Skolrelaterad stress hos kvinnliga gymnasieelever

Transkript

1 Skolrelaterad stress hos kvinnliga gymnasieelever En jämförelse mellan yrkesförberedande och teoretiskt program Jessica Loeva 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap: Teori och metod med tillämpning och examensarbete C. Hälsopedagogiska programmet Handledare: David Hallman Examinator: Gloria Macassa

2 Abstract Loeva, J (2013). Schoolrelated stress in female students a comparison between vocationaland theoretical program. The Academy for health and working life, University of Gavle. Purpose: To investigate and compare perceived stress and recovery among Swedish female students (high school, third degree) in a vocational program versus a theoretical program. Method: A cross-sectional study was conducted on forty female students (vocational program, n=20; theoretical, n=20) to give a cross section of the population in question. Data was collected by questionnaries, which included questions on perceived stress and energy levels, demand, control and social support at school. In addition, physical symptoms were measured. Results: This study showed that there were no differences between vocational and theoretical programs regarding perceived stress. There was a significant difference in energy between the groups after school, where students in vocational programs had more energy after school than students in theoretical programs. The results showed that both groups had similar requirements but that students in vocational programs experienced less control on their study situation. Social support and physical symptoms was similar in both groups. Conclusion: This study shows no differences in perceived stress and energy levels during the school day. In contrast, the perceived energy level after school where lower among students in theoretical programs. Within a stress and energy perspective it doesn t matter which program the student choose. Keywords: Stress, Energy, Demand, Controll, Social support.

3 Sammanfattning Syfte: Att undersöka och jämföra upplevd stress och återhämtning bland svenska kvinnliga studenter (tredje årets gymnasieelever) i ett yrkesförberedande program jämfört mot ett teoretiskt program. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på fyrtio kvinnliga studenter (yrkesförberedande program, n = 20, teoretiskt program, n = 20) för att ge ett tvärsnitt av befolkningen i fråga. Data samlades in genom enkäter, vilket inkluderade frågor om upplevda stressnivåer, återhämtning, krav, kontroll och socialt stöd i skolan. Dessutom mättes fysiska symtom. Resultat: Denna studie visade att det inte fanns några skillnader mellan yrkesförberedande och teoretiskt program gällande upplevd stress. Det fanns en signifikant skillnad i energi efter skolan mellan grupperna, där elever på yrkesförberedande program hade mer energi efter skolan än elever på teoretiskt program. Resultatet påvisade att båda grupperna hade lika krav men att elever i yrkesförberedande program upplevde mindre kontroll kring sin studiesituation. Sociala stödet och fysiska symtom var lika i båda grupperna. Slutsats: Denna studie visar inga skillnader i upplevd stress. Däremot var upplevd energi efter skolan lägre bland elever i teoretiskt program. Slutsatsen är att det inte spelar någon roll vilket gymnasieprogram eleverna studerar utifrån ett stress-energi perspektiv, eftersom elever från både teoretiska och yrkesinriktade program upplever samma nivå av stress och energi under skoldagen. Samtidigt finns andra faktorer som kan skapa stress som inte undersökts i denna studie, så som elevernas egna ställda krav, prestationsångest och jämförelse mot andra elevers skolprestation. Nyckelord: Stress, energi, krav, kontroll, socialt stöd.

4 FÖRORD Denna studie har varit lärorik för mig vad gäller forskningsmetoder och vetenskapligt skrivande. Ett stort tack till min handledare, David Hallman vid Högskolan i Gävle som givit konstruktiv kritik och aktivt stöttat mig i denna studie. Ett stort tack till de gymnasieelever som tagit sig tid att besvara mina frågor, utan er hade studien inte kunnat genomföras. Jessica Loeva Gävle

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Hälsa och folkhälsa Teorier och modeller om stress KASAM Kontroll-Krav-Stöd modellen Stress och energi Stressens fysiologiska uttryck Stress hos ungdomar Syfte Frågeställning Metod Undersökningens design Urval och urvalsgrupp Datainsamling Dataanalys Etiska överväganden Resultat Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats...16 Referenser. Bilaga 1: Enkät. Bilaga 2: Missivbrev.

6 1. Bakgrund 1.1 Hälsa och folkhälsa Enligt World Health Organization (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder [1]. Ett annat sätt att se hälsa är den homeostatiska ansatsen där hälsa är den biologiska balansen mellan kroppens funktioner i ett samspel med omgivningen. Interaktion mellan organ och själen samt människan i sin sociokulturella kontext inverkar på människans hälsa [2]. Mer krav från samhället, omvärlden och individen gör att det blir allt mer stressigt. Detta påverkar både kvinnor och män i alla åldrar och på så sätt skapas ohälsa hos befolkningen [3,4]. Skolungdomars stress och ohälsa är ofta kopplad till skolan [5,6]. I tidigare undersökningar framkom att kvinnliga gymnasieelever upplever hög stress och att stressen ökar ju äldre de blir [7,8]. 1.2 Teorier och modeller om stress Det finns olika teorier och modeller som kan knytas till hur individer upplever stress och hur de kan förhålla sig till den. Genom att använda dessa teorier och modeller kommer en förståelse skapas för hur eleverna upplever sin skolsituation och tiden efter avslutad skoldag KASAM En ansats är den salutogena ansatsen som menas att hälsa uppkommer då människan har en känsla av sammanhang (KASAM) [9]. Tanken med denna ansats är att hälsa och ohälsa inte utesluter varandra utan ska ses som ett kontinuum. Helhetssynen handlar om att hälsan är oberoende av hur människan kan möta omvärlden. Fokus ligger på vad som bidrar till hälsa istället för vad som orsakar sjukdom och ohälsa. Hälsa kan ses ur olika perspektiv, ett sätt är att se den från Antonovskys teori KASAM. KASAM utgår från den holistiska synen som innebär att se människan i hela hennes livssammanhang. KASAM står för känsla av sammanhang och består av tre olika delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet går ut på att människan ska kunna känna begriplighet för de olika situationer hon utsätts för. Hanterbarhet handlar om hur människan hanterar dessa situationer och meningsfullhet om att människan ska känna meningsfullhet i det hon gör. 1

