Om meditation. Vad är meditation? Effekter av meditation i vardagen

Transkript

1 Om meditation Anledningen att alla traditionella andliga skolor och de mystiska traditionerna i våra stora religioner har föreskrivit meditation(eller andra typer av introspektion) är att meditationen öppnar människans sinne för erfarenheter och kunskaper som helt enkelt inte är tillgängliga för vårt intellekt eller för kroppens fem sinnen! Vad är meditation? Meditation är ett samlingsbegrepp för en mängd olika mentala tekniker, med främsta syfte att öva upp koncentrationsförmåga och/eller ta kontrollen över det egna medvetandet och dess utveckling. Under ett meditationspass vänder meditatören sin uppmärksamhet inåt och mot ett objekt: T.ex. andningen, en ljudkombination (mantra), en gud/helig symbol, en känsla (ex. kärlek, medkänsla), en mental föreställning(ex. färg, ljuslåga) eller tomhet; mellanrummet mellan tankarna. Effekter av meditation i vardagen Eftersom meditationen verkar på en fundamental nivå av vår kropp och vårt sinne kan effekterna visa sig inom alla områden av livet. Vår livskvalitet, vår kapacitet och vårt välbefinnande ökar vanligtvis och vi blir bättre i stånd att välja sådana tankar och handlingar som är livsbefrämjande för oss själva och i förlängningen - för våra medmänniskor och vår livsmiljö. De effekter som uppstår under och efter meditationen - vilka dessutom ackumuleras, samt gradvis integreras och stabiliseras - kan vara

2 fysiska(ex. förbättrat immunförsvar, lägre blodtryck, minskade sjukskrivningar), psykologiska (ex. ökad koncentrationsförmåga, ökad stresstolerans, allmänt välbefinnande), sociala ( färre familjekonflikter, minskad brottslighet) och/eller i form av nya insikter inom de existentiella och andliga dimensionerna av tillvaron. (Se vidare allmänt tillgänglig litteratur, webben och tusentals forskningsrapporter inom ämnesområdet. ) Hur kan det vara så? Effekterna av de många, väl beprövade meditationstekniker som erbjuds uppstår spontant, d.v.s. som ett resultat av att vi utövar meditationstekniken enligt de givna instruktionerna och med föreskriven tid och frekvens. Någon speciell åskådning, tro eller förväntan om resultat krävs inte alls. Ju mer ansträngningslöst vi mediterar och ju mindre motstånd vi gör mot vadhelst som sker under meditationen, desto snabbare kommer de förutsagda effekterna. Människan har redan nedärvda fysiologiska och mentala funktioner som kan svara på den rent fysiologiska effekt t.ex. ett mantra ger. Effekterna kan till en del förklaras av den extremt djupa vila som inträder i kropp och sinne under meditationen och som löser upp lagrad stress och spänningar i nervsystemet. Något som också konstateras på det fysiska planet : T.ex. minskad produktion av stressrelaterade hormoner och ökad mängd "må-bra"-hormoner hos meditatörer. Regelbunden meditation över längre tidsperioder har också visat sig medföra direkta och permanenta förändringar på hjärnans elektriska aktivitet. Det kan t.ex vara aktivitet i centra kopplade till högre känslor (ex. medkänsla) och ökad samordning mellan hjärnhalvornas aktivitet. Av meditatörer upplevs detta ofta, som påtagligt ökad förmåga på många plan. Jag kan inte koncentrera mig så länge... Meditatören kan räkna med att medvetandet fångas av återkommande rörelser i sinnet under sina meditationspass. Detta är helt normalt och ingenting vi bör göra motstånd mot! Tankar och känslor eller fysiska förnimmelser fångar då och då uppmärksamheten och meditatören får då styra det egna sinnet tillbaks till objektet för meditationsövningen.

3 Detta får ofta upprepas många gånger under ett meditationspass, men behovet minskar i bästa fall med tiden. Jag kan inte sitta i lotusställning... Vanligtvis utförs meditationsövningarna i sittande ställning, med slutna ögon. Föreskrifterna om sittställning under meditationen varierar från att helt enkelt sitta bekvämt på en stol eller i en fåtölj - till mer långtgående krav på t.ex. lotusställning, rak ryggrad, avslappnade muskler och händerna i en speciell position. Välj alltså en teknik som passar dina egna förutsättningar. Negativa effekter? De stora, positiva effekterna dominerar, utan varje spår av tvekan! Eftersom de meditationstekniker vi på Doorways arbetat med har en direkt påverkan på hjärnan och nervsystemet bör man vara beredd på att allt inte utan vidare blir en dans på rosor varje dag. Man behöver ju dessutom investera sin egen tid i regelbunden meditation, gärna långsiktigt, gärna två gånger per dag - om man vill nå större, permanenta effekter. Det är viktigt att följa instruktionerna vad avser hur långa meditationspass man ska genomföra och med vilken frekvens. Dessa instruktioner är framtagna för att meditatörens utveckling ska ske på ett balanserat sätt och ev. negativa effekter minimeras. När man mediterat skall man vara noga med att tillåta sig några minuters, eller vid behov längre, stillhet och vila efter att ha avslutat meditationen; inte kasta sig ut i krävande yttre aktivitet förrän kropp och sinne har återfått sitt vanliga tillstånd för vardagsaktiviteterna t.ex. normal hjärtfrekvens och andning. Vid överdrivet långvarig meditationsutövning kan känslor av t.ex. rastlöshet, oro, trötthet och t.o.m. humörsvängningar uppträda på ett oväntat sätt under och efter meditationen vid normalt bruk ytterst sällan.

