BUDGET 2014 Ekonomiplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016"

Transkript

1 BUDGET 2014 Ekonomiplan

2

3 BUDGET FÖR ÅR 2014 EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Innehåll 1. STRATEGIN SIBBO Förändringar i omvärlden EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomin Sibbo kommuns ekonomi BUDGETEN 2014 OCH EKONOMIPLANEN Befolkning Inkomstgrunderna Utgiftsgrunderna Personalen Investeringar Resultaträkning och finansieringsanalys Budgetberedningen och balanseringen av budgeten Skyldighet att täcka underskott BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Nettobudgetering Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär Uppföljning av resultatet för verksamheten och ekonomin DRIFTSEKONOMIDELEN Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Tekniska utskottet/byggnads- och miljöutskottet RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN FINANSIERINGSDELEN

4

5 BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN STRATEGIN SIBBO 2025 Kommunstrategin Sibbo 2025 uppdaterades år 2013 och fullmäktige godkände uppdateringen Strategin grundar sig på visionen Sibbo Finlands mest eftertraktade. Sibbo är en oas i huvudstadsregionen som erbjuder en gemenskaplig boende- och fritidsmiljö samt förutsättningar för framgångsrikt företagande. Invånarna och företagarna i Sibbo är aktiva och initiativrika människor som samarbetar med varandra. Kommunorganisationens verksamhet bygger på följande värdegrund: Tjänstvillighet Sibbo prioriterar kundorientering i all sin verksamhet. Sibbo är en snabb och flexibel kommun. Sibbo vårdar sina interna kundrelationer. Öppenhet Sibbos information är tidsenlig och tvåspråkig. Sibbos verksamhet är transparent. Sibbo är en bra och pålitlig aktör och samarbetspartner. Uppfinningsrikedom Ständig utveckling är en del av Sibbos vardag. Sibbo är känt för kreativa och modiga lösningar. Tillväxtmål och ekonomiska mål under strategiperioden: Invånare Genomsnittlig tillväxt/år 2013: ca tillväxt ca 2 3 % ( ) 2017: ca tillväxt ca 4 5 % ( ) 2020: ca tillväxt ca 5 % ( ) 2025: ca Resursfördelningen baserar sig på kommunens helhetsfördel, avdelningarnas behov är olika vid olika tidpunkter. Finansieringen av driftsekonomin baserar sig på skatteinkomster, statsandelar och avgiftsinkomster, inte på försäljning av egendom. Investeringsfinansieringen är på lång sikt hållbar. 1

6 Strategiska fokusområden: - Markanvändning, boende och trafik - Strategisk grund för serviceproduktionen: Kundorienterade tjänster är faktorer för tillväxt. Sibbo involverar kunderna, serviceproducenterna och personalen, men beaktar individens eget ansvar. Sibbo producerar tjänsterna tillsammans med andra kommuner, den privata sektorn och tredje sektorn individuellt. Sibbo skapar vi-anda och eftersträvar gemenskap och social harmoni. Sibbo är lyhörd för förändringar av behoven och nya verksamhetssätt förebygger genom växelverkan och söker nytt. Sibbo är på väg mot en 24/7-service som är oberoende av tid, plats och redskap. Markanvändning, boende och trafik (MBT): Sibbo erbjuder mångsidiga bondealternativ och Sibbos natur- och landskapsvärden är en källa till välbefinnande bland kommuninvånarna. Sibbo planlägger i främsta hand på kommunägda marker. I början av planeringsperioden ligger byggandets huvudvikt på Nickby och Tallmo och i slutet av planeringsperioden på södra Sibbo (Söderkulla-Majvik). Tätortsområdena i Sibbo formas till socialt balanserade områden med en tät struktur som stöder sig på kollektivtrafiken och i Nickby på spårtrafiken. Byarna i Sibbo utvecklas tillsammans med byborna med hjälp av byplaner. Sibbo kommun främjar aktivt produktionen av hyresbostäder. Näringslivet: Hela kommunorganisationen främjar företagens verksamhet, etablering och utveckling i området genom snabb och smidig service. Sibbo kommun har ett tidsenligt näringsprogram som styr näringslivets utveckling och möter kommunens tillväxtmål. Genom markanskaffning och planläggning garanteras en tillräcklig tomtreserv för att utöka antalet arbetsplatser. Målet är att fördubbla antalet arbetsplatser i Sibbo fram till år 2025, >

7 Strategiska mål för fullmäktigeperioden I samband med uppdateringen av strategin godkände fullmäktige följande strategiska mål för organisationen för fullmäktigeperioden: Kundorienterade kommuntjänster som främjar välbefinnandet och hälsan Utveckling av kundservicen i hela organisationen. Hantering av kundrespons Invånarorienterade produktfamiljer över avdelningsgränserna Mätbara modeller för effekter och produktion Kostnadsstrukturen klar. Ständig förbättring Alla anställda är förpliktade att utveckla det egna arbetet och den gemensamma verksamheten. Vi lämnar bekvämlighetszonen och tar små snabba steg för att utveckla verksamheten i den riktning som ledningen bestämt. S.k. grytlocksprincip inom ekonomin Högst en inflationsjusterad nolltillväxt för utgifter, ökningen av kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin överstiger inte skatteinkomsterna. Driftsekonomins kostnader per invånare överstiger inte medeltalet i Nyland. Verksamhetsutgifterna täcks med verksamhetsintäkter, skatter och statsandelar. Inkomstfinansieringen för investeringar fördubblas från och med Årsbidraget täcker avskrivningarna enligt plan. Lyftkranar till Sibbo Byggandet inleds. Flexibilitet för att finna lösningar som möjliggör ett snabbare och mera kostnadseffektivt byggande Tillräckligt tomtutbud till försäljning. De strategiska målen för avdelningarna och de bindande årsmålen som härleds ur dem grundar sig på de ovan nämnda målen för fullmäktigeperioden. Sambandet mellan de strategiska målen för fullmäktigeperioden och målen för avdelningarna framgår av tabellen som bifogas budgeten. Utvecklingen av nyckeltalen i budgeten och bokslutet mäter hur de strategiska målen för fullmäktigeperioden uppnås. Beslut om nyckeltalen och mätarna för avdelningarna har fattats av de utskott som ansvarar för respektive verksamhetområde. De gemensamma nyckeltalen för hela kommunen och deras utveckling presenteras i början av budgeten. Till vissa nyckeltal som berör hela kommunen bifogas även jämförelseuppgifter för Nylands och andra kommuners del. Nyckeltalens och mätarnas koppling till de strategiska målen samt deras presentation utvecklas vidare under år