7 Dessa tre delar skapar en känsla av sammanhang. Antonovsky menar att om människan känner mening i de situationer hon upplever så betraktar hon problem och svårigheter i livet som utmaningar och inte som bördor Kontroll-Krav-Stöd modellen Människan ses som aktiv och självbestämmande till att göra det hon själv vill i sitt liv [9]. Människan kan då anses ha kontroll över sin situation vilket kan kopplas till en modell kallad Kontroll-Krav-Stöd modellen. En modell skapad av Karasek och Theorell visar hur arbetskrav och egen kontroll kan skapa en dålig respektive god miljö, vilket kan påverka individens hälsa [10]. Upplevd kontroll och krav i arbetssituationer kan ge både negativ och positiv stress beroende på hur hög kontroll individen har kring sin arbetssituation. Ett exempel är när höga krav och låg kontroll finns i arbetssituationen skapas negativ stress, vilket påverkar individens hälsa och välbefinnande [10]. Vid höga krav och hög kontroll skapas ett positivt tillstånd som främjar utveckling och hälsa. Desto högre kontroll individen har desto större möjligheter har individen att hantera de krav som ställs. Krav och kontroll modellen har kompletterats med socialt stöd vilket gjort att modellen gått från att vara individens förhållande till arbetssituationen till att även omfatta relationer i sin arbetssituation [11]. Det sociala stödet kan hjälpa individen att hantera stressade situationer genom att individen kan hantera stressorerna bättre och på så sätt öka möjligheten till ökat välbefinnande [10]. Individer som har socialt stöd utvecklar mindre stressymtom [10]. Statistik visar att skolstressen är vanligast hos elever på högstadiet och gymnasiet och den bekräftar även tidigare undersökningar om att kvinnor på gymnasiet känner sig stressade på grund av läxor och prov [12]. Möjligen kan det vara så att kraven i skolan är höga och möjligheterna till att ha kontroll är liten och därmed ökar stressen hos individen. En annan aspekt är att tidigare undersökning från år 2000 visar att stressen hos skolungdomarna var förankrad i förväntningar, prestationer, tidsbrist och oro inför framtiden [13,14]. Kraven kan vara för höga, kontrollen låg över sin situation, vilket skapar en stress Stress och energi 2

8 Stress-energimodellen [15] använder balansen mellan stressnivå och energinivå för att undersöka stress och hälsa. Modellen är omgjord för att passa in i undersökningar om arbetsförhållanden i Sverige och har modifierats från 98 adjektiv till 12 för att bättre passa arbetsmiljöområdet [16]. Adjektiven är svarsalternativen i den utarbetade modellen, vilka beskriver hur respondenten upplever sin situation. Exempel på dessa är; avslappnad, stressad, energisk, ineffektiv med flera. I en tidigare undersökning om stress och energi framkom att de som upplevde hög energi även upplevde hög stress [15]. I undersökningen framkom även att låg energi hos individen och hög stress skapade ohälsa, så som yrsel, sömnsvårigheter, huvudvärk, rygg och nackvärk samt trötthet. Tröttheten hos individerna berodde på ökade krav i arbetet samt en hög stress. Den positiva stressen är inte alltid skyddande mot ohälsoeffekter på individen. Uppskattningarna av stress i undersökningen hade ett positivt starkt samband med ställda krav och negativt med socialt stöd. Uppskattningen av energi hos deltagarna hade samband med socialt stöd och upplevelsen av kontroll [15]. Tolkningen av denna undersökning är att stressen är skadlig även om individen upplever en hög eller låg form av energi. 1.3 Stressens fysiologiska uttryck Stress är något alla människor utsätts för, beroende på hur människan reagerar i de situationer hon hamnar i [17]. Exempelvis kan tidsbrist upplevas som ett stressmoment för en del individer men för andra inte. Stressen kan både vara kortvarig och långvarig. Vid en kortvarig stress visar sig symtom så som huvudvärk, muskelvärk, magvärk, irritation, sömnrubbning samt trötthet fastän sömnen varit god. Vid långvarig stress blir symtomen något mer allvarligare, såsom depression, svåra sömnstörningar, stora minnesproblem och brist på initiativtagande [17]. Vid den långvariga stressen aktiveras ett hormon som kallas kortisol. Förhöjda värden av kortisol kan innebära en ökad risk för förhöjt blodtryck. Vid för höga halter av kortisol hämmas nybildning av celler i hjärnan och tillföljd av detta kan minnesproblem uppstå. Stressen kan därmed vara skadlig för kroppen om den är långvarig och om det inte finns möjlighet för återhämtning [18,19]. 1.4 Stress hos ungdomar 3

