Årsredovisning år 2008

Transkript

1 Årsredovisning år 2008

2 2

3 ÅRSREDOVISNING med förvaltningsberättelse år 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Innehållsförteckning... 3 Fakta om Härjedalens kommun... 4 Kommunalrådet har ordet... 5 Koncernöversikt... 7 Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernfinansieringsanalys Notanteckningar koncernen Kommunöversikt Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Finansieringsanalys kommunen Notanteckningar kommunen Redovisningsprinciper Bilaga: Ekonomisk redovisning VA-verksamheten Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd Kulturnämnd Nämnden för barn, utbildning och fritid Socialnämnd

4 Fakta om Härjedalens kommun Härliga Antal invånare: Härjedalens kommuns landareal: km² Härjedalen Invånare per kvkm: 0, Invånare per församling UTDEBITERING 2008 FÖRSAM- Landstinget LING Kommun Begravningsavgift TOTAL Kyrkoavgift (Tillhör Sv Kyrkan) TOTAL (Tillhör EJ Sv Svegsbygden 22,82 10,60 0,47 1,34 35,23 33, Svegsbygden Hede Vemdalen Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö Tännäs- Ljusnedal Hede Vemdalen 22,82 10,60 0,54 1,41 35,37 33,96 Överhogdal Ytterhogdal Ängersjö 22,82 10,60 0,56 1,29 35,27 33,98 Tännäs Ljusnedal 22,82 10,60 0,65 1,55 35,62 34,07 Antal invånare Mandat i kommunfullmäktige Partier Män Kvinnor TOTALT Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Vox Humana Sverigedemokraterna Andel av befolkningen % Befolkningens åldersfördelning jämfört med riket år % 8% 7% Härjedalen Riket 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder

5 Kommunalrådet har ordet Verksamhetsåret 2008 är till ända och vi har redan jobbat en längre tid med långtidsbudgeten för åren Det ekonomiska läget kräver att vi omarbetar tidigare Kelp redan nu. Resultatet för år 2008 blev ett överskott på 11,6 Mkr ett klart godkänt resultat. Verksamheterna dras fortfarande med underskott. Kommunstyrelsen med ett minus på 5,1 Mkr. Den största orsaken är att vi har avsatt 6 Mkr för kommande omstruktureringsarbete inom socialnämndens verksamhetsområde. Tekniska nämnden har ett underskott på 5,9 Mkr större delen på grund av höga kostnader för vinterväghållningen. Miljö- och byggnämnden gör som vanligt ett överskott, i år på 1,2 Mkr. Överförmyndarnämnden och Kulturnämnden redovisar båda ett litet överskott. Nämnden för Barn, utbildning och fritid har totalt ett underskott på 3,2 Mkr. Interkommunala ersättningar står för nästan 11 Mkr och vår gemensamma uppgift måste vara ett större antal sökande från våra egna ungdomar till Härjedalens Gymnasieskola. Den nya gymnasiereformen gör läget svårbedömt men ökad marknadsföring och bearbetning på alla plan borde ge önskat resultat. Socialnämndens resultat, ett underskott på 6,3 Mkr är bekymmersamt. Nämnden hade fått ett uppdrag att anpassa verksamheten till den ram som de hade tilldelats. Äldreomsorgen är den verksamhet som överskridit sin budget trots vidtagna åtgärder. Från anslaget oförutsedda behov återförs 1,9 Mkr till det egna kapitalet. Det stora glädjeämnet i vår verksamhet är finansförvaltningen som redovisar ett överskott på 16,7 Mkr. Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter 3,3 Mkr skatter och bidrag 3,5 Mkr avskrivningar 1,7 Mkr och slutligen finansnetto 8,0 Mkr totalt 16,7 Mkr. Det budgeterade resultatet var 12,2 milj. Det pågående arbetet med vår långtidsbudget präglas mycket av den finanskris som sprider sig både i Sverige och i världen. Kommunens verksamhet kommer att påverkas väldigt mycket. All verksamhet måste genomlysas det får konsekvenser för verksamheter och enskilda medarbetare. Tack vare en god ekonomi i Härjedalens kommun kan jag ändå vara optimist, det ser fortfarande bra ut för besöksnäringen, det byggs fortfarande i de tre turistområdena Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Biobränsleprojektet drivs vidare med en omfattande försöksomgång som jag hoppas ska resultera i en framtida fullskalig industrisatsning i Sveg. Jag vill som avslutning framföra ett varmt tack till personalen och förtroendevalda för ett väl genomfört verksamhetsår Gottfrid Jonsson 5

6 6

7 KONCERNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över (dotterföretag). Ett bestämmande inflytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel Härjedalens turistanläggningar AB (HTAB) 100 % Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100 % Fastighetsaktiebolaget Norkom 50 % KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO, Ytterhogdals produkter AB 100 % Härjegårdar Fastighets AB 100 % Härjeåns Kraft AB 36,1 % Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Härjeåns Kraft AB (36,1 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 7

8 Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering). Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande inflytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 28 % uppskjuten skatteskuld och 72 % eget kapital. Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 436,4 Mkr och verksamhetens kostnader till 922,4 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 586,5 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på +25,2 Mkr (föregående år +41,1 Mkr). På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till Mkr och det egna kapitalet till 704,7 Mkr. Koncernen har en soliditet på 46 % (föregående år 45 %). Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Redovisade årsresultat avser - om inte annat anges - resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Verksamhet: Drift av stugbyar, exploatering och försäljning av fastigheter för fritidsändamål samt annan turistfrämjande verksamhet inom bolagets geografiska område Hede och Vemdalens församlingar. Omsättning 2,7 Mkr. Årsresultat +0,3 Mkr (föregående år +0,6 Mkr). Soliditet 60 % (föregående år 57 %). Ingen anställd. Kommunen har inga borgensåtaganden för bolagets lån. YPRO, Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geografiska område. Omsättning 2,0 Mkr. Årsresultat 1,1 Mkr (föregående år 0,2 Mkr). Soliditet 40 % (föregående år 38 %). Ingen anställd. YPRO har för år 2008 erhållit aktieägartillskott från kommunen med 1,1 Mkr. Kommunen har inga borgensåtaganden för bolagets lån. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 73,4 Mkr. Årsresultat 17,5 Mkr (föregående år -1,3 Mkr). Soliditet 1 % (föregående år 1 %). 8

9 Bolaget har under året haft i medeltal 8 personer anställda. Under året har bolaget tillförts kapital genom nyemission på 17 Mkr. Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 428,7 Mkr för bolagets lån. I vissa delar av kommunen är efterfrågan på bostäder fortfarande svag. Bolaget har vakanser främst i Ytterhogdal och Hede med åtföljande intäktsbortfall. Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geografiska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat +0,1 Mkr. Soliditet 99 % (föregående år 99 %). Ingen anställd. Kommunen har inga borgensåtaganden. Härjeåns Kraft AB (36,1 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft till ca nätkunder varav ungefär hälften finns i Härjedalen. Största aktieägare i Härjeåns är Fortum Distribution AB med en ägarandel av 47,9 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 36,1 %. All energiförsäljning sker fr o m 1998 via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 %) och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %). Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 570,3 Mkr (kommunens andel 205,9 Mkr). Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver, uppgår till +50,8 Mkr (föregående år +47,9 Mkr). Kommunens andel av resultatet +18,3 Mkr (föregående år +17,3 Mkr). Soliditet 51 % (föregående år 51 %). Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 96 personer anställda, varav 83 Härjeåns Nät AB och 13 personer i Fyrfasen Energi AB. Kommunen har inga borgensåtaganden för bolagets lån. Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten Härjedalens kommun och Norrvidden Delägare Norr AB äger hälften vardera av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på m 2 i Sveg. Lokalerna, som var inflyttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Bolaget har under året förvärvat Norrvidden Sveg AB, numera namnändrat till Norkom i Sveg AB. Norkom i Sveg AB är lagfaren ägare till fastigheten Kilen 3, där bl a näringslivskontoret är inrymt. Bolagets omsättning 2,5 Mkr (kommunens andel 1,3 Mkr). Årsresultat +0,5 Mkr (föregående år +0,8 Mkr). Kommunens andel av resultatet +0,2 Mkr (föregående år +0,4 Mkr). Soliditet 33% (föregående år 28%). Ingen anställd. 9

10 Kommunen har ett borgensåtagande på 7,0 Mkr för bolagets lån. Personal Medelantalet anställda: Kommunen Helägda företag 8 9 Delägda företag Löner och arvoden har uppgått till 347,7 Mkr (föregående år 334,2 Mkr). Bokförda kostnader för sociala avgifter uppgår till 145,8 Mkr (föregående år 140,7 Mkr). 10

11 KONCERNRESULTATRÄKNING (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (not 1) Avskrivningar (not 2) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skattekostnader (not 3) Minoritetens andel i årets resultat (not 4) ÅRETS RESULTAT

12 KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 5) Maskiner och inventarier (not 6) Finansiella anläggningstillgångar (not 7) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 8) därav årets resultat Minoritetsintresse Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 9) Andra avsättningar (not 10) Skulder Långfristiga skulder (not 11) Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 12) Övriga ansvarsförbindelser (not 13)

13 KONCERNFINANSIERINGSANALYS (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 14) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar Minskning förråd och varulager Minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder (not 15) Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

14 NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens kostnader Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun Härjeåns Kraft AB Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Avskrivning sker med följande procentsatser: Byggnader 2-5 % 2-5 % Tekniska anläggningar 2,5-5 % 2,5-5 % Fordon, maskiner och inventarier % % Not 3 Skattekostnader Härjedalens Turistanläggningar AB Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar Härjeåns Kraft AB (36,1 %) Not 4 Minoritetens andel i årets resultat Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft

15 Not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning mot uppskrivningsfond Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Not 6 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) Länstrafiken AB Sonfjälls Golf AB Fjällvind AB 5 5 NBE Sweden AB Funäsdalsfjäll AB Andelar HBV, husbyggnadsvaror Kommuninvest ek. förening

16 Långfristiga fordringar Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar Kommunens fordran på Länstrafiken Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätter HSB, Hede Not 8 Eget kapital Eget kapital vid årets början Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB Utjämningsdifferens Årets resultat Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB) Obeskattade reserver i övriga dotterbolag Fritt eget kapital Not 9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början Årets förändring av Avsättningar för pensioner Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen HTAB Härjegårdar