8 STRATEGISKA MÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN Sammandrag av avdelningarnas strategiska mål. Vissa mål kan placeras under flera övergripande mål. KUNDORIENTERADE KOMMUNTJÄNSTER STÄNDIG FÖRBÄTTRING S.K. GRYTLOCKSPRINCIP LYFTKRANAR TILL SIBBO SOM FRÄMJAR VÄLBEFINNANDET INOM EKONOMIN OCH HÄLSAN Social- och hälsovårdsväsendet Alla avdelningar/kd Alla avdelningar/kd Teknik- och miljöväsendet Förebyggande, tidigt stöd Cheferna på mellannivå Ett anpassningsprogram utarbetas. Investeringsprogrammet för 10 år och ingripande stöds i den rådande Resultaten syns i budgeten kompletteras så att det blir ett verksamhetsmiljön. prioriterat och motiverat investerings- Mångprofessionellt samarbete Budgetdisciplin program. och partnerskap Social- och hälsovårdsväsendet De mest verkningsfulla social- Teknik- och miljöväsendet Utvecklings- och planläggnings- Enhetliga servicehelheter och och hälsovårdstjänsterna Kostnadsuppföljningen för avdel- centralen effektfulla verksamhetsmodeller ningens interna redovisning Planläggningsprogrammet Bildningsväsendet förnyas och görs verksamhets- genomförs enligt planerna. Bildningsväsendet Uppfinningsrika och ändamåls- baserad. Kommuninvånaren är aktivt med och enliga verksamhetssätt i Marknadsföringen av påverkar planeringen och genomförandet serviceproduktionen Ekonomi- och förvaltnings- tomterna effektiveras. av servicen. centralen Tjänster som främjar Budgeteringen, uppföljningen Kundresponsen samlas in välbefinnandet och hälsan och prognoser utvecklas ständigt samt analyseras och utnyttjas och samarbetet med olika samt tillförlitliga uppgifter för ständigt i utvecklingsarbetet. verksamhetsområden, tredje ledningen och beslutsfattarna sektorn och andra aktörer produceras i tillräckligt Hela byn fostrar. utvecklas. god tid. Teknik- och miljöväsendet Tidsenliga färdigheter för ICT-basservicens Mot en systematisk och förutsägbar informationssamhället främjas kostnadseffektivitet förbättras verksamhet. Målet är att höja inom servicen. och dataadministrationen servicenivån och sänka de effektiveras. reella kostnaderna. Utvecklings- och planläggnings- Ekonomi- och förvaltningscentralen centralen Kundservicen utvecklas i Effektiv verksamhet hela organisationen. Genom fortbildning Den gemensamma kundserviceverk- garanteras personalen en samheten (Info) effektiveras och fördjupas möjlighet att upprätthålla och med beaktande av de förpliktelser utveckla yrkesskickligheten. som lagstiftningen medför. Arbetsgivarbilden stärks och därigenom garanteras tillgången på behörig personal. Den pesonaladministrativa praxisen förenhetligas. Utvecklings- och planläggningscentralen Deltagande på nätet utvecklas som en del av planläggningsprocessen. Den interna och externa informationen samt interaktionen utvecklas. 4

