Mark- och grundvattenundersökning av kv. Maskinisten

Transkript

1 Katrineholms Kommun Mark- och grundvattenundersökning av kv. Maskinisten Utkast Nyköping

2 Mark- och grundvattenundersökning av kv. Maskinisten Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Utkast Claes Becker Sara Söderlund Claes Becker Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Ramböll har på uppdrag av Katrineholms kommun utfört en mark- och grundvattenundersökning av kv. Maskinisten i Katrineholm. Markprover uttogs i provgropar med hjälp av grävmaskin samt med skruvborr monterad på borrbandvagn. Grundvattenrör installerades i borrhålen. Ramböll bedömer att föroreningshalter i mark inte utgör någon risk med avseende på miljö eller hälsa. I grundvattenprover påträffades föroreningar i halter över jämförelsenivåerna. Endast ett av tre av de installerade grundvattenrören innehöll vatten vid provtagning. Ramböll rekommenderar att samtliga grundvattenrör på området nivåmäts, samt provtas igen för att se hur grundvatten flödar och hur föroreningar fluktuerar. Detta skulle kunna ge en indikation på grundvattenytans lutning samt lokalisering av källområdet/källområden. i

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Områdesbeskrivning Miljöhistorik Provtagning Provhantering Analys Bedömningsgrunder Representativa halter Resultat Provgropar och borrpunkter Grundvatten Analysresultat Riskbedömning och diskussion Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Fältprotokoll Bilaga 2 Analysprotokoll Mark Bilaga 3 Analysprotokoll Grundvatten ii

5 Kv. Maskinisten 1. Bakgrund och syfte På uppdrag av Katrineholms kommun har Ramböll utfört en miljöteknisk undersökning av kv. Maskinisten i Katrineholm inför framtagande av ny detaljplan för området. Syftet med denna undersökning var att komplettera tidigare utförd mark- och grundvattenundersökning (Structor, 2014; Structor, 2015a; Structor, 2015b). 1.1 Områdesbeskrivning Området ligger söder om Oppundavägen och gränsar i väster till Vasavägen, i söder till Friggagatan och i öster till Torsgatan (Figur 1). Figur 1. Översiktskarta, kv. Maskinisten. 1.2 Miljöhistorik På området har enligt Mifo-fas 1 undersökning förekommit följande verksamheter (information från Structor, 2014): - Reparationer av bilar, bilförsäljning samt biltvätt - Tillverkning av busskarosser - Tillverkning och försäljning av medicinsk utrustning - Plåtslageri, verkstad för trä och lättmetall, plastproduktion, svarvverkstad, smedja etc. 3

6 2. Markprovtagning utfördes den 12/ Provgropar grävdes med hjälp av grävmaskin från Bygg & Schakt AB. Den 18/ installerades grundvattenrör med hjälp av borrbandvagn, då även ytterligare markprov uttogs från en av borrpunkterna. Grundvattenprov uttogs den 22/ Provtagning Fyra stycken provgropar grävdes på området. Tre grundvattenrör installerades med hjälp av borrbandvagn, varpå markprov uttogs från en av borrpunkterna i samband med installationen (Figur 2). Ett av grundvattenrören fylldes med grundvatten och renspumpades samma dag som installation. Övriga rör var torrlagda. 16RMa07 16RMa03 16RMa06 16RMa05 16RMa02 16RMa01 16RMa04 Figur 2. Ungefärlig placering av provgropar och grundvattenrör. Provgroparna grävdes till ett maximalt djup av 3 m men anpassades till förutsättningarna på platsen (Bilaga 1 - Fältprotokoll). Prov uttogs som samlingsprov med anpassning till jordlagerföljd, med 0,5-1 m intervall. Två prover per provgrop samt två prover från borrpunkten 16RMa05:2 skickades för analys. Endast ett av grundvattenrören (16RMa06) innehöll grundvatten och var därmed det enda rör som gick att provta. Innan provtagning omsattes grundvattenröret 4