4 Botemedlet, om denna typ av problem skulle uppstå, är enkelt och effektivt: Minska meditationstiden och öka den fysiska aktiviteten mellan meditationspassen t.ex. genom(ev. ledsagade) långpromenader. En bra försäkring kan vara att vända sig till en erfaren och välutbildad meditationslärare, som kan fungera som stöd och säkerställa att tekniken används på rätt sätt. Meditation och kopplingen till de existentiella och andliga dimensionerna av våra liv. Ett flertal traditionella meditationstekniker t.ex. Zen och TM m.fl. har visat sig kunna leda meditatörerna till tillfälliga, och på längre sikt stabiliserade, högre medvetandetillstånd. Detta tillstånd kan verka parallellt med de tre vi i allmänhet har stiftat bekantskap med, innan vi började meditera, d.v.s. vakenhet, drömsömn och djup, drömlös sömn. Det fjärde medvetandetillståndet (vetenskapligt verifierat genom sina speciella fysiologiska kännetecken) upplevs bl.a. som vilande vakenhet och djup stillhet, kännetecknad av ett klart medvetande utan tankeinnehåll. Ofta även åtföljt av en känsla av inre tillfredställelse, glädje och välbefinnande. Om det fjärde medvetandetillståndet kan stabiliseras och verka parallellt med vår vakenhet, kommer det att uppfattas som en ny förmåga: Vi kan lugnt och ansträngningslöst bevittna de känslor, tankar och händelser som uppträder - utan att med automatik dras in i dem. Vi upplever då en ny dimension av tillvaron: Vårt sanna jag är ett tyst vittne, en inre observatör - som iakttar det som sker, utan att med intellektetets/egots hjälp, värdera eller kategorisera; som på ett medvetet sätt kan välja vad som är ändamålsenliga svar på de mindre och större utmaningar vi möter i livet. Regelbunden meditation är också ett systematiskt sätt att öka vårt självmedvetande och vår varseblivningsförmåga, så att vi gradvis uppfattar allt finare nyanser och tidigare dolda kvaliteter i verkligheten och i det vi fäster uppmärksamheten på (t.ex. i konst, musik, natur, poesi, litteratur, mänsklighetens och jordens pågående drama m.m.).

5 Den verklighet vi uppfattar, är aldrig annat än en individuell tolkning och bearbetning av våra aktuella sinnesintryck, minnen och fantasier och därmed en funktion av vårt medvetandetillstånd (d.v.s. av vår hjärnfunktion och vårt nervsystems kapacitet). Denna kapacitet är just vad vi påverkar med regelbunden meditationsutövning. I takt med vår systematiska utveckling av vårt eget medvetande utvecklas och nyanseras därför vår bild och vår tolkning av världen inom oss och utom oss från att vi har en ofullständig och förvirrande bild av verkligheten, inklusive oss själva - i riktning mot att vi, på höjden av vår totala förmåga, erfar den yttersta sanningen om alltet. Med regelbunden meditation kan vår förmåga att fokusera, såväl som vår förmåga att hantera helheten, gradvis ökas. En förhöjd varseblivningsförmåga gör att vi uppfattar oss själva och vår värld från en högre utsiktspunkt - med större skärpa och överblick; tar bättre beslut, upplever större glädje över livet sådant det är och förbättrar våra förutsättningar att bidra till en bättre värld och finna svaren på de stora livsfrågorna - om det nu skulle vara vår längtan. Anledningen att alla traditionella andliga skolor och de mystiska traditionerna i våra stora världsreligioner har föreskrivit meditation(eller andra typer av introspektion) är att meditationen öppnar människans sinne för detta fjärde medvetandetillstånd och därmed för erfarenheter och kunskaper, som helt enkelt inte är tillgängliga för vårt intellekt eller för kroppens fem sinnen! Först i och med att detta fjärde medvetandetillstånd manifesterar sig i våra liv, kan vi börja använda hela vår potential som människor. Det drama vi redan är medspelare i kan först då bli fullt begripligt och möjligt att medverka i på ett meningsfullt och djupt tillfredställande sätt. I de mest avancerade utvecklingsstadierna stabiliseras det fjärde medvetandestillståndet och blir en levande realitet för oss, under dygnets alla timmar. Vi erfar då medvetandets urgrund, rent medvetande - ständigt. Tankar, känslor och annat i och omkring oss manifesteras för att sen försvinna, som på en bioduk medan vi själva vilar i vårt sanna jag: Självet, rent varande. Djup inre glädje och harmoni, kärlek och tillfredställelse med livet sådant det är präglar oss nu, under vår fortsatta färd. Vi upplever en djup samhörighet och enhet med allt och verkar till sist med den fulla kraften hos medvetandets

6 urgrund, med dess obegränsade möjligheter att manifestera verkligheten. Vårt ego har till sist upplösts, vi är totalt närvarande i det enda som existerar, detta Nu, och vi erfar här vår egentliga, sanna natur. Våra handlingar styrs av en inre kompass, en högre intelligens, i ett liv som präglas av universell kärlek, altruism och rätt handlande. Detta är mystikernas och de äldre visdomstraditionernas samstämmiga vittnesmål, för var och en som skaffat sig förmågan att urskilja det. Om du så önskar kan du själv välja att följa den väl upptrampade stigen, med Doorways hjälp, ett kortare eller längre stycke Hans Svalberg