9 1.1 FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De mest betydande faktorerna som påverkar kommunernas verksamhet inom den närmaste framtiden är den pågående kommunstrukturreformen samt hanteringen av hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Detta kommer oundvikligen att påverka kommunernas finansieringsgrund och även kommunernas uppgifter under en viss tidsperiod. Kommunstrukturreformen är en totalreform som består av en revidering av finansieringssystemet, en totalreform av kommunallagen, lagen om ordnandet av social- och hälsovården samt en utvärdering av kommunernas uppgifter. Enligt regeringsprogrammets mål ska kommunreformen och social- och hälsovårdens strukturreformer samordnas. Regeringen kommer att bedöma hur kommunreformen framskrider i slutet av Vid sidan om kommunstrukturutredningarna inleds beredningen av en lagstiftning som gäller metropolförvaltningen. Innehållet i och omfattningen av metropolförvaltningens uppgifter är kopplade till de pågående kommunstrukturutredningarnas slutresultat. För Sibbos del betyder kommunstrukturreformen att kommunen deltar i flera utredningar samtidigt under räkenskapsperioden Utredningarna som gäller mellersta Nyland och östra Nyland har redan påbörjats, och Sibbo kommer troligen också under den kommande räkenskapsperioden att delta i en utredning som gäller huvudstadsregionen. Statsandelssystemet förnyas som en del av kommunstrukturreformen. Målet är att systemet ska förenklas och förnyas. De slutliga förslagen om behoven att förnya statsandelsgrunderna ska läggas fram före utgången av Målet är att den nya statsandelslagstiftningen ska träda i kraft Vid beredningen av budgeten 2014 känner man ännu inte till reformens slutresultat för Sibbo kommuns del. Statsandelsreformen kommer att påverka den kommunala ekonomin i avsevärd grad. Det är uppenbart att statsandelarnas totala belopp inte kommer att utökas, endast de nuvarande fördelningsgrunderna ändras. Nedskärningar i statsekonomin och hanteringen av hållbarhetsunderskottet kommer också att leda till minskade statsandelar. 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 DET ALLMÄNNA EKONOMISKA LÄGET Enligt de senaste konjunkturprognoserna har ekonomi- och finanskrisen i euroområdet lämnat sin mest akuta fas och totalproduktionen inom valutaunionens område torde börja öka Det är dock fortfarande beaktansvärt att ekonomi- och finanskrisen inte helt är övervunnen. Tillväxten förblir fortfarande långsam på grund av den låga sysselsättningen, hushållens och den offentliga sektorns anpassningar samt den fortsatt svaga konkurrenskraften. Finlands Bank har förbättrat sin prognos angående utvecklingen av Finlands totalproduktion. Tidigare i år räknade Finlands Bank med en ekonomisk tillväxt på 1,7 % för 2013 och motsvarande 1,4 % för Nu förväntas den ekonomiska tillväxten bli 1,4 % år 2014 och 1,8 % år Enligt Finansministeriets prognos krymper Finlands bruttonationalprodukt med 0,5 % under innevarande år och ekonomin förutspås komma in på ett långsamt tillväxtspår först mot slutet av året. Enligt Finansministeriet torde totalproduktionen nästa år öka med 1,2 % med stöd från den inhemska konsumtionen och exporten. Tillväxten stöds av euroområdets stegvisa återhämtning, den ökade exportefterfrågan och den fortsatt låga räntenivån. Såväl Finansministeriet som Finlands Bank räknar med att tillväxten blir cirka 2 % år Den ekonomiska tillväxtpotentialen är låg eftersom arbetsinsatsen inte ökar, strukturförändringen har förstört den existerande produktionskapaciteten och nyinvesteringarna är små. Den dämpade ekonomiska utvecklingen i hemlandet har avspeglat sig i konsumentprisernas utveckling. Även pristrycket från den internationella råvarumarknaden har förblivit lågt. I år är inflationen i medeltal 1,6 % och nästa år 2,1 %. Skärpningen av den indirekta beskattningen höjer priserna med 0,6 procentenheter bägge åren. 5

10 I år stiger arbetslöshetsgraden till 8,3 % och sjunker under 8 % först mot slutet av prognosen. Att den totala produktionen minskat två år i följd avspeglar sig oundvikligen i de offentliga finansernas ställning och den offentliga ekonomin fortsätter att uppvisa underskott de närmaste åren. Den offentliga skulden ökar både nominellt och i relation till totalproduktionen. Skuldförhållandet (offentlig skuld/bruttonationalprodukt) överskrider redan 2014 gränsen 60 % och skulden hotar att växa ytterligare. De offentliga utgifterna i relation till den totala produktionen stiger högre än på 15 år. Källor: Finlands Bank, meddelande Finansministeriet, ekonomisk översikt, hösten KOMMUNALEKONOMIN År 2012 var kommunekonomins underskott 1,1 % i relation till bruttonationalprodukten och den finansiella ställningen försämrades med cirka en miljard euro jämfört med föregående år. Kommunernas finansiella ställning har försämrats snabbt, för 2010 var kommunekonomin fortfarande nära nog i jämvikt. År 2012 ökade kommunernas totala utgifter med endast fem procent, men skatteinkomsterna och statsandelarna ökar ännu långsammare, med 3,5 %. Kostnadsnivån inom kommunsektorn beräknas stiga med cirka 2 % år År 2013 förväntas kommunernas skatteinkomster öka raskare än föregående år, även om de centrala skatteunderlagen växer klart långsammare. Beskattningsutfallet ökar av korrigeringen av utdelningen för skatteåret 2012, som en åtgärd av engångsnatur. Åren beräknas kommunernas skatteinkomster årligen öka med i medeltal 3 %. Löneinkomsterna är centrala med tanke på kommunalskatteintäkterna och de antas öka med i medeltal knappt 3 % och pensionsinkomsterna med 5 %. Prognosen innehåller inte något antagande om höjningar av kommunernas skatteprocent, trots att trycket på höjningar är kännbart. De omfattande ändringarna i grunderna för samfundsskatten 2014 påverkar inte kommunernas intäkter av samfundsskatten, eftersom ändringarna kompenseras genom att kommunernas utdelning av samfundskatteintäkterna höjs. År 2014 ändras fastighetsvärderingsgrunderna så att fastighetsskatteinkomsterna ökar med 100 miljoner euro. År 2015 ändras grunderna för inkomstbeskattningen i enlighet med regeringsprogrammet i överensstämmelse med den stigande inkomstnivån, vilket beräknas minska intäkterna av kommunalskatten med 100 miljoner euro. Statsandelarna förutspås öka långsamt, endast 1,5 % per år. Ökningen bromsas av de stegvisa nedskärningarna av kommunernas statsandelar, som är en del av åtgärderna för att anpassa statsfinanserna. Sammanlagt beräknas skatteinkomsterna och statsandelarna öka med i medeltal knappt 3 % per år. Kommunekonomin fortsätter att uppvisa ett klart underskott Underskottet beräknas utgöra knappt 1 % i relation till bruttonationalprodukten och kommunekonomin fortsätter att skuldsätta sig. Kommunernas bruttoskuld har mer än trefaldigats från och med år På motsvarande sätt har skulden i relation till bruttonationalprodukten fördubblats under samma tidsperiod. Om inkomsterna och utgifterna utvecklas enligt denna prognos, skulle kommunekonomin skuldsätta sig i accelererande takt och skulden nästan fördubblas före Räntenivån förutspås börja stiga, vilket tillsammans med den växande skulden stramar åt kommunekonomin och krymper spelrummet ytterligare särskilt för de svårast skuldsatta kommunerna. Risken är att kommunerna blir tvungna att kännbart höja sina skattesatser under de närmaste åren om inga korrigerings- eller anpassningsåtgärder vidtas. Om underskottet enligt prognosen skulle täckas helt och hållet med skattehöjningar, skulle den genomsnittliga kommunalskattesatsen stiga med cirka 2,5 procentenheter. Källa: Finansministeriet, ekonomisk översikt, hösten

