BUDGET ÅR 2013 EKONOMIPLAN ÅREN

Transkript

1

2

3 BUDGET ÅR 2013 EKONOMIPLAN ÅREN Innehåll 1. STRATEGIN SIBBO Förändringar i den yttre omvärlden EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomin Statsandelar Sibbo kommuns ekonomi BUDGETEN 2013 OCH EKONOMIPLANEN Befolkning Inkomstgrunderna Utgiftsgrunderna Personalen Investeringar Resultaträkning och finansieringsanalys Budgetberedningen och balanseringen av budgeten Skyldighet att täcka underskott BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Nettobudgetering Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär Uppföljning av resultatet för verksamheten och ekonomin DRIFTSEKONOMIDELEN Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Tekniska utskottet samt Byggnads- och miljöutskottet RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN FINANSIERINGSDELEN BILAGA Förteckning över kostnadsställen Bilaga 1

4

5 BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN STRATEGIN SIBBO 2025 Fullmäktige godkände år 2007 Sibbo kommuns strategi som grundar sig på visionen Sibbo Finlands mest eftertraktade. Strategin möjliggör en snabb planmässig tillväxt, förnyelse och utveckling, som genomförs innovativt med hjälp av nätverksbildning. Tillväxten kräver en stark och balanserad ekonomi som i sin tur är en förutsättning för ett tillräckligt serviceutbud och att investeringar kan göras i takt med befolkningstillväxten. Under åren har den årliga befolkningstillväxten i Sibbo varit cirka 2 procent. Vid fullmäktigeseminariet våren 2011 ändrades kommunens tillväxtmål för åren ytterligare. Som mål sattes en behärskad tillväxt på cirka 5 procent, som börjar med en tillväxt på 2 procent och slutar med en tillväxt på 8 procent. Detta betyder en något moderatare totaltillväxt än i strategin, men styr fortfarande kommunen starkt i riktning mot visionen. År 2012 har man fortsatt uppdateringen av kommunens strategi och utarbetandet av ett konkret genomförandeprogram. Genomförandeprogrammet hänför sig till den årliga ekonomiplaneringen och skapar en grund för den områdesvisa befolkningstillväxten, tomtutbudet och därmed också för investeringsplanen. Betydelsen av utvecklingsåtgärderna i strategin framhävs allt tydligare på grund av den pågående kommunstrukturreformen. Målet med reformen är en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka primärkommuner. Syftet med strategin Sibbo 2025 är just detta. Framför allt i budgetens investeringsdel kan man se en stark satsning på tillväxten. De planläggningsmässiga förutsättningarna börjar nu vara färdiga och de möjliggör infrastrukturella byggåtgärder som är en förutsättning för att tillväxtstrategin kan genomföras i praktiken. Genomförandet av planerna i investeringsdelen skapar förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt på 3 4 procent redan under de närmaste åren. Avvikande från tidigare år har man utsett strategiska fokusområden som är gemensamma för hela organisationen. De presenteras i delen Kommunstyrelsen, Allmän förvaltning och kommunens ledning. Avdelningarnas bindande mål grundar sig i sin tur på dessa gemensamma fokusområden. 1.1 FÖRÄNDRINGAR I DEN YTTRE OMVÄRLDEN Den mest betydande förändringen som påverkar kommunernas verksamhet inom den närmaste framtiden är den pågående kommunreformen. Det är frågan om en totalreform som består av en revidering av finansieringssystemet, en totalreform av kommunallagen, lagen som gäller ordnande av social- och hälsovården samt en utvärdering av kommunernas uppgifter. Landets regering har redan beslutat att följande tre primära kriterier styr förnyandet av kommunstrukturen: service- och befolkningsunderlagskriterierna arbetsplatssjälvförsörjnings-, pendlings- och samhällsstrukturkriterierna ekonomikriteriet. Kommunen bör utreda en sammanslagning ifall åtminstone ett av de tre primära kriterierna tyder på ett utredningsbehov. Kommunen kan emellertid inte stå utanför en utredning även om inga primära utredningskriterier uppfylls, ifall det annars inte kan uppnås någon funktionell helhet inom området. Enligt regeringsprogrammets mål ska kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdens strukturreform samordnas. Utgångspunkten är att ansvaret för att ordna och finansiera social- och hälsovården kvarstår hos kommunerna. Regeringen har meddelat att en proposition som gäller social- och hälsovårdens servicestruktur bereds före utgången av år 2012 och att utkastet till kommunstrukturlagen sänds på remiss till kommunerna under hösten Regeringen kommer att bedöma framstegen med kommunreformen i slutet av år

6 Statsandelssystemet förnyas i samband med kommunstrukturreformen. Målet är att systemet ska förenklas och förtydligas. De slutliga förslagen om behoven att förnya statsandelsgrunderna ska läggas fram före utgången av år Målet är att den nya statsandelslagstiftningen ska träda i kraft år Det är uppenbart att statsandelsreformen kommer att påverka den kommunala ekonomin i avsevärd grad. En del av ekonomibestämmelserna i kommunallagen har redan förnyats och de trädde i kraft sommaren Till lagen fogades även bestämmelser om ordnande av intern kontroll och riskhantering. I praktiken har bestämmelserna redan funnits till som rekommendationer av bokföringsnämndens kommunsektion, men nu får de en betydligt starkare ställning och lagens bindande kraft. Kommunernas ekonomiska omvärld kommer att förändras märkbart till följd av den ovan nämnda reformen av statsandelssystemet. En del av ändringen av de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna är de bindande rekommendationer om avskrivningstider som bokföringsnämndens kommunsektion gett och som träder i kraft i början av år Syftet med ändringen är att avskrivningstiderna för kommunernas investeringar ska ge en mera realistisk bild av kommunens ekonomiska situation och egendomens skick. Utöver de ovan beskrivna ändringarna får man inte heller glömma den europeiska ekonomi- och finanskrisens inverkan på kommunernas finansiella ställning. Tillsvidare har kommunernas finansiering varit tryggad och det har inte förekommit svårigheter i anskaffningen av finansiering. Likaså har den historiskt låga räntenivån obestridligt gynnat kommunernas finansiella ställning. För närvarande är det nästan omöjligt att förutspå de framtida årens räntenivå. Prognosinstituten utgår ändå ifrån att den rekordlåga räntenivån fortsätter åtminstone nästa år eller två år till. 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 DET ALLMÄNNA EKONOMISKA LÄGET I Finansministeriets prognos som publicerades i september 2012 förutspås bruttonationalprodukten (BNP) för innevarande år öka med 1,0 procent. Enligt ministeriet är den ekonomiska tillväxten helt beroende av den inhemska efterfrågan. År 2013 förutspås BNP också öka med 1 procent och år 2014 skulle tillväxten bli 2 procent. Ännu våren 2012 förutspådde ministeriet en något bättre ekonomisk tillväxt. Andra uppskattningar om BNP:s tillväxt för år 2012 varierar från Sampo Bankens prognostiserade nolltillväxt till Löntagarnas forskningsinstituts prognostiserade tillväxt på 1,4 procent. På motsvarande sätt varierar den uppskattade tillväxten av BNP för år 2013 mellan 1 procent och 2 procent beroende på prognosinstitut. Finansministeriets prognos bygger på antagandet att krisen i euroområdet inte förvärras och att inga nyarrangemang blir nödvändiga inom valutaområdet. Exporten torde upplivas först år 2013 då den internationella efterfrågan återhämtar sig och världshandeln förstärks. Exportökningen för år 2012 kommer att bli mindre än en halv procent. Enligt Finansministeriets prognos uppnår totalproduktionen nivån för sin förra höjdpunkt, som inföll år 2007, först under år Sysselsättningen förbättras relativt långsamt efter att tillväxten kommer igång, och man förutspår inte någon betydande minskning i arbetskraften. Arbetslöshetsgraden sjunker dock inte nämnvärt utan förutspås bli cirka 7,6 procent. Den offentliga ekonomin har fortfarande ett underskott under innevarande år, och skuldkvoten stiger till 52 procent i förhållande till BNP. Den avtagande ekonomiska tillväxten kommer framför allt att drabba statsfinansernas finansiella ställning. Åtgärder som riktas till beskattningen ökar statens skatteinkomster med ett nettobelopp på 1,3 miljarder euro år Skatteinkomsterna ökar mest av att mervärdesskattesatserna höjs med en procentenhet. Dessutom inbegriper statsbudgeten utgiftsbesparingar på 1,2 miljarder euro. Kommunernas ekonomi påverkas mest av de kommande nedskärningarna av statsandelarna. 2

