qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Waldorfpedagogiken uiopas

Transkript

1 qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Waldorfpedagogiken uiopas att det hos alla människor finns en slumrande förmåga som kan utvecklas och tränas metodiskt, så att de så småningom kan skörda dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf erfarenheter utanför de fysiska sinnenas räckvidd. Rudolf Steiner ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl Av: Alicia Söderholm, Jenny Nodén, Linnea Jonsson och Zandra Welander zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx IT-pedagoglinjen Tärna folkhögskola cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv HT 2010 bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmrtyuiopasdf 0

2 INNEHÅLL Inledning... 1 Waldorf- eller Steinerpedagogik... 1 Rudolf Steiner... 2 Waldorfpedagogiken... 2 Historia... 3 Waldorftekniken... 3 Periodundervisning... 3 Läsinlärning - från bild till bokstav... 3 Periodhäften... 3 Främmande språk... 4 Konsterna... 4 Målning... 4 Musik... 4 Eurytmi... 4 Religionsundervisning... 4 Rytmisk uppläggning av undervisningen... 5 Läsårsbrev... 5 Målet med Waldorf skolorna... 5 Studiebesök... 5 Högbergets förskola... 5 Fakta om Högbergets Förskola... 5 Besöket... 6 Sammanfattning av besöket... 7 Dormsjöskolan... 7 Fakta om Dormsjöskolan... 8 Besöket... 8 Sammanfattning av besöket... 9 Gemensam sammanfattning av besöken... 9 Diskussioner Sammanfattning av våra diskussioner Källförteckning Böcker Hemsidor... 12

3 INLEDNING Alicia, Jenny, Linnea och Zandra. Vi fyra har bestämt att fördjupa oss i Waldorfpedagogiken. Vi har gjort studiebesök, forskat, diskuterat och läst en del om waldorfpedagogiken och förhoppningsvis har vi fått en bra bild av detta. WALDORF- ELLER STEINERPEDAGOGIK Är en pedagogik som baseras på en antroposofisk bild och förståelse av människan som en kroppslig, själslig och andlig varelse, och tillämpas vid waldorfskolorna, Waldorf förskolor, Waldorffritidshem och vid antroposofiskt baserade läkepedagogiska hem för elever med funktionshinder. Man jobbar i första hand med att tillgodose elevernas behov. Man tycker att lärandet är en process. Waldorfskolans innehåll är i stor utsträckning uppbyggt kring teman, övergripande projekt och motiv med utgångspunkt i barnets utvecklingsfaser. Den utgår från Rudolf Steiner idéer om hur man kan forma en pedagogik, som lägger lika stor vikt på den tankemässiga, den känslomässiga och den viljemässiga utvecklingen hos barn, på ett sätt som motsvarar deras grundläggande inre situation och utveckling på varje åldersstadium. Waldorfskolan eftersträvar att vara en 12-årig skola med sammanhållna klasser från ettan till tolvan. Man strävar också efter att ha samma klasslärare genom de första sju åren, som följer och utvecklas med barnen som en förebild, bland annat genom att genom eget studium och fördjupning bygga upp och ansvara för undervisningen i alla huvudämnena upp genom klasserna till åttonde klass. 1