17 Not 10 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt (Härjeåns Kraft AB) Avsättningar för återställande av deponier Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning aktieägartillskott Övriga avsättningar Avsättning för omstruktureringskostnader Not 11 Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut Övriga skulder Not 12 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före Uppskjuten löneskatt Not 13 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Garantifond Fastigo Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning)

18 Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå Not 14 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner Reavinster som påverkat årets resultat Avsättning för återställande av deponier Övriga avsättningar Not 15 Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse Långfristiga skulder

19 KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2008 redovisas ett överskott på 11,6 Mkr. Detta resultat är 0,7 Mkr sämre än budget. Verksamheterna redovisar ett resultat som är något bättre än föregående år. Det största underskottet redovisas av socialnämnden som har en negativ budgetavvikelse på 6,4 Mkr. Tekniska nämnden har dragit över sin budgetram med 5,9 Mkr och Nämnden för barn, utbildning och fritid med 3,2 Mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 0,9 Mkr om man exkluderar den avsättning på 6 mkr som gjorts för omstruktureringskostnader. Miljö- och byggnämnden redovisar överskott med 1,2 Mkr. Kulturnämnden och överförmyndarnämnden lämnar vardera 0,1 Mkr resp 0,2 Mkr i överskott. Underskottet i verksamheterna uppvägs av överskott inom finansförvaltningen. Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har blivit 3,5 Mkr högre än beräknat. Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter har gett ett budgetöverskott på 3,3 Mkr. Anslaget för oförutsedda behov har inte ianspråktagits i sin helhet, vilket också resulterat i en positiv budgetavvikelse (+1,9 Mkr). Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 31,2 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,5 Mkr. Räntan redovisas som en finansiell kostnad och ingår i kommunens finansnetto. Med årets överskott har kommunen uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål : - Under treårsperioden skall årsresultatet uppgå till minst 11 Mkr, vilket motsvarar ca 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Årsresultatet uppgår till 11,6 Mkr. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Kommunens finansiella mål har alltså uppnåtts. Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Kommunens nettokostnader för verksamheterna har i förhållande till föregående år ökat med 6,7 %. Nettokostnadernas och finansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 98 % (föregående år 95,2 %). Kommunens finansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader - är positivt och uppgår till 20,3 Mkr (föregående år 17,9 Mkr). Soliditet Soliditeten, d v s eget kapital i förhållande till totalt kapital, har ökat något jämfört med föregående år när pensionsåtagandena redovisas enligt den blandade modellen. Om samtliga pensionsåtaganden redovisas som skuld har soliditeten ökat från 26 procent till 28 procent.. 19

20 Soliditetens utveckling Soliditet med pensionssåtaganden (inkl löneskatt) redovisade enl den blandade modellen 71% 72% 72% 73% Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade som avsättning/ /skuld 31% 31% 26% 28% Lån i kreditinstitut Under de senaste femton åren har kommunens investeringar kunnat finansieras helt utan extern upplåning. Kommunen har ingen låneskuld. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de flesta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 292,7 Mkr (exkl löneskatt) har 14,0 Mkr överlåtits till av arbetstagarna vald individuell förvaltning. Beloppet utbetalades i mars Resterande 278,7 Mkr kvarstår därefter i egen förvaltning hos kommunen. Mot dessa kvarstående åtaganden/skulder svarar tillgångar som ingår i kommunens likvida medel och som till övervägande del är placerade på penning- och obligationsmarknaden genom extern förvaltning. Förvaltningen har under år 2008 gett en avkastning på 4,3 procent. Likviditet Långfristiga skulder och samtliga pensionsåtaganden Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat) arbete. Fr o m 1998 redovisas inte alla pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Enl föreskrifter i den kommunala redovisningslagen skall numera enbart åtaganden för de pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 redovisas som avsättning/skuld. Äldre pensionsåtaganden redovisas inte alls i själva balansräkningen utan tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden exkl uppskjuten löneskatt uppgick på balansdagen till 292,7 Mkr eller kronor per invånare, vilket var något högre än riksgenomsnittet men ungefär lika som länet. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 363,7 Mkr Lån Uppskjuten löneskatt på pensionsåtaganden Pensionsavsättn/skuld Ansvarsförbindelse (äldre pensionsåtaganden) Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank) uppgick vid årsskiftet till 382,3 Mkr. Detta är en minskning under året med 21 Mkr. Likvida medel i procent av externa utgifter (Mkr) Likvida medel 384,6 402,9 433,4 403,3 382,3 Externa utgifter 670,0 677,7 714,0 783,0 779,2 Andel (%)

21 Av sammanställningen framgår att vid senaste årsskifte utgjorde kommunens likvida medel 49 % av 2008 års externa utgifter. Detta värde motsvarar ungefär sex månaders betalningar. Budgetutfall För 2008 hade budgeterats ett överskott på 12,3 Mkr. Nettoresultatet blev 11,6 Mkr, vilket är 0,7 Mkr sämre än budget. Likvida medel ,6 402,9 433,4 403,3 382, Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget Redovisning Avvikelse (Avvikelse) Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 51,9-51,0 0,9 ( +0,4 ) Överförmyndarnämnd - 0,4-0,2 0,2 ( +0,1 ) Teknisk nämnd - 31,7-37,6-5,9 ( -2,9 ) Miljö- och byggnämnd - 4,1-2,9 1,2 ( +0,3 ) Kulturnämnd - 7,8-7,7 0,1 ( +0,1 ) Nämnden för barn, utb o fritid - 234,6-237,8-3,2 ( -3,5 ) Socialnämnd - 247,0-253,4-6,4 ( -8,5 ) Externa inkomster och utgifter 2008 Externa inkomster Skatter, skatteutjämning 74,4% Delsumma - 577,5-590,6-13,1 ( -14,0 ) Anslag för oförutsedda behov - 1,8-1,8 ( +2,2 ) A vsättning, omstruktur. Kostnader - 6,0-6,0 Skillnad mellan internt POpåslag och externa arbetsgivaravgifter 19,6 24,1 4,5 ( +2,2 ) Pensionskostnader - 30,0-31,2-1,2 ( +1,9 ) Interndebiterade kapitalkostnader 31,3 31,3 - ( + 0 ) Avskrivningar - 24,5-22,8 1,7 ( -0,7 ) Tjänster m m 1,5% Statsbidrag 7,6% Konsumtionsavgifter 6,6% Räntor 2,7% Hyror, avg 4,9% Köpelikvid, anslutn.avg 2,3% Verksamhetens nettokostnader - 582,9-595,2-12,3 ( -4,2 ) Skatteintäkter och utjämning 583,0 586,5 3,5 ( +5,9 ) Finansiering 12,2 20,3 8,1 (+ 7,9 ) Resultat före eo-poster 12,3 11,6-0,7 ( +9,6 ) Extraordinära poster SUMMA 12,3 11,6-0,7 ( +9,6 ) Externa utgifter Personal 54,1 % Främmande tjänster 21,2 % Nämndernas budgetavvikelser kommenteras under respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. Driftredovisning sammanfattad per huvudverk- Bidrag, ers 6,0 % Räntor, pensioner 4,6 % Fastigh, inv, matr 14,1 % samhetsområde redovisas i särskild bilaga. 21

22 Investeringsredovisning Va-anläggningar 12,5 Mkr Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Utrustning yrkesprogram 0,7 Mkr Räddningstjänsten 2,9 Mkr Gemensam kommunadministration 2,1-1,4-0,7 - Arbete och näringsliv 10,1-0,1-10,0 - Nettoinvesteringar Mark, lokaler och bostäder 26,5-19,3-6,9 0, ,3 Kommunikationer 10,1-2,9-7,1 0,1 60 Kultur 0, ,2 - Vatten och avfall 28,6-9,9-18, ,4 38,6 Barn, utbildning och fritid 1,6-1,5-0,1 - Socialtjänst 0,9-0,7-0,2 - Naturvård, samhällsskydd 5,1-2,8-2,3 - SUMMA 85,2-38,6 *) - 46,2 0, ,7 17, Bruttoinvesteringar 43,9 Investeringsbidrag - 3,6 Delsumma 40,3 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar - 1,7 SUMMA 38,6 Årets bruttoinvesteringar uppgick till 43,9 Mkr (föregående år 67,2 Mkr). Bland investeringarna kan följande nämnas: Teknisk IT-infrastruktur 0,8 Mkr Kompletteringsinvestering lokaler 0,8 Mkr Tillgänglighet offentliga lokaler 0,7 Mkr Ombyggnad brandstation, Lofsdalen 1,2 Mkr Simhall, Sveg 6,6 Mkr Vattenrutschbana, Hede 1,2 Mkr Ombyggnad Sonfjällsskolan 1,2 Mkr Om- o tillbyggnad bibliotek Funäsdalen 2,1 Mkr Om- o tillbyggnad ambulanslokaler 1,5 Mkr Aktier, Härjegårdar 1,7 Mkr Ombyggnad gator och vägar 1,8 Mkr Entreprenadmaskiner 0,6 Mkr 22

23 Finansiella profiler för Härjedalens kommun Kommunforskning i Västsverige (KFi) har gjort en finansiell analys av 44 kommuner i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I analysen redovisas kommunens finansiella ställning och hur kommunen utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Norrland. Analysen omfattar åren Den finansiella profilen för resp år är konstruerad som ett polärdiagram och innehåller dels fyra perspektiv och dels åtta finansiella nyckeltal. De fyra perspektiven är lång- och kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Härjedalen har under åren haft en skattesats på 22:82. Denna nivå var 23 öre högre än genomsnittet i gruppen. Jämfört med genomsnittet i gruppen hade Härjedalen högre soliditet och starkare finansiella nettotillgångar. Kommunens likviditet låg också klart över genomsnittet under hela perioden. Budgetföljsamheten var sämre än genomsnittet 2005, men lika som genomsnittet 2006 och Den huvudsakliga förklaringen till att budgetföljsamheten var lägre än snittet 2005 är att socialnämndens negativa budgetavvikelse det året inte kunnat kompenseras med motsvarande budgetöverskott inom kommunens övriga verksamheter. Skattefinansieringsgraden av investeringar låg under genomsnittet Det berodde på att investeringarna ökade kraftigt p g a simhallsbygget. Härjedalens kommun redovisade under hela perioden starka resultat i förhållande till genomsnittet i gruppen. Kommunens samtliga investeringar har skattefinansierats. Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Härjedalens kommun 2005 Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet 5 Skattesats 4 3 Soliditet Risk Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2006 Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Lång sikt, kapacitet 5 Skattesats 4 3 Soliditet Risk Kort sikt, beredskap Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Härjedalens kommun 2007 Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Härjedalen Genomsnittet för kommunerna i Norrland (Hur profilen tolkas, se nästa sida) 23