11 2.3 SIBBO KOMMUNS EKONOMI Sibbo kommuns ekonomi har försämrats under de senaste åren. Utan de stora extraordinära posterna skulle resultatet för år 2012 ha uppvisat ett överskott på endast 0,1 miljon euro. Det slutliga resultatet efter resultatregleringsposterna förbättrade dock en aning det fria kapitalets andel i balansräkningen. Enligt den senaste prognosen kommer inkomsterna av samfundsskatten för innevarande år att vara betydligt lägre än vad som förutspåddes i budgeten Skatteinkomsterna i sin helhet förväntas dock till följd av den positiva utvecklingen av kommunalskatteinkomsterna till största delen att utfalla enligt budgeten. Utgiftsökningen inom driftsekonomin kommer att överskrida de budgeterade utgifterna för år 2013 med cirka 0,4 miljoner euro. Social- och hälsovårdsavdelningen förväntas överskrida sin ursprungliga budget med samma summa. De andra utskotten förväntas hålla sig inom budgetramarna. Såväl driftsekonomins utfall som inkomstprognoserna är dock förknippade med stora osäkerhetsfaktorer som kan förändra situationen i slutet av året. Utvecklingen av tomtförsäljningsinkomsterna utgör en osäkerhetsfaktor. I detta skede är prognosen den att tomtförsäljningsinkomsterna inte kommer att nå målet i budgeten, utan de kommer att underskridas med 2 miljoner euro. I budgeten 2013 utgick man ifrån att resultatet för år 2013 skulle uppvisa ett överskott på 0,07 miljoner euro. Förutom överskridningen av driftsbudgeten och de sämre tomtförsäljningsinkomsterna kommer även avskrivningarna att bli större än väntat. I samband med bokslutet 2013 bör dessutom en nedskrivning på cirka 1 miljon euro göras i balansvärdet av förvaltningsbygganden på f.d. Nickby sjukhus område. På basis av de nämnda orsakerna torde resultatet för år 2013 uppvisa ett underskott på cirka 3,9 miljoner euro. Utgångspunkten för budgeten 2014 är krävande och årsbidraget kommer inte att täcka avskrivningarna i sin helhet. Vi befinner oss i en situation, där utgiftsutvecklingen kraftigt bör dämpas och samtidigt bör ständig uppmärksamhet fästas vid utvecklingen av de totala inkomsterna. För att kommunen på sikt ska kunna ha en balanserad ekonomi bör speciell uppmärksamhet fästas även vid ökningen av lånebeståndet. Detta betyder att tidsförläggningen av investeringar blir allt viktigare. Samtidigt framhävs betydelsen av en kostnadseffektiv driftsekonomi allt mer för att finansieringen av investeringarna ska kunna stärkas genom årsbidraget. 3. BUDGETEN 2014 OCH EKONOMIPLANEN BEFOLKNING Målet för befolkningsökningen enligt kommunstrategin är att invånarantalet skulle öka med i snitt 5 % per år. Under de senaste åren har utvecklingen varit följande: ,1 % ,1 % ,2 % ,5 % ,2 % Befolkningen uppgick i slutet av år 2012 till personer. Under de åtta första månaderna år 2013 har invånarantalet i kommunen ökat med 142 personer. Under motsvarande period år 2012 ökade invånarantalet med 248 personer. Om befolkningsutvecklingen fortsätter på samma sätt som under det innevarande årets åtta första månader innebär detta att befolkningsökningen under hela år 2013 sannolikt rör sig kring 1,1 %, dvs. en ökning på cirka 230 personer. År 2014 beräknas ökningen uppgå till cirka 1,5 %. Detta skulle betyda att befolkningen i slutet av budgetåret 2014 skulle uppgå till cirka invånare. 7