4 RUDOLF STEINER Rudolf Joseph Lorenz Steiner är född den 25 februari 1861 i Donji Kraljevec som idag är Kroatien. Han är grundare av antroposofin, Waldorfpedagogiken, biodynamisk odling och antroposofisk medicin. WALDORFPEDAGOGIKEN Waldorfpedagogiken är en upplevelsepedagogik. Waldorf-eleven får lära sig måla, väva, tova, tälja, snickra och skulptera. Det handlar om att oavsett ämne uppleva kunskapen, öppna sina sinnen, se olika möjligheter och pröva nya vägar. Sinnenas utveckling har stor betydelse för de förmågor man utvecklar senare i livet. Sång och musik, rörelse, drama och experimentellt arbete är andra viktiga inslag i pedagogiken. När teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen får samverka ger de hela personligheten näring och undervisningen reduceras aldrig till enbart inlärning. Alla kan, utifrån sig själva, finna vägar till kunskap. Fysisk, mental, intellektuell och konstnärlig intelligens värderas lika. Waldorfskolan utvecklar på så vis hela människan i tanke, känsla och vilja. Huvud Hjärta Hand. Målet med Waldorf- eller Steiner pedagogik är att göra det möjligt för eleverna att så fullt som möjligt som vuxna i frihet välja och följa sin individuella väg genom livet. Medan antroposofin utgör den filosofiska och teoretiska grunden för de undervisningsmetoder som används i waldorfskolor och återspeglas i attityden hos många lärare och i den allmänna struktureringen och inriktningen i undervisningen på de olika stadierna, så ingår ingen undervisning i antroposofin som sådan i undervisningen. Om någon lärare i någon form skulle undervisa i antroposofi på ett sätt som går utöver vad var och en kan iaktta och uppleva, så skulle det enligt Rudolf Steiner som grundare av Waldorfpedagogiken strida mot hela intentionen med Waldorfpedagogiken. 2

5 HISTORIA Första skolan grundades 1919 i Stuttgart som en fri allmän 12-årig skola. Det var barn till arbetare & tjänstemän som jobbade på cigarettfabriken Waldorf-Astoria som gick på skolan. Som villkor för skolan angav Steiner fyra principer: Den skulle vara öppen för alla barn. Den skulle tillämpa gemensam undervisning för pojkar och flickor. Den skulle vara en enhetlig 12-årig skola. Lärarna som undervisade barnen skulle själva bestämma över undervisningen, med minimal inblandning från staten och ekonomiska intressen stängdes de tyska Waldorfskolorna av Hitlerregimen på grund av de internationella inriktningarna & vägran att anpassa sig till nationalismens målsättningar och metoder. Efter kriget öppnades skolorna på nytt, idag finns det ca 210 Waldorfskolor i Tyskland, som har det största antalet Waldorfskolor i världen följt av USA, med ca 170 skolor fanns det 8 Waldorfskolor i Sverige & flera på väg att byggas. Det finns cirka Waldorfförskolor i ett 60-tal länder i alla världsdelar. I Norden finns idag cirka 115 Waldorfskolor. WALDORFTEKNIKEN PERIODUNDERVISNING Deras undervisning går ut på att man kör t.ex. historia på förmiddagen i fem veckor och sen på eftermiddagen har man ett ämne där man får utrycka sig på ett annat visa tex musik. LÄSINLÄRNING - FRÅN BILD TILL BOKSTAV Waldorf skolorna har mycket muntligt i sin undervisning vilket även gäller när man ska lära eleverna att skriva. För varje bokstav berättas en saga. PERIODHÄFTEN Man har inga läroböcker utan man skapar sina egna böcker baserat på det läraren säger, skriver och av sina egen anteckningar. På så viss tror man att eleverna ska komma ihåg mer. 3