24 SÅ TOLKAS DEN FINANSIELLA PROFILEN Åtta nyckeltal Nyckeltalen speglar olika dimensioner av kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Skalan Diagrammet har skalan 1-5. Det finns 44 kommuner i gruppen. De som har de starkaste nyckeltalen har fått en femma och de svagaste kommunerna har fått en etta. Fyra axlar/perspektiv Varje perspektiv /axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Varje nyckeltal ingår därmed i två perspektiv. Poäng och genomsnitt Den heldragna röda linjen visar kommunens finansiella profil samt de olika poäng som kommunen fått. Den streckade blå ringen i mitten visar genomsnittet för de 44 kommunerna. Ligger kommunen utanför den steckade blå ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Fem år i sammandrag (tkr) Riket 2007 (ovägt medelvärde) Länet 2007 Årets resultat Årets resultat per invånare 590 kr kr kr kr kr kr 744 kr Nettokostnadernas utveckling (procentuell förändring) 2,0% 4,5% 3,2% 3,1% 6,7% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna (procentuell förändring) -0,4% 6,5% 3,8% 1,2% 3,4% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 96,8% 95,2% 94,3% 95,2% 98,0% 97,8% 98,7% Finansnetto Finansnetto per invånare kr 970 kr kr kr kr 121 kr 138 kr Redovisat eget kapital Redovisat eget kapital per invånare kr kr kr kr kr kr kr Pensionsåtaganden exkl individuell del och exkl löneskatt Pensionsåtaganden per invånare kr kr kr kr kr kr kr Likvida medel Likvida medel per invånare kr kr kr kr kr 24

25 Personal Kommunen hade den 31 december fast anställda, varav 826 kvinnor och 327 män. Till detta kommer ett antal timanställda, arvodesanställda och projektanställda. Uttryckt som årsarbetare uppgick medelantalet anställda under året till personer (föregående år personer). Fördelning på anställningsform Deltid 37% Övriga 9% Fördelning kvinnor/män Heltid 54% Män 28% Kvinnor 72% Åldersfördelning En fördelning av kommunens anställda på olika åldersgrupper visar att gruppen med anställda i åldern år är starkt överrepresenterad. Diagrammet visar fast anställd personal. Antal anställda per nämnd Fördelningen av personal inom de olika nämnderna framgår av stapeldiagrammet. Diagrammet visar fast anställd personal. Antal st Åldersfördelning Antal anställda per nämnd fördelat på kvinnor och män Kvinnor Män 0 Ålder > Ks Tn Kn Buf Sn Mbn Ks = Kommunstyrelsen Tn = Teknisk nämnd Kn = Kulturnämnd Buf = Nämnden för barn, utbildning och fritid Sn = Socialnämnd Mbn = Miljö- och byggnämnd 25

26 Beräknade pensionsavgångar Riksdagen har beslutat att varje arbetsgivare Antal 50 Pensionsavgångar skall redovisa hur de anställda varit sjukfrånvarande under respektive kalenderår Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvarotid 6,8 8,4 6,3 20 Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) 63,5 73,8 72,6 10 Sjukfrånvarotid, kvinnor 7,7 9,5 7, År Sjukfrånvarotid, män 4,2 5,1 2,9 Sjukfrånvarotid, - 29 år 4,7 4,2 4,1 Inom den närmaste 10-års perioden kommer ca 349 personer att avgå med pension vid 65-års ålder, vilket motsvarar 29 % av antalet årsarbetare. Pensioneringsperioden enligt gällande pensionsavtal är år. Semester- och övertidsskuld Skulden uppgick 2008 till 31,5 Mkr. Under 2008 ökade skulden med 0,5 Mkr jämfört med föregående år. Av skulden avser 28,7 Mkr ej uttagen semester och 2,8 Mkr okompenserad övertid. Sjukfrånvarotid, år 6,6 7,5 5,6 Sjukfrånvarotid, 50 år - 7,3 9,9 7,2 Löner och ersättningar (Mkr) Arvoden till förtroendem 3,0 3,0 Ersättning till uppdragstagare 1,3 1,2 Löner till anställda 307,4 295,1 Delsumma 311,7 299,3 Sociala avgifter 130,2 125,0 SUMMA 441,9 424,3 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron var under 2008 i genomsnitt 6,8 % av överenskommen arbetstid (föregående år 8,4 %). För män uppgick frånvaron till 4,2 % och för kvinnor till 7,7 % (föregående år 5,1 % respektive 9,5 %). % 14 Sjukfrånvaro i procent 12 11,8 11, ,2 5,5 9,8 5,5 9,5 8,1 3,9 7,3 6,3 2,9 9,5 8,4 5,1 7,7 Kvinnor Alla 6,8 4,2 Män År 26

27 Framtiden Med årets överskott på 11,6 Mkr har kommunen klarat det lagstadgade balanskravet. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning är också uppfyllt. Framtiden är dock synnerligen osäker. Under hösten har tillståndet i världsekonomin försämrats dramatiskt. Den kris som började i den amerikanska ekonomin har spridits över hela världen. Finansieringsinstitut har förstatligats, företagen har fått se en kraftigt vikande efterfrågan med varsel och ökad arbetslöshet som följd. Den finansiella krisen har tvingat världens centralbanker till kraftigt sänkta räntor. Detta i kombination med sjunkande råvarupriser har pressat ner inflationen. Inflationstakten var i februari ,9 procent och reporäntan 1 %. I Sverige och de flesta andra länder i vår omvärld sjunker nu bruttonationalprodukten (BNP). Innebörden av detta är att produktionen av varor och tjänster minskar, vilket leder till minskade intäkter för både medborgare, stat, kommuner och landsting. De åtgärder som hittills vidtagits med anledning av det allvarliga läget är att kommunen i dagsläget enbart i undantagsfall medger tillsvidareanställningar och att nämnderna/förvaltningarna omprövar behovet av återbesättande av samtliga befattningar när vakanser uppstår. Det pågår också ett arbete med den ekonomiska flerårsplanen fram tom 2012 där vi i dagsläget arbetar med besparingar i storleksordningen 55 miljoner kronor. Trots det svåra läget så är målet att Härjedalens Kommun också i fortsättningen skall uppfylla det lagstadgade balanskravet. Det krävs dock att antalet anställda minskar, att investeringarna hålls på en låg nivå och att befolkningsutvecklingen kan vända. Även om vi lyckas med allt detta är det sannolikt svårt, att under dom närmaste åren, nå de resultatnivåer som kommunen uppvisat de senaste åren. För Härjedalens Kommun har prognosen för skatte- och bidragsinkomsterna för perioden under de senaste 12 månaderna försämrats med 80 miljoner kronor. Detta får till följd att kommunen framför allt måste anpassa sina personalkostnader som utgör drygt hälften av de totala kostnaderna. Nivåerna på de treåriga löneuppgörelserna som träffades under 2007 fastställdes utifrån de förutsättningar som förelåg då med många år av ständigt ökad tillväxt och högkonjunktur. Fram till avtalsperiodens slut kommer kommunens lönekostnadsökningar, på en oförändrad personalstyrka, att kraftigt överstiga, det våra nu beräknade inkomster ger möjlighet att betala. 27

28 RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8)

29 BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9) Maskiner och inventarier (not 10) Finansiella anläggningstillgångar (not 11) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar (not 12) Kortfristiga placeringar (not 13) Kassa och bank (not 14) SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 16) Andra avsättningar (not 17) Skulder Långfristiga skulder (not 18) Kortfristiga skulder (not 19) SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 20) Övriga ansvarsförbindelser (not 21)

30 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 22) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 23) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 24) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 25) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar 74 Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

31 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Anläggningsavgifter för vatten och avlopp * Övrig ordinär verksamhet Jämförelsestörande poster Reavinster Upplösning av reserver som avsatts vid försäljning av bolag Upplösning av reserverade medel vid fastighetsförsäljning * VA-verksamheten är särredovisad i bilaga, sid 45 Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Förändring semesterlöneskuld Pensionskostnader (inkl löneskatt) Övrig ordinär verksamhet Jämförelsestörande poster Aktieägartillskott YPRO Ägartillskott NBE Sweden AB Nyemission Härjegårdar Fastighets AB Omstruktureringskostnader

32 Specifikation leasingavtal Nämnd/ Leasing Anskaffnings- Restskuld Leasingavgift Framtida årliga förvaltning objekt värden per den 31/ förfallobelopp Socialnämnden 36 st bilar Räddningstjänsten 1 st bil Nämnden för Barn-utbildning-Fritid 1 st bil Näringslivs- och utvecklingskontoret 1 st bil IT-enheten 2 st bilar Totalt Samtliga belopp redovisas exklusive moms Leasingavtal redovisas som operationella avtal enligt Rådets för kommunal redovisning rekommendation nr 13.1 Not 3 Avskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs linjärt efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Som utgångspunkt har använts SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningarna tas i bruk. Avskrivningstider - Förvaltningsbyggnader 50 år - Skolor, industrihus, gator och vägar, va-anläggningar, simhall (Sveg) 33 år - Daghem, förråd, idrottsanläggningar - Brandfordon, räddningsutrustning, inventarier 20 år 10 år - Entreprenadmaskiner 5 år - Datautrustning 1-5 år 32

33 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Reglering habilitering Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag Fastighetsavgift Införandebidrag LSS-utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån 1 1 Ränta bankmedel Utdelning aktier Räntebidrag Ränta kapitalförvaltning Övriga ränteintäkter

