Ögonstenens värdegrund

Transkript

1 Ögonstenens värdegrund Behandla andra så som du själv vill bli behandlad Den gyllene regeln Vår syn på barn Vår syn på kunskap och lärande Våra pedagogiska strategier för utveckling och lärande Förhållningssätt till varandra Förhållningssätt till barn och föräldrar Förhållningssätt till skolledning och politiker Förhållningssätt till verksamheten och uppdraget Läsåret 2014/2015 1

2 Vår syn på barn Vi ser barn som aktiva, intresserade, nyfikna och medskapande med stor egen förmåga till lärande och utveckling. Detta innebär bland annat att vi ser barnet som en tänkande individ som skapar mening och innebörd i sina erfarenheter och upplevelser. Vår syn på kunskap Begreppet Kunskap för oss är de fyra olika kunskapsformerna: Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Dessa samspelar med varandra och är varandras förutsättning för att bilda kunskap. Kunskap syns i handlandet, tänkandet och känslorna. Faktakunskaper är kunskap i form av information som uttrycks i ord, siffror och regler. Genom fakta vet vi något, vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är något som vi kan formulera i ord och kan minnas och glömma. Det är något vi kan veta; ytligt eller djupt. Förståelsekunskap är att begripa och att uppfatta meningen med något. Det hör ihop med tänkandet och känslorna. Man vet hur något förhåller sig och varför. Förståelse finns endast hos den enskilde individen och utgår från dennes samlade erfarenheter av tidigare reflektioner, samspel och diskussioner med andra. Förståelsen skapas hos individen och kan inte överföras till andra. Färdighetskunskap är en praktisk kunskapsform - man vet hur man gör något som t.ex. cykla. Ofta hör färdighet ihop med förståelse, men inte alltid. Färdighet är kunskap som kommer till uttryck i handlingar och beteendemönster. Färdigheter måste övas, prövas och gestaltas och kommuniceras. Förtrogenhet är kunskap som omdöme. Man vet vad ett begrepp betyder och kan använda det i olika sammanhang på rätt sätt man vet när man ska använda det. Vår syn på lärande Barns lärande är en kontinuerlig process som påverkas av de upplevelser och erfarenheter som barnet möter. Barnet måste själv vara aktiv för att ta till sig kunskap - ett medvetet lärande. Barn vill lära sig. Barn lär genom att iaktta, samtala, reflektera och att göra Barn lär sig under hela dagen i alla situationer: t.ex. i leken/drama, i vardagssituationer, samlingar, dialog/kommunikation/samspel med vuxna och barn, i temaarbeten o.s.v. 2

3 Våra pedagogiska strategier för utveckling och lärande i verksamheten Så här gör vi utifrån vår gemensamma Barnsyn, Kunskapssyn och Lärandesyn utgår från barnens glädje, lust och nyfikenhet - Lustfyllt lärande, uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, utgår från att barn lär olika, tar tillvara och stödjer barnens delaktighet i sitt lärande, ger barnen tid för att undersöka och prova sig fram, uppmuntrar till samspel, kommunikation och lek mellan barn-barn, barn-vuxen och vuxen vuxen, ger barnen utmaningar och upplevelser på olika sätt, skapar genomtänkta, medvetna pedagogiska miljöer både ute och inne, ger barnen förtroende och ansvar utifrån sina förutsättningar, ser, lyssnar, stöttar och utmanar barnens förmågor, är lyhörda, närvarande och inspirerande vuxna med en vilja att lära nytt, repeterar och följer upp - gör barnet medveten om sin egen lärprocess. Vi håller vår Barnsyn, Kunskapssyn, Lärandesyn samt Pedagogiska strategier levande genom att: diskutera, reflektera över begreppen på våra olika träffar (husmöten, enhetsmöten, avdelningsplaneringar och reflektionsmöten) ha texten uppsatt - väl synlig så vi kan utgå ifrån detta vid t.ex. planeringar och utvärderingar i vardagen, diskutera och återkoppla till våra olika styrdokument, använda dokumentet i samband med planering av den pedagogiska miljön samt vid inköp, utvärdera detta i Kvalitetsredovisningen en gång per år, gå på fortbildning som inspirerar och förmedla ny kunskap, ha handledning, våga ifrågasätta kollegors och sin egen barnsyn. 3