6 FRÄMMANDE SPRÅK De flesta Waldorfskolor undervisar i två främmande språk, tyska och engelska, från klass 1 till klass 12. Dessa kan på vissa skolor i fjärde årskursen bytas ut mot bl.a franska, italienska och spanska. Undervisningen tar på lågstadiet sin utgångspunkt i sånger och lekar och ramsor och sker på det främmande språket. I de högre klasserna övas förmågan till konversation och skrivning på de främmande språken. KONSTERNA Utöver strävan att via muntlig undervisning och berättelser bygga upp elevernas förståelse för olika ämnen lägger Waldorfpedagogiken också stor vikt på att utveckla ett förhållande till de olika konsterna. MÅLNING Akvarellmålning (vått-i-vått) övas varje vecka under de första åren och bild- och konstundervisningen fortsätter genom hela högstadiet upp till klass 12 för alla elever. Under de första åren övar man dagligen också kritmålning. Av pedagogiska skäl görs figurer vanligtvis helt i färg och inte bara som konturer. Ett särskilt ämne, formteckning, skapat av en av de första Waldorflärarna, Herman von Baravalle, fokuserar på linjeformer. MUSIK I de lägre klasserna sjunger barnen varje dag med sin klasslärare. De har också sånglektioner med en särskild musiklärare från en tidig ålder och körsång upp till klass 12. EURYTMI Eurytmi är en dansliknande rörelsekonst där musik och tal uttrycks med kroppsrörelser. Den är en övning i lyssnande, rytmisk kroppskoordination, social samverkan i grupp och ett medel att i de högre klasserna framställa poeis, drama och musik. Genom eurytmi övas även rumsuppfattningen. Om eleven av skolan eller skolläkaren anses lida av fysiska eller psykiska olägenheter kan läkeeurytmiska rörelseövningar ordineras, vilket sker i enskild undervisning. RELIGIONSUNDERVISNING Föräldrar och elever kan välja religionsundervisning efter egen bekännelse. För övriga ges en konfessionsfri undervisning på kristen grund. 4

7 RYTMISK UPPLÄGGNING AV UNDERVISNINGEN Waldorfskolans dagsschema utgår från människans naturliga dygnsrytm. Efter morgonens två första timmar av periodundervisning följer mitt på dagen språk och konstnärliga ämnen, medan hantverk är exempel på aktiviteter man ägnar sig åt på eftermiddagen. Waldorfskolan följer inte bara dygnsrytmen utan lägger stor vikt vid årets växlande gång. LÄSÅRSBREV Efter varje läsår får eleverna ett läsårsbrev, som beskriver deras utveckling och prestation i olika ämnen under året i förhållande till målet med årskursen och deras egna förutsättningar. Efter årskurs nio och tolv kan läsårsbrevet översättas till sifferbetyg om eleverna behöver det för sina fortsatta studier. MÅLET MED WALDORF SKOLORNA Är att göra det möjligt för eleverna att så fullt som möjligt som vuxna i frihet välja och följa sin individuella väg genom livet. STUDIEBESÖK HÖGBERGETS FÖRSKOLA Jenny har valt att besöka Högbergets förskola som är Waldorfinsperad. FAKTA OM HÖGBERGETS FÖRSKOLA Här arbetar man med en Waldorfinspirerad pedagogik. Den bygger på den antroposofiska synen på människan där helheten och individualismen betonas. Den växte fram i början på 1900-talet som ett led i demokratiseringsprocessen efter första världskriget, Rudolf Steiner var en av flera som ville förnya samhällsstrukturen. Där vill man ge barnet mycket tid att utvecklas i sin egen takt och ur sin egen kraft. Man vill även stärka dess inneboende fantasi och skaparlust, bl.a. genom att använda mångsidigt naturmaterial i leken. Man följer årets växlingar i sånger och ramsor och i våra årstidsfester. Att vara ute med barnen så mycket som möjligt är en självklarhet för dem. Det viktigaste är dock att skapa en lugn och kärleksfull miljö med en dag som inte splittras sönder av en mängd aktiviteter. Deras aktiviteter är få, men rytmiskt återkommande, så att barnen känner igen sig och blir trygga. Hos dem serveras en lakto-ovovegetarisk kost (mjölk och ägg) med tillägg av fisk. Man har även en egen kokerska som lagar egen mat och bakar eget bröd. 5