7 Det allmänna ekonomiska läget Variabel 2009* 2010* 2011** 2012** 2013** (förändring i %) Produktion (volym) -8,4 3,7 2,9 1,0 1,2 Lönesumma -1,1 2,3 4,9 2,6 2,6 Inkomstnivå 4,0 2,6 2,7 3,5 2,6 Sysselsättning (volym) -2,9-0,4 1,1-0,1-0,3 Inflation 0,0 1,2 3,4 2,7 2,5 (%-enheter) Arbetslöshetsgrad 8,2 8,4 7,8 7,9 8,1 Skattegrad/BNP 42,7 42,2 42,8 42,6 43,4 Offentliga utgifter/bnp 56,1 55,5 54,0 54,3 54,7 Finansieringsöverskott/BNP -2,7-2,8-0,8-1,6-1,0 Offentlig skuld/bnp 43,5 48,4 48,5 51,9 53,5 Bytesbalans/BNP 2,0 1,4-0,4-1,0-0,9 Euribor 3 mån., % 1,2 0,8 1,4 0,8 0,9 10 års ränta, % 3,7 3,0 3,0 1,8 1,9 Källa: Finansministeriet, konjunkturöversikt, juni 2012 Källor: Finansministeriet, konjunkturöversikt, juni 2012 och september 2012 Kommunförbundet, Juhani Turkkila, september 2012 Sampo Bank, konjunkturöversikt, september 2012 Löntagarnas forskningsinstitut, september KOMMUNALEKONOMIN Det förutspås att den kommunala ekonomin kommer att försämras såväl till följd av statens åtgärder som till följd av den avtagande ekonomiska tillväxten. I samma riktning inverkar på motsvarande sätt den samtidigt ökande efterfrågan på kommunal service. Kommunförbundet förutspår även att kommunernas skuldsättning ökar samtidigt som trycket att höja skatterna ökar. Trots att skuldsättningen ökar dämpar den låga räntesatsen att ränteutgifterna stiger. Å andra sidan förutspår Kommunförbundet att kommunernas skatteinkomster kommer att öka något snabbare till följd av lönesummans moderata utveckling. Det faktum att fastighetsskatten utelämnats ur skatteintäktsutjämningen förbättrar vissa kommuners finansiella ställning. Målet för regeringsprogrammet är att öka fastighetsskattens andel av kommuneras skatteinkomster. Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md 2011* 2012** 2013** 2014** 2015** 2016** Verksamhetsutgifter sammanlagt 35,48 37,04 38,41 39,96 41,61 43,33 Löner 15,65 16,20 16,57 17,07 17,63 18,21 Övriga personalutgifter 4,67 4,82 4,93 5,09 5,23 5,37 Inköp 12,52 13,34 14,18 15,06 15,99 16,98 Övriga verksamhetsutgifter 2,64 2,68 2,73 2,74 2,76 2,77 Ränteutgifter 0,35 0,27 0,29 0,40 0,54 0,69 Investeringar 4,31 4,30 4,30 4,30 4,30 4,30 Sammanlagt 40,14 41,61 43,0 44,66 46,45 48,32 Förändring, %: Verksamhetsutgifter sammanlagt 4,8 4,4 3,7 4,0 4,1 4,1 Löner 4,3 3,5 2,3 3,0 3,3 3,3 Inköp 6,8 6,5 6,3 6,2 6,2 6,2 Utgifter sammanlagt 0,8 3,7 3,3 3,8 4,0 4,0 Källa: År 2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt basservicebudgeten (Delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning ). (Kommunförbundet, Juhani Turkkila, september 2012) 3

8 Kommunernas skatteinkomster åren , md 2011* 2012** 2013** 2014** 2015** 2016** Skatteslag Kommunalskatt 16,20 16,87 17,58 18,42 19,16 19,96 Samfundsskatt 1,67 1,30 1,34 1,34 1,48 1,28 Fastighetsskatt 1,20 1,26 1,28 1,31 1,34 1,37 Skatter sammanlagt 19,07 19,43 20,20 21,07 21,98 22,61 Förändring, %: Kommunalskatt 2,8 4,1 4,2 4,8 4,0 4,2 Samfundsskatt 18,5-22,0 3,1 0,0 10,5-13,5 Fastighetsskatt 1,9 5,3 1,6 2,3 2,3 2,2 Skatter sammanlagt 3,9 1,9 4,0 4,3 4,3 2,9 Skatteprocent, genomsnitt 19,17 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 Samfundsskatteprocent 26,0 24,5 24,5 24,5 24,5 24,5 Andel av samfundsskatt, % 31,99 28,34 29,08 28,77 28,71 22,77 Källa: År 2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt basservicebudgeten (Delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning ). (Kommunförbundet, Juhani Turkkila, september 2012) 2.3 STATSANDELAR Statsbidragen till kommunerna år 2013 uppgår till sammanlagt ca 10,7 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör 9,7 miljarder euro. Statsunderstöden ökar med cirka 180 miljoner euro från år Statsandelarna minskar bl.a. på grund av den nedskärning av statsandelen för basservicen med 125 miljoner euro som följer rambeslutet samt på grund av att det inte görs någon indexhöjning av statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Nedskärningarna av statsandelarna kommer dock att leda till att statsandelarna minskar med 500 miljoner fram till år Såsom ovan redan konstaterats kommer statsandelsreformen att träda i kraft år SIBBO KOMMUNS EKONOMI Sibbo kommuns ekonomi har hållits på en acceptabel nivå under de senaste åren. Resultatet för år 2011 uppvisade för första gången på sju år ett underskott. Resultatet försvagade något det fria kapitalets andel i balansräkningen. På motsvarande sätt stärkte dock minskningen i lånebeståndet ekonomin och kommunens finansiella ställning på lång sikt. Enligt den senaste prognosen kommer inkomsterna av samfundsskatten för innevarande år att vara betydligt lägre än vad som förutspåddes i budgeten för år Skatteinkomsterna i sin helhet förväntas dock till följd av den positiva utvecklingen av inkomsterna av fastighetsskatten att till största delen utfalla enligt budgeten. Utgiftsökningen inom driftsekonomin kommer att överskrida de budgeterade utgifterna för år 2012 med cirka 4,6 miljoner euro. Både Social- och hälsovårdsavdelningen och Bildningsavdelningen förväntas överskrida sina ursprungliga budgetar med cirka 2 miljoner euro. Utöver dessa kommer Avdelningen för teknik och miljö att överskrida sin budget på grund av urbruktagna skollokaler och oförutsebara reparationer. Såväl driftsekonomins utfall som inkomstprognoserna är dock förknippade med stora osäkerhetsfaktorer som kan förändra situationen i slutet av året. I budgeten för år 2012 utgick man ifrån att resultatet för år 2012 skulle uppvisa ett överskott på 0,4 miljoner euro. Markköpet med Helsingfors stad leder dock till att överskottet blir betydligt större än vad som uppskattades i budgeten. Till följd av dessa extraordinära intäkter uppskattas resultatet för räkenskapsperioden bli cirka 32,8 miljoner euro. Detta betyder att vi kan göra reserveringar för kommande investeringar och att kommunens finansiella ställning förbättras även under de två följande åren. Budgeten för år 2013 utgår från att årsbidraget är positivt och täcker också avskrivningarna i sin helhet. För att kommunen även i fortsättningen på sikt ska kunna ha en balanserad ekonomi bör speciell uppmärksamhet fästas vid ökningen av lånebeståndet. I praktiken betyder detta att tidsförläggningen 4