34 Not 7 Finansiella kostnader Övriga räntekostnader Avgift kapitalförvaltning, giroavgifter m m Ränta på pensionsavsättning Not 8 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster - 93 Balanskravsresultat Öronmärkta medel för framtida aktieägartillskott till koncernbolag och/eller infriande av borgensförbindelser 2002 Öronmärkta medel Öronmärkta medel Öronmärkta medel

35 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m Årets avskrivningar Försäljning Omsättningsbara exploateringsfastigheter Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2008 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Skogar Markreserv och exploateringsmark Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Omsättningsbara exploateringsfastigheter Taxeringsvärden Skog Byggnader Mark Summa taxeringsvärden

36 Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets investeringsbidrag Årets avskrivningar Försäljning Specifikation av maskiner och inventarier 2008 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner Inventarier Personaldatorer Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Härjeåns Kraft AB (36,1 %) Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Länstrafiken AB (5,7 %) Fjällvind 4 4 NBE Sweden AB (10 %)

37 Andelar Kommuninvest Ek. fören Långfristiga fordringar Länstrafiken Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätter HSB (kontorslokal och tre lägenheter i Hede) Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Not 12 Fordringar Statsbidragsfordringar Fordran F-skatt, fastighetsskatt 115 Koncernkontoavräkning, Härjegårdar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordran Länstrafiken Upplupna skatteintäkter Fordran på moms Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar Värdereglering av kundfordringar

38 Not 13 Kortfristiga placeringar Bankkonto kapitalförvaltning Värdepapper kapitalförvaltning Upplupna intäktsräntor, kapitalförvaltning Nedskrivning av obligationer Marknadsvärde på balansdagen Not 14 Kassa och bank Kassa Bank Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat

39 Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Visstidspensioner Garantipensioner Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Not 17 Andra avsättningar Inbetalda förskott på tomtlikvider, Ljusnedal Återställande av deponier * Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning aktieägartillskott Avsättning omstruktureringskostnader * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17 Mkr. Hittills har avsatts 17,2 Mkr, varav 2,0 Mkr i bokslut för Not 18 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA

40 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld affärsmoms Personalens källskatt Upplupna retroaktiva löner Periodisering av decemberlön Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del) Upplupen pensionskostnad, individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen F-skatt Övriga kortfristiga skulder Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Uppskjuten löneskatt Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevaldevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det två förtroendevalda som numera avgått, som kan erhålla pension. Fyra nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. 40

41 Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden Kommunens företag (helägda) - Härjegårdar Fastighets AB * Pensionsåtaganden för kommunala företag Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2008 Infriade borgensåtaganden 2007 Infriade borgensåtaganden 0 kr 0 kr Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelse. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Härjedalens kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,26 procent. 41

42 Not 22 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Ränta på pensionsavsättning Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Reavinster som påverkat årets resultat (jfr not 1) Upplösning av avsättning för garantier Avsättning deponier Avsättning omstruktureringskostnader Upplösning av avsättning för tomtlikvider Ljusnedal Upplösning av avsättning för nedskrivning fastighetsvärden Not 23 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning Personaldatorer 18 5 Försäljning Älvros skola

43 Not 25 Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i NBE Sweden AB Aktier i Härjeåns Kraft AB Aktier i Härjegårdar Fastighets AB

44 REDOVISNINGSPRINCIPER Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden och efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Även inventarier med längre ekonomisk varaktighet än tre år resultatförs direkt vid anskaffningen om värdet understiger ett basbelopp exklusive moms. Kommunen har inga verksamheter med så stor omsättning att verksamheten omfattas av reglerna om särredovisning enligt transparensdirektivet. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas som intäkt i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen och årets avskrivning på den investering som finansierats med hjälp av avgiften. Resterande del redovisas som skuld i balansräkningen. Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats enligt rek nr 5 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunalskatten har periodiserats enligt rek nr 4.1 från Rådet för kommunal redovisning. Anskaffning av inventarier med en ekonomisk livslängd överstigande tre år redovisas över investeringsbudgeten. Inventarier med kortare brukbarhetstid kostnadsredovisas direkt vid anskaffningstillfället. 44

45 EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr) Bilaga RESULTATRÄKNING NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN Not 1 Intäkter Intäkter (not 1) Drift- och underhållskostnader (not 2) Brukningsavgifter - Interna avgifter från kommunens fastigheter Interna kostnader (not 3) Kapitalkostnader (not 4) Externa avgifter Anläggningsavgifter Årets resultat Periodisering av årets anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter 147 Övriga intäkter BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not 5) Not 2 Drift- och underhållskostnader Direkta särkostnader för VApersonal Övriga drift- och underhållskostnader OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar VA-debiteringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital RESULTATFOND Årets resultat Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6) Övriga kortfristiga skulder (not 7) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 3 Interna kostnader Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader) Kontorspersonal va-avdelningen Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt kapitalkostnader m m Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, ITtjänster, telefoni, kontorsmateriel, kopiering m m Andel av kostnader för förråds-, maskin- och personallokaler, inventarier m m

46 Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Anläggningsavgifter Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms Avräkningsskuld till kommunen

47 Nämndernas verksamhetsberättelser 47

48 48

49 KOMMUNSTYRELSE Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Gemensam adm. och politisk verksamhet Arbete och Näringsliv Bostadspolitiska åtgärder Kollektivtrafik, flyg Samlingslokaler, allmänna anläggningar Civilförsvar Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön Delsumma Anslag för oförutsedda behov Avsättning omstruktureringskostnader Reavinst, fastigheter och inventarier SUMMA Lokalkontoret Ytterhogdal 49

50 Kommentar till siffersammanställningen Kommunstyrelsens verksamheter visar i stort en god överensstämmelse med budget. Det ekonomiska läget i omvärlden innebär förändrade förutsättningar för kommunens ekonomi och har medfört ett intensivt arbete med flerårsplanering Ett belopp för omstruktureringar har bokförts inom kommunstyrelsens område. Viktiga händelser och beslut Invånarantalet uppgår vid årsskiftet till personer vilket innebär en minskning med 54 personer under året. Flyttningsnettot under året är +15 personer. Turismnäringens mycket positiva utveckling och uppbyggandet av ett bioenergikombinat i Sveg har präglat Turistområdena i kommunen byggs ut vilket kräver investeringar i bostäder och infrastruktur som VA, vägar och miljö. Försöksanläggningen NBE Sweden invigdes i oktober Ett antal ansökningar om EU-medel ur strukturfonderna för Mål 2 Mellersta Norrland har beslutats och planerats. Samtliga projekt ligger i linje med den vision som fastställts av kommunfullmäktige och är av stor betydelse för kommunens utveckling: Bioenergikombinatet, NBE Sweden Projektet omfattar 71,9 Mkr. Kommunens insats är 2,3 Mkr. Övriga finansiärer är NBE Sweden AB, Energimyndigheten och länsstyrelsen. Etableringssamverkan Härjedalen-Strömsund-Vattenfall Inlandskraft AB Vattenfall Inlandskraft AB samarbetar med Strömsund och Härjedalens kommuner om etableringsverksamhet. Syftet är att genom samverkan få fler företag att etablera sig i kommunerna och vända den negativa befolkningsutvecklingen genom att flera, främst unga och kvinnor, bosätter sig i kommunen. Projektet ska pågå Kommunens insats är 200 tkr per år. En särskild satsning riktas mot inflyttning från Holland. Infrastruktur i Funäsdalen Projektet innehåller infrastrukturåtgärder i Funäsdalen. Kostnaden beräknas till ca 20 Mkr Kommunens insats, 7,7 Mkr består av planerade infrastrukturinvesteringar, nya investeringsmedel, bygdemedel och bidrag från Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar. Okonventionella metoder för rekrytering av nyckelarbetskraft Arbetsförmedlingen är huvudman för ett projekt för utveckling av otraditionella rekryteringsmetoder till Norrlands inland. Avsikten är att med hjälp av utbudet på fritidssidan kunna rekrytera kompetent arbetskraft till arbetsgivare i de aktuella kommunerna. Kostnaderna för projektet beräknas till 11 Mkr under tre år och för Härjedalens kommun innebär det 100 tkr i kontant insats och 39,6 tkr i arbetstid. Länssamarbete Kommunen delfinansierar Jämtland/Härjedalen Turism och ALMI Framtid Funäsdalen Projektet innehåller aktiviteter för utveckling av Destination Funäsdalen. Kostnaden är 17 Mkr under Kommunens insats är 2,2 Mkr i bygdemedel. Härjedalens kommun fortsätter delta i ALMI:s projekt Arena för ungt Entreprenörskap och InnovationsAlliansen. 50

