Allmän Människokunskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Allmän Människokunskap"

Mona Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Allmän Människokunskap Första föredraget 14KL3 fredagen den 19 februari 2016

Förändringar kring sekelskiftet 1800/1900 - tal Slutet av

bondesamhälle till storstad Hiss, telefon, bio,

på kristendomen och Jesus Österländska läror börjar

.. new age Förändringar i skolväsendet Skolan var allmän

2 Förändringar kring sekelskiftet 1800/ tal Slutet av 1800-talet världen förändras med stormsteg Från bondesamhälle till storstad Hiss, telefon, bio, tunnelbana Förändringar inom det andliga/religiösa Synen på kristendomen och Jesus Österländska läror börjar spridas Olika esoteriska grupper... new age Förändringar i skolväsendet Skolan var allmän men väldigt traditionsbunden Nya tankar... Montessori, Waldorf Reformpedagogiken Teosofiska samfundet 1886

Waldorfpedagogikens början Antroposofins grundare

ca 1912 Främst esoteriska föredrag Antroposofi

esoteriska mindre framträdande Konsten står i

Försöka hitta svar på tidens nöd Politik, medicin,

3 Waldorfpedagogikens början Antroposofins grundare Rudolf Steiner En första fas fram till ca 1912 Främst esoteriska föredrag Antroposofi under första världskriget Goetheanum byggs Det esoteriska mindre framträdande Konsten står i centrum Antroposofin efter första världskriget Försöka hitta svar på tidens nöd Politik, medicin, jordbruk Waldorfpedagogiken Första skolan grundas i Stuttgart 1919

Allmän Människokunskap Stuttgart den 21 augusti 5 september 1919 Introduktionskurs för blivande lärare 12 deltagare i kursen det första kollegiet Grundläggande litteratur för alla waldorflärare

4 Allmän Människokunskap Stuttgart den 21 augusti 5 september 1919 Introduktionskurs för blivande lärare 12 deltagare i kursen det första kollegiet Grundläggande litteratur för alla waldorflärare Skolan öppnas och invigs söndagen den 7 september 1919 Waldorfpedagogiken idag Över 2000 förskolor Över 1000 skolor växer starkast i Asien Morgonspråket varje timme runt jorden Chengdu Waldorf School

5 Inledningsord om förhållandet till en andlig värld Mina kära vänner! Vi kan endast komma tillrätta med vår uppgift, om vi inte enbart betraktar den som en intellektuell-sinnlig uppgift utan också som en i högsta grad moralisk-andlig. Ni kommer därför att finna det förståeligt, att vi, till att börja med riktar tanken på det sammanhang med de andliga världar, som vi just genom denna vår verksamhet vill åstadkomma. Lärarmeditationen i Att fördjupa waldorfpedagogiken Det kan vi bara göra om vi, så att säga inte betraktar grundandet av denna skola som något alldagligt, utan ser det som en högtidsakt i världsordningen. Vi skall betrakta oss själva som mänskliga väsen, som karma ställt på en plats, utifrån vilket ick något vanligt skall ske, utan något som för de närvarande innehåller känslan av ett högtidligt världsögonblick.

Börjar med att betrakta livet innan livet Första föredraget, allmän människokunskap Innan den fysiska födelsen lever människan i en andlig värld.

existensform får hon genom att hon låter sig omklädas med den fysiska och eteriska kroppen. Människan träder på sätt och vis ur en högre sfär in i den jordiska tillvaron.

6 Börjar med att betrakta livet innan livet Första föredraget, allmän människokunskap Innan den fysiska födelsen lever människan i en andlig värld. Människans födsel betraktas som ett steg mellan två existenstillstånd Det andligt/själsliga förbinder sig med det kroppsligt/fysiska Människans inre väsen förbinder sig med arvsströmmen Denna andra existensform får hon genom att hon låter sig omklädas med den fysiska och eteriska kroppen. Människan träder på sätt och vis ur en högre sfär in i den jordiska tillvaron. Hon omkäder sig med den jordiska tillvaron. Steiner Uppfostran innan födelsen är inte en mänsklig uppgift Idag vet man att det ofödda barnet kan påverkas Ovanlig åsikt på 1910-talet Om modern fram till födseln förhåller sig på ett sådant sätt att hon i sig själv uttrycker vad som i verklig mening är det moraliskt och intellektuellt riktiga, kommer alldeles av sig självt det som hon genom självuppfostran uträttar att övergå på barnet.

7 Lärarens uppgift ur ett andligt perspektiv Första föredraget, allmän människokunskap Steiner ger här uppfostraren/läraren en speciell uppgift Att skapa samklang mellan det själsligt/andliga och kroppsliga Att infoga andningen i nerv-sinnesprocessen.. lära barnen att andas Att lära barnet växla mellan sömn och vakenhet Andning sömn-vaka handlar om att ta emot ge ut Waldorfpedagogikens huvuduppgifter - att skapa samklang mellan att ta emot och ge ut - att hjälpa barnen inkarnera, bli fria jordemänniskor Uppfostrarens uppgift, andligt sett, är att försätta själsanden i samklang med det kroppsligt levande eller livskroppen De viktigaste åtgärderna i uppfostran kommer (därför) att bestå i iakttagelser av allt det, som på rätt sätt infogar andningen i nervsinnesprocessen Därhän måste en god uppfostran föra barnet, att det som människan upplever på det fysiska planet bärs in i det som själsanden eller andesjälen gör från insomnandet till uppvaknandet

8 Varför har vi som lärare ett speciellt krav på oss i fråga om personlig utveckling? Första föredraget, allmän människokunskap Steiner betonar hur läraren verkar på barnet genom den han/hon är En lärare, som sysselsätter sig med tankar på det vardande har en helt annan verkan på barnet än en lärare som inte vet något om allt detta, som aldrig tänker på det Och vi måste framför allt bli medvetna om den första pedagogiska uppgiften, att vi först måste göra någonting av oss själva, att en tankemässig, en inre spirituell förbindelse råder mellan läraren och barnen Han uppmanar oss att lita på förbindelsen till barnen Ni går in i klassen och kanske har ni framför er en samling busfrön som skrattar ut er. Ni måste då vara så stärkt av sådana tankar att ni inte tar det som ett yttre faktum låt oss säga som det faktum att ni gått utan paraply och plötsligt börjar det regna.

9 Lärarens uppgift att stödja inkarnationsprocessen Första föredraget, allmän människokunskap Att hjälpa barnet till att förbinda det själsligt-andliga med det kroppsligt-fysiska att hjälpa barnet inkarnera... Hela vår hållning i undervisningen skulle vara ofullständig, om vi inte bure i vårt medvetande denna tanka: människan föddes och därmed fick hon möjlighet att göra vad hon kan i den andliga världen. Vi måste uppfostra och undervisa och vi måste först ge andningen den riktiga harmonin med den andliga världen. Människa kunde inte fullgöra den rytmiska växlingen mellan vakenhet och sömn på samma sätt i den andliga världen som i den fysiska världen. Vi måste gestalta denna rytm genom uppfostran och undervisning, så att i människan det det kroppsligt levande eller livskroppen på rätt sätt inlemmas i själsanden eller andesjälen (avslutningsord, första föredraget)

Relevanta dokument

Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922

Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus Den Haag 4 November 1922 14KL3 + 5, december 2015 Sjuårsperioderna Människans liv indelat i sjuårsperioder Förvandlingen kring sjuårsåldern Det