12 Nettoflyttning enligt ålder INKOMSTGRUNDERNA Skatteinkomstökningen i Sibbo har varit gynnsam. De beskattningsbara inkomster som utgör inkomstbasen för kommunalbeskattningen i Sibbo har utvecklats cirka 2,5 3 % snabbare än genomsnittet i landet. Det osäkra ekonomiska läget under de senaste åren har dock oundvikligen lett till att skatteinkomsterna varierat betydligt mera än under tidigare år. Arbetslöshetsgraden i kommunen ligger på cirka 5 % eller cirka 500 personer, dvs. en ökning under året med cirka 100 personer. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en inkomstskattesats på 19,25 %. Kommunalskatten beräknas år 2013 inbringa 73,5 miljoner euro, vilket betyder 4,3 miljoner euro mera är utfallet för år År 2014 beräknas kommunalskatten inbringa 76,5 miljoner euro. Inkomsterna av samfundsskatten beräknas år 2014 ligga på samma nivå som i utfallsprognosen för år 2013 och beräknas uppgå till 3,3 miljoner euro. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en procentsats om 1,00 för allmän fastighetsskatt, 0,50 för stadigvarande boende, 1,10 för andra bostadsbyggnader och 3,0 för obebyggda byggplatser. Inkomsterna av fastighetsskatten beräknas uppgå till 7,4 miljoner euro, en ökning på cirka 0,9 miljoner euro jämfört med utfallsprognosen för år Statsandelsberäkningen har beräknats på basis av de förhandsberäkningar som man fick av staten i slutet av sommaren Indexjusteringen av statsandelarna är 2,4 %. Skatteinkomstutjämningen, som baserar sig på uppgifter för skatteåret 2012, beräknas för Sibbos del vara 6 miljoner euro, dvs. på samma nivå som år Utgående från detta uppskattas de kalkylerade statsandelarna inbringa 15,7 miljoner euro år 2014, dvs. 1,1 miljoner euro mindre än år Under ekonomiplaneperioden är statsandelarna även beroende av befolkningstillväxten, statens åtgärder och eventuella indexjusteringar. Statsandelarna beräknas bli cirka 15,7 miljoner euro både år 2015 och år Statsandelarnas utveckling är dock mycket svår att förutspå eftersom slutresultatet av den statsandelsreform som ska träda i kraft i början av år 2015 ännu är osäkert. Sibbo kommuns skattefinansiering (statsandelar och skatteinkomster) beräknas år 2013 öka med 3,2 % och år 2014 med 2,7 %. Motsvarande siffror för samtliga kommuner är +4,6 % år 2013 och +1,7 % år

13 3.3 UTGIFTSGRUNDERNA Som utgångspunkt för budgeten och ekonomiplanen har bl.a. följande principer följts: Lagstadgad basservice bör ges i egen eller andras regi. Utgiftsökningen inom driftsekonomin bör kraftigt dämpas. Beräkningarna för 2015 och 2016 utgår ifrån att utarbetandet och genomförandet av ett anpassningsprogram, som är ett av kommunstyrelsens bindande mål, lyckas. Med hänvisning till det ovan anförda bör kommunens totala personalstyrka inte överskrida nivån för år Kommunen bör använda sina egna lokaler mera effektivt och avstå från onödiga lokaler. Kommande investeringsbehov och investeringarnas genomförande övervägs noggrant. Investeringsprogrammet anpassas till målet om att hålla utvecklingen av kommunens lånebestånd måttfull och öka inkomstfinansieringens andel av investeringarna. Avgifterna justeras inom ramen för lagstiftningens möjligheter. En av de största utgiftsökningarna i budgeten 2014 är ökningen för köpta tjänster med cirka 1,3 miljoner euro. Ökningen för köpta tjänster beror i främsta hand på betalningsandelarna till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt Samkommunen för Helsingforsregionens trafik (HRT). Personalkostnaderna ökar med 0,2 miljoner euro. Utgångspunkten är att personalkostnaderna ökar högst enligt de allmänna avtalsförhöjningarna och att antalet anställda inte ökar under budgetåret. Verksamhetskostnaderna 2014 (interna och externa) uppgår till 137,8 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 3,1 % jämfört med den ursprungliga budgeten för år Ökningen var 2,7 % i jämförelse med utfallsprognosen för år 2013 och 6,9 % i jämförelse med bokslutet för år Det största utgiftstrycket inom driftsekonomin under planeperioden kommer att ligga på social- och hälsovården och på undervisningsverksamheten. Samtidigt bör resurser även kunna avdelas för utveckling av näringslivet, markanvändningen och samhällsstrukturen. Såsom ovan konstateras utgår ekonomiplanen för åren från att anpassningsprogrammet som ska utarbetas 2014 leder till resultat och att utgiftsökningen dämpas Detta kräver kraftiga anpassningsåtgärder vad gäller utgifterna, men också en ökning av totalinkomsterna. Detta kräver för sin del att kommunens tillväxtmål uppnås. Verksamhetskostnader, euro/inv PERSONALEN Enligt kommunens strategi säkerställs serviceproduktionens effektivitet och mångsidighet genom att personalens kunnande utvecklas och personaltillgången tryggas. Den ordinarie personalens medelålder är 44,6 år. År 2014 avgår uppskattningsvis cirka 15 personer med ålderspension. Till följd av pensioneringarna antas personalens medelålder sjunka under de kommande åren. 9

14 År 2012 ökade kommunens personal med 10 personer. Budgeten 2013 innehöll inget anslag för nya tjänster eller befattningar. Utskottens budgetramar förutsätter att kommunens totala personalstyrka inte ökar Antalet ordinarie anställda har stigit från 754 personer år 2000 till 939 personer år Den ordinarie personalstyrkan i slutet av 2013 beräknas uppgå till 935 personer. År 2013 beräknas kommunernas lönesumma öka med cirka 1,4 % och år 2014 med cirka 2,4 %. Sibbo kommuns budget för år 2014 räknar med en 0,8 procents allmän löneförhöjning. Antalet anställda/1000 invånare 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 50,0 62,0 77,0 78,0 66,0 61,0 69,0 57,0 58, Personalkostnader, euro/inv. 3500,0 3000,0 2500,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0, INVESTERINGAR Under ekonomiplaneperioden är återinvesteringen Nickbys hjärta, dvs. Sibbo skolcentrum, den mest betydande investeringen. Färdigställandet av återinvesteringen Nickby social- och hälsostation, tillredningsköket i södra Sibbo samt en omfattande satsning på nya bostadsområdens infrastruktur ingår också i investeringsplanen. I budgeten 2014 uppgår bruttoinvesteringarna till 17,2 miljoner euro och nettoinvesteringarna till 13,7 miljoner euro. I bruttoinvesteringarna ingår ett reserverat anslag för markköp på 2 miljoner euro. Anslaget för markköp fördubblas sålunda år Orsaken till detta är statens beslut om skattelättnader vid försäljning av markområden åt kommuner. Från nettoinvesteringarna har man däremot avdragit inkomsterna av försäljning av markområden som beräknas uppgå till 3,4 miljoner euro år 2014 samt eventuella statsandelar och motsvarande intäkter. Avskrivningarna enligt plan är 8,2 miljoner euro. 10