9 I en svensk undersökning visade det sig att ungdomar anser att skolan är den största orsaken till stress, många prov och läxor ökar stressen samt ökat eget ansvar för sina studier anses vara stressande [20]. Tidsbrist upplevdes som en stressande faktor hos de ungdomar som både arbetar och studerar samtidigt. Under de senaste 20 åren har rapporter visat att ungdomar är oroliga, nedstämda, har kroppslig värk och svårt att sova. Den psykiska ohälsan hos ungdomarna har ökat och dessa besvär är vanligare hos det kvinnliga könet [20,21,22]. Resultatet i denna studie skulle på sikt kunna ge mer kunskap om hur stress samt energin hos unga kvinnor i gymnasiet upplevs och med den kunskapen kunna förbättra de åtgärder som finns för att förbättra hälsan hos denna grupp. En grupp människor som är utsatt för stress är unga människor i åldern år. I tidigare undersökningar har man upptäckt att unga kvinnor upplever mer stress än unga män,. Stressen bidrar till ohälsa, så som huvudvärk, magvärk, oro, depressioner och trötthet [21,22]. Kvinnor i åldern år har i undersökning visat att de upplever stress och att dessa upplevelser hos kvinnorna har stadigt ökat från 9% år 1989 till 30% år 2005 [23]. Skolstressen hos ungdomar på gymnasiet visade i en tidigare undersökning att den var hög och att kvinnor är de som känner sig mest stressade [12,22]. I en avhandling gjord av Gunilla Brun Sundblad [24] framgår att unga kvinnor har mer fysiska stressymtom än unga män och att kvinnorna upplever mer stress än männen. Det framgår inte i tidigare studie om kvinnorna valt ett teoretiskt program eller ett yrkesförberedande program. I en tidigare studie framkom att lärarna upplevde elever som går yrkesförberedande program svårare att motivera till att studera än de som läser teoretiska program [25]. Kan det vara så att eleverna på yrkesförberedande programmet känner sig mer avslappnade och inte har samma press och krav på sig jämfört med det teoretiska programmet? Därför är denna undersökning viktig för att se om kvinnliga gymnasieelever upplever det teoretiska- eller yrkesförberedandeprogrammet som stressande och på så sätt skapar ohälsa i deras studiesituation. Genom att denna undersökning utförs kan det ge en större förståelse till vad som påverkar de kvinnliga gymnasieeleverna till stress. Resultatet kan därmed ge möjlighet till att förändra eller förebygga den ohälsa som de kvinnliga gymnasieeleverna upplever, både för personal inom skolväsendet och föräldrar. 2. Syfte 4

10 Huvudsyftet med denna studie var att undersöka och jämföra hur kvinnliga gymnasieelever mellan ett yrkesförberedande program och ett teoretiskt program upplever sin skoldag och tiden efter avslutad skoldag utifrån ett stress- och energiperspektiv samt krav-kontroll-stöd perspektiv. 2.1 Frågeställning Finns det någon skillnad i stress och energi mellan yrkesförberedande program och teoretiska program? Finns det någon skillnad i krav, kontroll och socialt stöd mellan yrkesförberedande program och teoretiska program? 3. Metod Föreliggande studie gjordes som en kvantitativ undersökning baserad på enkäter. Detta då en kvantitativ metod passar bra för att göra generaliseringar utifrån en mindre studerad grupp [26]. En fördel med kvantitativ undersökning är att utvecklade skalor och instrument för att mäta det som avses att mäta finns tillgängligt. Respondenterna fick möjlighet att fylla i sin enkät direkt genom den personliga kontakten med forskaren för att minimera bortfall. Fördelen med den kvantitativa metoden är att efterarbetet går snabbt att utföra och att förbereda, samt att materialet går att analysera flera gånger [26]. En annan fördel är att med enkäter påverkas inte informanten av intervjuaren som kan ske vid en kvalitativ metod [27]. 3.1 Undersökningens design Tvärsnittstudie med kvantitativ metod valdes då detta belyser en egenskap eller ett symtom i en viss population under en viss tidpunkt [29]. Vid användandet av flera fall samtidigt vid ett undersökningstillfälle blir studien generaliserbar. Denna studiedesign ger en inblick i undersökningsgruppens upplevelser av en viss egenskap i sin skolsituation under en viss tidpunkt samt tiden efter skolan, vilket kan skapa en förståelse 5

11 och kunskap kring skolelevernas upplevelse av stress och energi både under och efter skolan. Studiedesignen gör att eventuella samband mellan olika faktorer kan studeras [29]. 3.2 Urval och urvalsgrupp Undersökningens urval har gjorts genom klusterurval där populationen som ska undersökas har delats in i delar och att klustren väljs strategiskt [26]. Först valdes ett urval av kluster, det vill säga vilken gymnasieskola i Mellansverige som studien skulle utföras på och därefter valdes vilka program på den valda gymnasieskolan som skulle ingå i studien. Detta gjordes genom kontakt med rektor på utvald gymnasieskola i Mellansverige där både yrkesförberedande och teoretiskt program utfördes. De yrkesförberedande programmen och teoretiska programmen utvaldes genom att se hur många kvinnor som gick på respektive program, vilket rektor på utvald gymnasieskola tog fram genom att använda sig av klasslistor. Andelen kvinnor i varje program var något litet vilket gjorde att två klasser från yrkesförberedande program och två klasser från teoretiskt program ingick i studien. Alla kvinnorna i de utvalda programmen undersöktes vilket kallas för enstegs klusterurval. Tjugo kvinnor från yrkesförberedande program jämfördes med tjugo kvinnor från teoretiska program. Totalt deltog fyrtio stycken kvinnor i undersökningen och det tillkom inget bortfall i undersökningen. 3.3 Datainsamling Insamling av data gjordes genom att en enkät delades ut i två klasser, från tredje årets gymnasieelever i yrkesförberedande program samt två klasser i teoretiskt program under ett tillfälle. Information om undersökningen och missivbrev gavs innan enkäterna delades ut. Enkäterna delades ut till respektive gymnasieprogram under lektionstid i klassrummen och tog informanterna fem minuter att fylla i. Enkäten (se bilaga 1) som användes baserades på validerade och reliabilitetstestade frågor [10,15], vilka modifierades för att anpassas till undersökningsgruppen. Första delen av enkäten bestod av bakgrundsfrågor om informantens födelseår och kön. Stress-energi formuläret [15] användes för att mäta upplevd stress och energi under och efter skoldagen. Denna del bestod av fem frågor om stress (spänd, stressad, pressad, avslappnad, 6