51 Projektet Destinationsutveckling och samverkan i Härjedalen, Härjedalsprojektet är ett underprojekt till JHT och syftar till att marknadsföra Härjedalens turistiska produkter. Målet är att attrahera nya besökare till Härjedalen med tyngdpunkt på svenska, holländska, polska och tyska gäster. Inom projektet ska även arbetas aktivt med värdskap och attityder. Projekttiden är Den totala kostnaden beräknas till 3,5 Mkr. Kommunens finansiering, totalt 895 tkr, sker genom bygdemedel och konto för näringslivsstöd. Leader Leader är en EU-metod för utveckling av landsbygden och bygger på delaktighet, partnerskap och underifrånperspektiv. Kommunen ingår i två Leader-områden, Leader Hälsingebygden och Leader Södra Fjällen. Projektmedel kan sökas från Leaderområdena. Arbetet för att stimulera inflyttning pågår kontinuerligt. Inflyttarservice skall underlätta för personer som vill flytta till kommunen och hjälpa nyinflyttade till rätta. Näringslivsrådet, som består av företrädare för kommunen och näringslivet är ett viktigt forum i det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetet med en ny IT-infrastrukturplan för fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen har påbörjats under året. En statlig utredning har tillsatts för att se över behov av stöd till fortsatt utbyggnad bland annat i glesbygd. Med stöd av interregmedel görs en satsning på utbyggnad av bredband mellan Norge och Sverige i västra Härjedalen. Kommunfullmäktige har beslutat om en ny organisation för kommunstyrelsens förvaltningar som innebär att en befattning som kommunchef inrättas och kommunstyrelsens nuvarande förvaltningar slås samman till en kommunledningsförvaltning. Under 2008 påbörjades en utbildning i värdskap och service för all kommunal personal. Utbildningen ska pågå under Som ett led i ett demokratiarbete deltar kommunen, genom Sveriges kommuner och landsting, i ett nätverk med syfte att utveckla kontakten och dialogen med medborgarna. Det handlar om att göra kommunens invånare delaktiga i viktiga samhällsfrågor och få förståelse för vägval och prioriteringar. En ny grafisk profil för Härjedalens kommun och Härliga Härjedalen har tagits fram och skall nu införas för fullt genomslag. Kommunen har sedan tidigare miljöpolicy och miljömål. Under 2008 har kommunfullmäktige fastställt en energi- och klimatstrategi. Strategin innehåller 16 åtgärder som skall medverka till att klimatmålen uppnås. Kommunfullmäktige har fastställt en lokal folkhälsoplan och välfärdsbokslut. Planen visar kommunens viljeinriktning inom folkhälsoområdet och skall vara vägledande för nämndernas och förvaltningarnas arbete med folkhälsofrågor. Taxiskjutsar för skolskjutsar och färdtjänst för perioden har upphandlats. Rikstrafiken har upphandlat flygtrafiken Sveg - Arlanda för den kommande treårsperioden. Den nuvarande operatören Nextjet AB fick uppdraget. I samarbete mellan flygbolaget, taxi, destinationerna och kommunen erbjuds flygtransfer till fjällområdena under turistsäsongen. 51

52 Kommunen har nu ett ökat ansvar för krishantering och säkerhetsarbete och skall göra sårbarhetsanalyser och planera för extraordinära händelser som kan inträffa. Kommunen har också ett geografiskt samordningsansvar för att olika aktörer samverkar. Kommunerna får statsbidrag för krishantering. Framtiden Kommunen arbetar mot följande vision för Härjedalen 2015: Härjedalens kommun är en attraktiv kommun, där det är lätt att leva. Tre kärnvärden visar sammantaget vad vi är och vart vi vill: Livskraft Företagsamhet, nyfikenhet och utvecklingslust i näringsliv, skolor, byar och föreningar. Livskraftigt klimat för företag och människor. Äkthet Natur, kultur och tradition, kvalitet och kunnande allt gediget och hållbart. Närhet Mitt i världen! Nära mellan människor. Varmt, öppet och tolerant. De mål som fastställts för att uppnå visionen kräver insatser inom olika områden och förutsätter handlingsförmåga och samverkan med många olika aktörer. Formerna för detta måste utvecklas. Även de kommunala verksamheterna måste delta i utvecklingsarbetet för att skapa samsyn och en nödvändig service och trygghet för kommunens invånare. Ett viktigt mål är att kommunen skall ha invånare Näringslivs- och utvecklingskontorets mål är att insatser för företagsutveckling och nya företagsetableringar skall ge god tillväxt och ytterligare arbetstillfällen. Arbetet för ett bioenergikombinat i Sveg kommer att kräva betydande insatser från kommunen och kommunens olika verksamheter under de närmaste åren. Förväntningarna är stora på ett gott resultat med positiva effekter för hela Härjedalen. Ett antal utvecklingsprojekt planeras. Bland dessa kan nämnas tillskapandet av Artic Bioenergy network, Arbion, som syftar till att skapa ett kunskapsnätverk inom bioenergiområdet, utvecklingsprojekt i Lofsdalen och projektet Utveckla Sveg som skall arbeta för förändrade attityder och göra Sveg attraktivt för boende och besökare. En modern och välutvecklad infrastruktur är en förutsättning för en positiv utveckling av kommunen och näringslivet. Ett nytt ITinfrastrukturprogram skall tas fram som grund för fortsatt bredbandsutbyggnad och övriga infrastrukturfrågor med kommunikationer och vägar är prioriterade. Den kraftiga expansionen i turistområdena ställer stora krav på kommunal planering och kommunala investeringar i bland annat vatten- och avloppsanläggningar. Funktionell och säker drift av kommunens IT-system blir allt viktigare och kommer att kräva investeringar och utbildning för att svara mot ökade krav från allmänhet och verksamheter. Önskemål om interaktiva tjänster kommer att kräva såväl ny teknik som ett nytt arbetssätt. En ny och modernare hemsida tas i drift under våren Översyn av nämnds- och förvaltningsorganisationen kommer att påbörjas under

53 En arbetsmiljöutbildning för ca 200 chefer och fackliga representanter planeras Ett nytt samverkansavtal skall utarbetas och utbildningen skall inspirera till en ökad och utvecklad dialog om verksamhet, hälsa och arbetsmiljö. vara högst 6 % för att vid slutet av 2010 vara 5 %. Inom säkerhets- och krishanteringsområdet fortsätter förvaltningarnas arbete med sårbarhetsanalyser och övningar. Kommunen är ansvarig för att ett övergripande krishanteringsråd inrättas. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens flyttnetto skall vara positivt och uppgå till mer än + 10 under Till detta ska bidra fortsatt aktiva etableringsåtgärder och handlingsplaner och åtgärder inom Härjedalen Resultat december 2008: Flyttnettot är Ett viktigt personalpolitiskt mål är att sjukfrånvaron inom kommunens olika verksamheter ska minska. År 2007 var målet att sjuk frånvaron inte skulle överstiga 7 %. Därefter ska minskningen fortsätta för att 2008 uppgå till högst 5 %. Resultat december 2008: Sjukfrånvaron har hittills under året varit ca 6,2 %. Kommentar: Målet för 2008 var att fokusera på det ökade antalet långa sjukskrivningar. Åtgärder har varit individuellt riktade insatser och arbetsförmågebedömningar i samarbete med företagshälsovården läggs fokus på korta sjuktillfällen och dag och ett ännu bättre nyttjande av företagshälsovården. Målet för 2009 är att sjukfrånvaron skall 53

54 . 54

55 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Överförmyndarverksamhet SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Överförmyndarnämnden har liksom tidigare år hållit sig inom sin budget. År 2009 kommer kostnaderna att bli högre, beroende på att arvodena har höjts. Om inget oförutsett inträffar bör verksameten kunna hålla sig inom ramen. 55

56 56

57 TEKNISK NÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Teknisk nämnd Administration m m Industrihus Turistleder Skog, mark och stödfunktion Fastighetsförvaltning Bostadsanpassningsbidrag Gator och vägar Flygplats Bidrag till samlingslokaler m m Vatten och avfall Miljövård Räddningstjänst Förändring av semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA

58 Kommentarer till siffersammanställning Underskottet inom administrationen förklaras till stor del av kostnader för rekrytering av bl a flygplatschef, vilka kostnader inte har budgeterats. En annan stor minuspost är licenskostnader för dataprogram. Kommunens skogar gav ett stort överskott, bl a på grund av en större avverkning i Ytterhogdal. Viktiga händelser under året Simhallen i Sveg slutbesiktigades januari varefter driftskedet påbörjades. Den nya brandstationen i Lofsdalen blev färdig i februari. Ombyggnaden av Medborgarhuset i Sveg för ny reception, handikapptoalett på övre plan, renovering av hissen samt nytt tak över arkivdelen slutfördes. Fastighetsförvaltningens underskott förklaras till största delen av ökade kostnader för energi, mycket snöröjning under första halvåret samt ökade kostnader för sophämtning. Kostnaden för vinterväghållningen blev betydligt dyrare än budgeterat, bl a på grund av för lågt satt budget. Nedlagda personalkostnader inom gata och park blev högre än beräknat. Kommunens maskinpark visade ett positivt resultat. I övrigt hölls budgeten. Flygplatsens underskott beror bl a på att en reparation av beläggningen på landningsbanan måste utföras. Vidare har kostnaden för reparationer, förbrukningsmaterial samt avgifter blivit betydligt större än budgeterat. Inom va-verksamheten uppkom inga betydande avvikelser från budgeten. Renhållningen lämnade ett överskott dels har fonderats för kommande avslutning av deponier. Underskottet inom räddningstjänsten beror på att kostnaden för brandmännen i vården inte varit budgeterad. Nytt pistmaskinsgarage vid Funäsdalens idrottsplats färdigställdes. Efter uppdrag från kommunfullmäktige beslutade tekniska nämnden att lägga ut all städning i Hede och Funäsdalen med omnejd på entreprenad. Upphandlingen blev klar under oktober varefter avtalsstart sattes till årsskiftet Som ett led i konvertering av kommunens fastigheter från oljeeldning anslöts daghemmet Bauerska i Ytterhogdal till en biobränslebaserad blockcentral ton gammal asfalt från upplag har återvunnits och ligger nu åter på kommunens gator. Därmed är all gammal asfalt återvunnen. Utbyggnad av vatten och avlopp i exploateringsområden fortsatte i hög takt. Vattenverken i Hede och Lofsdalen byggdes om. Det nya vattenverket i Fjällnäs togs i drift. Arbetet med övergång till Lantmäteriets enhetliga koordinatsystem SWEREF 99 påbörjades. 58