7 med 3 rörvolymer. Grundvattenröret omsattes med bailer och provtogs sedan med en ny bailer. Filtrering av metallprover utfördes av laboratoriet. 2.2 Provhantering Prover förvarades kylda i av laboratoriet tillhandahållna provkärl inför och under transport till laboratoriet. 2.3 Analys Jordprover analyserades med avseende på metaller (inkl. kvicksilver), aromater, alifater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX), ph, totalhalt organiskt kol (TOC). Grundvattenprover analyserades med avseende på metaller (inkl. kvicksilver) aromater, alifater, PAH, BTEX och klorerade alifater. Analyser utfördes av det ackrediterade laboratoriet ALcontrol i Linköping. 2.4 Bedömningsgrunder Jord För riskbedömning av förorenade områden finns riktvärden och en beräkningsmodell framtagen av Naturvårdsverket (2009). Beräkningsmodellen som de generella riktvärdena för förorenade områden är framtagen med beskrivs i Naturvårdsverkets Rapport De generella riktvärdena är utarbetade för att gälla för ett stort antal objekt över hela landet. Naturvårdsverkets generella riktvärden för bedömning av förorenad mark har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två typerna av markanvändning är: - Känslig markanvändning (KM) - Mindre känslig markanvändning (MKM) För KM gäller att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. För MKM gäller att markkvaliteten begränsar val av markanvändningen. Marken kan exempelvis utnyttjas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. För bedömning av mindre än ringa risk (MRR) finns framtagna nivåer i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). 5

8 För farligt avfall (FA) används framtagna nivåer från Avfall Sverige, Rapport 2007:01 (Avfall Sverige, 2007). Grundvatten Resultatet från grundvattenundersökningen har jämförts med Naturvårdsverkets haltkriterium (C crit-gw ). Detta är hämtat ur Naturvårdsverkets beräkningsark version 1.00 (Naturvårdsverket, 2009). Haltkriterier beskriver den nivå av föroreningar i grundvattnet som ej ska överskridas från lakande föroreningar. Dessa haltkriterier är generellt halva dricksvattennormen. För KM gäller att grundvatten inom och intill området skyddas, medan det för MKM gäller att grundvatten 200 m nedströms området skyddas. Även SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten har använts (SGU, 2013). SGU har tagit fram 5 tillståndsklasser, vilka utgår från bakgrundsvärden, livsmedelverkets gränsvärden för dricksvatten, socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten, tidigare bedömningsgrunder och riktvärde för grundvatten & utgångspunkt för att vända trend (SGU, 2013). Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten sammanfaller med SGU:s klass 4 (SLVFS, 2001:30). Därav kommer vikt läggas vid ämnen som överstiger klass 4. På området finns ett dagis, och en ny detaljplan för området är under framtagande. Ramböll jämför därför nivåerna för både jord mot riktvärdet för KM och grundvatten mot C crit-gw med utgångspunkt att grundvattnet ska skyddas på området. 2.5 Representativa halter Ett områdes representativa halt är enligt Naturvårdsverket (2009) den halt som bäst representerar risksituationen i kontakt- och spridningsmedier utan att risken underskattas. Den representativa halten kan exempelvis uttryckas som en skattad medelhalt (med eller utan gardering för osäkerheter), 90-percentilen, uppmätt maximalhalt eller som UCLM (övre konfidensgräns för medelhalten) (Naturvårdsverket, 2009). UCLM 95 -halter tar hänsyn till antalet prov, deras standardavvikelse samt medelhalter och är områdets representativa halt av en förorening som områdets verkliga medelhalt med 95 % sannolikhet understiger. Detta är alltså ett konservativt mått på om området skulle kunna utgöra en oacceptabel risk eller inte. Beroende på valet av metod för uträkning av representativ halt ovan kommer ett områdes framräknade medelhalt att variera. Exempelvis är UCLM 95 -halter alltid (när det finns en variation) högre än medelvärdet. Beroende på val av beräknad representativ halt bör även begreppet felklassning förklaras. När ett förorenat område ska klassas som (1) i behov av åtgärder eller (2) ej i behov av åtgärder, så kan två typer av fel begås vid klassningen: 6