12 avspänd och lugn) och fem frågor om energi (skärpt, energisk, aktiv och ineffektiv), med skala från 0-5 med svarsalternativen; 0=Inte alls, 1=Knappast alls, 2=Något, 3=Ganska, 4=Mycket och 5=Mycket, Mycket. Skalorna för adjektiven ineffektiv, slapp, passiv, avslappnad, avspänd och lugn vändes innan beräkning av medelvärdet för stress respektive energi beräknades. Det vill säga att värdet 0 på svarsalternativen blev värde 5, värde 1 blev värde 4 och värde 2 blev värde 3. Medelvärden bildades genom att slå ihop adjektiven för stress (spänd, stressad, pressad, avslappnad, avspänd och lugn) och energi (skärpt, energisk, aktiv och ineffektiv), där låga och höga värden indikerar låg och hög stress och energi. Två av svarsalternativen togs bort från originalformuläret för att anpassa dem till urvalsgruppen. Stress och energiformuläret tar fram två neutrala punkter för respektive variabel. Värdet för energi ligger på 2,7 och 2,4 för stress [15]. Den andra delen av enkäten inspirerades av Karaseks krav-kontrollformulär[10]. Frågorna modifierades för att anpassas specifikt till studiepopulationen, och reducerades till två frågor gällande kontroll; Jag kan påverka de beslut som fattas i mitt skolarbete och Jag har friheten att bestämma hur en del av arbetsuppgifterna skall utföras ; två frågor gällande krav; Jag förväntas ta egna beslut och vara ansvarig för dem och Kräver ditt skolarbete social kompetens. Skalorna som användes sträckte sig från 1-4, där 1=Ja, ofta, 2=Ja, ibland, 3=Nej, sällan och 4=Nej, så gott som aldrig. Två frågor om socialt stöd; Mina skolkamrater ställer upp för mig och Jag får uppskattning av min lärare om jag gör ett bra arbete. Skalorna som användes sträckte sig från 1-4, där 1=Stämmer inte alls, 2=Stämmer inte särskilt bra, 3=Stämmer ganska bra och 4=Stämmer helt och hållet. Urvalet av frågor gjordes för att anpassa enkäten till gymnasiestudenter i årskurs tre. Skalorna för frågor om krav och kontroll vändes, där höga och låga värden indikerade höga och låga krav samt hög och låg kontroll. Tredje delen i enkäten behandlade fysiska symtom där frågor ställdes som; Jag har ofta huvudvärk, Jag sover dåligt, Jag är ofta irriterad och Jag har ofta ont i magen. 7

13 Skalorna som användes sträckte sig från 1-4, där 1=Ja, ofta, 2=Ja, ibland, 3=Nej, sällan och 4=Nej, så gott som aldrig. 3.4 Dataanalys Insamlad data och statistik behandlades i Microsoft Office Excel 2007, vilket därefter konverterades till programmet SPSS Insamlad data från stress och energifrågorna behandlades i SPSS. Frågorna om upplevd stress-energi, krav, kontroll, socialt stöd och fysiska symtom redovisas som medelvärde och standardavvikelse (Std), vilket jämfördes mellan de båda grupperna. Grafer och diagram gjordes med hjälp av Microsoft Office Excel För att besvara frågeställning 1 om skillnad i upplevd stress och energi mellan yrkesförberedande program och teoretiska program utfördes variansanalys (ANOVA) med upprepad mätning med Program (2-lägen: yrkesförberedande-teoretiskt) som mellanperson variabel och Tid (2-lägen skola-efter skola) som inom personvariabel. Effekten av Program, Tid och interaktionen (Program X Tid) analyserades. För att besvara frågeställning 2 om krav och kontroll mellan yrkesförberedande program och teoretiska program gjordes t-tester för att jämföra medelvärdena mellan programmen. I samtliga analyser användes p<0.05 som gräns för ett signifikant resultat. 3.5 Etiska överväganden De fyra forskningsetiska kraven som krävs vid studier har tillgodosetts i denna undersökning. Dessa fyra etiska principer är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet [30]. Deltagarna i studien informerades om studiens syfte och att de inte var tvingade till att delta. Detta har gjorts genom att missivbrev lämnades till informanterna innan datainsamling utfördes med information om vad undersökningen avser, på detta sätt har informationskravet tillgodosetts. I missivbrevet framgick att informanten själv har rätt att bestämma över sin medverkan och att informanten kan avbryta sin medverkan när som helst, därmed har information om 8

14 samtyckeskravet tillgodosetts. Informanterna informerades om att de uppgifter som framkommer i studien var anonyma och förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. Därmed är konfidentialitetskravet uppfyllt. Nyttjandekravet uppfylldes genom att information om de insamlade uppgifterna endast får användas i syfte för forskning och inte för andra syften [30]. 4. Resultat I båda gymnasieprogrammen minskade stress efter skoldagen, men det fanns ingen skillnad mellan programmen; både effekten av Program och interaktionen mellan Program och tid var icke-signifikanta (se figur 1 och tabell 1). Energin under skoldagen påvisades vara lika hos eleverna i båda programmen. Jämförelse mellan teoretiskt program och yrkesförberedande program indikerade att energi efter avslutad skoldag ökade jämfört med skoldagen i yrkesförberedande program, medan energi minskade i teoretiskt program (se figur 1). Interaktionen (Program X Tid) var signifikant. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Yrke Teori 1,5 1 0,5 0 Stress på skolan Stress efter skolan Energi på skolan Energi efter skolan Figur 1:Stress och energi, på och efter skolan. Medelvärden och standardavvikelser för stress och energi under skoldagen och efter skoldagen hos kvinnor i yrkesförberedande (n=20) och teoretiskt program (n=20). Resultatet visade i jämförelse mellan teoretiskt program och yrkesförberedande program att 9