15 Den publika egendomens andel av bruttoinvesteringsutgifterna år 2013 är 6,7 miljoner euro. För saneringar har 3 miljoner euro reserverats. För anskaffning av lös egendom har 0,6 miljoner euro reserverats. Summan är på samma nivå som tidigare år. De totala investeringsbeloppen under planeperioden framgår av nedanstående tabell: TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 Intäkter Kostnader Netto RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS En balanserad budget utgör grunden för en sund ekonomi på lång sikt. Resultaträkningen för de olika ansvarsområdena presenteras i informativt syfte på det ställe i budgeten där respektive ansvarsområde behandlas. I detta sammanhang bör dock beaktas att utskottsnivån är den bindande nivån i förhållande till fullmäktige. Kommundirektörens förslag för de olika utskotten avviker till vissa delar från utskottens förslag (som är på lägre nivå än dem). Den nivå som ska behandlas i fullmäktige när det gäller anslag är uttryckligen utskottsnivån. Utskotten beslutar om anslagen för de olika resultatenheterna efter fullmäktigebehandlingen och de ändringar i eurobeloppen som kommundirektörens förslag förorsakar avgörs sålunda genom utskottets beslut i samband med driftsekonomiplanen. Enligt resultaträkningen (s. 71) är inkomstfinansieringen på en acceptabel nivå under planeperioden. I detta sammanhang bör beaktas att utarbetandet och genomförandet av det ovan nämnda anpassningsprogrammet bör lyckas för att inkomstfinansieringen ska kunna hållas på en acceptabel nivå. Problematiskt är också att inkomstfinansieringen fortfarande till alltför stor del bygger på inkomsterna av försäljning av markområden. Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, är -96,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blir 4,4 miljoner euro sämre än i budgeten 2013 och cirka 2 miljoner euro sämre jämfört med utfallsprognosen för Årsbidraget uppgår till 5,1 miljoner euro och blir 1,5 miljoner euro mindre än i budgeten Avskrivningarna uppskattas vara 8,2 miljoner euro, varvid årsbidraget inte räcker för att täcka avskrivningarna enligt plan. Räkenskapsperiodens resultat är sålunda klart negativt och räkenskapsperioden förväntas uppvisa ett underskott på 1,7 miljoner euro. 300,0 250,0 Årsbidrag/Avskrivningar, % 255,0 200,0 150,0 162,3 175,6 100,0 50,0 70,6 102,2 0,

16 Finansieringsanalysen (s. 87) utvisar att kassamedlen ökar från år Investeringsutgifterna, från vilka beräknade intäkter av investeringar och försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva har avdragits, uppgår till 13,7 miljoner euro. Långfristiga lån amorteras till ett värde av cirka 9,8 miljoner euro. 3.7 BUDGETBEREDNINGEN OCH BALANSERINGEN AV BUDGETEN Efter att budgetramarna gavs har man fått noggrannare prognoser speciellt vad gäller statsandelarna och skatteinkomsterna. Följande ändringar har gjorts under budgetberedningen för att kunna åstadkomma en balanserad budget: Skatteinkomsterna i sin helhet har justerats uppåt. Statsandelarna har justerats neråt. Andra inkomster har justerats uppåt. Utgiftsnedskärningar på cirka 1,5 miljoner euro har gjorts i utskottens budgetförslag. 3.8 SKYLDIGHET ATT TÄCKA UNDERSKOTT I mom. i kommunallagen bestäms följande: I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer. Eftersom kommunens balansräkning för år 2012 visar ett ackumulerat överskott på 12,5 miljoner euro är den ovan anförda bestämmelsen i kommunallagen inte aktuell. 4. BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Kommunens ekonomiska hushållning styrs både av kommunallagen och av bokföringslagen. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen ska göras upp. Bokföringslagen innehåller för sin del bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet ska göras upp. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av en driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdel. Budgeten presenteras på detta sätt ur såväl resultaträknings- som finansieringssynvinkel. Kommunens verksamhet styrs med hjälp av driftsekonomidelen. I den uppställer fullmäktige verksamhetsmål för de olika ansvarsområdena och anvisar behövliga anslag för att dessa mål ska uppnås samt uppskattar intäkterna av skötseln av de helheter som fullmäktige har beslutat om. Driftsekonomidelen är indelad i ansvarsområden och dessa i sin tur i resultatenheter. På basis av budgetens driftsekonomidel uppgörs såväl en resultaträkning som en finansieringsanalys. Resultaträkningen utvisar hur den intäktsfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för kostnaderna för serviceverksamheten, räntor samt avskrivningar enligt plan på grund av slitage på anläggningstillgångarna. I investeringsdelen ingår investeringarna under såväl budgetåret som planeperioden. Fullmäktige godkänner anslagen och intäktsberäkningarna i investeringsdelen antingen projektgruppvis eller projektvis. Om anskaffningskostnaden för en investering beräknas fördela sig på två eller flera år godkänner fullmäktige den totala kostnadsberäkningen för investeringen. Fullmäktige granskar de totala kostnadsberäkningarna och fattar i samband med behandlingen av ekonomiplanen beslut om de årliga anslag som ska reserveras för projekten. I finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som utöver de internt tillförda medlen behövs för investeringarna och låneamorteringarna och hur finansieringsbehovet ska täckas eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det ska användas. 12

