med MOF, inte finns kända häckningsplatser för skyddsvärda arter i ledningens närhet finns det inte anledning att anpassa byggtiden med hänsyn till dessa. E.ON Elnät kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder Konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen för naturmiljö görs för naturvärdesobjekt, fåglar och vatten samt genom en sammanlagd bedömning på naturmiljön i sin helhet Naturvärdesobjekt De naturmiljöer och naturvärden som återfinns i inventeringsområdet finns även i de närmaste omgivningarna och de miljöer som bedömts ha högt eller påtagligt naturvärde bedöms inte vara särskilt känsliga för påverkan av en ny kraftledning. Öppna marker bedöms inte påverkas särskilt medan skogsmiljöer påverkas negativt i den mån träden måste fällas. Endast ett fåtal naturvärdesobjekt ligger utmed den föreslagna sträckningen varav sex av åtta objekt har naturvärdesklass 3. Objekten är dessutom begränsade i sin geografiska utbredning vilket ger förutsättningar för att placering av stolparna vid detaljprojektering kan anpassas så att påverkan på områdena undviks. Objekt K, bäckravin med blandskog, ligger på den sträcka där skogsgatan behöver breddas söderut, vilket troligen innebär att träd behöver tas ned inom objektet. Naturvärdesobjekten tillskrivs ett måttligt värde och eftersom ledningen till största del planeras att förläggas i befintlig ledningsgata bedöms den sammanvägda påverkan på naturvärdena bli liten och konsekvenserna bedöms således bli små Fåglar En kraftledning kan generellt påverka fåglar på i huvudsak tre olika sätt; habitatförlust och störning av häckning, strömgenomgång (eldöd) samt kollisioner. Risken för att fågelpopulationer påverkas negativt genom habitatpåverkan eller störning av häckningar är mycket liten. Mot bakgrund av i området förekommande arter och ledningens konstruktion jämfört med riskfåglars anatomi och beteende bedöms den teoretiska risken för strömgenomgång vara mycket liten. Risken att enstaka individer förolyckas genom strömgenomgång bedöms som liten. Även om stolptypen med stående isolatorer generellt utpekas som mindre bra ur fågelperspektiv så är det E.ON Elnäts uppfattning att problem med strömgenomgång för denna ledningstyp har funnits i lokalnätet med kortare fasavstånd och oisolerade stolptransformatorer, inte i regionnätet och med här aktuellt fasavstånd. sid 67/88