15 energin efter avslutad skoldag hos kvinnor i yrkesförberedande program är högre än hos kvinnor i teoretiskt program. Variansanalys (ANOVA) med F och P värden för huvudeffekten av Tid och Program och interaktionen mellan Tid x Program visas i tabell 1. Totalt deltog 20 kvinnor från yrkesförberedande program och 20 kvinnor från teoretiskt program. Tabell 1 Effekt av tid och program Tid Program ProgramXtid Variabel F P F P F P Stress 11,34 0,002 0,22 0,646 1,27 0,267 Energi 0,4 0,529 2,22 0,145 11,91 0,001 Resultatet påvisade att de kvinnliga gymnasieeleverna i båda grupperna hade lika stora krav på sig under skoldagen samt att kvinnorna i yrkesförberedande program upplevde sig ha sämre kontroll än kvinnor i teoretiskt program. Det sociala stödet upplevdes lika hos båda grupperna (se tabell 2). Medelvärde och standardavvikelse samt t och p-värde påvisade ingen skillnad mellan yrkesförberedande (n=20) och teoretiskt program (n=20). Tabell 2 - Upplevelse av kontroll, krav och socialt stöd Yrkesförberedande Teoretiskt Variabler Medelvärde STD Medelvärde STD t P Kontroll Kan påverka beslut 2,3 0,7 2,8 0,6 26 0,014 Har frihet att bestämma 2,3 1,0 2,8 0,9 1,5 0,14 Krav Förväntas ta egna beslut 3,0 0,8 2,8 0,9-0,551 0,585 Kräver social kompetens 2,6 1,0 2,6 0,7-0,179 0,859 Socialt stöd Skolkamrater ställer upp 2,7 1,0 2,8 0,8-0,503 0,618 Uppskattning av lärare 3,2 0,7 2,9 0,8 1,1 0,287 Total N=20 N=20 10

16 Resultaten visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna gällande fysiska symtom. Detta visar medelvärden och standardavvikelse för de båda grupperna (se tabell 3). Tabell 3 -Fysiska symtom Yrkesförberedande Teoretiskt Variabel Medelvärde STD Medelvärde STD Huvudvärk 2,6 1,1 2,9 0,9 Dålig sömn 3,1 0,8 3,2 0,7 Ofta irriterad 2,9 1,1 3,0 1,2 Ofta ont i magen 3,1 1,1 3,3 0,7 Total N=20 N=20 5. Diskussion 5.1 Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att svara på två frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om att se om det fanns någon skillnad i stress och energi mellan yrkesförberedande program och teoretiskt program. Den andra frågeställningen handlade om att se om det fanns någon skillnad i krav, kontroll och socialt stöd mellan yrkesförberedande program och teoretiska program. Resultatet visade att eleverna i båda programmen upplevde samma mängd av stress och energi under skoldagen. Detta motsäger en tidigare studie, gjord på gymnasieelever, där kvinnliga elever på det teoretiska programmet upplevde sig mer stressade än kvinnliga elever på yrkesförberedande programmet [32]. En aspekt att dessa studier skiljer sig åt kan vara att handledning på de olika programmen skiljer sig åt. Det visades i en tidigare studie [25] där lärare ansåg att elever på teoretiska program var mer ambitiösa och motiverade till att studera och att elever på yrkesförberedande program krävde mer handledning. Möjligen kan det vara så att eleverna i denna undersökning känner en känsla av sammanhang (KASAM) [9] i sina studier, det vill säga att skolarbetet känns begripligt, hanterbart och meningsfullt och på så sätt upplever de att stressen inte påverkar dem nämnvärt. 11

17 Samtidigt som lärarna på dessa program inte behöver motivera eleverna för att studera då, de känner sitt skolarbete som meningsfullt. I denna studie framkom att elever i de båda programmen upplevde sig ha lika mycket energi under skoldagen. Då energiskattningen bland de undersökta grupperna varken var hög eller låg under skoldagen i denna studie och att båda grupperna upplever sociala stödet något högre än medel, motsäger det som Kjellberg och Wadman [15] upptäckte i sin studie, om att hög energiskattning har en positiv relation med kontroll och socialt stöd. Denna studie visar att det kan finnas en neutralnivå på energi hos individen samtidigt som de har mindre känsla av kontroll men att dessa inte påverkar upplevelsen av ett gott socialt stöd under skoldagen. Däremot visade studien att elever på yrkesförberedande program upplevde sig ha mer energi efter avslutad skoldag än de elever som läser ett teoretiskt program. Då eleverna upplevs ha mer energi efter avslutad skoldag finns möjligheten till att engagera sig i fritidsaktiviteter och andra sociala arrangemang som kan leda till problem i deras sociala relationer. En möjlig tanke är att de elever som går teoretiskt program och som i denna undersökning har sämre energi efter avslutad dag kan tänkas ha mer läxor efter skolan, vilket tar tid från eleven som därmed inte utsätter sig för aktiviteter som kan skapa problem på deras fritid. I en studie framkom att det finns sociala relationer, ekonomiska och kulturella faktorer som spelar roll på unga människors hälsa [22]. En tanke är att de ekonomiska faktorerna kan styra vilka typer av aktiviteter som eleverna gör på sin fritid. Så som att elever utsätter sig för kriminella aktiviteter för att öka på sin ekonomiska status och att det kan skapa sociala relationer i kriminella gäng. Detta kan på så sätt skapa sociala problem som ligger utanför skolans område. Vilket kan kopplas till tidigare studie [25] där elever på yrkesförberedande program har sociala problem utanför skolan. Samtidigt kan de som inte har energi efter skoldagens slut och inte orkar med aktiviteter få problem med sociala relationer då de inte kommer ut och umgås med andra människor. Skillnaden i dessa studier kan handla om hur mycket krav och kontroll det ställs på eleverna på respektive program och gymnasieskola. I denna studie visade det sig att elever på både yrkesförberedande och teoretiskt program upplevde liknande krav men att elever i yrkesförberedande program upplevde en sämre kontroll kring sin studiesituation. Detta kan knytas till Karaseks [10] modell om att höga krav och låg kontroll skapar stress hos individen. 12