9 1. Ett område som i verkligheten är i behov av åtgärder klassas som att åtgärder inte krävs. Detta kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker. 2. Ett område som i verkligheten inte kräver åtgärder klassas som att åtgärder krävs. Detta kan leda till extra åtgärdskostnader. Dessa felbeslut kan inträffa på grund av att alla undersökningar är behäftade med osäkerheter, bl.a. orsakade av det begränsade antalet undersökningspunkter i en utredning. I miljösammanhang betraktas oftast fel av typ 1 som mer allvarliga än fel av typ 2 eftersom fel av typ 1 kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker som man inte är medveten om. Fel av typ 2 leder däremot till ökade kostnader och miljöpåverkan. Om medelvärdet av stickproverna används som representativ halt så blir sannolikheten för fel av typ 1 och 2 ungefär lika stora. För bedömning av risker för markmiljö och spridning till ytvatten bedöms medelhalten vara en rimlig representativ halt. Vid bedömning av hälso- och spridningsrisker vill man hellre undvika typ 1-fel. I dessa fall kan man istället välja att använda UCLM som representativ halt eftersom UCLM minskar sannolikheten för typ 1-fel (men på bekostnad av ökad sannolikhet för typ 2-fel). UCLM har valts som representativ halt vilket innebär en gardering mot osäkerheterna så att hälso- och spridningsriskerna inte underskattas. UCLM och medelvärdet kan jämföras på följande sätt: Sannolikheten är 95 % att den verkliga medelhalten för ett område är lägre än UCLM 95. Sannolikheten för ett typ 1-fel är då 5 %. För medelvärdet är motsvarande sannolikhet 50 % (man skulle kunna beteckna medelvärdet som UCLM 50 ). Skillnaden illustrerar hur mycket säkrare UCLM 95 är än medelvärdet då man vill undvika typ 1-fel. Det innebär således att för UCLM 90 och UCLM 80 är sannolikheten för ett typ 1-fel är då 10 % respektive 20 %. 3. Resultat 3.1 Provgropar och borrpunkter Fyra provgropar grävdes. En provpunkt var placerad vid en tidigare byggnad och materialet bestod av fyllnadsmassor ner till en betongplatta, troligtvis tidigare husgrund. Övriga provpunkter bestod av ca 0,5 m fyll ovanpå troligtvis naturlig sand. Provgroparna grävdes ner till ett maximalt djup av 4 m, och bestod av fin sand hela vägen. Ingen antydan till förändring i lagerföljd upptäcktes (bilaga 1 - fältprotokoll). Provpunkt 16RMa05:2 flyttades i fält, då förmodat urberg påträffades tidigt. Dessvärre påträffades även berg i den nya provpunkten, då lite djupare. Punkten flyttades inte ytterligare, då den bedömdes hamna antingen närmare urberget eller för långt ifrån den ursprungliga punktens placering. 7