9 av investeringar blir allt viktigare. Detta mål eftersträvas framför allt med strategins genomförandeprogram. Samtidigt framhävs betydelsen av en kostnadseffektiv driftsekonomi allt mer för att finansieringen av investeringarna ska kunna stärkas genom årsbidraget. 3. BUDGETEN 2013 OCH EKONOMIPLANEN BEFOLKNING Målet för befolkningsökningen enligt kommunstrategin är att invånarantalet skulle öka med i snitt 5 procent per år. Under de senaste åren har utvecklingen varit följande: ,2 % ,1 % ,1 % ,2 % ,5 % Befolkningen uppgick i slutet av år 2011 till personer. Under de åtta första månaderna år 2012 har invånarantalet i kommunen ökat med 248 personer. Under motsvarande period år 2011 ökade invånarantalet lika mycket. Om befolkningsutvecklingen fortsätter på samma sätt som under det innevarande årets åtta första månader innebär detta att befolkningsökningen under hela år 2012 sannolikt rör sig kring 1,3 procent, dvs. en ökning på cirka 250 personer. År 2013 beräknas ökningen uppgå till cirka 2 procent. Detta skulle betyda att befolkningen i slutet av budgetåret 2013 skulle uppgå till cirka invånare. 3.2 INKOMSTGRUNDERNA Skatteinkomstökningen i Sibbo har varit gynnsam. De beskattningsbara inkomster som utgör inkomstbasen för kommunalbeskattningen i Sibbo har utvecklats cirka 2,5 3 procent snabbare än genomsnittet i landet. Det osäkra ekonomiska läget under de senaste åren har dock oundvikligen lett till att skatteinkomsterna varierat betydligt mera än under tidigare år. Arbetslöshetsgraden ligger på cirka 4 procent eller cirka 400 personer. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en inkomstskattesats på 19,25 procent. Kommunalskatten beräknas år 2013 inbringa 72,9 miljoner euro, vilket betyder 8,4 miljoner euro mera är utfallet för år 2011 och 3,7 miljoner euro mer än prognosen för år Inkomsterna av samfundsskatten beräknas ligga på samma nivå som i utfallsprognosen för år 2012 och beräknas uppgå till 3,9 miljoner euro. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en procentsats om 1,00 för allmän fastighetsskatt, 0,50 för stadigvarande boende, 1,10 för andra bostadsbyggnader och 3,0 för obebyggda byggplatser. Inkomsterna av fastighetsskatten beräknas uppgå till 6,3 miljoner euro, en ökning på cirka 0,2 miljoner euro jämfört med utfallsprognosen för år Statsandelsberäkningen har beräknats på basis av de förhandsberäkningar som man fick av staten i slutet av sommaren Indexjusteringen av statsandelarna är 2,7 procent. Skatteinkomstutjämningen, som baserar sig på uppgifter för skatteåret 2011, beräknas för Sibbos del vara 6 miljoner euro eller cirka 0,5 miljoner euro mera än år Utgående från detta uppskattas de kalkylerade statsandelarna inbringa 17 miljoner euro år 2013, dvs. 1,5 miljoner euro mindre än år Under ekonomiplaneperioden beror statsandelarna även på befolkningstillväxten, statens åtgärder och eventuella indexjusteringar. Statsandelarna beräknas bli cirka 17 miljoner euro både år 2014 och år Sibbo kommuns skattefinansiering (statsandelar och skatteinkomster) beräknas år 2012 stiga med 7 procent och år 2013 med 2,4 procent. Motsvarande siffror för samtliga kommuner är +5,9 procent år 2012 och +1,4 procent år

10 3.3 UTGIFTSGRUNDERNA Som utgångspunkt för budgeten och ekonomiplanen har bl.a. följande principer följts: Lagstadgad basservice bör ges i egen eller andras regi. Strävan är att skattesatserna hålls på den nivå som verksamheten kräver. En dämpning av utgiftsökningen inom driftsekonomin bör fortsätta. Kommunens totala personalstyrka bör hållas på samma nivå som år Kommunens egna lokaler bör användas mera effektivt. Kommande investeringsbehov och investeringarnas genomförande bör noggrant övervägas. Avgifterna bör ses över. Verksamheten bör effektiveras. Inbesparingar söks främst genom att förnya processer och strukturer. En av de största utgiftsökningarna i budgeten år 2013 är ökningen för köpta tjänster med cirka 2,9 miljoner euro. I ökningen för köpta tjänster ingår de utgifter som uppstår till följd av anslutningen till Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT). År 2013 är således det första året då HRT:s kostnader omfattar hela kalenderåret. Personalkostnaderna ökar med 2,1 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna för år 2013 uppgår till 133,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 7,7 procent jämfört med den ursprungliga budgeten för år Ökningen var 4,1 procent i jämförelse med utfallsprognosen för år 2012 och 6,6 procent i jämförelse med bokslutet för år Det största utgiftstrycket inom driftsekonomin under planeperioden kommer att ligga på social- och hälsovården och på undervisningsverksamheten. Samtidigt bör resurser även kunna avdelas för utveckling av näringslivet, markanvändningen och samhällsstrukturen. Verksamhetskostnaderna förväntas öka med cirka 3,5 procent under de närmaste åren och ett nollresultat har ställts som mål för år För att uppnå målet krävs ständiga åtgärder för att dämpa en ökning i verksamhetsutgifterna men också inkomstgrunden bör stärkas. För att inkomstgrunden ska kunna stärkas krävs det också att kommunen lyckas med sina tillväxtmål. 3.4 PERSONALEN Enligt kommunens strategi säkerställs serviceproduktionens effektivitet och mångsidighet genom att personalens kunnande utvecklas och personaltillgången tryggas. Den ordinarie personalens medelålder är 44,8 år. År 2013 avgår uppskattningsvis cirka 15 personer med ålderspension. Till följd av pensioneringar och ökat antal anställda antas personalens medelålder sjunka under de kommande åren. Under år 2011 ökade kommunens personal med 7 personer. I budgeten för år 2012 ingick anslag för sammanlagt 10 nya tjänster eller befattningar. Utskottens budgetramar förutsätter att kommunens totala personalstyrka inte ökar år Antalet ordinarie anställda har stigit från 754 personer år 2000 till 929 personer år Den ordinarie personalstyrkan i slutet av år 2012 beräknas uppgå till 935 personer. År 2012 beräknas kommunernas lönesumma växa med cirka 3,5 procent och år 2013 med cirka 2,3 procent. Sibbo kommuns budget för år 2013 räknar med en 2 procents allmän löneförhöjning. 3.5 INVESTERINGAR Under ekonomiplaneperioden är utbyggnaden och saneringen av Nickby social- och hälsostation ett av de mest betydande investeringsprojekten. Dessutom innehåller investeringsplanen en mycket betydande satsning på nya bostadsområdens infrastruktur i enlighet med kommunens tillväxtstrategi. Andra bygginvesteringar åren är byggande av ett daghem och ett tillredningskök i södra Sibbo samt nybyggnads- och saneringsarbetet i Sibbo skolcentrum. I budgeten för år 2013 uppgår bruttoinvesteringarna till 21,2 miljoner euro och nettoinvesteringarna till 15,1 miljoner euro. I bruttoinvesteringarna ingår det årliga reserverade anslaget för markköp på 1 miljon euro. Från nettoinvesteringarna har man däremot avdragit inkomsterna av försäljning av markområden som beräknas uppgå till 5,5 miljoner euro år 2013 samt eventuella statsandelar och motsvarande intäkter. 6

