Arthur Zajonc om kontemplativ forskning Av Eleanor Hill Edwards

Transkript

1 Eleanor Hill Edwards, Att presentera kontemplativ forskning 18 November 2013 sidan 1 av 6 Arthur Zajonc om kontemplativ forskning Av Eleanor Hill Edwards En av den nutida forskare som på ett konkret och framgångsrikt sätt arbetat vidare med Rudolf Steiner forskningsimpuls är Arthur Zajonc. Han är professor emeritus i fysik och interdisciplinära studier på Amherst College i Massachusetts, USA, efter att ha forskat och undervisat där i över 35 år. Som lärare kompletterar han de konventionella vetenskapliga metoderna med övningar utvecklade ur hans eget arbete med kontemplativ forskning. Han och hans studenter fokuserar t på nyckelparadoxer inom kvantfysiken, med syftet att tillföra problemlösandet det kreativa och flexibla tänkande som kan uppstå ur meditativa övningar. Tillsammans med en grupp universitetskollegor, grundade Zajonc The Association för Contemplative Mind in Higher Education Föreningen har som huvuduppgift att ta fram en kontemplativ pedagogik som kan användas på vitt skilda områden, allt från ekonomi och juridik till medicin och psykiatri. Under sina konferenser utbyter dessa lärare erfarenheter om processerna och resultaten från sina arbeten med varandra, mediterar på olika sätt och utökar sin medvetenhet och erfarenhet. 2009, publicerade Zajonc, som är en aktiv författare och redaktör för böcker om vetenskap, utbildning och fysik, boken Meditation as Contemplative Inquiry, med undertiteln, When knowing becomes love (Meditation som kontemplativ forskning, när kunskapande blir till kärlek, Lindesfarne Books, Great Barrington). Där presenterar han övningar för dem som vill lära sig hur man förbereder, genomför och avslutar en meditation, men också hur man u meditationen till kontemplativ forskning, och slutligen, hur man förvandlar kontemplativ forskning till kärlekens kunskapsteori. Grunden för Zajoncs arbete, liksom för många av hans kollegors, har formulerats i orden: man sysselsätter sig med det meditativa livet därför att man vill vara till nytta. Zajonc, såväl som Allan B Wallace och andra forskare, framhåller dock att meditation har använts av stridspiloter, hemliga agenter och terrorister av anledningar som har varit allt annat än medkännande. 2 Som kontrast, lyfter Zajonc fram hur man kan dra sig tillbaka in i tystnaden och koncentrationen för att sedan kunna delta i livets mödor med större klarhet 1 See 2 Zajonc, Meditation as Contemplative Inquiry, Great Barrington, s 23

2 Eleanor Hill Edwards, Att presentera kontemplativ forskning 18 November 2013 sidan 2 av 6 och klokhet. Och han uppmuntrar läsaren att tar del av övningarna inte bara intellektuellt men också genom att fördjupa sig i de känslor som stödjer och inramar dem. Boken finns nu (2014) tillgänglig på engelska portugisiska, franska, thai och tyska.. I inledningen refererar Zajonc till filosofer och praktiker som under seklernas gång har försökt främja konsten att tänka klart med intention, för att kunna förstå vad livet handlar om. En ofta citerade referensperson är den amerikanske författaren Henry David Thoreau, geniet från Walden Pond, vars ord används av Zajonc för att presentera begreppet vakenhet. 3 Vakenhet i detta sammanhang handlar om att vara medveten om tillvarons subtila dimensioner, de som ofta göms bakom livets mer synliga, materiella verkligheter. Zajonc menar at vakenhet måste förenas med inre ro. om man ska bli fullt vaken kräver bördan av en sådan vakenhet ett stadigt sinne, ett stort hjärta, och en djupgående själslig jämvikt, då man konfronteras av nya och betydelsefulla upplevelser. När vi verkligen genomskådar livet, utsätts vi inte bara för dess välbehag, men också för dess tragedier, dess orättvisor, och dess sorger. 4 Inför dessa, behöver den som mediterar träning och verktyg som kommer att göra det möjligt att bibehålla jämvikten och att handla på ett lämpligt sätt i varje situation. När Zajonc, under mitten av sjuttiotalet, påbörjade sitt kontemplativa arbete i praktiken var inte meditation vanlig på universiteten. Under årtusenden, har munkar och religiösa personligheter samlats, på ofta avlägsna orter för att få skolning i små grupper, i meditativa övningar som inte var tillgängliga för de flesta människor. Nu finns det många medicinska, psykologiska och andliga meditationscentra i hela världen. I USA till exempel, får många tusen universitetsstuderande kontakt med och träning i kontemplativa metoder som kan användas i deras personliga liv likaväl som för deras utbildning.. Målet för kontemplationen är, enligt Zajonc, att förena insikt med medkänsla, och visdom med kärlek. 5 Han menar att det inte är möjligt att få till stånd effektiva förbättringar i världen, i miljön eller i samhället utan att vi ändrar på oss som individer. För att kunna arbeta konstruktivt med världsliga problem, behöver vi arbeta inom oss på hur vi tänker och på hur vi är medvetna. 3 Zajonc, s 9 4 Zajonc, s 10 5 Zajonc, s 5