17 4.1 NETTOBUDGETERING Fullmäktige kan fördela anslag eller intäkter för ett uppgiftsområde eller del därav såsom netto- eller bruttoanslag. Vid godkännandet av budgetuppställningen har fullmäktige beslutat att anslagen fördelas enligt nettoprincipen. 4.2 BUDGETENS OCH BUDGETMOTIVERINGARNAS BINDANDE KARAKTÄR Fullmäktige beslutar hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och de andra kommunala förvaltningsorganen. Budgeten består av verksamhetsområdenas anslag, finansiella intäkter och verksamhetsmål samt av allmänna budgetmotiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Ansvarsområdenas anslag är bindande gentemot fullmäktige. Vid nettobudgetering är skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna bindande gentemot fullmäktige. Resultatenheterna åläggs att sköta uppbörden av de intäkter som finns antecknade i budgeten. Eventuella avvikelser bör klarläggas snarast genom en ändring i budgeten och senast vid bokslutet. Resultatenheterna kan utan särskilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövlig. Inkomsterna av dylik försäljning kan användas för att täcka resultatenheternas kostnader. Fullmäktiges beslut angående budgetens bindande karaktär är följande: Driftsekonomidelen Driftsekonomidelens anslag och beräknade intäkter är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Investeringsdelen Även investeringsdelens anslag är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Resultaträkningsdelen I resultaträkningen är nettoanslaget för finansiella intäkter och kostnader bindande gentemot fullmäktige. Finansieringsdelen I finansieringsdelen är förändringen i lånebeståndet bindande gentemot fullmäktige. Verksamhetsmålen Målen under rubriken "Bindande mål" är bindande för förvaltningsorganen gentemot fullmäktige. Nyckeltalen (volymmål, ekonomimål och kvalitetsmål) är riktgivande för förvaltningsorganen. 4.3 UPPFÖLJNING AV RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Utfallet av budgetens resultat för verksamheten och ekonomin följs upp utgående från den godkända budgeten och eventuella ändringar i budgeten. Med uppföljning av resultatet för verksamheten förstås att resultatenheterna följer upp de uppställda verksamhetsmålen och deras utfall och med uppföljning av ekonomin att resultatenheterna följer upp utfallet av kostnaderna och intäkterna. 13

18 14

19

20

21 DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetens bruttoutgifter sektorvis år 2014 Teknik och miljö 14 % Förvaltning 8 % Bildning 37 % Social- och hälsovård 41 % Förvaltningen avser centralvalnämnden, revisionsnämnden och kommunstyrelsen. 15

22 16

23 DRIFTSEKONOMIDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN Läsanvisningar Förklaring av förkortningarna BS BSP BGF BU EP = Bokslut = Bokslutsprognos = Utskottens budgetförslag = Kommunstyrelsens budgetförslag = Ekonomiplan De mål som är bindande gentemot fullmäktige är markerade med fet stil. De övriga målen och motiveringarna är riktgivande för verksamheten eller informativa. Ändringar i verksamhetsområdenas kostnader inom driftsekonomin (1 000 euro) och tillväxtprocenten åren Förvaltning Social- och hälsovård Bildning Teknik och miljö År 2010 BS 3,4 7,1 10,8 11,7 År 2011 BS 15,1 7,7 3,8 6,5 År 2012 BS 14,6 2,1 2,9-0,5 År 2013 BSP 9,6 3,9 2,3 6,6 År 2014 BU - 0,1 3,7 2,1 2,8 17

24 DRIFTSEKONOMIN Verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader Driftskostnaderna i budgeten 2014 är 137,8 miljoner euro och driftsintäkterna 40,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är -96,9 miljoner euro, vilket utgör euro/invånare, då det år 2013 ser ut att bli cirka euro/invånare. Ansvarsområde BS 2010 BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU Centralvalnämnden Intäkter Kostnader Netto Revisonsnämnden Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Social- och hälsovårdsutskottet Intäkter Kostnader Netto Bildningsutskottet Intäkter Kostnader Netto Tekniska utskottet, Byggnads- och miljöutskottet Intäkter Kostnader Netto Sammanlagt Intäkter Kostnader Netto

25 VERKSAMHETSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreteraren BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU 2014 Verksamhetens intäkter 25,3 51,2 0,0 24,0 24,0 Verksamhetens kostnader -28,9-72,6-3,4-24,0-24,0 Verksamhetsbidrag -3,5-21,4-3,4 0,0 0,0 Verksamhetens utgifter, ändrings-% #JAKO/0! Verksamhetens utgiftsökning i euro 73 Verksamhetsbidragets ändrings-% #JAKO/0! Verksamhetsbidragets ändring i euro 21 Invånare Nettoutgifter euro/invånare -0,19-1,14-0,18 0,00 0,00 Verksamhetens kostnader ,4-24,0 0,0 Löner och arvoden ,9-12,3 0,0 Övriga lönebikostnader -1-3,9-2,8 0,0 Övriga lönebikostnader Personalkostnader ,8-15,1 0,0 Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster -8-9,6-6,9 0,0 Köp av tjänster -8-9,6-6,9 0,0 Material, förnödenheter och varor -1-6,0-1,5 0,0 Understöd Hyror 0 0,0-0,5 0,0 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens intäkter 25 51,2 24,0 0,0 Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Europaparlamentsval förrättas år 2014, riksdagsval år 2015 och kommunalval år