18 Vilket ses i denna studie då elever på yrkesförberedande programmet upplever stress i samband med höga krav och låg kontroll. Samtidigt uppvisar eleverna på teoretiskta programmet samma mängd stress och samma mängd krav men att de upplever högre grad av kontroll än de elever som går yrkesförberedande programmet. Resultaten i studien påvisar att elever på teoretiskt program har hög kontroll, höga krav men de har mindre energi efter avslutad dag. Utifrån Karaseks modell [10] borde elever med hög kontroll och höga krav ha en lägre nivå av stress och därmed möjligen mer energi i slutet av dagen. Samtidigt som elever på yrkesförberedande programmet som upplever höga krav och låg kontroll borde känna sig mer slutkörda efter dagens slut. Detta kan förklaras med KASAM [9], eleverna kan känna begriplighet i det de gör och att de kan hantera situationen de är i, på så sätt skapas en meningsfullhet och de känner en känsla av sammanhang. Oberoende av hur höga krav och låg kontroll de har kan de uppleva en känsla av sammanhang och på så sätt skapa hälsa även om situationen är något pressad [9]. I denna studie visade båda grupperna att de upplevde sig ha socialt stöd, dock endast något över medel, av klasskamrater och lärare trots att de upplever höga krav. Detta får medhåll i en tidigare undersökning där tre hundra sextonåringar deltagit, där framkom att den främsta orsaken till stress var känslan av höga krav kombinerat med bristande socialt stöd [33]. I andra studier [13] har det även visat sig att elever ofta kände sig stressade i samband med skolan. Samtidigt framkom att det som stressar eleverna mest var skolarbete, tidspress och den egna pressen att prestera väl i skolan [13]. Det sociala stödet kan vara viktigt för att eleverna ska känna delaktighet och genom delaktigheten kan eleven hantera de höga krav som ställs. Detta framkom i tidigare studie där elever upplever mindre stress då de känner sig delaktiga i sin skolplanering. Samtidigt upptäcktes att elever på yrkesförberedande program känner sig mer delaktiga i sin skolplanering än elever från teoretiskt program [33]. Detta påvisas inte i denna studie då elever på yrkesförberedande programmet upplever sig ha mindre kontroll kan det tänkas att dessa elever upplever mindre delaktighet i sitt skolarbete och i skolplaneringen. Ett annat sätt att se det sociala stödet är stödet från föräldrar vilket inte har undersökts i denna studie men har påvisats i tidigare studie [8] att föräldrastödet är viktigt för ungdomarna men att ju äldre ungdomarna blir desto svårare får de att samtala med sina föräldrar och söka stöd. 13

19 Andra faktorer som kan skapa stress hos elverna är deras egna ställda krav och att jämföra sig själv med andra elevers studieresultat. Eleverna kan själva skapa sin stress genom att jämföra sig mot andra i samhället, det kan gälla skolbetyg, ekonomisk status och oro kring att få ett arbete efter avslutade studier. Resultatet angående de fysiska symtomen i denna studie visade att elever på yrkesförberedande och teoretiskt program upplevdes lika och att ingen av grupperna utmärkte sig mer på något symtom. Vilket får medhåll i en tidigare gjord undersökning där det framkom att de flesta fysiska symtom kring stress visade sig vara lika hos både yrkesförberedande och teoretiskt program förutom trötthet där de på yrkesförberedande programmet upplevde sig mer trött under skoldagen än de på teoretiskt program[32]. Samma undersökning visade att elever på yrkesförberedande programmet sov sämre än de från teoretiska programmet [32]. Det som utmärker denna studie är att båda grupperna indikerade att ligga något under medel där symtom sällan förekom. Vilket inte har förekommit i tidigare studier där elever upplevt känslomässig och fysisk utmattning med följd av inlärningssvårigheter och kognitiva problem, framförallt hos kvinnor [33]. 5.2 Metoddiskussion Valet av kvantitativ ansats var passande för denna undersökning, då syftet var att undersöka skillnader i stress och energi samt krav och kontroll mellan teoretiskt- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Vid användandet av en kvalitativ ansats hade urvalsgruppen bestått av färre informanter och då varit svårare att generalisera. Ett vanligt sätt att ta reda på exponeringsfaktorer så som skolförhållanden och symtom är att använda enkäter för att få uppgifter från den studerade populationen [29]. Genom användandet av kvantitativ metod kan det vara svårt att veta vilka typer av frågor som ska ställas för att verkligen besvara syftet och frågeställningarna. Då det i en kvantitativ undersökning inte går att ställa följdfrågor, är det viktigt att i ett tidigt stadium vet vad man vill med undersökningen [31]. Studier som görs på specifika faktorer och hur de påverkar människans beteende eller fysiska symtom kan påverkas av andra faktorer såsom ålder eller socioekonomisk status [29]. Detta kan ha skett i denna studie då variabel om socioekonomisk status inte fanns med i enkäten. Dock fanns födelseår med som en variabel för att kontrollera inom vilket åldersintervall de 14

