Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922

Transkript

1 Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus Den Haag 4 November KL3 + 5, december 2015

2 Sjuårsperioderna Människans liv indelat i sjuårsperioder Förvandlingen kring sjuårsåldern Det som sker vid tandömsningen är en enorm kraftutveckling som inte upprepas i en senare ålder men inte heller är en engångsföreteelse.

3 Det lilla barnet - innan sju år Läraren.. och speciellt religionsläraren.. är hjälpt av att förstå det lilla barnet.. att barnet under de första sju levnadsåren fram till tandömsningen helt och hållet hänger sig åt yttervärlden som ett efterhärmande väsen. Barnets förhållande till världen under de första levnadsåren beror på att det självt helt och hållet är sinnesorgan. I sitt förhållande till sinnesvärlden, i sin hängivenhet till den, har barnet en religiös stämning.

4 Läraren som auktoritet Efterhärmningen övergår i och med tandömsningen till ett behov av att följa en självklar auktoritet. Läraren som auktoritet - grundtanke i waldorf Hur kan jag förstå? Waldorf menar att det naturliga hos barnet är att vilja följa en auktoritet Ett annorlunda auktoritetsbegrepp Att vilja göra barnet till en avbild av oss själva är ju den sämsta uppfostringsprincipen. Idealet läraren som arbetar på, förvandlar sig själ Då verkar man inte bara genom vad man vet, utan hur man är som personlighet. Man verkar genom sin individualitet. Barnet får därigenom något för sitt gemyt som i sig själv har en växtkraft

5 Det goda och det sköna Ännu en grundtanke Barnet har en naturliga kärlek till det goda, det sköna Barnet känner att det sköna, det goda är sympatiskt och vill följa det i hängivenhet för en älskad lärare.

6 Vördnad Vad är vördnad? Finns det? Är det utrotat? Har det någon betydelse? Steiner om vördnad Den som kan följa (barnets utveckling) vet vilken betydelse det har senare i livet, ända upp till hög ålder, om hon får uppleva känslan av djup vördnad under den perioden. Ingen, som inte som barn lärt sig knäppa händerna i vördnad, kan i mogen ålder verksamt lyfta dem till välsignelse.

7 Vad är.. varifrån kommer.. barnet? Waldorflärarens grundfråga vad är barnet? uppleva hur det själsligt-andliga har stigit ned ur gudomligt-andliga höjder och förenat sig med arvströmmen... Det uppenbarar sig i människans fysiska organism och använder sig av kroppen... Ur den andliga världen har det stigit ned till dig, du skall lösa dess gåta, dag för dag, timme för timme. Sann kunskap om människan innebär att kunna se henne som tidsorganism.

8 Nioårsåldern o tolvårsåldern som vändpunkter Vid rubikon i nio/tioårsåldern lär sig barnet att på rätt sätt avskilja sig från omgivningarna.... börjar barnet... att liksom genomskåda vad den vuxne är i sig själv och vad han är buren av.... Nu vill barnet få en förnimmelse av varifrån detta vetande om det sanna, det goda, det sköna kommer. Tolvårsåldern Det kausala tänkandet föds Mötet med konflikten mellan religion och vetenskap Och nu, omkring det tolfte levnadsåret får man ta upp och gå in i konflikten som kan uppstå mellan att å ena sida se upp till den gudomliga världsorningen och motsatsen som uppstår när man å andra sidan får kunskap om naturföreteelser som som framträder i det yttre...

9 Att undervisa genom berättelser Berättelsen en grund för religionsundervisningen Mål se med sympati på det moraliskt goda En moralisk känsla, en förnimmelse för det moraliska utvecklas hos barnet mellan sju till fjorton år. Denna moraliska känsla förvandlas senare till ideal och viljeimpulser Förutsättning att själv tro på det man berättar Om jag själv kan uppleva bilden som jag ger barnet med min egen känsla, då ger jag barnet det rätta, då ger jag livskraft genom bilden. Bara det som jag själv tror på med hela mitt väsen, verkar på barnet på rätt sätt.

10 Tacksamhetskänslan Tacksamhet? Är det sant eller något föråldrat, påtvingat?? Vi måste gestalta hela undervisningen så att barnet framför allt lär sig utveckla känslor. I våra dagar undervärderar man tacksamhetskänslan. Men tacksamhetskänslan förbinder människan med världen så att barnet gradvis kan uppleva en tacksamhet för att det fått hela sin fysiska, sin själsliga och andliga tillvaro av... världens fysiska, själsliga och andliga makter... en tacksamhet gentemot världen, som dess upphov.

11 Målsättning Om man vårdar tacksamhetskänslan och den visar sig förenlig med all kunskap, kommer barnets känslor att vara genomsyrade av kärlek, av kärlek till alla människor och slutligen till all världens skapelser. Kärleken kan säkrast utvecklas ur tacksamhetskänslan. Om man har kunnat utveckla en tacksamhetskänsla, en kärlekskänsla i barnets själ, kan man sedan utveckla barnets eller den unga människans moraliska förnimmelser så att människan i det moraliska livet ser något som i allra högsta grad utgör hennes mänskliga värde. Om man kan uppfostra människan så att hon, om hon inte blir en god moralisk människa, känner sig berövad sin människovärdighet, då har man gett henne den rätta religiösa, den rätta moraliska fostran.

12 Ideal för läraren att sträva mot Den religiösa fostran som jag talat om här är något som från allra första början genomsyrat hela läroplanen Barnet är framför allt en enhet av kropp, själ och ande. Och bara om man ur äkta människoiaktagelse kan undervisa och uppfostra barnet i medvetenhet om denna totalitet, som en helhet, är man en verklig lärare och uppfostrare. Allt som utspelas männsikor emellan kan bara bli rätt när hela människan kan möta hela människan i sann kärlek