8 De har plats för 19 barn, vilka är uppdelade i en liten småbarnsgrupp och en lite större storbarnsgrupp. De har fyra heltidstjänster. Just nu delar 5 personer på dessa tjänster. De har ingen speciellt utbildning utan de har varit på olika studiebesök och varit på kurser. BESÖKET Måndagen den 13 september kl. 09:45 så besökte Jenny Högbergets förskola. Högbergets förskola ligger i Ludvika i ett område som heter knutsbo. Det är en liten förskola med ungefär 19 barn. Den är uppdelad i två avdelningar. 1-3 år respektive 4-5 år. När jag kommer in i skolan så märker jag att namnskyltarna som barna har vi sina respektive hyllor ser annorlunda ut än mot andra förskolor. De är gjorda av ull som är tovade. Det är föräldrarna som får göra dessa namnskyltar tillsammans med sina barn. När de har slutat på skolan så får de ta med sig dem hem. Denna förskola är inte en renodlad Waldorfskola utan en inspirerad, de har tagit det de tyckte var bäst av waldorfpedagogiken. Leksakerna som fanns var gjorda i naturmaterial, som leksaksbilar i trä, dockor i tovat ull som lärarna och barna har gjort själva. Tygsnören och klossar fanns de mycket av och det var för att stimulera barnens fantasi. De hade inte så mycket leksaker, idén till det var att för mycket kan ge en stressig miljö, då barnen inte riktigt vet vad de ska leka med. Barnen får använde sin fantasi väldigt mycket. Lärarna ser även till att barna får leka klart, alltså de tvingar inte barnen att sluta, för det kan göra dem stressiga. Ibland så har de sagospel, då får barna sitta stilla och titta på det. Då läser de sagor och använder dockor som är gjorda av tovat ull. 6

9 De målar en gång i veckan med akvarellmålning (vått i vått) som är speciellt för just Waldorfskolor. De går även till skogen en gång i veckan, då har de matsäck med sig som de äter de första de gör. I september har de skördefest. De äter soppa och bröd. Tar in löv och lägger på bordet. De välkomnar hösten. En tradition som de har som är speciellt för Waldorfskolor är att de har lyktfest i november månad. Barnen gör sin egen lykta som är målat i vått i vått tekniken. Föräldrarna bjuds in och de går runt förskolan och sedan sätter de sig ned och dricker saft och äter sol och månekakor som barna har hjälpt till att baka. SAMMANFATTNING AV BESÖKET Då den förskola jag var på bara är Waldorfinspirerad så har de bara använt saker som de själva tycker är bra hos Waldorf pedagogiken. T.ex. Så används målningen vått i vått som är speciellt för Waldorfskolor. De får även lära sig att tova då många av deras leksaker är just gjorda av naturmaterial. De har skördefest och lyktfest en gång om året som är speciellt för Waldorfskolor. De ville även att barna skulle lära sig att själva vara kreativa och ha öppna sinnen som stimulerar fantasin, därav de leksaker de hade som inte var så många. DORMSJÖSKOLAN Zandra besökte Dormsjöskolan, som är ett HVB-hem där man använder sig att Waldorfpedagogiken. Det är en vacker skola med stora lokaler. Från början var Dormsjöskolan en gård som sedan gjordes om till en skola. Det är vackert och lärorikt där. Redan när 7