59 Nya renhållningsföreskrifter antogs av kommunfullmäktige. Renhållningsentreprenad upphandlades. (QIII, en icke kommersiell organisation som ägs av LO och NTF, tilldelade kommunen ett kvalitetsbevis för förfrågningsunderlagets krav på arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vid transporterna.) Likaså upphandlades förbränningskapacitet för hushållsavfall. Arbetet med upprättande av ansökan för inrättande av slamkompost vid Risön påbörjades. Kommunens deponier i Hede och vid Risön stängdes vid årsskiftet Avslutningsplaner skall nu upprättas för deponierna. Arbetet med dessa inleddes under året. Alla tillsyner som räddningstjänsten planerat hanns med. Sju personer genomförde utbildningen till brandmän deltid vid Räddningsverkets skola i Sandö. Två brandmän genomgick brandförmansutbildningen under Nytt handlingsprogram för skydd mot olyckor antogs av kommunfullmäktige vid sammanträde den 2 april. varför den jämförelse som anges i tekniska nämndens verksamhetsplan för 2008 inte går att göra.) Räddningstjänsten hann med all planerad tillsyn under Framtiden Energikonverteringar till förnyelsebara bränslen ska fortlöpande prövas i kommunala värmeanläggningar. Ca av våra kommunala anläggningar måste vara energideklarerade senast 1 juli Besiktning av anläggningarna skall göras av person med certifierad kompetens och som är anställd i ackrediterat företag. Samarbetet med Arbete/Aktivitet hos sociala för att förbättra tillgängligheten till offentliga lokaler och allmänna platser fortsätter. Arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder skall vara klart före år Ny elupphandling skall ske under Den underhållsutredning som gjordes hösten 2008 visar att ca 15 % av kommunens belagda gator och vägar har eftersatt underhåll. Ytterligare 26 % av vägnätet måste åtgärdas inom en 4-årsperiod för att inte få eftersatt underhåll. För att klara detta behövs rejält ökade anslag. Ny organisation för räddningstjänstens administration förhandlades och genomfördes. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Det långtidsplanerade underhållet uppgick under 2008 till ca 35 kr per m 2, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Genomsnittet för de senaste nitton åren är 18 kr per m 2. Vår målsättning är dock fortfarande att komma upp till 50 kr per m 2 och år. (Tyvärr har SKL slutat samla in statistik från landets kommuner vad gäller fastighetsunderhåll, Vinterväghållningen på flera av de mindre plogdistrikten kan bli ett problem, då antalet entreprenörer troligtvis kommer att minska de kommande åren. Planering och projektering för va-utbyggnad mot Kåvanområdet i Funäsdalen pågår, liksom utredning och projektering för vattenförsörjning i Funäsdalen och i Skalspasset vid Vemdalsskalet. I övrigt råder stor osäkerhet om vilka fritidsexploateringar som kommer att genomföras de närmaste åren. Flera 59

60 vattenverk och avloppsanläggningar är nära sin kapacitetsgräns och kommer att kräva åtgärder även vid mindre exploateringar. Det är osäkert vilken standard kommunens ledningsnät har. För att planera kommande åtgärder på bästa sätt krävs ett bra underlag. En extern utredning för att bedöma standarden är därför planerad till Nya renhållningsföreskrifter börjar gälla den 1 juli Från samma tidpunkt gäller en ny renhållningsentreprenad. Ny renhållningstaxa kommer att arbetas fram under våren Om ansökan om tillstånd till slamkompost vid Risön beviljas kommer driftstart att ske under året. Avslutningsplanerna för deponierna avses bli färdigställda och inlämnade till länsstyrelsen under året. Om planerna godkänns kommer avslutning av deponierna att påbörjas. Det ökade byggandet inom framförallt turistnäringen innebär att arbetsbelastningen för räddningstjänsten med byggsamråd och förfrågningar har en tendens att öka. Ytterligare försök att öka räddningstjänstens intäkter genom intensifiering av den externa utbildningen pågår, vilket är i överensstämmelse med den nya lagstiftningen. Det är osäkert vad den nya konkurrenslagen innebär för räddningstjänstens försäljning av tjänster till allmänheten. Svegs köping 60

61 MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggkontor Avgifter Planverksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentar till siffersammanställningen Tidigare prognoser under året pekade på ett överskott som blev ungefär som beräknat. Personal Vid årets slut var alla tjänster besatta. En del förändringar har skett under året, en miljöinspektör har slutat och där har en ny anställts. På expeditionen har en person varit långtidssjukskriven sen våren Där har en omdisponering av arbetsuppgifterna skett, ingen vikare har anställts. Ärendemängd Den totala ärendemängden har minskat från (2007) till (2008) och är därmed nere på en normal nivå. Den kraftiga ökningen 2007 stod bilskrotningskampanjen för. På antal inregistrerade bygglov, 391 stycken, kan vi se att en nedgång har skett från Det totala antalet byggärenden 707 stycken ligger dock kvar på samma nivå som de två föregående åren. 61

62 Ärendemängd Antal ärenden Byggärenden "Miljöärenden" Livsmedelstillsyn Tillsynen har koncentrerats på verksamheter med högst riskpoäng. Ca 90 inspektioner har genomförts. På grund av brist på resurser har inte alla högriskverksamheter inspekterats År Tobakstillsyn Tillsynen har skett i samband med livsmedelsinspektionerna. Djurskyddstillsyn Tillsynen är nu sedan årsskiftet 2008/2009 överflyttad till Länsstyrelsen. Under året har främst inkommande ärenden och klagomål behandlats. Med anledning av flytten till Länsstyrelsen har även mycket tid lagts ned på administrativt arbete med djurskyddsarkivet. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet Registret över miljöfarliga verksamheter har uppdaterats (tillsyn har skett hos 20 företag) vilket senare skall ligga till grund för en behovsutredning samt framtagande av ny miljöbalkstaxa. I övrigt har inkommande klagomål prioriterats. Förorenade områden Fem äldre nedlagda bensinstationer har under året sanerats av Spinfab, ytterligare två har undersökts, men ej visat på något åtgärdsbehov. Ytterligare en bensinstation har sanerats av verksamhetsutövaren, liksom ett läckage på en bensinstation i drift. Vattentäkter Samrådsmöten med kommunens VA-arbetsledare har genomförts, varvid tonvikten har lagts på egenkontrollarbete. För att ett vattenverk/anläggning skall kunna godkännas måste egenkontrollen vara ändamålsenlig. Har även under året deltagit i ett anordnat krisscenario kring dricksvatten, där vikten av rutiner lyfts fram. Enskilda avlopp Kommunen genomförde under december 2008 en förändring av den kommunala latrinhanteringen, vilket försvårar för många fastighetsägare att använda befintliga torrtoaletter. Förändringen har lett till en ökad efterfrågan på enskilda avlopp samt önskemål från fastighetsägare att kommunen skall finna en lösning på avloppsproblematiken i fritidshusområden. Miljö- och byggkontoret har under året bedrivit ett utökat samarbete med tekniska förvaltningen för en utbyggnad av det kommunala VA-nätet i fritidshus områden. Fysisk planering Ny fördjupad översiktsplan för Vemdalsskalet- Björnrike har antagits under året. Det påbörjade arbetet för Funäsdalen med omnejd och Tänndalen-Fjällnäs fortskrider som planerat, ett antagande av dessa planer bör kunna ske under senare delen av Vi har även startat en översyn av översiktsplanen för Härjedalen med inriktning på vindkraft. Detta planeringsarbete berör södra och östra delen av kommunen. 62

63 Framtiden I en neråtgående konjunktur med mindre antal ärenden, kan förmodas, borde resurserna räcka för tillsynsområden som vi inte klarat av trots prioriteringar. Om vi ser till byggsidan har inte ärendemängden minskat, det är väl snarare så att typen av ärenden har förändrats. Inom miljöområdet borde ett bibehållande av antalet tjänster och med någon liten utökning innebära att vi klarar av vissa, enligt lag, prioriterade tillsynsområden. Miljö och natur 63

64 64

65 KULTUR Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Kulturnämnd Biblioteksverksamhet Teaterverks amhet Stöd till studieförbund Övrig kulturell verksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentar till siffersammanställningen Resultatet för 2008 ger ett plus på 67 tkr. Viktiga händelser under året Kulturnämnden har handlagt 124 ärenden varav 50 bidragsärenden. Genom nämndens bidrag till föreningar och organisationer har olika arrangemang kunnat genomföras: film (13), musik (10), kvinnodag (1), föredrag (3), utställning (2), samisk kultur (3), teater (7). Tillkommer 323 arrangemang genom nämndens bidrag till studieförbunden och kulturförvaltningens egna arrangemang 82, varav 57 för barn. Kulturcentrum Mankell-gruppen har planerat att en naturstig ska finnas på Lillön. Med anknytning till en nyskriven saga av Arne Ring med bilder av Ingemar Lind och illustrationer av Leif Korsman ska Lillön utrustas med djur i trä. Arbetet med djurskulpturer har utförts av Jonny Springe som plus-anställd. Till kulturpristagare utsågs Hans Ersa Eriksson, Herrö och till kulturstipendiat utsågs Josefin Arnell, Ljusnedal. 65

66 Biblioteksverksamhet Tre större händelser har ägt rum. Mycket arbete har lagts ner på att ta fram förslag till biblioteksplan och fullmäktige fastställde planen i november Ombyggnad av biblioteket i Funäsdalen har pågått under året och 18 december kunde ett fräscht, ombyggt bibliotek invigas. Resultatet är mycket tillfredsställande. Upphandling av datasystem har utmynnat i att biblioteket kommer att få ett nytt system, Mikromarc och en ny leverantör, Bibliotekscentrum. Behjälplig i arbetet med upphandlingen har IT-chefen, Staffan Eriksson och budgetkamrer, Barbro Långström varit. Personal Antal tjänster är 11 fördelat på 13 personer. Statistik Totalt lånades ( ) medier ut Södra skolans utlån, 1928 ingår inte. Utlån per invånare Härjedalens befolkning uppgick vid årsskiftet till vilket innebär ett utlån på 10,0 lån/inv. Utlåning totalt har ökat med 3,3%. Utlåning fördelad på olika media Bokutlåning , video 2 232, kassett- och CD-böcker 8 999, talböcker 561 varav Daisy 492, musik 1 954, tidskrifter Den totala barnboksutlåningen uppgår till Förvärv varav barnböcker Gallrade varav Sveg har gallrat mest. Låntagare Aktiva låntagare Besökare Antal besökare på biblioteket i Sveg Besökare på webben på Kultur- och bibliotekshemsidan (7 495). Allmänhetens besök i Opac för att söka i katalog eller reservera , medelbesök 64/dag. Barnverksamheten 50 tkr i bidrag har erhållits från Statens kulturråd för inköp av barnlitteratur. Biblioteksverksamheten för barn och ungdomar fungerar bra med fortsatt ökad utlåning av barnböcker. Programverksamheten för barn har resulterat i 52 arrangemang uppdelat på utställningar, teater, musik m m. Barnteatern Stjärnpojken för årskurs 4-6 i Lillhärdal, Sveg och Ytterhogdal. Barnteatern Leos rosa blues med Teater Soja för alla 3-5-åringar. Ungdomsteatern Födelsedagsbarnet såg eleverna i årskurs 8-9 och gymnasiet i början av oktober. Manusförfattare är Mankell-stipendiaten Rasmus Lindberg. Familjeföreställningen Flodhästen och andra hästar gavs för de mindre barnen och familjer under sommaren utomhus på några platser i Härjedalen. Musikföreställningen Tupporkestern gladde de yngre barnen i Funäsdalen och Sveg. Teater- och musikföreställningarna har arrangerats i samarbete med de andra biblioteken och skolorna samt Jämtlands läns teater eller Estrad Norr, Riksteatern Jämtland/Härjedalen. Författaren och föreläsaren Torgny Karnstedt inbjöd till en inspirationsträff om Barn och barns språkutveckling på biblioteket i Medborgarhuset en kväll i september. Det kom 85 personer (föräldrar, personal från skolor och förskolor och andra intresserade) från bl. a. Sveg, Lillhärdal, Lofsdalen, Hede och Funäsdalen. Angeläget ämne inspirerande framfört. 66