3 Eleanor Hill Edwards, Att presentera kontemplativ forskning 18 November 2013 sidan 3 av 6 Medan många vetenskapsmån vidhåller att naturen i sin helhet, mänskligheten inräknad, är rent materiell, framhåller Zajonc att vetenskapen själv inte är en helt och hållet en materiell verksamhet. Han hävdar att kontemplation kan erbjuda nya sätt att tänka, att se och att nå kunskap. Dessa sätt kommer i sin tur att främja utvecklandet av innovativa metoder att hantera problematiska spörsmål som är rent materiell i sin manifestation. Zajonc siktar på att infoga kontemplation som en komplementär vetenskaplig metodik, inte som en ersättare för konventionell forskning. Från hans perspektiv, är det i synnerhet behovet av klarhet, integritet och kollegialitet som är identiska i såväl den kontemplativa som den akademiska forskningsmetodiken. I sitt egen kontemplativa arbete, som forskare och lärare, har Zajonc funnit vägledning i Rudolf Steiners arbete, som han betraktar som ett fungerande exempel på kontemplation som en väg för kunskapande. 6 Hos Zajonc finns det många övningar som är hämtade från Steiner, men kompletters med illustrationer och exempel tagna från Zajoncs och hans sudenters arbete. Dessutom tar författaren exempel från bl.a. asiatiska, europeiska och indianska traditioner, för att demonstrera hur övningarna fungerar. Det som han erbjuder läsarna kräver varken tro eller tradition; var och en kan pröva övningarna och se vad resultatet blir, oberoende av lärare, filosofisk skola eller metafysisk metodologi. Medan Zajonc leder sina läsare genom meditationens område och så småningom in i denkontemplativa forskningen, påpekar han att metoderna som han presenterar inte kräver någon särskild andlig identifikation. Metoderna tillåter en att förbli långsiktigt öppen i förhållande till den meditativa upplevelsens natur och möjliga användbarhet. 7 Han varnar för att att meditation som innehåller andliga förväntningar eller ambitioner kan leda till projektion och egoism, och han för fram tanken att den som lär sig att meditera utan särskilda religiösa eller sekteristiska utgångspunkter skyddas sig från vilseledande förutfattade meningar. Zajonc anser att också ett vetenskapligt tillvägagångssätt kan leda fram till metafysik, och hand påminner läsaren att ständigt utgår vi ifrån att vi vet mer än vi gör. För att kunna befrias från våra förutfattade meningar, menar Zajonc att man bör utveckla en djup respekt 6 Zajonc, s 16 7 Zajonc, s 144