10 3.2 Grundvatten Tre grundvattenrör installerades. I fält noterades information om installerade grundvattenrör, samt grundvattennivå före provtagning (Tabell 1). Tabell 1. Rörinformation samt grundvattennivåer Provpunkt 16RMa05:2 16RMa06 16RMa07 Rörlängd (m) 3* 5 1* Filterlängd (m) Spets (m u my) 3 4,6 0,5 Uppstick (m) - 0,4 0,5 Nivå (m u my) 18/4-16 Tomt 4,27 Tomt Nivå (m u my) 22/4-16 Tomt 4,28 Tomt *Stopp vid berg Ett grundvattenrör installerades i borrpunkt 16RMa05:2, men inget grundvatten påträffades. Dock uppfattades en doft av lösningsmedel från grundvattenröret. Vid grundvattenrör 16RMa06 var det god tillrinning av grundvatten. Placeringen av grundvattenrör 16RMa07 var besvärlig då det under marken vid provpunktens placering ska gå flertalet ledningar (bl.a. fjärrvärme, vatten, fiber m.fl.). Här fanns även urberg i dagen, vilket gjorde att det tog stopp med borren. I det installerade grundvattenröret påträffades inget grundvatten. 3.3 Analysresultat Provgropar I provgrop 16RMa02 påträffades zink i nivåer över mindre än ringa risk (MRR) på djupet 0,05-0,7 m under markytan, och i provgrop 16RMa03 påträffades kadmium i nivåer över MRR på djupet 0-0,5 m under markytan. De representativa halterna för området (dvs medelvärde och UCLM 95 ) översteg inte riktvärdet för KM för någon typ av förorening (Tabell 2). Samtliga analysresultat återfinns i bilaga 2 analysprotokoll mark. 8

11 k undersökning kv maskinisten docx Tabell 2. Resultattabell med ämnen som påträffats över laboratoriets detektionsgräns. Enhet: mg/kg DS om ej annat anges. Grönmarkerade celler indikerar att nivån för Mindre än ringa risk (MRR) överskreds. Inga halter överskred riktvärdet för KM eller MKM. JÄMFÖRVÄRDEN 16RMa04 16RMa04 16RMa03 16RMa03 16RMa02 16RMa02 16RMa01 16RMa01 16RMa 05:2 16RMa 05:2 PARAMETER MRR KM MK Min Max Medel St.dev UCLM95 M Torrsubstans (%) 95 91,8 93, ,9 96,2 97,8 97,7 87,3 94, ,8 91,64 6,39 100,44 TOC (% TS) 0,8 1,3 0,29 3,8 1,8 0,46 0,23 0,57 0,29 0,4 0,23 3,8 0,99 1,11 2,52 As ,25 1,25 1,25 5,1 3,6 1,25 1,25 2,9 0,8 0,8 0,8 5,1 1,95 1,44 3,93 Ba , , ,7 25,83 63,30 Cd 0,2 0,5 15 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,11 0,03 0,15 Co ,88 2,1 1,4 9 4,6 4,5 1,6 7,8 2,2 1,8 0,88 9 3,59 2,83 7,50 Cr ,4 7,4 4, ,7 16 7,6 6,9 3, ,33 7,88 22,19 Cu , ,3 2, ,65 9,02 21,08 Hg 0,1 0,25 2,5 0,005 0,028 0,005 0,034 0,044 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,01 0,04 0,01 0,02 0,04 Ni ,1 3,4 1,8 13 7,9 8,5 2,3 9,6 3,2 2,7 1,1 13 5,35 4,06 10,95 Pb ,5 11 2, ,1 3, ,62 5,88 15,72 V ,3 9,9 5, ,9 30 8,4 8,6 5, ,09 12,03 31,67 Zn , , ,05 49,80 117,70 Alifater >C16-C ,4 11,07 34,66 0 Summa PAH M ,025 0,025 0,025 0,025 0,072 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,03 0,07 0,03 0,02 0,05 Fluoranten 0,015 0,015 0,015 0,015 0,039 0,015 0,015 0,015 0,015 0,015 0,02 0,04 0,017 0,01 0,03 Pyren 0,015 0,015 0,015 0,015 0,033 0,015 0,015 0,015 0,015 0,015 0,02 0,03 0,02 0,01 0,03 Benso(b)fluoranten 0,015 0,015 0,015 0,015 0,044 0,015 0,015 0,015 0,015 0,015 0,02 0,04 0,02 0,01 0,03 Glödgningsförlust 1,4 2,2 0,5 6,6 3,1 0,8 0,4 1 0,5 0,7 0,4 6,6 1,72 1,92 4,37 (% TS) Glödgningsrest 98,6 97,8 99,5 93,4 96,9 99,2 99, ,5 99,3 93,4 99,6 98,28 1,92 100,93 (% TS) ph i mark 5,4 6 7,2 7,2 6,3 8,5 5,8 8 6,6 6,5 5,4 8,5 6,75 0,98 8,10 9