11 Avskrivningarna enligt plan är 6,5 miljoner euro. Den publika egendomens andel av bruttoinvesteringsutgifterna år 2013 är 6,7 miljoner euro. För saneringar har 2,3 miljoner euro reserverats. För anskaffning av lös egendom har 0,6 miljoner euro reserverats. Summan är på samma nivå som tidigare år. De totala investeringsbeloppen under planeperioden framgår av nedanstående tabell: TOTALT BU 2012 Förändringar i budgeten Budget efter förändringar BU 2013 EP 2014 EP 2015 Intäkter Kostnader Netto RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Ur finansieringssynpunkt är en balanserad budget grunden för en sund ekonomi på lång sikt. Resultaträkningen för de olika ansvarsområdena presenteras i informativt syfte på det ställe i budgeten där respektive ansvarsområde behandlas. Enligt resultaträkningen (s. 72) är inkomstfinansieringen på en acceptabel nivå under planeperioden. Problematiskt är att inkomstfinansieringen fortfarande till alltför stor del bygger på inkomsterna av försäljning av markområden. Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, är -92,5 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blir 4,6 miljoner euro sämre än i budgeten för år 2012 och cirka 2 miljoner euro sämre jämfört med utfallsprognosen för år Årsbidraget uppgår till 6,6 miljoner euro och blir 0,1 miljoner euro större än i budgeten för år Avskrivningarna uppskattas vara 6,5 miljoner euro, varvid årsbidraget räcker för att täcka avskrivningarna enligt plan. Räkenskapsperiodens resultat är sålunda klart positivt fastän överskottet endast uppgår till euro. Finansieringsanalysen (s. 89) utvisar att kassamedlen ökar från år Investeringsutgifterna, från vilka beräknade intäkter av investeringar och försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva har avdragits, uppgår till 14,5 miljoner euro. Långfristiga lån amorteras till ett värde av cirka 9,7 miljoner euro. 3.7 BUDGETBEREDNINGEN OCH BALANSERINGEN AV BUDGETEN Efter att budgetramarna gavs har man fått noggrannare prognoser speciellt vad gäller statsandelarna och skatteinkomsterna. Följande ändringar har gjorts under budgetberedningen för att kunna åstadkomma en balanserad budget: Skatteinkomsterna i sin helhet har justerats uppåt. Statsandelarna har justerats neråt. Markförsäljningsvinsterna har justerats uppåt. I övrigt bygger budgetförslaget på utskottens budgetförslag. 3.8 SKYLDIGHET ATT TÄCKA UNDERSKOTT I mom. i kommunallagen bestäms följande: I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter 7

12 tryggas. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer. Eftersom kommunens balansräkning för år 2011 visar ett ackumulerat överskott på 11,6 miljoner euro är den ovan anförda bestämmelsen i kommunallagen inte aktuell. 4. BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Kommunens ekonomiska hushållning styrs både av kommunallagen och av bokföringslagen. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen ska göras upp. Bokföringslagen innehåller för sin del bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet ska göras upp. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av en driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdel. Budgeten presenteras på detta sätt ur såväl resultaträknings- som finansieringssynvinkel. Kommunens verksamhet styrs med hjälp av driftsekonomidelen. I den uppställer fullmäktige verksamhetsmål för de olika ansvarsområdena och anvisar behövliga anslag för att dessa mål ska uppnås samt uppskattar intäkterna av skötseln av de helheter som fullmäktige har beslutat om. Driftsekonomidelen är indelad i ansvarsområden och dessa i sin tur i resultatenheter. På basis av budgetens driftsekonomidel uppgörs såväl en resultaträkning som en finansieringsanalys. Resultaträkningen utvisar hur den intäktsfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för kostnaderna för serviceverksamheten, räntor samt avskrivningar enligt plan på grund av slitage på anläggningstillgångarna. I investeringsdelen ingår investeringarna under såväl budgetåret som planeperioden. Fullmäktige godkänner anslagen och intäktsberäkningarna i investeringsdelen antingen projektgruppvis eller projektvis. Om anskaffningskostnaden för en investering beräknas fördela sig på två eller flera år godkänner fullmäktige den totala kostnadsberäkningen för investeringen. Fullmäktige granskar de totala kostnadsberäkningarna och fattar i samband med behandlingen av ekonomiplanen beslut om de årliga anslag som ska reserveras för projekten. I finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som utöver de internt tillförda medlen behövs för investeringarna och låneamorteringarna och hur finansieringsbehovet ska täckas eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det ska användas. 4.1 NETTOBUDGETERING Fullmäktige kan fördela anslag eller intäkter för ett uppgiftsområde eller del därav såsom netto- eller bruttoanslag. Vid godkännandet av budgetuppställningen har fullmäktige beslutat att anslagen fördelas enligt nettoprincipen. 4.2 BUDGETENS OCH BUDGETMOTIVERINGARNAS BINDANDE KARAKTÄR Fullmäktige beslutar hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och de andra kommunala förvaltningsorganen. Budgeten består av verksamhetsområdenas anslag, finansiella intäkter och verksamhetsmål samt av allmänna budgetmotiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Ansvarsområdenas anslag är bindande gentemot fullmäktige. Vid nettobudgetering är skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna bindande gentemot fullmäktige. Resultatenheterna åläggs att sköta uppbörden av de intäkter som finns antecknade i budgeten. Eventuella avvikelser bör klarläggas snarast genom en ändring i budgeten och senast vid bokslutet. Resultatenheterna kan utan särskilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövlig. Inkomsterna av dylik försäljning kan användas för att täcka resultatenheternas kostnader. 8