68 Mot bakgrund av ledningens konstruktion och placering i landskapet, förekommande arter och deras beteenden bedöms risken för kollisioner som liten även om det inte kan uteslutas att individer av olika arter kan komma att krocka med ledningen. Detta bedöms dock inte påverka någon fågelpopulation. Ledningen planeras inte i områden med kända rastplatser för flyttfåglar, lokala eller regionala fågelstreck och skär inte av områden mellan riskfåglars vilo/bo-områden och födosöksområden. Fågelarter som gynnas av öppen mark, framför allt mindre fåglar såsom sångare, finkar m fl. arter bedöms gynnas av att planerad ledning håller mark öppen. Tillsammans med de andra parallella kraftledningarna skapas ett öppet landskap som kan förbinda fragment med öppen jordbruksmark i det annars barrskogsdominerade landskapet. De rödlistade fågelarter som noterades under inventeringen är i stort sett alla knutna till mer eller mindre öppna miljöer så som jordbruksmarker, hyggen eller kraftledningsgator. Även om få rovfåglar observerades vid inventeringen kan det tänkas att flera olika arter emellanåt rör sig längs sluttningarna utefter älvdalen. Sammantaget görs bedömningen att förekomsten av fåglar i området har ett måttligt värde och med föreslagna skyddsåtgärder och med de bedömningar som både inventeringen och ornitologerna gör bedöms påverkan på fågellivet bli liten. De negativa konsekvenserna för fågellivet bedöms således bli små Vatten De sjöar och vattendrag som ledningen korsar är bland annat viktiga för de fåglar som är knutna till mer eller mindre öppna miljöer och tillskrivs därför ett måttligt värde. Genom de skadeförebyggande åtgärderna, såsom anpassning av stolpplacering samt att befintlig vegetation i största mån sparas intill vattendragen, bedöms föreslagen ledningssträckning endast ha en liten negativ påverkan på de vattenmiljöer den korsar. Konsekvensbedömningen blir således små konsekvenser. Ledningen bedöms inte heller påverka de befintliga miljökvalitetsnormerna för Ljungan, Fanbyån och Lotjärnsbäcken Sammantagen konsekvensbedömning av naturmiljön Sammantaget bedöms föreslagen sträckning ha en liten negativ påverkan på naturmiljön eftersom den till största del går i befintlig ledningsgata där naturmiljön kan anses ha anpassat sig till rådande förhållanden. Nyttjande av befintlig skogsgata bedöms inte heller påverka arters rörelsemönster och spridningsförmåga. De representerade arterna i området finns dessutom i de närmaste omgivningarna och bedöms därmed inte vara direkt känsliga för anläggande av en ny luftledning. Dessutom kan stolplacering i största möjliga mån anpassas efter befintliga naturvärden. På den sträcka där ny ledningsgata behöver tas upp kommer avverkning av skog innebära att livsbetingelserna för flora och fauna förändras lokalt. Arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer exempelvis att missgynnas nära ledningsgatan eller försvinna i anläggningsskedet. Dock kommer mer ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att ha möjlighet att etablera sig i ledningsgatan eller dess kantzon. Eftersom den skog som behöver avverkas utgörs av sid 68/88

69 produktionsskog och inte innefattar några identifierade naturvärden bedöms den sammantagna negativa påverkan på naturmiljön på denna sträcka bli liten. Sammanfattningsvis tillskrivs naturmiljön i området för den planerade ledningen ett måttligt värde utifrån de bedömningsgrunder som återfinns i bilaga 3. Vidare bedöms påverkan på naturmiljön bli liten, vilket sammantaget ger små konsekvenser för naturmiljön. sid 69/88

70

71 Vid Kvarndammsbäcken går sträckningen inom Lövåsen som ingår i LST Bevarandeplan för odlingslandskapet. Området utgörs av en liten odlingsmark med välbevarad mindre gård och ingår i planen pga. dess representativa odlingslandskap och bebyggelsestruktur samt agrarhistoria. Närmsta kända fornlämning ligger mer än 100 meter från sträckningen och inga idag kända fornlämningar berörs således av den föreslagna sträckningen Skadeförebyggande åtgärder I samband med detaljprojektering av planerad ledning kommer en arkeologisk utredning att göras för att klargöra fornlämningsbilden i ledningens närhet. På så sätt kan stolpplacering anpassas för att undvika kulturhistoriska lämningar. Om en tidigare okänd forn- eller kulturlämning påträffas vid byggnation av ledningen ska anläggningsarbetet avbrytas i den del som berörs av lämningen och kontakt tas med Länsstyrelsen, i enlighet med kulturmiljölagen Konsekvensbedömning Eftersom sträckningen till stora delar följer befintlig ledningsgata kommer det visuella intrycket inom riksintresse för kulturmiljö inte att påverkas. Riksintresset kan dock påverkas vid passagen av Ljungan då luftledningar vid öppna ytor ger en visuell påverkan, men eftersom ledningen kommer gå parallellt med befintlig lokalnätsledning tillkommer inget nytt element i landskapet. En del av kärnvärdet i riksintresset är dessutom den vattenanknutna industrialiseringen med kraftverk och ledningar och en ny ledning i samma miljö bedöms inte motverka riksintressets intentioner. Eftersom sträckningen går i befintlig ledningsgata och i miljö redan påverkad av kraftledningar bedöms aktuell sträckning inte heller påverka områden ingående i kulturmiljöprogrammet. Kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska objekt finns på mer än 100 meters avstånd från den föreslagna sträckningen och den kommande arkeologiska utredningen kommer synliggöra idag okända lämningar. Därmed bedöms påverkan på fornlämningar kunna undvikas genom anpassning av stolplacering vid detaljprojektering. Sammanfattningsvis tillskrivs kulturmiljön i området för den planerade ledningen ett högt värde eftersom att riksintresse kulturmiljö och det kommunala kulturmiljöprogrammet berörs, se bedömningsgrunder bilaga 3. Vidare bedöms den negativa påverkan på kulturmiljön bli liten enligt resonemanget ovan, vilket sammantaget ger små konsekvenser för kulturmiljön. sid 71/88