67 Allmänkultur Utställningar Ett spännande år för allmänkulturen med utställningar på biblioteken och i Ljushallen, Medborgarhuset. Ung kultur, Konstens månad, Hemslöjdsföreningens traditionella utställning för att nämna några exempel. Vidare t ex. Lofoten, Dockor, Mats Widéns intressanta tekniska utställning, en märklig installation av Orester Grediaga, Mats Ricklunds fina fotoutställning samt Monica Andersdotters mycket personliga tolkningar i fotografier. Kultur Kulturcentrum Mankell ska utvecklas. Förhoppningsvis delas det utlovade stipendiet ut och i samband med det ska arrangemang anordnas. Musikcaféer ska anordnas. Barnverksamheten fortsätter det goda samarbetet med skolan. Författar- och teaterbesök planeras. Teater Förödelsedagsbarnet och upptakt till skrivarkurs i Kulturcentrum Mankell. Musik Traditionsenligt bjöd elever från Piteå musikhögskola på finfina tongångar i Elton Johns och Natalie Coles anda denna gång. Interiör biblioteket i Sveg Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Målen är uppfyllda. Mediainköp skulle ske till minst 80% från de leverantörer vi tecknat avtal med. Framtiden Bibliotek Byte av datorsystem till Mikromarc är planerat till februari Pensionsavgångar kommande åren medför många förändringar. 67

68 68

69 NÄMNDEN FÖR BARN, UTBILDNING OCH FRITID Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Nämnden för barn, utbildning och fritid Nämndens oförutsedda Administration och lokaler Gemensamma stödanordningar Grundskola Gymnasieskola Vuxenundervisning Barnomsorg Annan utbildning Feriearbeten Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Svegs nya badhus 69

70 Kommentar till siffersammanställningen Nämnden för barn, utbildning och fritid redovisar för verksamhetsåret 2008 ett ekonomiskt utfall om minus tkr inklusive semesterlöneskuld. Orsaken till det negativa utfallet beror till största del på den interkommunala gymnasiala kostnaden. Den skall uppmärksammas som avgörande faktor, som negativt påverkar det totala resultatet. De interkommunala kostnaderna för gymnasieelever kommer under de närmaste åren att vara betydande eftersom antalet elever i gymnasieför ålder är högt. Dessutom kan reformen med det så kallade frisöket ytterligare påverka utfallet för de interkommunala kostnaderna. De interkommunala intäkterna redovisar även i år ett mindre överskott. I övrigt följer verksamheterna inom nämndens ansvarsområde i huvudsak tilldelad budgetram, med undantag för skolkök och skolskjutsar. Den nya badverksamheten i Sveg har rönt stor uppskattning. Under det första året har badhuset haft betalande besökare. Olika aktiviteter förutom ordinarie badverksamhet har varit babysim, utbildning i hjärt-lungräddning, vattengymnastik, cirkelträning samt olika events. Nämnden har inte fullt ut nyttjat avsatta medel för oförutsedda händelser. Ohälsotal I tabellen nedan redovisas BUF:s ohälsotal för åren , indelat i kön och ålder. - Den totala sjukfrånvaron har minskat med 27 %. - Den totala sjukfrånvaron för kvinnor har minskat med 27 %. - Den totala sjukfrånvaron för män har minskat med 26 %. - Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år och äldre har minskat med 39 %. Sjukfrånvaro inom förvaltningsområdet Förändring i % ( ) Total sjukfrånvarotid 7,39 % 8,42% 6,13% -27% Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) 71,49 % 73,55% 62,46% -15% Sjukfrånvarotid, 8,31 % 9,06% 6,58% -27% kvinnor Sjukfrånvarotid, män 3,81 % 5,79% 4,30% -26% Sjukfrånvarotid, - 29år 1,70 % 2,47% 2,55% 3% Sjukfrånvarotid, år 6,36 % 6,71% 6,00% -11% Sjukfrånvarotid, 50år 9,28 % 10,98% 6,75% -39% Tabell 1 Sjukfrånvaron utifrån tillgänglig arbetstid i timmar från kommunens officiella statistik. Värt att notera är skillnaden mellan åren där den totala sjukfrånvaron för 2008 har minskat kraftigt. En avgörande del i den positiva förändringen är att antalet långstidssjukskrivna har minskat. Detta är troligtvis resultatet av riktade rehabiliteringsinsatser samt konsekvenser av beslut från Försäkringskassan om varaktig sjukersättning. Pensionsavgångar och andra avslut av anställningar har också en betydelse i sammanhanget. Ytterligare anledning till den positiva utvecklingen av ohälsotalen kan tänkas vara förändringen i systemet för sjukförsäkring. 1 Tidigt insatta rehabiliteringsinsatser med fokus på återgång till arbetet, en förändring i bedömningsgrunden om rätt till sjukpenning samt generella riktlinjer för sjukskrivning kan gynnsamt påverka kort- och långtidsfrånvaron. Administration, lokaler och gemensamma stödanordningar Administrationen balanserar ett överskott. Detta beror främst på vakanser och medvetet icke tillsatta administrativa tjänster. Även den nya ledningsorganisationen inom såväl föroch grundskola som gymnasieskola har 1 infördes den 1 juli

71 bidragit till lägre kostnader genom sin tydlighet och struktur. Se nedanstående tabell över budgeterad lärartäthet i kommunen. Andra orsaker som positivt påverkar resultatet är minskade kostnader för direkta rehabiliteringsinsatser i förbindelse med nya socialförsäkringsregler för sjukfrånvaron. Skolövergripande aktiviteter redovisar ett mindre underskott. Detta beror på att avsatta medel för skolkök och skolskjutsar inte varit tillräckliga på grund av pris- och löneökningar. Ny ledningsorganisation för gymnasieskolan har antagits för att bättre tillgodose myndighetsutövningen inom verksamhetsområdet. Här ligger tyngden i att samtliga skolledare i kommunen innehar funktionen rektor. Den nya organisationen stämmer överens med skollagstiftningen och andra centrala regleringar. Nya ledningsorganisationen trädde i kraft Grund- och särskola Grund- och särskola redovisar ett överskott utifrån förhållandet av elevminskning, effekter av lönebildning och god ekonomisk kontroll. Ett bättre sammantaget resultat beror på att i stort sett alla skolor redovisar ett mer eller mindre överskott. Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska med cirka 40 i förhållande till föregående läsår. Elevminskningen är störst i antal elever räknat vid Funäsdalens skola, Norra skolan samt Södra skolan i Sveg. Oaktat förändringar i elevantal är den obligatoriska skolans uppdrag centralt reglerat genom Skollag och läroplan (Lpo 94) samt andra förordningar. År Antal lärare per 100 elever 8,2 8,4 8,6 8,7 9,3 9,2 9,5 Tabell 2. Antal lärare per 100 elever utifrån budgeterat antal lärartjänster och elevräkning. Kommunens demografi och glesbygdsproblematik bör som tidigare nämnts beaktas vid bedömning av lärartätheten i grundskolan. Elevhälsan fortsätter att utvecklas bland annat med stöd av det nya digitala systemet Assynja. En struktur som på ett tydligare och mer kvalitativt sätt stödjer det inre systemet och dokumentationen. Elevhälsans arbete i förhållande till övergripande folkhälsofrågor såsom alkohol och droger och andra livsstilsfrågor poängteras alltmer. En ökad samverkan mellan socialtjänsten och skolan stärks genom pågående riktat projekt. Rektor har alltid ansvar för att varje elev ges rätt förutsättningar för att nå måluppfyllelse. Individuell studieplan, åtgärdsprogram och elevvårdskonferens anger färdriktningen för vilken stödåtgärd som bör tillämpas för varje elev. För elever med komplicerad inlärningsproblematik bedöms stödet alltfort utgå i form av specialpedagogik och resurspedagog. Till elever med fysiska hinder och annan liknande problematik erhålles vid behov stöd i form av elevassistent. Inom grundskolan finns elever mottagna i särskolan. Eleverna i särskolan integreras oftast med jämnåriga inom berörd skolenhet. Kommunens traditionella förhållningssätt bygger på intentionerna i Salamancadeklarationen 2. 2 Integrerad (inclusive) skolgång är det effektivaste sättet att bygga upp en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater (kap 1, punkt 8. Salamancadeklarationen, 1994) 71