13 Fullmäktiges beslut angående budgetens bindande karaktär är följande: Driftsekonomidelen Driftsekonomidelens anslag och beräknade intäkter är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Investeringsdelen Även investeringsdelens anslag är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Resultaträkningsdelen I resultaträkningen är nettoanslaget för finansiella intäkter och kostnader bindande gentemot fullmäktige. Finansieringsdelen I finansieringsdelen är förändringen i lånebeståndet bindande gentemot fullmäktige. Verksamhetsmålen Målen under rubriken "Bindande mål" är bindande för förvaltningsorganen gentemot fullmäktige. Nyckeltalen (volymmål, ekonomimål och kvalitetsmål) är riktgivande för förvaltningsorganen. 4.3 UPPFÖLJNING AV RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Utfallet av budgetens resultat för verksamheten och ekonomin följs upp utgående från den godkända budgeten och eventuella ändringar i budgeten. Med uppföljning av resultatet för verksamheten förstås att resultatenheterna följer upp de uppställda verksamhetsmålen och deras utfall och med uppföljning av ekonomin att resultatenheterna följer upp utfallet av kostnaderna och intäkterna. 9

14 10

15

16

17 DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetens bruttoutgifter sektorvis Teknik, byggnad och miljö 13 % Förvaltning 9 % Bildning 37 % Social- och hälsovård 41 % Förvaltningen avser centralvalnämnden, revisionsnämnden och kommunstyrelsen. 11

18 12

19 DRIFTSEKONOMIDELEN Läsanvisningar Förklaring av förkortningarna BS BSP BU EP = Bokslut = Bokslutsprognos = Kommunstyrelsens budgetförslag = Ekonomiplan De mål som är bindande gentemot fullmäktige är markerade med fet stil. De övriga målen och motiveringarna är riktgivande för verksamheten eller informativa. Ändringar i verksamhetsområdenas kostnader inom driftsekonomin (1 000 euro) och tillväxtprocenten åren Förvaltning Social- och hälsovård Bildning Teknik- samt Byggnads och miljö År 2010 BS 3,4 7,1 10,8 11,7 År 2011 BS 15,1 7,7 3,8 6,5 År 2012 BU 19,1-3,6-1,8-1,9 År 2012 BSP 19,9 0,1 1,9 0,9 År 2013 BU 4,7 5,2 2,7 5,1 13

20 DRIFTSEKONOMIN Verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader Driftskostnaderna i 2013 års budget är 133,6 miljoner euro och driftsintäkterna 41 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är -92,5 miljoner euro, vilket utgör euro/invånare, då det år 2012 ser ut att bli cirka euro/invånare. Ansvarsområde BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU Centralvalnämnden Intäkter Kostnader Netto Revisonsnämnden Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Social- och hälsovårdsutskottet Intäkter Kostnader Netto Bildningsutskottet Intäkter Kostnader Netto Tekniska samt Byggnads- och miljöutskottet Intäkter Kostnader Netto Sammanlagt Intäkter Kostnader Netto

21 VERKSAMHETSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreterare Peter Stenvall BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter 0 25,3 50,6 50,6 0,0 Verksamhetens kostnader 0-28,9-81,0-81,0 0,0 Verksamhetsbidrag 0-3,5-30,4-30,4 0,0 Verksamhetens utgifter, ändrings-% -100,0 #JAKO/0! Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% -17,8 #JAKO/0! Verksamhetsbidragets ändring i euro Invånare Nettoutgifter euro/invånare -0,19-1,60-1,60 0,00 Verksamhetens kostnader ,7 0,0 Löner och arvoden ,6 0,0 Övriga lönebikostnader -1-10,8 0,0 Övriga lönebikostnader Personalkostnader ,4 0,0 Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster -8-15,9 0,0 Köp av tjänster ,9 0,0 Material, förnödenheter och varor -1-3,4 0,0 Understöd Hyror 0 0,0 0,0 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens intäkter ,6 0,0 Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Europaparlamentsval förrättas år

22 VERKSAMHETSOMRÅDE: REVISIONSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: REVISION BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 euro Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 7,9 11,5 27,6 14,5 0,43 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 7,9 11,5 27,6 14,5 0,43 Verksamhetsbidragets ändring i euro Asukkaat Resultat euro/invånare -2,0-2,2-2,5-2,5-2,4 Revisionsdagar euro/revisionsdag Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Verksamhetsmål år 2013 Kommunens förvaltning och ekonomi år 2013 granskas i enlighet med kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga. Antalet lagstadgade revisionsdagar uppgår uppskattningsvis till 35. Därtill kommer nämndens sekreteraruppgifter och eventuella köpta sakkunnigtjänster. Revisionsnämndens mål är att sammanträda 11 gånger om året. Revisionssammanslutningen avger skriftliga och muntliga rapporter till nämnden enligt behov. Efter granskningen av bokslutet avges en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsnämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till fullmäktige. Revisionsnämnden bereder och utarbetar ett förslag till val av revisor och avger det till fullmäktige. 16

23 VERKSAMHETSOMRÅDE: KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektör Mikael Grannas BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intä Verksamhetens kostnader Verksamhetens kos Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 4,8 15,1 19,1 19,9 5,4 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 135,0 15,9-159,8-197,1 185,3 Verksamhetsbidragets ändring i euro Avskrivningar enligt plan Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal årsverk 54,1 61,7 63,5 63,5 69,8 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Pers.ersättningar 36 Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader #VIITTAUS! Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter

24 Verksamhetsidé Kommundirektören leder kommunens organisation utgående från de direktiv som fullmäktige och kommunstyrelsen fastställer. Centrala förändringar i omvärlden åren Sibbo kommun är en tillväxtkommun med en allt livligare inflyttning. Nya bostadsområden tas i bruk i takt med att fastställda planer möjliggör detta. Kommunen satsar årligen 6 8 miljoner euro på att bygga ut infrastrukturen i nya bostadsområden. Denna satsning möjliggör en årlig tillväxt på nya invånare inom de närmaste åren. Under de senaste åren har det försvagade inkomstunderlaget och de ökade driftskostnaderna förorsakat bekymmer. Kommunens viktigaste inkomstkälla är inkomstskatten, som i Sibbo utgör över hälften av kommunens alla inkomster. Inkomstskatterna minskade såväl år 2010 som år De minskade skatteinkomsterna är fortfarande en följd av annekteringen. Samtidigt ökade befolkningen med 1,2 procent år 2010 och med 1,5 procent år Även arbetslösheten har förblivit låg (i genomsnitt under 5 procent). Det minskade inkomstskatteutfallet skulle inte vara något problem ifall vi hade anpassat vår kostnadsutveckling till våra inkomster. Tyvärr ökade våra nettokostnader med 6,0 procent år 2010 och med 6,8 procent år 2011 samtidigt som de kommunala kostnaderna i Finland ökade med i genomsnitt 4,0 4,5 procent årligen. Samtidigt drar staten ner på statsandelarna till kommunerna och samfundsskatten förutspås minska till följd av dåliga konjunkturutsikter. Vi har följaktligen ett mindre ekonomiskt spelrum och det bör påverka vår kostnadsstruktur. Vårt mål är en stram men realistisk budgetering och en god ekonomiuppföljning. Beredningen av kommunstrukturreformen som inleddes sommaren 2011 har nått det skedet att under hösten 2012 görs en förhandsutredning om metropolområdet, i vilken också Sibbo deltar. I början av budgetåret ska det nya fullmäktige ta ställning till förhandsutredningens resultat och rekommendationer samt besluta om vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas. Kommunen bör aktivt delta i kommunstrukturprocessen med det huvudsakliga målet att trygga och utveckla servicen till kommuninvånarna. Gemensamma strategiska fokusområden för hela organisationen år 2013 Kommunstrukturreformen kräver att Sibbo kommun vidtar aktiva åtgärder för att bevaka kommuninvånarnas intressen. Utöver detta utvecklar kommunen sitt samarbete med de övriga KUUMAkommunerna och deltar aktivt i utvecklingen av markanvändningen, boendet, trafiken, servicen och konkurrenskraften i metropolområdet. Organisationens verksamhet utvecklas mot kundorientering och avtalsstyrning med små, snabba och pragmatiska steg. Hela personalen uppmuntras att delta i utvecklingsarbetet. Utgående från kommunens gällande strategi har följande gemensamma strategiska fokusområden valts ut för organisationen: Verksamhetens effektivitet Kundorientering Organisationens gemensamma värden och verksamhetsmetoder samt en välmående personal. De bindande verksamhetsmålen som valts ut för att utveckla de ovan nämnda fokusområdena presenteras nedan i samband med varje enskild avdelning. Strategiskt fokusområde Åtgärd Tidtabell Eftersträvad nytta och/eller utvärdering av genomförandet Mätare som uppföljs årligen Intressebevakning Kommunen deltar aktivt i kommunstrukturreformen Bästa möjliga struktur för att trygga kommuninvånarnas service 18