72 6.4 Friluftsliv I Regional Landskapsanalys från Länsstyrelsen Västernorrland förklaras hur landsbygdens roll förändras från att vara främst ett produktionslandskap till att idag i stora delar vara upplevelse- och fritidslandskap, med helt andra krav på landskapsbild. Det västernorrländska landskapets främsta turismkvaliteter beskrivs vara kulturmiljöer, tystnad, vackra landskap och upplevd orördhet. Den föreslaga sträckningen korsar på flertalet ställen det kommunala utvecklingsstråket Allsta- Klingsta Ljunganstråket med syfte att stärka utveckling i landsbygd vilket inkluderar turism och rekreation, se vidare Stationen i Skallböle och sträckningen fram till Nedansjö samt sträckningen in till Nederede station ligger inom utvecklingsstråket och sträckningen tangerar även stråket i söder om Fanbyn. St Olavsleden, tidigare Mittnordenleden, som sträcker sig söder om Ljungan och Stödesjön kommer att beröras av den föreslagna sträckningen strax öster om Lillberget. Leden är av högt kulturhistoriskt värde och viktigt för turismen i området då den är anpassad för vandring, cykling och ridning. Föreslagen sträckning korsar St Olavsleden tvärs leden i likhet med befintliga ledningar på denna sträcka. Strax utanför och söder om Stöde samt nära Skallböle korsar den föreslagna sträckningen befintliga skoterleder. Det finns ytterligare en planerad skoterled som sträckningen korsar nära Skallböle. I området förekommer sannolikt även jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m Konsekvensbedömning För friluftslivet bedöms ledningen upplevas främst när man är vid eller har utsikt över ledningsgatan eftersom större delen av sträckningen går i skogsmark. Genom att förlägga större delen av ledningen i befintlig ledningsgata minimeras tillkommande påverkan på de miljöer som är viktiga för friluftslivet i området, t.ex. St Olavsleden. Ledningens passage över St Olavsleden bedöms ha liten påverkan på ledens friluftsvärden eftersom passagen är mycket kort samtidigt som att leden redan korsars av befintliga ledningar här. Sträckningen bedöms inte ha någon påverkan på befintliga eller planerade skoterleder då dessa kan gå under ledningen. Inte heller bedöms ledningen innebära någon begränsning i att bedriva friluftsliv i området såsom jakt, fiske samt bäroch svampplockning. Dock kan den rekreativa kvalitén i viss mån påverkas ur framför allt en visuell aspekt. Sammanfattningsvis tillskrivs friluftslivet i området för den planerade ledningen ett måttligt värde utifrån de bedömningsgrunder som återfinns i bilaga 3. Vidare bedöms den negativa påverkan på friluftsliv bli ingen/obetydlig, vilket sammantaget ger inga/obetydliga konsekvenser för friluftslivet i området. sid 72/88