4 Förhållningssätt till varandra Syftet med ett gemensamt förhållningssätt är att vi ska ha en arbetsmiljö och verksamhet där alla känner sig trygga, respekterar varandra och har arbetsglädje. Vi är trygga när vi: samspelar och respekterar varandra, har ett öppet klimat, har en tydlig och ärlig kommunikation för att undvika missförstånd, vågar säga vad vi tycker, skiljer på sak och person har ett stöttande klimat. Vi visar varandra respekt när vi: visar hänsyn, tar ansvar, respekterar arbetstider och visa arbetsmoral, är lyhörda, låter alla komma till tals, accepterar varandras olikheter och se olikheter som en tillgång, tar tillvara varandras kompetenser. Vi har arbetsglädje när vi: tänker positivt, ser möjligheter, har ett tillåtande, välkomnande klimat, har modet att pröva nya saker och visar spontanitet i vardagen, samarbetar kring den pedagogiska utformningen, känner gemenskap genom att visa uppskattning, omtanke och ger vardagsberöm till varandra. 4

5 Förhållningssätt till barn Vi har ett gemensamt förhållningssätt när vi: visar att alla barn är lika mycket värda oavsett bakgrund, alla vuxna bryr sig om alla barn på enheten, bemöter varje barn med respekt detta visas genom att: ingen ironiserar, alla håller det man lovat, ingen pratar över huvudet på barnen, ingen skrattar åt barnen och att vi ser och lyssnar på alla barn, ger barnen förtroende och ansvar samt bekräftar det de gör, ser varje barn som en egen individ utifrån sina förutsättningar, med förmågor och möjligheter alla kan, är tydliga vuxna som sätter ramar och gränser för vad barnen får och inte får, reagerar och påpekar när kränkande ord eller handlingar används mot barnen. Förhållningssätt till föräldrar Vi har ett gemensamt förhållningssätt när vi: har ett välkomnande klimat, är tydliga, skapar förtroende och trygghet, visar att vi sett deras barn och ger daglig information, synliggör vår verksamhet genom dokumentationer, uppmuntrar till samverkan, delaktighet och inflytande. Förhållningssätt till skolledning och politiker Vi har ett gemensamt förhållningssätt när vi: är tydliga, professionella och ansvarsfulla, är ärliga och framför konstruktivt våra olika åsikter, ska alltid kunna synliggöra vår verksamhet, beskriva innehåll och visa öppenhet. Förhållningssätt till verksamheten och uppdraget Vi har ett gemensamt förhållningssätt när vi: är väl förtrogna med våra styrdokument, arbetar mot gemensamma mål, vårdar och värnar om vår inne- och utemiljö samt är rädda om böcker och material, håller oss ständigt uppdaterade med senaste forskning, litteratur och material, ser verksamheten som en helhet, stärker Ögonstenens status - genom att sprida positiva utlåtanden. 5

6 Några utvalda kunskapsteoretiker/pedagoger som vi grundar vår verksamhet på. Johan Amos Comenius ( ) Comenius skrev Didactica Magna som handlar om konsten att undervisa. Han uttalar kravet på en skola för alla där innehållet i undervisningen är anpassat till elevens behov och intresse. Han ivrar för motivationens betydelser och talar för en aktiv och praktisk undervisningsmetod. Comenius pedagogiska tänkande var starkt kritiskt till den medeltida skolans undervisning som främst bestod av mekanisk utantillinlärning. Det var en skola för de få utvalda i samhället. Comenius kan ses som en av de första förkämparna för folkskolan och hans pedagogiska syn är i många avseende häpnadsväckande modern. Lärarna skall undervisa mindre, lärjungarna däremot läsa mer. Skolorna skall förete mindre bråk, leda och fåfängt arbete och uppvisa mer fritid, större trevnad och gedignare framsteg. John Dewey ( ) Dewey kallas den progressiva pedagogikens fader och var den som myntade begreppet learning by doing. En aktivitetspedagogik där teori och praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och måste ha verklighetsförankring. Eleverna ska arbeta sökande, experimentellt och därmed påverka sin egen inlärning. Nutidens pedagogiska metoder som temaarbete, problemorienterade studier och projektarbete har utmynnat från Deweys tidiga idéer och syn på lärprocessen. Ett särskilt pedagogiskt problem såg Dewey i skolans samarbete med det omgivande samhället. Skolan måste överbrygga gapet mellan dagens samhällsliv och barnen. De håller redan på att rinna över, att spricka av aktiviteter av olika slag. Barnen är redan intensivt aktiva och frågan om undervisning blir frågan om att ta tillvara på dessa aktiviteter och ge dem en inriktning. Rudolf Steiner ( ) Steiner är upphovsmannen till Waldorfpedagogiken som utgår från kunskapen om människans totala utveckling kroppslig, själslig och andlig. För att individen ska kunna utvecklas på bästa sätt måste inte bara tanken utan också känslan och viljan tränas. Denna helhetssyn avspeglar sig i undervisningen där eleverna arbetar i temastudier, utformar sitt eget läromedel och där konstnärliga ämnen ges stort utrymme. Steiners pedagogik genomsyras av att hela människan skall utvecklas. Eleven ska ha möjlighet och tid att själv finna vägen till sann kunskap. Waldorfpedagogiken har haft stor genomslagskraft i hela världen fanns 700 Waldorfskolor spridda över jordklotet. Den antroposofiska pedagogiken vill arbeta utifrån en sådan människokännedom som man inte kan tillägna sig annat än inom ramen för den andevetenskapliga antrosofin; den vill arbeta utifrån en människokännedom, som omfattar hela människan; kropp, själ och ande Rudolf Steiner 6