25 Utveckling av organisationens verksamhet Utvecklingsåtgärder genomförs Lyckade utvecklingsåtgärder Bindande mål för år 2013 Bindande mål Åtgärd Mätare En balanserad ekonomi Budgetdisciplin Budgeten hålls på nettonivå. Strategin genomförs. Kommunens strategi uppdateras. Strategin Sibbo 2025 har uppdaterats. Kommunens ledning BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intä Verksamhetens kostnader Verksamhetens kos Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% -3,4-21,3 19,3 19,3-2,7 Verksamhetens utgiftsökning i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 1,4 2,6 2,5 2,5 1 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk RESULTATENHET: EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna-Marja Jokinen Verksamhetsidé Ekonomi- och förvaltningscentralen stöder fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande avdelningarna i skötseln av deras uppgifter. Ekonomi- och förvaltningscentralen producerar kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltnings- och it-tjänster samt ansvarar för styrningen av kommunens förvaltning och ekonomi och för dess gemensamma riktlinjer. Dessutom ansvarar centralen för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter och för den gemensamma kundservicen till externa kunder. Centrala förändringar i omvärlden åren Ekonomi- och förvaltningscentralens tjänster bör i allt högre grad motsvara efterfrågan. Under planeperioden centraliseras producerandet av ekonomitjänster till enheten Ekonomitjänster. Målet är att samtidigt utveckla den ekonomiska informationens tillförlitlighet och kvalitet så att den bättre än för närvarande betjänar beslutsfattandet och serviceproduktionen. Förändringen stärker framför allt styrningen och kontrollen av kommunens helhetsekonomi. Eftersom kommunerna befinner sig i en föränderlig situation bör den proaktiva kommunikationen svara på kommuninvånarnas och beslutsfattarnas behov. Även informationssamhället ställer allt högre krav på kommunikationen och den elektroniska servicen. Den ökade användningen av elektroniska tjänster skapar också spelrum inom den allt stramare kommunalekonomin. 19

26 Strategiska mål för åren Strategiskt fokusområde Åtgärd Tidtabell Eftersträvad nytta och/eller värdering av genomförandet Mätare som uppföljs årligen ICT-servicen Ekonomiförvaltningen Personalförvaltningen Kundbetjäningen Kommunens image Behoven av informationshantering ökar i takt med att antalet kommuninvånare och ärenden som ska behandlas ökar. Detta ställer krav på ärende- och informationshanteringssystemen samt ärendehanteringspraxisen. Rationaliseringseffekter söks i interkommunalt samarbete. Beskrivning av helhetsarkitekturen utarbetas enligt riksomfattande standarder. Datasäkerheten utvecklas i en nationellt standardiserad riktning. Budgeteringen, rapporteringen, uppföljningen och prognostiseringen utvecklas. Praxisen inom personalförvaltningen utvecklas och förenhetligas. Den gemensamma kundbetjäningen utvidgas. Arbetsprocesserna inom kundbetjäningen effektiveras. Potentiella samarbetspartner söks. Kommunens interna och externa information förbättras ICT-basservicens kostnadseffektivitet förbättras. Dataförvaltningen effektiveras Ledningen och beslutsfattarna får tillförlitliga uppgifter i god tid Arbetsgivarprofilen stärks vilket medför att tillgången till behörig personal underlättas och personalens engagemang förbättras Kundprocesserna sköts i allt större utsträckning av Infon Kommuninvånarna, personalen, inflyttarna, företagarna och andra intressentgrupper får bättre tillgång till information och större möjlighet att påverka verksamheten. Likaså förbättras kommunens anseende. 20

27 Bindande mål år 2013 Bindande mål Åtgärd Mätare Arbetsfördelningen mellan Ekonomitjänster och avdelningarna förtydligas och samarbetet intensifieras. Ekonomiförvaltningens rapportering som utgör ett underlag för beslutsfattandet förbättras. En god förvaltningssed utvecklas och riskhanteringspraxisen stärks. Personalens befattningsbeskrivningar förtydligas. Kontrollen av It-tjänster förbättras. Kundbetjäningen och kommunikationen utvecklas. Personalens välmående främjas och sjukfrånvaron minskas. Bedömningen av arbetets svårighetsgrad uppdateras. Personalens tvåspråkighet stöds. Kommunens ägarpolitik och ägarstrategi förtydligas. Processbeskrivningarna utarbetas och arbetsfördelningen uppdateras. Ibruktagandet av ett mätverktyg för ledningen bereds. Personalen, speciellt avdelningscheferna och resultatenhetscheferna, utbildas i ekonomiförvaltning. Utbildning om förvaltningsförfarandet ordnas och anvisningarna kompletteras utgående från enkäten om intern kontroll och riskhantering som utfördes hösten Hela personalens befattningsbeskrivningar uppdateras och överförs i elektronisk form. Interna it-avtal tas i bruk och verksamhetsprocesserna beskrivs. En utredning och åtgärdsförslag utarbetas om hur Infos verksamhet kunde utvecklas och utvidgas. Satsningar görs för att ordna tillställningar som främjar personalens välmående. Ingripande i missförhållanden effektiveras och återgången till arbetet efter en lång sjukledighet främjas med hjälp av individuella åtgärder. Bedömningen av arbetets svårighetsgrad för den personal som omfattas av AKTA-avtalet inleds. Språkkurser ordnas för kommunens personal t.ex. i samarbete med medborgarinstitutet. Möjligheten till utbildning erbjuds utanför arbetstiden. Ägarpolitiska principer och anvisningar bereds. Beskrivningarna och arbetsfördelningen har gjorts. Mätverktyget är i bruk. Minst två utbildningsdagar har ordnats och anvisningarna har förbättrats. Hela personalens befattningsbeskrivningar har uppdaterats. Avtalen har tagits i bruk och processerna har beskrivits. Besluten har fattats utgående från utredningen. Antalet sjukfrånvaron mindre än 14,7 dagar/person. 75% av AKTApersonalens bedömningar av arbetets svårighetsgrad har gjorts. En finsk och en svensk språkkurs per termin har ordnats. Fullmäktige har beslutat om innehållet i anvisningarna och principerna. 21