73 6.5 Mark- och vattenanvändning Skogs- och jordbruk Den markanvändning som dominerar längs sträckningen är skogsbruk. Eftersom ledningen till största del är samlokaliserad i befintlig ledningsgata bedöms arealen produktiv skogsbruksmark endast påverkas marginellt. Vid Blymyrorna där ledningen går från befintlig ledningsgata för att vika av norrut kommer skogsmark tas i anspråk för att anläggandet av en 30 m bred skogsgata, arealen skogsmark som behöver tas i anspråk på denna sträcka uppgår till ca 2,7 ha. Den begränsade andel jordbruksmark som berörs finns till största del i området söder om Fanbyn kring Tjärnberget och Slättån. Även mindre jordbruksavsnitt vid Skiftesbäcken och söder om Loböle korsars Vattentäkter Sträckningen korsar på korta sträckor vattenskyddsområdena Stöde Ede ochmatfors Skallböle. Sträckningen tangerar även vattenskyddsområde Nedansjö. För lokalisering av och vattenskyddsområden se Figur 21. Befintliga täkter inom vattenskyddsområdena ligger inte i närheten av ledningssträckningen. Vattenskyddsområdena sammanfaller även med Grundvattenförekomster som är upptagna i VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) och alla förekomster har god kemisk och kvalitativ status enligt miljökvalitetnormerna. De berörda grundvattenförekomsterna är belägna i grusåsar som består av sand- och grus och är därmed genomsläppliga för vätskor vilket gör dem sårbara för negativ påverkan enligt yttrande från MittSverige Vatten i samrådet Rennäring Enligt Sametinget ligger området där ledningen planeras att förläggas inom samebyn Jijnjevaeries totala betesområde. Området skulle därmed kunna användas för renskötsel och området är utpekat som vårvinterland, förvinterland och vinterland vilket innebär att renarna skulle kunna vistas här i perioden november-maj. Historiskt har sannolikt renbete skett i området. Det finns inget som tyder på att det idag förekommer aktivt renbete, men det kan inte uteslutas i framtiden. Riksintresse för rennäring ligger utanför området och inga förflyttningsleder förekommer i den planerade ledningens närhet Vindkraft Tillhörande Sundsvalls översiktsplan finns en vindkraftsplan där olika typer av utbyggnadsområden för vindkraft i kommunen pekas ut. I vindkraftsplanen står det också att hänsyn ska tas till natur, kultur och landskapsbild vid lokalisering av kringanläggningar till vindkraft, såsom kraftledningar för nätanslutning. Delar av sträckningen ligger i kanten på områden utpekade som områden där lov för medelstora vindkraftsanläggningar kan medges. I Regional Landskapsanalys från Länsstyrelsen Västernorrland, som har ett fokus på vindkraftsutbyggnad, påpekas att nya kraftledningar bör placeras i landskap där det redan finns vägar, kraftledningar och ledningsgator. Avståndet från kraftledningar till vindkraftverk, sid 73/88

74 meter beroende på verkets storlek, omnämns då detta krävs för säker flygbesiktning av luftledningar. Sydväst om Nederede station finns ett tillståndsgivet vindkraftsprojekt om 6 verk där möjlig elanslutning är vid Nederede station. I huvudsak föreslås anslutningen ske med 20 kv markkablar Bebyggelse och övrig markanvändning Bebyggelse finns i den planerade ledningens närhet kring stationen i Nederede, vid det mer öppna jordbrukslandskapet runt Tjärnberget/Slättån söder om Fanbyn, vid Skiftesbäcken, Kvarndammsbäcken samt vid Rävelsbodvallen. Cirka 35 bostadshus ligger inom 100 m från ledningens planerade sträckning. Konsekvenser för närboende av kraftledningen utgörs främst av visuell påverkan, se vidare avsnitt 6.1, samt eventuell påverkan från magnetfält, se vidare avsnitt 6.7. Gällande detaljplan (B7010) väster om Rävelsbodvallen bedöms inte påverkas av föreslagen ledningssträckning, se vidare avsnitt Figur 21. Mark- och vattenanvändningen i området. För större karta se bilaga 6. sid 74/88