12 Grundvattenprov Endast ett grundvattenrör innehöll grundvatten vid provtagning (Tabell 1). ph i grundvattenprovet var 5,4 och DOC (löst organiskt kol) uppmättes till 9,3 mg/l. I grundvattnet påträffades kobolt och nickel i nivåer över haltkriterier för grundvatten (C crit-gw ) (Tabell 3). Nickel översteg även SGU:s klass 5, vilket innebär stor påverkan. Kadmium och zink överstiger SGU:s klass 2. För aromater >C10-C16, aromater >C16-C35, 1,2- Dikloretan, Tetrakloreten, bensen samt PAH-H är laboratoriets rapporteringsgräns lika med eller högre än gällande bedömningsgrunder (Tabell 3). Det går därför inte med säkerhet säga att de faktiska värdena överstiger bedömningsgrunderna. Samtliga analysresultat återfinns i bilaga 3 analysprotokoll grundvatten. 10

13 k undersökning kv maskinisten docx Tabell 3. Analysresultat. I tabellen presenteras endast de ämnen som överstiger laboratoriets rapporteringsgräns, undantaget de ämnen där rapporteringsgränsen överstiger riktvärdet Ccrit_gw RMa06 GV1A* GV1B* GV2* GV3* GV4* ph vid 20 C 5,4 Arsenik, As, filt µg/l >10 0,42 <0,1 <0,1 1 <0,1 <0,1 Barium, Ba, filt µg/l ,2 17,1 27,7 Bly, Pb, filt µg/l 5 0, >10 0,079 1,7 <1 <1 <1 <1 Kadmium, Cd, filt µg/l 2,5 0,1 0,5 1 5 >5 0,69 1,02 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Kobolt, Co, filt µg/l ,83 <0,5 1,54 <0,5 <0,5 Koppar, Cu, filt µg/l >2000 2,1 3,1 15,4 4,5 3 3,5 Krom, Cr, filt µg/l 25 0, >50 0,098 <5 <5 <5 <5 <5 Nickel, Ni, filt µg/l 10 0, >20 26 <3 <1 1,4 <1 <1 Molybden, Mo µg/l 35 - <1 <1 <1 1,4 1,5 Tenn, Sn µg/l - - <1 1,2 <1 <1 <1 Zink, Zn, filt µg/l > ,6 3,4 2,7 Alifater >C16-C35 µg/l <10 < Aromater >C8-C10 µg/l 100 0,51 <0,3 2,11 0,08 <1,8 Aromater >C10-C16 µg/l 10 <10 <0,775 <0,775 0,195 <0,775 <0,775 Aromater >C16-C35 µg/l 2 < ,2-Dikloretan µg/l 1,5 0,02 0,1 0,5 3 >3 <0.5 <1 <1 <1 <1 <1 Tetrakloreten(perkloretylen) µg/l 5 0, >10 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Bensen µg/l 0,5 0,02 0,1 0,2 1 >1 <0.1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Etylbensen µg/l 150 <1 0,1 <1 0,2 <1 <1 m,p-xylen µg/l - <0,2 <0,2 0,25 <0,2 <0,2 o-xylen µg/l - <0,1 <0,1 0,23 <0,1 <0,1 xylener summa µg/l 250 <1 <0,2 <0,2 0,48 <0,2 <0,2 PAH summa 16 µg/l - 0,088 <0,088 0,36 5,5 0,14 PAH summa cancerogena µg/l - <1 <0,035 <0,035 <0,035 3,3 0,056 PAH summa övriga µg/l - <1 0,088 <0,045 0,36 2,2 0,083 PAH-L, summa µg/l 10 <0.1 0,088 <0,015 0,34 0,057 0,033 PAH-M, summa µg/l 2 <0.2 <0,025 <0,025 0,018 1,6 0,05 PAH-H,summa µg/l 0,05 <0.3 <0,04 <0,04 <0,04 3,9 0,056 Not: Gulmarkerade värden överstiger eller är lika med C crit-gw, fetmarkerade värden är större än eller lika med SGU:s riktvärde 4-5, motsvarande klass är även den fetmarkerad. < betyder att nivån understiger laboratoriets rapporteringsgräns. *Tidigare analysresultat (Structor, 2015) 11