28 Den externa kommunikationen effektiveras. Verksamheten för avdelningarnas informationsansvariga effektiveras. Antalet pressmeddelanden och övriga meddelanden har ökat jämfört med föregående år. Ekonomi- och förvaltningscentralen BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intä Verksamhetens kostnader Verksamhetens kos Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% -2,8 14,7 3,8 5,1 4,9 Verksamhetens utgiftsökning i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 36,2 40,8 40,7 40,7 48,5 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk IT-verksamhet BS 2010 BS 2011 BU 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intä Verksamhetens kostnader Verksamhetens kos Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% -11,9 21,3-3,8 1,6 Verksamhetens utgiftsökning i euro RESULTATENHET: UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Utvecklingsdirektören Verksamhetsidé Utvecklings- och planläggningscentralen verkar direkt under kommunens ledning som en planeringsenhet för markanvändning och trafik. Till centralens uppgifter hör också skötsel av markpolitik, fastighetsbildning, mätnings- och GIS-ärenden samt ärenden som berör näringspolitik och turism. Centralen följer aktivt med förändringar i omvärlden och kan effektivt reagera på dem. Centrala förändringar i omvärlden åren Kommunens strategi som hänför sig till Generalplan för Sibbo 2025 och godkänts av fullmäktige grundar sig på en kraftig tillväxt. Strategins mål för befolkningstillväxten preciserades vid fullmäktigeseminariet våren Målet innebär stora utmaningar för skötseln av markpolitiken, den strategiska planeringen och markanvändningsplaneringen samt ordnandet av kollektivtrafiken. Att öka kommunens arbetsplatssjälvförsörjning är också en central utmaning för hela kommunen. Genom en god planering försäkrar man att genomförandet av strategin framskrider balanserat och behärskat genom att beakta kommunens ekonomi- och personalresurser. Fullmäktige har satt upp målet att skapa förutsättningar för en genomsnittlig årlig tillväxt på 5 procent under åren Strategiska mål för åren Kundorientering är ett centralt värde som styr Utvecklings- och planläggningscentralens verksamhet. I planeringsprocessen lyssnar centralen aktivt till invånarna, företagarna, föreningarna och andra intressenter genom att utnyttja olika metoder för interaktion. Även förtroendevalda garanteras en möjlighet att delta i planeringsprocessens olika skeden så att beslutsfattarna har tillgång till en väl beredd information då beslut ska fattas. 22

29 Fokusområdet markanvändning, boende och trafik Genom planläggning skapas förutsättningar för att utveckla kommunen och bygga upp en god livsmiljö. I enlighet med de mål som kan härledas ur kommunens strategi och Generalplan för Sibbo 2025 samt målen för främjande av kollektivtrafiken och dämpande av klimatförändringen kommer planläggningen att fokusera på komplettering av samhällsstrukturen och planering av nya områden som stöder sig på kollektivtrafik. Årligen inleds utarbetandet av 1 2 bydelgeneralplaner. I samarbete med regionförvaltningsmyndigheterna letar man aktivt efter nya verksamhetsmodeller för planläggningen så att det skulle bli möjligt att på ett genuit sätt förtäta byarna och utveckla deras service. En projektby utses där man på ett genuint sätt kan förtäta bebyggelsen utan att tillämpa stomlägenhetsprincipen. För att leda projektet behövs en byplanerare som har totalansvaret för genomförandet av projektet. Utvecklings- och planläggningscentralen deltar aktivt i regionala nätverk och bidrar sålunda till den krävande utvecklingen av metropolområdet. Planeringen av markanvändningen förs fram på ett samordnat sätt på alla nivåer allt från regionalt samarbete och planering till generalplanering och detaljplanering. Den hållbara kommunutvecklingens krav på den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetens treenighet ställer avsevärda krav på ett omfattande samarbete över förvaltningarnas gränser. Social hållbarhet Det sociala hållbarhetskravet beaktas i planeringsprocesserna. Beträffande nya områden är målet en balanserad ålders- och socialstruktur och en struktur som stöder gemenskap och ett gott urbant liv. I områdena garanteras möjligheten till ett mångsidigt bostadsutbud och olika slags boendeformer. Genom tomternas prissättning försöker man även skapa en bostadsproduktion till rimligt pris i områdena. Man undviker uppkomsten av ensidiga bostadsområden. Då gamla områden blir tätare och kompletteras lyssnar man aktivt till hur invånarna önskar utveckla sina områden. Nytt byggande och förtätning bör ge mervärde till de nuvarande invånarna till följd av bättre service, förbättrad kollektivtrafik och rekreationsmöjligheter. Då områden planeras är det ytterst viktigt att den åldrande befolkningen och små barn tas i beaktande. Sibbo kommuns tillväxtmål förutsätter förmåga till tolerans och gemenskap då befolknings- och språkgrupper blandas ihop och förändras. Ekonomisk hållbarhet Beredningen av ett genomförandeprogram för markanvändningen som påbörjades för att kontrollera tillväxten och dess finansiering fortsätter på Utvecklings- och planläggningscentralen. Genomförandeprogrammet blir en väsentlig del av beredningen och utarbetandet av budgeten. Programmet utarbetas för tio år och uppdateras årligen. Genomförandeprogrammet för markanvändningen är ett centralt arbetsredskap i genomförandet av strategin. Kommunen idkar en aktiv markpolitik. Råmark skaffas i huvudsak i enlighet med markanskaffningsprogrammet. Vid anskaffningen av råmark används de metoder som nämns i det markpolitiska programmet. Detaljplaner utarbetas i huvudsak på kommunägda marker. Olika slag av avtal som ansluter sig till markanvändningen utarbetas med markägare och andra samarbetspartner i enlighet med principerna i det markpolitiska programmet. Genom avtalen binds markägarna till utbyggnadstidtabeller och till en överenskommen kvalitetsnivå och projektens totalekonomiska lönsamhet säkerställs. Tomter överlåts planmässigt i enlighet med tomtöverlåtelseprogrammet (jämnt och uppskattningsbart inkomstflöde). Ekologisk hållbarhet Värdefulla naturområden lämnas utanför byggandet och bevaras som stora enhetliga helheter. Genom att komplettera den befintliga samhällsstrukturen och skapa nya urbana miljöer kan man trygga stora sammanhängande natur- och landsbygdsområden. En dialog och växelverkan mellan nya områden och landsbygden stöds. 23