75 En nedlagd industritipp finns i anslutning till sträckningen strax norr om den befintliga ledningsgatan vid Sköldebodarna. Sträckningen bedöms inte beröra industritippen Skadeförebyggande åtgärder För att minimera påverkan på brukad åkermark kommer markägare kontaktas för möjlighet att lämna synpunkter på placering av stolpar i åkermark i samband med detaljprojektering. Målsättningen är att så få stolpar som möjligt placeras i produktiv åkermark. Föreslagen stolptyp består av enkla trästolpar utan stag vilket ger litet intrång i jordbruksmarken. Sträckningen korsar på tre ställen grundvattentäkter och eftersom avlagringarna är genomsläppliga för vätskor såsom petroleumprodukter kan all form av entreprenad utgöra en risk för spridning av föroreningar till grundvattnet. Detta innebär att stor försiktighet måste vidtas inom dessa områden. För att minimera risken för utsläpp av föroreningar av maskiner och eventuella drivmedelstankar bör de inte lämnas inom vattenskyddsområden över natten. Före byggnation kommer samråd att ske med MittSverigeVatten angående särskilda hänsynsåtgärder inom vattenskyddsområden Konsekvensbedömning Konsekvensbedömning för mark- och vattenanvändning görs dels separat för respektive intresseområde samt genom en sammanlagd bedömning på mark- och vattenanvändning i sin helhet. Skogs- och jordbruk Eftersom sträckningen till största del är i luftledningsutförande kan marken användas till jordbruk och bete när ledningen är i drift. Stolparnas placering avgör dock vilken påverkan ledningen kommer att ha på jordbruksmarken. Jordbruksmarken kan påverkas negativt vid anläggningskedet samt vid eventuella reparationer på grund av körning med arbetsmaskiner. På den del av sträckningen där ny ledningsgata anläggs eller breddas kommer befintlig skogsmark tas ur bruk vilket ger negativ påverkan för skogsbruket längs denna delsträcka. Föreslagen ledningssträckning bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenser för jord- och skogsbruk. Vatten De vattenskyddsområden som berörs bedöms ha mycket höga värden. Genom skadeförebyggande åtgärder bedöms dock den negativa påverkan bli ingen/obetydlig och konsekvensen på intresset bedöms bli obetydlig. Rennäring Aktuell ledningssträckning i befintlig ledningsgata bedöms inte påverka rennäringen i området. Vindkraft Aktuell sträckning bedöms inte påverkas av eller påverka eventuell vindkraftsexploatering. Vindkraftsprojektet sydväst om Nederede med elanslutning till Nederede station bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. sid 75/88

76 Bebyggelse och övrig markanvändning Konsekvenser för närboende av kraftledningen utgörs främst av visuell påverkan, se vidare avsnitt 6.1, samt eventuell påverkan från magnetfält, se vidare avsnitt 6.7. Gällande detaljplan (B7010) väster om Rävelsbodvallen bedöms inte påverkas av föreslagen ledningssträckning, se vidare avsnitt Sammantaget tillskrivs mark- och vattenanvändningen i området för den planerade ledningen ett måttligt värde utifrån de bedömningsgrunder som återfinns i bilaga 3. Vidare bedöms negativ påverkan bli liten, vilket sammantaget ger små konsekvenser för mark- och vattenanvändning längs sträckningen. 6.6 Infrastruktur Kraftledningar I den befintliga ledningsgatan där aktuell sträckning planeras att lokaliseras går idag en stamnätsledning på 220 kv, en 130 kv-ledning som tillhör Trafikverket samt bitvis även en 40 kv-ledning och 130 kv-ledning. Föreslagen sträckning innebär att kraftledningar inom ledningsgatan kommer att behövas korsas, se vidare avsnitt 5.2. Strax väster om Skallböle korsar ledningsgatan två stamnätsledningar. Samlokalisering med befintliga kraftledningar kan ha kumulativa effekter på framför allt landskapsbilden och på magnetfält, se vidare avsnitt 6.1 och 6.7. Figur 22. Principillustration av planerad 40 kv-ledning i förhållande till befintliga ledningar Vägar Den befintliga ledningsgatan, och således den föreslagna sträckningen, korsar flertalet allmänna vägar på sträckningen mellan stationen i Skallböle och Blymyrorna där väg 305, 540, 357, 536 och 511 utgör de större vägarna. sid 76/88

77 6.6.3 Skadeförebyggande åtgärder Gällande regler och riktlinjer vid byggnation av kraftledningen i anslutning till vägar och befintliga kraftledningar kommer att följas. Korsningar med befintliga kraftledningar i stamnätet och inom ledningsgatan har lokaliserats och utformats så att byggnation bedöms kunna genomföras med befintliga ledningar driftsatta Konsekvensbedömning Den planerade ledningen kommer att uppföras på gällande säkerhetsavstånd från andra kraftledningar och vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med gällande riktlinjer och i samråd med berörd väghållare. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig av den föreslagna sträckingen. Sammanfattningsvis tillskrivs infrastrukturen i området för den planerade ledningen ett högt värde utifrån de bedömningsgrunder som återfinns i bilaga 3. Vidare bedöms påverkan bli obetydlig vilket sammantaget ger obetydliga konsekvenser för infrastrukturen längs sträckningen. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet dem emellan. Magnetfältet avtar normalt med sid 77/88

78 kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält från kraftledningar avskärmas inte av vegetation eller byggnader Forskning om eventuell hälsopåverkan Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak avsett undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljö har det framför allt gällt risker för leukemi hos barn. I juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA. Undersökningen var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns svaga vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan undersökning är UK Childhood Cancer Study som publicerades i december I studien jämförs cancersjuka barn med lika många friska barn i samma ålder och kön. Utredningsresultatet ger inte något stöd för påståendet att barn som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi eller någon annan form av barncancer. WHO har genom sitt cancerforskningsprogram IARC, utvärderat risken för cancer i samband med exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på området. IARC:S bedömning när det gäller lågfrekventa magnetiska fält är att det möjligen skulle kunna vara cancerframkallande. Expertgruppen gjorde bedömningen att barncancerstudierna utgjorde ett begränsat bevis för en överrisk för cancer medan bedömningen av studier på vuxna var ofullständig. Cell- och djurförsök har inte heller gett stöd för annan klassificering. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har gett ut broschyren Magnetfält och hälsorisker första gången 1994 och senare i en ny version år Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats. Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte. Det konstateras att mycket höga magnetfält (som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha mycket negativa effekter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga magnetfält påverkar människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsakas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för beslutsfattare Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan sid 78/88

79

80 I Sundsvalls kommuns översiktsplan anges att man ska undvika att placera bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar och transformatorstationer som ger förhöjda magnetfält. Magnetfälten ska vara så låga som möjligt och inte överstiga 0,4 µt E.ONs magnetfältspolicy E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan. Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält. Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar. Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar Magnetfält från aktuell ledning Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning). En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelbelastning. Beräkningar har utförts för den planerade ledningen tillsammans med befintliga ledningar. Eftersom de befintliga ledningarnas placeringar varierar inbördes längs sträckningen, och därmed också ger upphov till olika totala magnetfält beroende på placering, har beräkningar utförts på olika ställen längs ledningen, dvs för de olika inbördes placeringarna av ledningarna. Diagram för de olika beräkningarna visas nedan. Magnetfältsberäkningar har även utförts för dagens situation, dvs. utan E.ON Elnäts planerade ledning. Hela magnetfältsberäkningen finns också som bilaga 5. Generellt kan sägas att med E.ON Elnäts planerade ledning erhålls ett lägre magnetfält på norra sidan ledningarna och ett oförändrat magnetfält på södra sidan. Anledningen till att magnetfältet minskar på norra sidan är för att strömriktningen i den tillkommande ledningen är motsatt och således delvis släcker ut magnetfälten. sid 80/88

81 På en sträcka väster om Skallböle station går den planerade 40-kV ledningen parallellt med en befintlig 40 kv-ledning, befintlig 130 kv-ledning samt befintlig 220 kv-ledning. På denna sträcka uppgår det totala magnetfältet rakt under ledningarna till 5 µt, men magnetfältet minskar snabbt med avståndet från ledningen och understiger 0,4 µt på ett avstånd av 25 meter på norra sidan av ledningarna och ca 52 meter på södra sidan av ledningarna, räknat från centrum av E.ON Elnäts planerade ledning, se Figur 23. Utan E.ON Elnäts planerade ledning uppgår det totala magnetfältet till ca 4,7 µt och understiger 0,4 µt på ett avstånd av ca 28 meter på norra sidan och ca 52 meter på södra sidan, se Figur 24. På denna sträcka finns inga bostäder inom 100 meter från ledningarna. Figur 23. Magnetfältsbidrag från respektive ledning inklusive det totala magnetfältet. Figur 24. Magnetfältsbidrag från trafikverkets 130 kv ledning söder om SVK:s 220 kv ledning samt E.ON Elnäts befintliga 40 kv ledning. sid 81/88

82 På sträckan förbi Rävelsbodvallen, Kvarndammsbäcken, Skiftesbäcken och Kerstasbacken går den planerade ledningen parallellt med, och på norra sidan om, 220 kv-ledningen och 130 kvledningen. På denna sträcka uppgår det totala magnetfältet till 5 µt rakt under ledningarna. På ett avstånd av ca 10 meter på norra sidan av ledningarna och ca 50 meter på södra sidan av ledningarna understigs 0,4 µt, se Figur 25. Utan E.ON Elnäts planerade ledning uppgår det totala magnetfältet till ca 4,9 µt och understiger 0,4 µt på ett avstånd av ca 16 meter på norra sidan och ca 50 meter på södra sidan, se Figur 26. På denna sträcka finns 5 hus i ledningarnas närhet (inom ca 50 meter) på norra sidan. Som närmast ligger ett hus ca 20 meter norr om E.ON Elnäts planerade ledning. På södra sidan finns två hus på ett avstånd av ca meter från E.ON Elnäts planerade ledning. Figur 25. Magnetfältsbidrag från SVK:s, Trafikverkets och E.ON Elnäts planerade 40 kv ledning Figur 26. Magnetfältsbidrag från trafikverkets 130 kv ledning söder om SVK:s 220 kv ledning utan E.ON Elnäts befintliga 40 kv ledning. sid 82/88

83 På en kortare sträcka väster om Fanbyån går den planerade ledningen parallellt med, och mellan, 220 kv-ledningen och 130 kv-ledningen. På denna sträcka uppgår det totala magnetfältet till 5 µt rakt under ledningarna. På ett avstånd av ca 10 meter på norra sidan av ledningarna och drygt 50 meter på södra sidan av ledningarna understigs 0,4 µt, se Figur 27. Utan E.ON Elnäts planerade ledning uppgår det totala magnetfältet till ca 4,8 µt och understiger 0,4 µt på ett avstånd av ca 15 meter på norra sidan och drygt 50 meter på södra sidan, se Figur 28. På denna sträcka ligger närmaste hus norr om på ett avstånd av ca 60 meter från E.ON Elnäts planerade ledning. På södra sidan ligger två hus på avstånd av mellan ca meter från E.ON Elnäts planerade ledning. Figur 27. Magnetfältsbidrag från Trafikverkets, SVK:s och E.ON Elnäts planerade 40 kv ledning, på sträcka där Trafikverkets (130 kv) ledning går norr om SVK:s (220 kv) och E.ON Elnäts ledning. Figur 28. Magnetfältsbidrag från Trafikverkets och SVK:s ledning, på sträcka där Trafikverkets (130 kv) ledning går norr om SVK:s (220 kv). sid 83/88