4 Eleanor Hill Edwards, Att presentera kontemplativ forskning 18 November 2013 sidan 4 av 6 för våra upplevelser i sig, och samtidigt ha ett agnostiskt förhållningssätt för att kunna inta en fenomenologisk hållning till det som uppstår under meditationen. När vi genomför specifika kontemplativa övningar, börjar vissa upplevelser uppenbara sig. Inriktade på fenomen, tillåter vi dem att utveckla sig vi håller oss nära det meditativa livets fenomen och ger dem tid och rum inom området för vår uppmärksamhet. 8 Han anser at verklighetens sanna natur kan begripas, men endast genom meditatörens upplevelse, inte genom härledningar, begär eller vana. Det som Zajonc kallar för andlig kunskap blir endast möjligt genom ett noggrant uppövat fritt tänkande, och det är grunden till den sanna medkänslan. Han för fram aktiviteterna relationer, förvandling och verkande 9 som väsentliga på vägen till den kontemplativa forskningen, befriade från allt vilseledande som sinnena erbjuder. Han erbjuder, steg för steg, övningar som syftar till att läsaren blir mer och mer uppmärksam på de immateriella utmaningar och varseblivningar som blir tillgängliga genom meditation. I sitt inre blir, enligt författaren, den som mediterar mer flexibel, smidigare och mer aktiv i sitt tänkande. 10 Rörlighet i tänkande är nyckeln till förmågan att ta emot och hanterar fullständigt nya upptäckter. Dessutom kan den som mediterar lära sig att tänka i helheter, det vill säga, på ett holistiskt sätt. Kombinationen av rörliga tänkande och tänkande i helheter kallas för helhetsrörelse, holomovement. 11 När man slutför utvecklingen av kontemplativ forskning som en inre färdighet måste påminner Zajonc läsaren om, tillämpningen bygga på en moralisk grund av ödmjukhet och vördnad. Detta uppstår inte automatiskt ur meditation, utan kräver inre aktiviteter utvalda och vårdade av utövaren. I det sammanhanget vägleder han läsaren genom nio förhållningssätt som ska odlas och upplevas inom en process för att komma fram till en kunskapsteori baserad på kärlek.. Detta vetenskap om kunskapandet utvecklar man genom en ny intelligens och en högre form av seende. Upptäckaren ser genom mångfald och kaos ett lättflyktigt sammanhang och en dold harmoni, och upplever därmed en inre upplysning Zajonc, s Zajonc, s Zajonc, s Zajonc, s Zajonc, s 184

5 Eleanor Hill Edwards, Att presentera kontemplativ forskning 18 November 2013 sidan 5 av 6 Zajoncs syn på de nio förhållningssätten är att deras aktiva närvaro i upptäckaren kulminerar i en slags kognition som han kallar för kontemplativ insikt. Genuina intellektuella, moraliska och spirituella insikter har liknande ursprung. Vad än de har för karaktär, uppnår vi dem genom osjälviskt intresse och slutgiltigt genom kärlek. 13 Till sist, återvänder Zajonc till den praktiska världen, och påpekar att en kärlekens vetenskapsteori hänger samman med livet. Han erbjuder en rad steg som kan användas i ett arbete med aktuella, problematiska situationer. Till att börja med, iakttar man problemet som är för handen, sedan bygger man omsorgsfullt upp en inre bild av det. Därnäst tillåter man en efterbild eller själslig gest att uppstå, och låter den sedan försvinna. Det lämnar ett tomrum där fenomenets verkande eller formande kraft kan skönjas. Där blir det möjligt att leva sig in i frågan. Det är en sammansatt process som kräver en hel del arbete av forskaren. Under de senaste 20 år har Zajonc arbetat tillsammans med Dalai Lama i Indien, i Europa och på flera universitet i USA. 14 Han beskriver en övning utvecklad av Dalai Lama för att kunna bibehålla balansen, då han arbetade med den kinesisk-tibetanska konflikten. Zajonc använder sig av exemplet för att visa att I varje situation, oberoende hur svår, finns de någonting värdigt människan som motsvarar det högsta inom var och en av oss. 15 Enligt författaren, har Dalai Lama kommit fram till att det finns två olika sorters tänkande, en som begränsas av hjärnan och kroppen och en som inte gör det. 16 Det är detta obehindrade tänkande som har förmågan att kunskapa genom kärlek. Med Zajoncs ord,..om vi vill förstå det som vi upplever medan vi mediterar då är det nödvändigt att skapa en ny slags intelligens för detta Zajonc, s See, for example, Zajonc, The Dalai Lama at MIT, MIT, Cambridge See 16 Zajonc, s Zajonc, s 151

6 Eleanor Hill Edwards, Att presentera kontemplativ forskning 18 November 2013 sidan 6 av 6