14 4. Riskbedömning och diskussion Jord Då inga föroreningshalter i markprover överskred riktvärden för KM bedömer Ramböll att det inte föreligger någon risk med avseende på miljö- eller människors hälsa. Detta överensstämmer med resultat från tidigare undersökningar (Structor, 2015) där inga föroreningar påträffades i nivåer över KM. Grundvatten Grundvattenprovet innehöll kobolt och nickel i nivåer över Naturvårdsverkets grundvattenkriterie, samt över vissa av SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. I tidigare grundvattenundersökning (Structor, 2015) detekterades alifater, aromater och PAH:er. Inga förhöjda metallhalter påträffades dock i den tidigare undersökningen. Det detekterades delvis olika föroreningar i denna undersökning jämfört med tidigare undersökning (Structor, 2015). Variationer sker naturligt och det kan skilja sig något över tid i ett och samma grundvattenrör. Det kan även skilja sig inom ett område. Då detta område är stort och jordprofilen är av delvis olika slag (fyllnadsmassor och sand) kan detta påverka samt det kan även finnas mer än ett källområde. Då provtagning utförts vid olika tillfällen, och eventuellt med olika metoder kan även detta ge vissa variationer. Området består av till största delen fyllnadsmassor eller naturlig sand. Då sand är ett relativt grovkornigt och homogent material transporteras vatten generellt lätt genom marken. Detta innebär att lakade föroreningarna skulle kunna transporteras från området. Det betyder att de även kan transporteras lätt in på området, om källområdet är utanför. Då inget grundvatten återfanns i två av tre grundvattenrör kunde enbart ett rör provtas. Det vore dock värdefullt att provta samtliga rör inom området och kontrollera om grundvatten runnit till de torrlagda rören. Det skulle även vara värdefullt att provta de av Stuctor tidigare installerade rör för att få en tydligare bild om föroreningssituationen fluktuerar inom området (Structor 2015). Med hjälp av inmätning av samtliga grundvattenytor skulle en indikation på om föroreningsnivåerna är högre t.ex. uppströms, eller om föroreningstypen förändras i rören. Det skulle även ge en indikation om föroreningarna härrör från ett eller flera källområden. Då fastigheten är ansluten till kommunalt VA bedöms inga personer använda vattnet på området för dricksvattenändamål. Därmed bedöms föroreningshalterna i grundvattnet ej förorsaka några akuta hälsorisker. 12

15 5. Slutsatser Ramböll bedömer att utbyggnad av dagis samt bebyggelse av bostäder kan ske på platsen då inga halter av föroreningar i marken bedöms förorsaka någon oacceptabel risk. Det är oklart varifrån föroreningarna (kobolt, nickel, alifater, aromater och PAH:er) som påträffades i grundvattnet härrör men föroreningarna i grundvattnet är dock inte av den karaktär att de riskerar förångas in i byggnader. Grundvattnet bör dock inte användas som dricksvatten då haltkriteriet för dricksvatten överskrids för några ämnen. 6. Referenser Naturvårdsverket, Generella riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, rapport SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Structor, Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm Structor, 2015a. Undersökning av mark och grundvattenförhållanden på fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm Structor, 2015b. Undersökning av grundvattenförhållanden på fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm