protokoll Datadirektionen Lindqvist, mail: stigo, tel: 4227

Transkript

1 Ärenden 1. Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2. Meddelanden 3. Utlåtande om UVM-rapport angående Funets finansiering Datacentralens eventuella namnbyte 5. Information från resultatförhandlingarna mellan rektor och datacentralen 6. Diskussion om DC:s stöd för hemanvändare och mobila användare 7. Diskussion om olika användaromgivningar (NT-Unix-Linux) 8. Tidpunkt för nästa möte : Tisdagen 10.2 kl 13 på datacentralen. Bilagor 3. Funet-rapporten finns på

2 1. Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Enligt datacentralens instruktion bör kallelse utsändas senast tre vardagar före mötet. Kallelsen, föredragningslistan sändes ut den Enligt instruktionen är datadirektionen beslutför när förutom sammanträdets ordförande minst hälften av medlemmarna är närvarande. Beslutsförslag: Mötet konstateras vara lagligt och beslutfört. Beslut: Föredragandens förslag godkändes.

3 2. Meddelanden Den sittande direktionens mandattid utgår Pernilla Sund har sökt om tjänstledighet för kalenderåret Hon jobbar den tiden inom ett projekt på BTC-biokemi-biologi. Sund har på DC varit ansvarig för datanätet och -kommunikationen. Niklas Henriksson har förordnats att sköta Sunds tjänst. Henrikssons plats är lediganslagen. Tjänstebenämningarna för Jan-Eric Flück, Matti Huvila, Stefan Levander och Susanne Olin har ändrats från chefsplanerare till IT-specialplanerare. Marie-Louise Lindströms benämning har ändrats från tillämpningsplanerare till chefsplanerare och Kim Lindells från planerare till äldre planerare. Ändringarna gjordes inom ramen för adb-kollektivavtalets justeringsmån och gäller från DC fick avslag på ansökan om pengar av UVM för utvecklandet av superarbetsstationsmiljön. (Alla ansökningar avslogs på grund av att UVM förlorade kunskapssamhälle-pengar till ett byggnads-projekt i Kuopio). De av rektor beviljade mk har istället använts för inhandlande av två Alphaarbetsstationer. Efter en rundförfrågan till storanvändarna noterades att institutionerna för fysik och fysikalisk kemi är intresserade av att bli placeringsinstitutioner för stationerna. Nämnda institutioner satsar 7000 mk av egna pengar för stationerna. De är även de beräkningstyngsta institutionerna. Beslutsförslag: Meddelandena antecknas till kännedom Beslut: Föredragandens förslag godkändes.

4 3. UVM-rapport angående Funets finansiering UVM-rapporten finns på Ett utkast till utlåtande återfinns som bilaga 3. Förutom att framföra synpunkter åt UVM torde det vara befogat att informera Akademins ledning om de växande internet-kostnaderna. Beslutsförslag: DD omfattar förslaget till utlåtande. Detta sänds FÄ till kännedom och för utlåtande av ÅA till UVM. Beslut: Föredragandens förslag godkändes.

5 4. Datacentralens eventuella namnbyte E-postförfrågningen om ett ev. namnbyte sändes ut åt DD, DC:s personal och enheternas IT-kontaktpersoner. Efter att ha försökt tolka svaren såsom ett ställningstagande mellan DC och IT-nånting så räknar jag bland DC-personalen ungefär 11-3 för det gamla namnet. Bland IT (!)-kontaktpersoner och DD:are fick jag fördelningen 12-7 för IT. Det ser ut som om diskussionen utmynnat i att alternativen är Datacentralen och IT-centralen, i brist på bättre förslag. Namndiskussionen hade sitt ursprung i att övertecknad sökte efter ett namn som bättre beskrev DC:s roll som service- och utvecklingsenhet, och som inte associerades så starkt till det för länge sen föråldrade centraldatortänkandet. Som term är IT modernare än data. För det gamla namnet talar främst det att det är inkört (kallades även nostalgiskt ). Man ifrågasatte också huruvida det är värt att byta ut data mot IT när centralen tydligen ändå skulle bevaras i namnet. Ett namnbyte medför ju jobb. Överhuvud har åsikterna ej varit särskilt starka i diskussionen. En vanlig kommentar var att servicekvaliteten är det viktiga, namnet är mindre viktigt. Om namnet bibehålls krävs inga åtgärder. Om en ändring önskas bör denna startas nu, så att det nya namnet kan komma med i Akademins nya förvaltningsinstruktion, som behandlas av styrelsen möjligen ännu inom januari. Beslutsförslag: DD diskuterar namnfrågan. Ifall ett namnbyte anses önskvärt bör detta initieras genast. Beslutsförslag: På basen av diskussionen föreslog föredraganden att det gamla namnet, Datacentralen, bibehålls. DD omfattade beslutsförslaget.

6 5. Information från resultatförhandlingarna mellan rektor och datacentralen Resultatförhandlingarna ägde rum den Närvarande var rektor, förvaltningsdirektör, cheferna för ekonomi- och studiebyrån, planerare Sandell och Solveig Nurmela (sekreterare), samt från DC:s sida Törn, Levander och Lindqvist. Bl.a. följande ärenden behandlades: - Närstödet. Man kom överens om att finansiera detta så att två IT-planerare anställs för stabiliseringsanslaget. (Senare preciserades detta till två planerare enligt 70% av löneklass A18 och så att en av dem placeras i Vasa), samt så att tre planerare anställs för 1998 års anslag på 2 Mmk för förnyelse av institutionernas datorutrustning och datornärstöd (c:a mk behövs för dessa lönekostnader). Eftersom behovet är 5 planerare på heltid finns det ett budgetunderskott på stabiliseringsanslaget. Man kan dock räkna med att det tar tid att köra igång systemet och framförallt att hitta kompetenta sökande, så budgeten torde gå ihop Platserna är lediganslagna. För att trygga koordineringen och arbetsledningen är avsikten den att närstödsplanerarna skulle tillbringa c:a hälften av sin tid på DC med systemunderhålls- och utvecklingsuppgifter, och den andra hälften i närstödsuppgifter på enheterna. Istället skulle närstödssystemet omfatta minst 10 planerare (dvs också minst 5 gamla anställda), så att den totala resursen för närstödet skulle motsvara (åtminstone) de utlovade 5 heltidsplanerarna. En av de fem placeras i Vasa. Utnyttjandet av stabiliseringsanslaget för närstödet innebär att labbets för sysselsättningsmedel anställda lab.tekniker inte stabiliseras i det här skedet. Det kan också visa sig svårt att i fortsättningen få sysselsättningsmedel, då stabiliseringsmedel har erhållits. Detta betyder i så fall att en del av labbets arbetsuppgifter måste överföras på andra planerare. - Anskaffningsanslaget. DD anskaffningsplan uppgår till Mmk ( Mmk). Rektor besluter skilt om anskaffningsanslagen efter att resultatförhandlingar förts med alla enheter. Vasa- DC:s äldre planerare (Vuorinen) skulle dock i alla händelser fortsättningsvis bekostas med detta anslag. - För förnyandet av institutionernas datorutrustning finns det då, efter ovannämnda närstödslösning, till förfogande uppskattningsvis Mmk. - Studenternas grundutbildning får en ny start i enlighet med ett förslag uppgjort vid ett möte mellan Vainio och Saarinen (FC), Törn och Soini (IB), samt Lindqvist, med kursverksamhet såväl i Åbo

7 som Vasa. Utbildningen ordnas i FC:s regi. DC deltar i planeringen och med lärare. Läget bedöms på nytt hösten Basanslag för DC. Rektor har senare beslutit om fördelningen av driftsanslagen, varvid DC tilldelades Mmk (DD äskade om Mmk). Hälften av luckan kan täckas med ett minskat programanskaffningsanslag, andra hälften utgör tillsvidare ett underskott. Rektor har också fördelat löneanslaget, så att DC erhållit Mmk. Summan torde innehålla lönen för den från FÄ överförda byråsekreterartjänsten (Adel). Löneanslaget innebär också en upptining av en del av de nedfrysta lönerna motsvarande c:a 4% av lönesumman. DC avser att använda summan för anställning av en planerare till Vasa bl.a. för hårdvaru-underhållet och datanätkableringen samt för systemunderhåll. - Mått på DC:s resultatansvar. Rektor bad DC utreda möjligheterna till att utveckla mått på DC:s verksamhet. Olika typers statistik kan utvecklas. Kvalitativa mått är svårare att åstadkomma. - Datacentralens namnfråga. Ett ev. nytt namn borde aktualiseras innan den nya förvaltningsinstruktionen slås fast. - Information delades ut om DC:s sektioners verksamhetsplaner. Beslutsförslag: DD antecknar informationen till kännedom. DD diskuterar förverkligandet av besluten. Beslut: Föredragandens förslag godkändes.