30 Satsningar på att utveckla Sibbo storskog som ett utfärds- och friluftsområde görs i samarbete med Forststyrelsen, grannkommunerna och andra intressegrupper. Forststyreslen har inlett en planering av skötseln och användningen av Sibbo storskog och Sibbo kommun deltar i detta arbete. Kollektivtrafik Sibbo kommun deltar aktivt i regionala trafikprojekt som gäller utveckling av infrastruktur, trafiksäkerhet, kollektivtrafikservice och biljettsystem. Sibbo kommun och Samkommunen Helsingforsregionens trafik planerar i samarbete med trafikanter och invånare ett lokalt linjenät. En utredning om olika sätt att ordna trafiken i Sibbo och en linjenätsplan färdigställs år Genom att utveckla linjenätsstrukturen och utbudet på kollektivtrafikservicen tryggas möjligheterna för människor i olika ålder att röra sig och tillgången till servicen, och kollektivtrafikens ekonomiska effektivitet och konkurrenskraft i förhållande till personbilstrafiken förbättras. Utveckling av näringsverksamheten och turismen Sibbo kommun ser skärgården som en stor möjlighet för sin image och företagsverksamheten, och utreder fortsättningsvis möjligheterna att utveckla skärgården och naturturismen. Utveckling av näringsverksamheten: Företagsverksamheten inom de olika servicebranscherna görs mångsidigare. Nya teknologiföretag uppmuntras att etablera sig i kommunen. Turismen utvecklas genom nätverkssamarbete. Företagens kunnande utnyttjas i utvecklingen av serviceproduktionen och företag används som utvecklingspartner. En bedömning av konsekvenserna för företagen inkluderas i beslutsfattandet. Spetskluster utvecklas genom regionalt samarbete. Strategiskt fokusområde Åtgärd Tidtabell Eftersträvad nytta Kundorientering Verksamhetens effektivitet Gemensamma värden och verksamhetsmetoder samt en välmående personal Deltagande på webben utvecklas som en del av planläggningsprocessen. Såväl den interna som den externa informationen utvecklas. Personalens arbetsbeskrivningar och kunnande uppdateras (TVA) och behovet av fortbildning kartläggs. Planläggningsprogrammet genomförs enligt planerna. Genom fortbildning garanteras personalen en möjlighet att upprätthålla och utveckla yrkesskickligheten Nya processer och metoder för interaktion har utvecklats. Beslutfattandet en del av interaktionsprocesserna En rättidig produktion av information och öppenhet har garanterats i planeringsprocessen Utvecklings- och planläggningscentralen kan uppnå såväl sina volymmål som sina kvalitetsmål inom ramen för verksamhetsplanen och budgeten Kommunen har en tillräcklig planreserv både för boendets och för näringslivets behov En motiverad och välmående personal 24

31 Sibbos varumärke förbättras. Grundläggande verksamhet bedrivs för att göra Sibbo till en av de mest intressanta kommunerna i Finland Sibbo är en av de 20 mest intressanta kommunerna i Finland. Bindande mål år 2013 Bindande mål Åtgärd Mätare Områden som är viktiga med tanke på kommunens tillväxt planläggs. Turismen utvecklas. Kundservicen utvecklas. Centralen deltar i projektet Kulturkorridoren i Nickby. Samarbetet med enheten Mätning och fastigheters intressegrupper förbättras. Kundservicen beträffande GISmaterialet förbättras och verksamheten effektiveras. Snabb linjetrafik utvecklas. En delgeneralplan för Sibbesborg utarbetas. Nickby utvecklas. En gemensam marknadsföring av turismen utreds. Deltagande på webben utvecklas som en del av planläggningsprocessen. Samarbetet med enheten Kulturtjänster utvecklas. Kommunens GIS-material omvandlas till det allmäneuropeiska plankoordinatsystemet och höjdsystemet. Kommunen skaffar ett nytt GISsystem. Alternativ för att genomföra hållplatsarrangemang vid Borgå motorväg utreds. Utarbetandet av delgeneralplanen för Sibbesborg har inletts. Detaljplaner utarbetas. Nätverksbildning Pilotprojekt om webbaserat verktyg för kartförfrågningar (SADe*/Harava) Projektet inkluderas i planeringen av Ådalen. Det mest använda materialet har omvandlats. Ett beslut om vilket system som ska skaffas har fattats. Hållplatsarrangemang har utretts och beslut om fortsatta åtgärder har fattats. *) SADe = Sähköisen asioinnin ja demokratian vauhdittamisohjelma (Program för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati) Nyckeltal BS 2011 BU 2012 BS-prog- BU 2013 nos 2012 Volymmål Detaljplaner, nya områden, ha ,2 217 Detaljplaneändringar, st Bydelgeneralplaner, st Strategiska delgeneralplaner, st Beslut om tomtförsäljning, st Ekonomimål Markanskaffning, ha Markförsäljning, ha

32 Utvecklings- och planläggningscentralen BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intä Verksamhetens kostnader Verksamhetens kos Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 37,3 35,9 50,5 50,5 8,0 Verksamhetens utgiftsökning i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 16,6 18,3 20,3 20,3 20,3 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk

33 VERKSAMHETSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTET ANSVARSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ANSVARSPERSON: Social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko BS 2010 BS 2011 BU 2012 BSP 2012 BU 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intä Verksamhetens kostnader Verksamhetens kos Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 7,1 7,7-3,6 0,1 9,2 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 7,1 7,3-4,5-0,2 11,7 Verksamhetsbidragets ändring i euro Avskrivningar enligt plan Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 315,69 333,3 311,3 311,3 0 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk #JAKO/0! Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Pers.ersättningar Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader #VIITTAUS! #VIITTAUS! #VIITTAUS! Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter

34 Verksamhetsidé Social- och hälsovårdsutskottets uppgift är att tillsammans med de andra förvaltningarna främja hälsa och välfärd samt förhindra utslagning genom att öka individernas och familjernas arbets- och funktionsförmåga samt minska hälsoproblem och hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna. Uppgiften förverkligas genom att planmässigt påverka förutsättningarna för hälsa och välfärd, såsom levnadsvanor, levnadsförhållanden och livsmiljö och se till att servicen fungerar och det finns tillgång till service. Social- och hälsovårdsservicen är verkningsfull och kostnadseffektiv. Den ordnas kundorienterat genom att öka kundens valfrihet och delaktighet, samarbeta med andra aktörer och utnyttja teknikens och den elektroniska kommunikationens möjligheter. Centrala förändringar i omvärlden Riktlinjerna i strategin Sibbo 2025 Kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdens strukturreform Processorganisationen enligt livscykelmodellen fördjupas. Den nationella lagstiftningsreformen inom social- och hälsovården Södra Finlands KASTE-projekt ESTER som gäller att minska skillnaderna i hälsa och välfärd; delprojekt: o Information som stöd för beslutfattandet, rapportering och förhandsbedömning (regional hälso- och välfärdsundersökning (ATH), elektronisk välfärdsberättelse och bedömning av konsekvenser för människan (IVA)) o Unga utslagna o Utökande av kompetens i socialarbetet inom läkarutbildningen o Passion för livet, stödverksamhet för äldre o Projekt om framtidens hemvård Personalens kompetens och välbefinnande Stödtjänster utvecklas i samarbete med Ekonomi- och förvaltningscentralen. o Verksamhetssätten beträffande centraliseringen av ekonomin förankras. o Rapporteringen och uppföljningen fördjupas med hjälp av jämförelsetal. o Pilotförsök kring kostnadsberäkning och produktifiering inom hälsovården. Strategiska tyngdpunktsområden Kundorientering Enhetliga servicehelheter och effektiva verksamhetsmodeller Resurser Den mest verkningsfulla socialoch hälsovårdsservicen Mångprofessionellt samarbete och partnerskap Samhörighet, delaktighet och likvärdighet Förebyggande verksamhet, tidigt stöd och ingripande 28