10 man kommer dit så känner man ett lugn inom sig, man känner hur hela ens inre bara vill utrycka sig. Även om det var ett ganska kort besök och man fick inte se så mycket av skolan, så kände man ändå att man fick en bra inblick i hur de jobbar på skolan. FAKTA OM DORMSJÖSKOLAN Dormsjö ligger utanför Hedemora i Garpenberg. Det ligger ute på landet i en vacker miljö med mycket natur och skog. Dormsjö är ett HVB-hem med en friskola. Man skapar klasser utefter hur eleverna fungerar tillsammans, varje elev har ett eget arbetsschema. Dormsjöskolan är ett hem för vård och boende, ett s.k. HVB-hem. Där bor pojkar mellan 7 och 18 år med neuropsykiatriska funktionshinder och psykosociala svårigheter. De har en harmonisk miljö och vistas mycket i den vackra natur de är omgivna av. De som arbetar här drivs av de fantastiska mötena de får med barn och ungdomar och gläds med deras utveckling. Deras strävan är att barnen ska utvecklas mot självständighet och utifrån sina egna förutsättningar och få verktyg för att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv. De vill att alla ska känna social gemenskap, trygghet och glädje här. Deras målsättning är att alla barn och ungdomar ska känna att jag är bra och duger precis som jag är. Hos dem finns kompetent personal, konsulter och handledare med stor erfarenhet från barnpsykiatri, KBT, forskning, neuropsykologi och psykoterapi. Dormsjöskolan är ett HVB-hem med en integrerad friskola. Friskolan har tillstånd att bedriva undervisning för elever i grund- och grundsärskola samt gymnasiesärskola. Dormsjöskolan erbjuder undervisning inom det individuella programmet med yrkesträning. Programmets inriktning är natur och miljö samt estetiskt skapande. Undervisningen är inspirerad av Waldorfpedagogiken. Vi använder oss även av andra pedagogiska metoder, exempelvis tydliggörande pedagogik, sociala berättelser och seriesamtal. Stor vikt läggs vid det sociala samspelet mellan eleverna. BESÖKET När man kom dit så fick man komma in i en ombyggd lada, där man hade samlingsrum, spelade teater, såg på film och massa annat. Jag fick lyssna på hur lärarna och en av de som jobbar där eleverna bor berättade hur man jobbar på Dormsjö. Det var intressant och spännande att höra hur man jobbar med eleverna. Att meningen är att förbereda eleverna för att till slut komma hem och leva sitt liv och få det att fungera i samhället. De jobbar mycket med skapande och att få uttrycka sig på olika viss och att visa att alla kan. Jag fick prova att jonglera med siden dukar, tror jag att det var och det var svårt med otroligt roligt. Jag fick även se en film som handlade om att man ska bli accepterad för den man är och att det är viktigt att få reda på om man har en diagnos och vad den innebär och vad man klarar av, men även visa att man kan klara av saker trots att man har en funktionsnedsättning. 8

11 SAMMANFATTNING AV BESÖKET Dormsjö är en Waldorf inspirerad skola/hvb hem. Där man använder sig av Waldorf tekniken både i skolan och i hvb-hemmet. Det jag tycker är bra är att de t.ex. har samma lärare för eleverna, att man anpassar sig efter elevernas behov, vilket är viktigt i Waldorf. Dom har ju teater varje år, något som stimulerar hela kroppen, vilket är viktigt inom Waldorf tekniken. Jag tycker att besöket fick en att förstå sig på mer om pedagogiken och hur den fungerar i verkligheten. För att saker inom en pedagogik kan ju låta super bra, men i verkligheten kan det vara svårt att använda sig av den, men jag tycker att Dormsjö har lyckats riktigt bra med att få in Waldorf pedagogiken på ett bra sätt. Så ett besök på en skola med en viss pedagogik är faktiskt jätte bra och intressant, det gör att man får en djupare förståelse och att man ser hur man kan jobba med den pedagogiken. GEMENSAM SAMMANFATTNING AV BESÖKEN Båda skolorna stimulerade barns fantasi samt att de fick göra sina egna material. Dormsjö och Högberget var båda waldorf inspirerade och använde sig av det bästa i pedagogiken. Skillnaden mellan skolorna är att Dormsjö var en skola som hade hand om personer med särskilda behov medan Högberget är en kommunal förskola. Båda skolorna har fått in pedagogiken bra i sitt arbete med barna, men att det märks att de inte bara använder sig av waldorf pedagogiken. 9