8 6. Diskussion om DC:s stöd för hemanvändare och mobila användare Diskussionen gäller här gränsdragningsfrågor kring hur och om DC även skall betjäna hemanvändare och mobila användare. Nya arbetsuppgifter innebär naturligtvis att personresurserna tas från andra funktioner. Problematiken gäller även i vilka fall och hur mycket DC skall debitera för dylika tjänster. Det är t.ex. tämligen klart att DC önskar hjälpa till (och gör det redan idag) om det är fråga om: - en bordsdator eller bärbar skaffad för Akademipengar, - i enlighet med DC:s rekommendationer, - som utnyttjas av en ÅA-anställd, - för standardapplikationer - för arbetsuppgifter. Men vad göra om inte alla dessa punkter uppfylls, eller någon punkt uppfylls endast delvis? Beslutsförslag: DD torde diskutera problematiken. Beslut: Saken diskuterades. DC ställer sig positiv till hjälp åt hem- och distansarbetande och strävar till att ordna servicen förmånligt och i mån av resurser.

9 7. Diskussion om olika användaromgivningar (NT-Unix-Linux) Frågan om vilka användaromgivningar Akademin skall satsa på behandlas bl.a. i IT-utvecklingsplanen på sidorna Det är en avvägning mellan möjligast få system (vilket minimerar kompatibilitetsproblemen och underhållskostnaderna) och många system (för att bjuda på rikligt med applikationer). DC stöder idag i första hand MS NT samt Sun Solaris, DEC Unix och X-Window. På avvecklingslistan finns bl.a. MS-DOS, MS-Windows 3.11, MS-Windows 95, Mac, och HP MPE. På kommande synes vara t.ex. WWW och nätdatorer. En något oroande global trend är MicroSofts dominans. Man skulle gärna se ett kraftigt alternativ. Frågan har väckt diskussion inom Akademin. Det finlandssvenska alternativet, Linux, förs ibland fram som en kandidat. Linux lämpar sig närmast för programutvecklaren och datateknikern, och mindre bra för kontorsanvändaren som vill vara kompatibel med sin omgivning. Linux är också internet-crackerns främsta målgrupp. Beslutsförslag: DD torde diskutera problematiken Beslut: Föredragandens förslag godkändes.

10 Till förvaltningsämbetet Utlåtande om UVM-rapporten angående Funets användarpolicy och finansiering Funet-arbetsgruppen noterar att Funets utomlandstrafik har vuxit med 150% årligen sedan 1990, och prognosticerar att samma tillväxttrend fortsätter. Särskilt distansundervisningen och olika videomötestillämpningar förutspås öka trafikmängden kraftigt. Den inhemska trafikens avgifter har sjunkit nästan i takt med volymökningen. Kostnaderna för denna trafik har sålunda vuxit i hanterbar takt. Däremot har motsvarande positiva prisutveckling ej skett på förbindelserna mellan Norden och USA (på grund av kapacitetsbrist på de transatlantiska kablarna) eller på Europa-förbindelserna (på grund av att de nationella tele-monopolen ej kunnat nedmonteras på önskat sätt). De nämnda problemen avtar troligen på lång sikt, men inte under planeringsperioden. Arbetsgruppens prognos är därför att utlandstrafikens kostnader växer från 9.4 Mmk 1997 till 43 Mmk år Funets totala kostnader stiger då från 24.4 till 66 Mmk. UVM står idag för c:a 70% av Funets kostnader, medan Funets medlemmar svarar för 30%. (ÅA:s medlemsavgift är mk för år 1998, vilken summa är beaktad i datacentralens driftsbudget). Arbetsgruppen föreslår en finansieringsmodell enligt vilken medlemsavgiften växer med i medeltal 50% årligen under (ÅA:s avgift vore enligt det c:a mk år 2001). Medlemsavgiften skulle bli beroende mera av trafikvolym än av antalet användare såsom nu. En enskild medlems avgift skulle dock högst tillåtas öka med 100% årligen (ÅA:s avgiftstak vore sålunda 1.3 Mmk år 2001). En volymbaserad debitering skulle troligen öka ÅA:s avgift, men knappast ändå med 100% årligen. Tillförlitlig statistik över trafikmängder saknas. Arbetsgruppen föreslår vidare att: - UVM:s sponsorering av universitetens kostnader ökar i absoluta tal från 9.8 till 24 Mmk år 2001, och universitetens avgifter från 3 till 9.4 Mmk. På sikt eftersträvar man en balans så att UVM:s andel vore 50% och medlemsavgifternas 50%. Medlemsavgifterna skulle basera sig på medlems-organisationens storlek, trafikvolym, samt nätanslutningens kapacitet. - UVM:s sponsorering av yrkeshögskolornas Funet-kostnader överförs från universitetsbudgeten till yrkeshögskolebudgeten. (Detta är självfallet en rättvisesak som bör genomföras. Samtidigt omhändertas yrkeshögskolornas nätanslutningar på ett bättre sätt än hittills). - Användandet av Funet begränsas inte i detta skede, utan de växande kostnaderna täcks genom ovannämnda finansieringsmodell. (Det finns inte praktiska sätt att begränsa användningen på. Däremot kan den i viss mån minskas med tekniska hjälpmedel, såsom genom bättre utnyttjande av Webbcache. Med tanke på utvecklandet av kunskapssamhället är det förstås helt centralt att ny, innovativ datanätanvändning inte begränsas av avgifter eller policybeslut). Datadirektionen omfattar för sin del arbetsgruppens förslag. Därtill önskar direktionen betona vikten av att Funet/CSC i samarbete med datacentralerna utvecklar statistikverktyg, på sikt så att även den