20 kvinnliga gymnasieeleverna befann sig. Genom att den studerade gruppen befann sig inom födelseåren kan det tänkas att informanterna har liknande livserfarenheter. Om ett större åldersspann funnits i urvalsgruppen så hade det funnits möjlighet att detta påverkat resultatet, beroende på vad eleverna har för livserfarenheter och vad de har för livsförhållande. Genom att minska åldersspannet finns möjligheten att de flesta i urvalsgruppen lever på liknande sätt [29]. Enkäten lämnades ut till respondenterna via skollektion vilket ansågs vara det bästa alternativet eftersom undersökningen berörde endast fyrtio kvinnliga gymnasieelever ansågs det bättre att lämna enkäterna på plats än att skicka dem via postgång och därmed riskera att få hög andel bortfall. Systematiska fel så som mätfel gällande enkätfrågorna [29] har undvikits genom att använda frågor som redan använts i tidigare forskning kring stress [15]. Stor vikt vid utformningen av följebrevet gjordes för att respondenten skulle uppfatta undersökningen som seriös och på så sätt svara på enkätfrågorna på ett korrekt och sanningsenligt sätt [31]. Självrapportering i en undersökning kan skapa minnesfel då respondenten ska minnas tillbaka om hur upplevelse av skoldagen och efter skoldagen varit [29]. Detta är något som tagit hänsyn till i analysen av resultaten. Enkäten pilottestades på tre personer innan undersökningen genomfördes för att på så sätt få vetskap om ändringar i enkäten behövde göras samt om att enkäten var lätt att förstå och att den gav svar på det som önskades [31].Efter pilottest ansågs det inte vara nödvändigt att förändra enkäten. En möjlig nackdel i insamlandet av data kan var situationen informanterna befann sig i. Genom att enkäterna delades ut på lektionstid fanns risken för att informanterna kände sig stressade och på så sätt kan felaktiga svar ha getts och därmed kan resultatet bli missvisande i undersökningen. Det kan dock finnas en fördel med att informanterna fått fylla i enkäten under ordnad form genom att de då är samlade och inte har bråttom till något annat, vilket kan vara fallet om enkäten besvarats på rast eller lunchtid. Fördelen med undersökningens mätinstrument är att frågorna i enkäten använts i tidigare forskning och därmed har en hög validitet och reliabilitet [29] samt att enkäten pilottestats innan undersökningen utfördes. Det framkom dock under datainsamlingens gång att informanterna hade svårt att förstå vissa ord i enkätdelen om stress och energi, såsom orden ineffektiv och avspänd, vilket kan ha påverkat resultaten då informanterna kan ha slumpmässigt svarat för att frågan känts komplex. 15

21 6. Slutsats Slutsatsen är att det inte spelar någon roll vilket gymnasieprogram eleverna studerar på utifrån ett stress-energi perspektiv, då elever från både teoretiskt och yrkesförberedande program upplever samma nivå av stress och energi under skoldagen. Kravmässigt finns det inget som talar för att något av programmen skulle vara bättre än det andra men kontrollmässigt utifrån denna studie är teoretiska programmet något bättre än det yrkesförberedande programmet. Skillnaden i energi efter avslutad skoldag påvisades vara bättre hos yrkesförberedande program vilket ger en individ som orkar mer efter skoldagens slut. Vilket leder till att individen har mer energi till att aktivera sig fysiskt på sin fritid och på så sätt förbättra sin psykiska och fysiska hälsa, då fysisk aktivitet påvisats ge hälsosamma effekter. Denna studie kan med fördel användas av skolväsendets personal och även föräldrar för att skapa förståelse kring elever och ungdomars upplevda stress. För fortsatt forskning kan en utökad studie på kvinnliga gymnasieelever göras, där elevers upplevda stress jämförs mot elevers prestationer och betyg för att få en bild kring hur stressen påverkar elevernas inställning till att söka högre utbildning. Samtidigt bör det undersökas kring elevernas socioekonomiska, kulturella och sociala relationer för att undersöka om det finns samband mellan alla faktorer i deras livssituation som påverkar den upplevda stressen. Detta för att skapa en förståelse om hur stressen kan minskas hos kvinnliga gymnasieelever både på ett yrkesförberedande och teoretiskt program. Denna studie redovisar elevernas stress och energinivå, krav, kontroll och socialt stöd samt fysiska symtom. Studien undersökte inte vilka faktorer som stressar eleverna vilket kan vara viktigt att undersöka för att skapa ett brett perspektiv på kvinnliga gymnasieelevers upplevda stress och energi. Genom att ta reda på vad som orsakar stress hos de kvinnliga eleverna finns möjlighet till att förhindra och förebygga uppkomsten av stress på skolan och därmed att förbättra folkhälsan hos denna population. 16

22 Referenser [1] International Health Conference. Constitution of the World Health Organization Bull World Health Organ 2002;80(12): [2] Medin J, Alexanderson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; [3] Levi L, Sauter SL,Shimomitsu T. Work-Related Stress - It`s Time to Act. Journal of Occupational Health Psychology, 1999;4: [4] Sverige. Regeringen. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen; [5] Lau BWK. Does the stress in childhood and adolescence matter? A psychological perspective.the journal of The Royal Society for the Promotion of Health. 2002;122: [6]Torsheim T, Aaroe LE, Wold B. Sense of coherence and school-related stress as predictors of subjective health complaints in early adolescence: interactive, indirect or direct relationships? Social Science & Medicine. 2001;53: [7] Brun Sundblad G. Perceived health in Swedish school students: a longitudinal prevalence study [dissertation]. Stockholm: Hämtad från [8] Danielson M. Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06: grundrapport. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; [9] Antonovsky, A. Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur; [10] Karasek R, Theorell T. Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books; [11] Allvin, M. Aronsson, G. Hagström, T. Johansson, G & Lundberg, U. (2008). Gränslöst arbete -socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetet Sahara Printing, Egypten [12] SCB. Flickor Stressas av höga krav på sig själva aspx [13] De Anda, D., Baroni, S., Boskin, L., Buchwald, L., Morgan, J., Ow, J., Siegel-Gold, J & Weiss, R. Stress, Stressors and Coping among High School Students Children and Youth Services Rewiew, 2000;22, 6, [14] Shahmohammadi, N. Students coping with Stress at high school level particularly at 11 th and 12 th grade.procedia Social and Behavioral Sciences. 2011;