72 Andel grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan År Andel 92,1 83, ,3 84,6 90,9 87,2 Riket 89,5 89,9 89,6 89,2 89,5 89,1 88,9 Tabell 3. Andel grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan, från skolverkets hemsida. Genomsnittligt meritvärde per skola Snitt kommunen 197,8 212,0 207,1 Snitt riket 206,8 207,3 209,3 Södra skolan 189,8 211,8 197,5 Sonfjällsskolan 199,3 219,3 208,8 Ytterhogdals skola 170,0 187,5 203,8 Funäsdalens skola 228,0 218,5 223,5 Tabell 4. Genomsnittligt meritvärde per skola 3. Det råder fortfarande skillnader i måluppfyllelse och resultat mellan kommunens skolenheter. Därutöver är också skillnaden alltför stor mellan pojkars och flickors resultat, vilket också i hög grad påverkar såväl skolenhetens resultat som det sammantagna kommunresultatet. För att bättre möta ovan angivna skillnader måste skolorna snarast se över sina analysmetoder och även specificera och rikta åtgärderna. I kommunens sommarskola har sju elever från årskurs 9 deltagit i ett eller flera ämnen. Resultatet av sommarskolan är att samtliga elever har klarat måluppfyllelse i ämnena matematik (2 elever), svenska och engelska (5 elever). I sommarskolan har även elever från årskurs 7 och 8 deltagit, för att bättre vara förberedda inför kommande läsår. Kommunen har sedan hösten 2007 i samarbete med Myndigheten för skolutveckling bedrivit ett utvecklingsprojekt i matematik i förskola och förskoleklass. Syftet med projek- 3 Meritvärdet utgörs av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det enomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. tet är att på sikt höja måluppfyllelsen i matematik genom att öka den matematiska medvetenheten hos barn och vuxna. Projektet har bedrivits i Svegs förskolor och förskoleklasser. Ytterligare insatser avseende basfärdigheterna läsa, skriva och räkna har påbörjats i form av riktade kompetenshöjande åtgärder för lärarpersonal inom de lägre åldrarna. Förskolan och skolbarnsomsorgen De senaste åren har förskolan utifrån maxtaxereformen avsevärt ökat antalet inskrivna barn. Detta betyder att kommunen har erbjudit plats i förskolan för så kallade 15- timmars barn. Barnen har på så sätt haft tillgång till pedagogisk stimulans och kamratligt umgänge. Reformen har medfört ökade kostnader vilket nämnden hanterat inom given budgetram. Kommunen har under året uppfyllt den via lag reglerade skyldigheten att inom 3-4 månader erbjuda förskoleplats. Skolbarnsomsorgen i kommunen nyttjas mestadels av barn inom barnskolan (ålder 6-8 år). Gymnasieskolan, vuxenundervisningen och integrerad kulturskola Härjedalens gymnasium erbjuder eleverna nio av de sjutton nationella programmen, det individuella programmet inberäknat. Härjedalens gymnasium redovisar fortsatt god ekonomisk stabilitet trots befarad oro inför reformen om frisöket. En gemensam ledningsorganisation för såväl ungdomsskolan, vuxenundervisningen som den integrerade kulturskolan bidrar till att tydliggöra och finna bättre vägar för samnyttjande och effektivitet mellan de olika verksamheterna. Under våren arrangerade Härjedalens gymnasium en mycket uppskattad näringslivsmässa där många företag medverkade. Detta kan bidra till att eleverna tidigt kommer i kontakt med det lokala näringslivet och kanske även inspi- 72

73 reras för framtida yrkesval. För fortsatt god utveckling och kontakt med det lokala näringslivet finns nu även en verksamhetsplanering som bygger på strukturer lämpliga och anpassade till både grund- och gymnasieskola. Härjedalens gymnasium deltar i ett nystartat och rikstäckande projekt rörande lärlingsutbildning på gymnasienivå. Alla elever i kommunens skolor erbjuds från fjärde skolåret frivillig avgiftsbelagd musikundervisning. Dans, körsång och ensemblespel finns med i kulturskolans utbud. Drama och teater sker i samarbete med skolorna i kommunen. Antalet elever som anmäls till denna verksamhet ökar stadigt. Resultat slutbetyg gymnasieskolan För elever som lämnade gymnasieskolan med fullständigt slutbetyg, reducerat program eller samlat betygsdokument gäller följande statistik; 88 % fullständigt och utökat program, 5 % reducerat program och 7 % samlat betygsdokument. År F/U R S Tabell 3. Tabellen visar andelen elever som fått betyg från fullständigt eller utökat program (F och U), reducerat program (R) och hur stor andel som gått ut gymnasiet med samlat betygsdokument (S). Härjedalens gymnasium fortsätter att visa ett mycket bra resultat i verksamheten. Där 93% av eleverna erhållit slutbetyg. Vuxenstuderande erhåller sin gymnasieutbildning inom ungdomsgymnasiet eller via dagstudier vid folkhögskolan. Denna organisation ryms i stort sett inom samma kostnadsram som Härjedalens gymnasium. Validering, individuella upplägg och flexibla lösningar gynnar både ekonomin och den vuxna eleven, vilken numera kan erbjudas ett större urval av ämnen än tidigare. Inom uppdragsutbildningen har Vuxnas lärande genomfört kompetenshöjande utbildning inom projektet kompetensstegen. Ett utbildningsprogram för personal, som arbetar inom äldreomsorgen i kommunen. Integrationsmottagning Härjedalens kommun fortsätter sin integrationsverksamhet i enlighet med tecknat avtal. Sammantaget har 48 flyktingar anlänt och som per den 31 december fortfarande var bosatta i kommunen. Fem vuxna och lika många barn har under året avflyttat till annan kommun. Integrationsenheten medverkar i projektet - Integration i Jämtland. Ett projekt vars mål är att den nyanländas väg till att bli anställd kortas. 73

74 Fritidsverksamhet/Feriearbeten Årets stora fritidshändelse var invigningen av Svegs badhus den 1 mars Cirka 1000 besökare mötte upp och tog tillfället i akt att beskåda det nya badhuset. Mottagandet och nyttjandet av badhuset har under året varit mycket positivt och vida överstigit planer och förväntningar. Feriearbeten för ungdomar har anordnats under sommaren. I hela Härjedalen har cirka 100 ungdomar haft feriearbete inom t.ex. vården, föreningslivet, parkarbete, turism och servering. De sex fritidsgårdarna inom kommunen har varit mycket välbesökta. Gårdarna nyttjas av besökare från årskurs 7 till och med gymnasiet. Ungdomarna har bildat ungdomsråd som planerar och genomför olika aktiviteter. För tredje året i rad genomförde ungdomarna Vår-Rocken i Hede. De ideella föreningarna inom kommunen bedriver prioriterad verksamhet för barn och ungdom. De idrottsliga framgångarna varierar men några idrotter har visat många fina resultat under året, t.ex. skidskytte, curling, utförsåkning och snöskotercross. Invigning av Badhuset i Sveg rönte stor uppmärksamhet. Populariteten över badanläggningen har visat sig i besökssiffrorna. Gymnasiereformen med Frisöket samt subventioner av elevboendet är andra betydande beslut såväl centralt som lokalt. Ny ledningsorganisation inom gymnasieskola och vuxenutbildning infördes Kulturrådet har beviljat bidrag med kr inom ramen för Skapande skola. Medel som möjliggör ett breddat och varierat kulturutbud för elever i kommunen. Under hösten har medel erhållits för åtgärder som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Samverkansprojektet mellan skola-socialtjänst fortsätter fram till och med juni Elevenkäten i år 5 och 8 som genomförts under våren visar överlag ett mycket positivt resultat. Enkäten kommer att bli ett stadigvarande mätinstrument de kommande åren. Värdskapsutbildningen har påbörjats och beräknas vara klar våren Till årets idrottsstipendiat utsågs Emma Wiberg, Vemdalens IF. Viktiga beslut och händelser Nämnden för barn, utbildning och fritid har under året haft sju sammanträden samt sju beredande sammanträden i utskott. Dessutom har nämnden haft två utvecklingsdagar. Ett sammanträde och en utvecklingsdag förlades under hösten till kommunen Berga i Spanien i syfte att stärka de internationella utbyten, som varit och som förhoppningsvis kommer att fortsätta. Den planerade rektorsutbildningen i riket har stoppats. Ärendet ligger i kammarrätten för prövning. Framtiden För att bättre möta framtida förändringar krävs en ökad flexibilitet i organisationen. Med detta menas att beredskapen för omställning ska finnas inom kalenderåret och inte enbart inom verksamhetsåret. Många utmaningar kan skönjas men inte säkerställas. En fortsatt utmaning är på vilket sätt gymnasieskolan kan profilera sig så att fler 74

75 elever väljer Härjedalens gymnasium trots att elevunderlaget minskar. Fortsatt satsning på tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd och för elever som behöver stöd för att nå måluppfyllelse. Direkta åtgärder i lokaler och på skolgårdar utifrån den inventering som gjorts. En ny Skollag förväntas presenteras under våren Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunallagen har en bestämmelse som innebär att kommunen i sin budget ska ange verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål Genom en riktad och utökad satsning på åtgärder såsom marknadsföring, information, ny teknik samt skolutveckling skall gymnasieskolan i Härjedalens kommun utifrån ett treårs- perspektiv öka antalet studerande med 9% 4. Slutmål Inför läsåret 2008/2009 skall gymnasieskolan procentuellt öka det totala antalet antagna elever 5 med 9%, i jämförelse med basåren Analys Slutmålet är inte uppfyllt. För att detta skulle ha varit uppfyllt hade det krävts att 35 stycken elever till hade blivit antagna hösten Anledningen finns säkert att söka i flera olika faktorer. En kan vara att programutbudet är begränsat, en annan kan vara önskemål om speciella utbildningsinriktningar men den största anledningen är att målgruppen är mindre i antal än vad den var under basåren. Mål Genom en riktad och utökad satsning på åtgärder såsom information, kunskapsbildning och ändrad förhållning ska energiförbrukningen för så kallad hushållsel inom skolverksamhetens 6 drift utifrån ett treårsperspektiv minska med 9%. Delmål Under budgetåret 2008 skall energiförbrukningen procentuellt minska med 6%, i jämförelse med basåret Måluppfyllelse Energianalys för 2008 är ej genomförd pg a brister i nuvarande programvara. Nytt energiuppföljningsprogram har installerats och målet kommer att omarbetas i budget Måluppfyllelse I jämförelse med basåren har antalet antagna elever vid Härjedalens gymnasieskola minskat med 24% (från 109 till 83 elever). 4 Det övergripande långsiktiga målet kommer att mätas och värderas över perioden. 5 Med antagna elever avses såväl elever från Härjedalen som elever från andra kommuner. 6 Med skolverksamhet avses förskola, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola och vuxenundervisning. 75

76 76

77 SOCIALNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Socialnämnd Gemensam administration mm Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg Arbete och aktivitet m m Förändring av semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Mobacka 77