12 DISKUSSIONER Jag tycker att waldorfpedagogiken är till en viss del bra, tekniken passar jätte bra på Dormsjö för att där har man barn med speciella behov som inte klarat av den vanliga skolan. Man får en struktur i skolan där man jobbar med en sak tills den är klar, vilket gör att hjärnan kan fokusera på det. Det är även bra att man att man varvar dagarna med att ha skapande på eftermiddagarna, det gör att hjärnan får tänka på ett annorlunda viss. Jag tycker det är intressant att barnen skapar sin egen lärobok. Det gör att det som de lär sig får de skriva ner. Jag tycker just det är bra för att jag vet att om jag skriver ner det som jag lärt mig så har jag lättare att komma ihåg det och sen tror jag att det är roligare för barnen att skapa sina egna böcker, det blir mer kul och lärorikt. På Dormsjö jobbar man mycket med att se individen, man gör egna mål och jobbar med olika saker. De berättade om att varje år gör de teater och att alla får olika roller. Man skapar rollerna utefter elevernas önskan om de vill ha en stor roll eller liten roll. Man försöker även vissa att alla roller är lika viktiga för att teatern ska funka. Man visar att alla är lika viktiga. Man förbereder eleverna för den riktiga världen från första början. För det viktigaste målet med Dormsjö är just att klarar sig utanför Dormsjö. Eftersom jag vill jobba med människor i behov av stöd, (vilket kan vara så otroligt mycket olika saker) så tycker jag att besöket var jätte intressant. Just att få hjälpa elever som har det svårt med att visa att de kan de med, att få se dem utvecklas. jag tror att denna sorts undervisning kanske inte passar alla, men att man i skolorna kanske skulle använda sig lite av denna pedagogik. - Zandra Welander Jag tycker det är bra att man lyssnar till barnens behov och utgår därifrån. Alla är ju olika och lär sig på olika sätt. Sen tycker jag också att det är bra att de varierar och har skapande på eftermiddagarna. Att de inte använder läroböcker och att de får göra sina egna läroböcker efter vad läraren har sagt tycker jag verkar vara spännande. De strävar efter att ha samma lärare de första sju åren och det tror jag kan vara bra eftersom barn behöver någon som de kan lita på och anförtro sig till, speciellt om de är på ett ställe, i detta fall i en skola, väldigt ofta. - Linnéa Jonsson Jag tyckte i början när man läste om Waldorf och vad de var för något så kändes det väldigt flummigt, men det tycker jag inte nu. Efter studiebesöket jag gjorde så kändes pedagogiken väldigt bra för barna. Jag tycker att det är bra att barnens kreativitet och fantasi får användas. Barna får ju just vara barn. Att de får leka i lugnt och ro och inte känna att de måste göra saker och ting utan att de får göra de dem vill. Jag tror nog att Waldorf inte passa alla. Ålder 1-5 är pedagogiken bra men när de börjar komma upp i skolålder så passar den inte till alla. Personer med speciella behov som behöver lugn och ro så är Waldorf pedagogiken bra. Waldorf undervisningen verkar vara mycket muntlig och det passar inte alla, skulle inte passa mig då jag mer än den som lär mig genom att göra saker. 10

13 - Jenny Nodén Jag tycker att det är bra att de vänder sig till barn & ungdomar med funktionsnedsättningar. Dom är i behov av struktur, även av färg, form & rörelse. Det är också bra att barnen har samma lärare från 1-7, då hinner läraren känna sina elever & läraren kan arbeta efter barnens behov. Färg, form, musik & rörelse stimulerar barnen. Jag tycker även att det är roligt att de använder sig av naturtrogna leksaker, som används för att stödja barnens fantasi. Vilket jag tycker är bra, just för att barn måste stimuleras. - Alicia Söderholm SAMMANFATTNING AV VÅRA DISKUSSIONER Viktigt att man lyssnar till barnens behov och utgår från det, att man skapar sina egna material är bra för barnens utveckling. En pedagogik som är viktig för hela kroppen och kan användas i alla skolor. Kan kännas flummig innan man förstått sig på den, för sen så inser man att det är en pedagogik som är bra för barnens egna utveckling och kreativitet. Bra att man har samma lärare och samma struktur genom hela skoltiden, för det gör att barnen kan mera kocentera sig på ämnena och inte att lära känna nya lärare och få annorlunda scheman. Det ger även barnen en bra struktur. 11

14 KÄLLFÖRTECKNING BÖCKER Författare: Carlgren, Frans Titel: Waldorfpedagogiken - en framtidsmodell? Författare: Lindholm, Dan Titel: Glimtar från livet i waldorfskolan HEMSIDOR