23 [15] Kjellberg A, Wadman C. Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär: en prövning av stress-energi-modellen. Solna: Arbetslivsinstitutet; Hämtad frånhttp://nile.lub.lu.se/arbarch/ah/2002/ah2002_12.pdf [16] Kjellberg A, Iwanowski S. Stress/energi-formuläret: utveckling av en metod för skattning av sinnesstämning i arbetet. Solna: Arbetsmiljöinstitutet; 1989 [17]Ahmad A, Ekman R, Arnetz BB. Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber; [18] Währborg P. Stress och den nya ohälsan. 2., [rev.och utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur; [19] Lundberg U, Cooper CL. The science of occupational health [electronic resource] : stress, psychobiology, and the new world of work. Chichester, West Sussex, U.K.: Wiley- Blackwell; [20] SOU. 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: StatensOffentligaUtredningar. [21] Currie C, Roberts C, Morgan A, Smith R, Settertobulte W, Samdal O et al. (2004). Young people s health in context.health behaviour in school-aged children study.international report from the 2001/2002 survey.copenhagen:whoeuropé. [22] Torsheim T, Ravens-Sieberer U, Hetland J, Välimaa R, Danielsson M, Overpeck M. Cross-national variation of gender differences in adolescent subjective health in Europe and North America.Social Science and Medicine. 2006; 62: [23] Sverige. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; Hämtad från 71_ pdf [24] Brun Sundblad, G., Perceived Health in Swedish School Students A longitudinal prevalence study (diss. Stockholm: Karolinska Institutet, 2006), s [25] Johansson, S. Yrkesförberedande program Vs. Studieförberedandeprogram - en intervjustudie om lärares undervisning på olika program. Göteborgs Universitet; 2008 [26] Eliasson A. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur; [27] Ejlertsson, G. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik.lund: Studentlitteratur; [28] Trost, T. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur; 2007 [29] Andersson I. Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. Lund: Studentlitteratur;2006.

24 [30] Vetenskapsrådet, Etiska överväganden Hämtad från [31] Patel, R., Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder; att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur; [32] Kjellsson J, Olsson A. Ungdomar och stress - en studie om gymnasieelevers upplevelse av stress [33] Schraml K. Chronic stress among adolescents: contributing factors and associations with academic achievement [dissertation]. Stockholm: Department of Psychology, Stockholm University; 2013.

25 Kön: Födelseår: Hur brukar Du känna dig under en typisk skoldag? Svara genom att ringa in siffran under det svarsalternativ som bäst motsvarar hur Du brukar känna dig. Fyll i snabbt utan att tänka efter alltför mycket! STRESS OCH ENERGI Inte alls Knappast alls Något Ganska Mycket Mycket, Mycket Avslappnad Aktiv Spänd Stressad Energisk Ineffektiv Avspänd Skärpt Pressad Lugn

26 Hur brukar du känna dig när du kommer hem efter en typisk skoldag? Svara genom att ringa in siffran under det svarsalternativ som bäst motsvarar hur du brukar känner dig. Fyll i snabbt utan att tänka efter alltför mycket! STRESS OCH ENERGI Inte alls Knappast alls Något Ganska Mycket Mycket, Mycket Avslappnad Aktiv Spänd Stressad Energisk Ineffektiv Avspänd Skärpt Pressad Lugn

27 KRAV OCH KONTROL Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Jag kan påverka de beslut som fattas i mitt skolarbete Jag har friheten att bestämma hur en del av arbetsuppgifterna skall utföras Jag förväntas ta egna beslut och vara ansvarig för dem Kräver ditt skolarbete social kompetens SOCIALT STÖD Mina skolkamrater ställer upp för mig Jag får uppskattning av min lärare om jag gör ett bra arbete Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt bra Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet SYMTOM Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Jag har ofta huvudvärk Jag sover dåligt Jag är ofta irriterad Jag har ofta ont i magen

28 Till dig som är kvinna och studerar på gymnasiet i ett yrkesförberedande eller teoretisk program. Jag är student på Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle och skriver mitt examensarbete på kandidatnivå i folkhälsovetenskap. Syftet med undersökningen är att undersöka och jämföra skillnader hos kvinnliga gymnasieelever mellan ett yrkesförberedande program och ett teoretiskt program. För att se hur de upplever sin skoldag utifrån ett stressoch energiperspektiv samt ur ett krav-kontroll perspektiv. Undersökningen vänder sig till dig och 39 andra gymnasieelever. Deltagandet i undersökningen är naturligtvis frivilligt och du kan när som helst avbryta eller tacka nej till att besvara enkäten. Enkäten tar ca 5 minuter att fylla i. Svarar du på enkäten är det betydelsefullt för undersökningens kvalitet, att du besvarar frågorna så ärligt som möjligt. Uppgifterna som framkommer i enkäterna behandlas konfidentiellt. När svaren kommit in sammanställs de i statistiska tabeller och svaren kommer att behandlas utan identitetsuppgifter, vilket inte kommer att kunna kopplas till dig. Du är därmed anonym i undersökningen. Resultaten kommer endast att redovisas på gruppnivå. Har du frågor kring undersökningen kan du kontakta mig eller min handledare. Jessica Loeva, xxx-xxx xx xx xxxxxxxx@student.hig.se David Hallman xxxxxxxx@hig.se Tack på förhand för din medverkan! Gävle Jessica Loeva Hälsopedagogstuderande Högskolan Gävle