11 enskilda användarens trafikvolym kan mätas. I detta sammanhang önskar direktionen också understryka att universitetens (medlemmarnas) påverkningsmöjligheter inom Funet bör förstärkas. Funet har utvecklats till en allt viktigare resurs för universiteten, och då även kostnaderna stiger blir det oundvikligt att medlemsorganisationerna direkt kan delta i beslutsprocessen. Idag leds Funet av CSC:s styrelse med hjälp av en sakkunniggrupp. Ingendera organet har representanter utsedda av medlemsorganisationerna. Idag sammankommer medlemmarna endast inom ramen för den inofficiella Funet-klubben. För planeringen inom Akademin önskar direktionen särskilt framhålla att Akademin sålunda bör vara beredd på att den nuvarande medlemsavgiften c:a femdubblas från 1998 till början av talet, eller till en årsavgift av storleksordningen Mmk. De ökande kostnaderna bör naturligtvis ställas i relation till nyttan Akademin har av Funet. Man kan antagligen anse att en internetanslutning idag inom Akademin är varmans förnödenhet, jämförbar med papper och penna, eller med telefonen. Om man fördelar Akademins Funet-anslutningsavgift på våra internet-användarnamn, får man att abonnemanget idag kostar 16 mk/ användare/år, eller c:a en 1/100 av ett privat abonnemang hos en kommersiell internet-operatör. Om man istället önskar dela medlemsavgiften mellan antalet internetanslutna bordsdatorer, så kommer vi till en användningskostnad på c:a 80mk/dator/år, vilket är av storleksordningen 1-2 % av datorns totala årskostnad. (En telefon kostar annars Akademin i medeltal över 1000 mk/år i samtalsoch hyresavgifter). Man kan uppskatta att c:a hälften av internettrafiken är Webb-användning. Antalet webbsidor exporterade från Akademins webbserver uppgick till c:a 5 miljoner ifjol, av vilka c:a 3 M referenser gjordes av externa användare utifrån internet. Statistik fås ej över webbsidor importerade från internet. Om kostnaderna fördelas på de exporterade webbsidorna kommer man till 1-2 p/s. E-posten står för kanske 10% av internettrafiken. Antalet e-brev inklusive kopior förmedlade av ÅA:s mailserver till våra egna användare var ifjol c:a 5 M, och antalet avsända e-brev c:a 1.5 M. C:a 40% av e-posttrafiken är extern. Frimärket på ett avgående externt e-brev kostar då 2-3p. (Resten av internettrafiken omfattar filöverföring, fjärrinloggningar, video- och audiotrafik, osv.) Åbo den Aimo Törn, ordf. Stig-Göran Lindqvist, föredr.

12