7 Maria Montessori ( ) Montessoripedagogiken förordar utveckling genom självreglering. Vägen till utveckling går i aktivt och koncentrerat arbete. Hon utgår ifrån att alla barn är nyfikna och fulla av upptäckarglädje. Maria Montessori utformade självinstruerande läromedel och lekmaterial som tränar såväl elevens sinnen som dess intellektuella och sociala utveckling. Verksamhetens syfte är att ge utrymme för de tre grundläggande arbetsprinciperna frihet, självdisciplin och individualisering. Genom att erbjuda barnet frihet och oberoende frigör vi en aktiv varelse som drivs till handling och som inte kan leva utan aktivitet därför att det är en form av existens för alla levande varelser. Celestin Freinet ( ) Freinet har utformat en pedagogik som kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik. Han ifrågasatte den traditionella skolans auktoritära undervisning och ville skapa en skola där eleven får uttrycka sig fritt, ges möjlighet att utveckla sin fantasi och skaparlust. Erfarenheter erhåller eleven genom experiment, undersökande arbetssätt och direktstudier av verkligheten. Handens och intellektets skolning är lika viktiga. Grundförutsättningen för Freinetpedagogiken är att skapa en miljö som möjliggör experiment och sökande efter kunskap utifrån egna frågeställningar. Oavsett vilken fas i livet vi betraktar, är den verkliga undervisningens princip det trevande experimentet, som överträffar alla mer eller mindre vetenskapliga metoder Jean Piaget ( ) Piaget var kunskapsteoretiker och arbetade med hur formerna för tänkandet utvecklas och hur formerna för tänkandet utvecklas och hur barnet skapar sig en världsbild. Hans syn på utveckling vilar på utveckling vilar på biologisk grund. Enligt Piaget genomgår alla barn utvecklingsstadier i sitt tänkande i en lagbunden ordning. Utvecklingen är styrd av inre processer hos människan. Medfödda egenskaper utvecklas genom mognad och undervisningen anpassas till individens naturliga kunskapsutveckling. Piaget har skapat en förståelse hos pedagoger världen över, en förståelse och kunskap om att barns och vuxnas föreställningsvärld skiljer sig radikalt från varandra. Han har bl.a. beskrivit hur barn resonerar under olika perioder i sin utveckling och hur barn successivt kommer fram till den vuxnes förmåga att tänka logiskt. Att förstå är att upptäcka eller att återuppbygga genom återupptäckt. Loris Malaguzzi ( ) Malaguzzi ser barnen som forskare som både kan och vill kommunicera med sin omgivning. De behöver jämnåriga kamrater och en stimulerande miljö som kan se dem som individer. Ateljén blir ett centralt rum i förskolan. Barnen får utvecklas individuellt i samspel med andra. De vuxna dokumenterar barnens arbete inte bara för den egna fortbildningen utan också för föräldrarna och barnen själva. Detta pedagogiska förhållningssätt bildar ramen för läroplanen i den svenska förskolan. Reggio Emilia-pedagogiken är ett resultat av Malguzzis arbete 7

8 Lev Vygotskij ( ) Tänkandet föds med språket sade VYgotskij. Han talar om att lek och arbete hör ihop. Intresset och motivationen är de största drivkrafterna till ny kunskap. Inom utvecklingspsykologin arbetade han mycket med barns lek och utveckling av språk och begrepp. Han anser att intelligens kan definieras som förmågan att tillgodogöra sig undervisning. 8