26 VERKSAMHETSOMRÅDE: REVISIONSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: REVISION ANSVARSPERSON: Nämndens ordförande BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 11,5 5,8 15,4-0,43-0,43 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 11,5 5,8 15,4-0,43-0,43 Verksamhetsbidragets ändring i euro Asukkaat Resultat euro/invånare -2,2-2,1-2,5-2,4-2,4 Revisionsdagar Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Verksamhetsmål år 2014 Kommunens förvaltning och ekonomi år 2014 granskas i enlighet med kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga. Antalet lagstadgade revisionsdagar uppgår uppskattningsvis till 35. Därtill kommer nämndens sekreteraruppgifter och eventuella köpta sakkunnigtjänster. Revisionsnämndens mål är att sammanträda 11 gånger om året. Revisionssammanslutningen avger skriftliga och muntliga rapporter till nämnden enligt behov. Efter granskningen av bokslutet avges en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsnämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till fullmäktige. 20

27 VERKSAMHETSOMRÅDE: KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektören BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 15,1 14,6 9,6 5,0-0,1 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 15,9-222,1-11,7-11,6 12,1 Verksamhetsbidragets ändring i euro Avskrivningar enligt plan Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 62 67,28 68,6 69,3 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Pers.ersättningar Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter

28 Verksamhetsidé Kommundirektören leder kommunens organisation utgående från de direktiv som fullmäktige och kommunstyrelsen fastställer. Centrala förändringar i omvärlden åren Sibbo är en tillväxtkommun i huvudstadsregionen med en allt livligare inflyttning. Nya bostadsområden tas i bruk i takt med att fastställda planer möjliggör detta. Kommunen skapar möjligheter för denna tillväxt genom att årligen satsa 3 6 miljoner euro på att bygga ut infrastrukturen i nya bostadsområden. Denna satsning möjliggör en årlig tillväxt på nya invånare inom några år. Det försvagade inkomstunderlaget och de ökade driftskostnaderna har förorsakat bekymmer under de senaste åren. Kommunen har nu lyckats få bukt på kostnaderna och kostnadsstegringen inom kommunens ordinarie verksamhet har underskridit kommunfältets medeltal de två senaste åren. Vårt inkomstflöde drabbas tyvärr allt hårdare av den internationella och nationella lågkonjunkturen. Lågkonjunkturens påverkan beskrivs i kapitel två i denna budget. Redan nu behöver vi årligen 2 3 miljoner euro i markförsäljningsinkomster för att täcka våra driftskostnader fastän utgångspunkten vid utarbetandet av budgeten för 2014 var ett underskott. De anpassningsskyldigheter på 2 miljarder euro som staten planerar att överföra på kommunerna kommer också att minska vårt inkomstflöde. Samtidigt borde de även leda till att vissa lagstadgade tjänster minskar. Om statens anpassningsskyldigheter skulle fördelas jämnt enligt invånarantal skulle deras inverkan för Sibbos del vara cirka 8 miljoner euro. Vårt ekonomiska spelrum har följaktligen minskat och det kommer att minska ytterligare. Detta bör fortsättningsvis beaktas i vår kostnadsstruktur, vilket betyder att vi bör utarbeta ett anpassningsprogram under våren för att underlätta kostnadsstrukturen. Samtidigt bör verksamheten utvecklas i en riktning mot mera kostnadseffektiva tjänster. Målet är en stram men realistisk budgetering och en god ekonomiuppföljning. Kommunstrukturreformen som inleddes sommaren 2011 framskrider fastän man stött på motgångar under hela kommunreformsprocessen. För Sibbos del betyder kommunstrukturreformen att vi nu deltar både i en kommunsammanslagningsutredning med åtta mellannyländska kommuner och i en kommunsammanslagningsutredning med sju östnyländska kommuner. Hösten 2013 torde dessutom beredningen av en metropolförvaltning inledas som berör fjorton kommuner i KUUMA-området och huvudstadsregionen. Finansministeriet överväger också att utse separata kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen och man kan anta att detta gäller även Sibbo. Utredningar görs även hela tiden inom social- och hälsovårdsväsendet och dessa kan ha stor betydelse för ordnandet av Sibbos serviceutbud. Regeringens mål är att få till stånd strukturella beslut nästa år. Kommunen bör aktivt delta i kommunstrukturprocessen och målet bör vara att trygga och utveckla kommuninvånarnas tjänster. Då man beaktar utredningarnas antal och tidtabell kommer detta arbete att kräva en stor satsning av de ledande politikerna och tjänstemännen. Detta och den allt stramare ekonomiska situationen ställer stora krav på organisationens funktionalitet. Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare S.k. grytlocksprincip inom ekonomin S.k. grytlocksprincip inom ekonomin Budgetdisciplin Anpassningsprogram Budgeten hålls på nettonivå. Ett anpassningsprogram har utarbetats för alla avdelningar och resultaten syns i budgeten

29 Ständig förbättring Cheferna på mellannivå stöds. En plan för att stöda cheferna på mellannivå har utarbetats och verkställts. Kommunens ledning BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% -21,3-4,3 21,2 1,1 Verksamhetens utgiftsökning i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 2,6 1,0 1,0 1,0 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk RESULTATENHET: EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektören Verksamhetsidé Ekonomi- och förvaltningscentralen stöder fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande avdelningarna i skötseln av deras uppgifter. Ekonomi- och förvaltningscentralen producerar kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltnings- och it-tjänster samt ansvarar för styrningen av kommunens förvaltning och ekonomi och för dess gemensamma riktlinjer. Dessutom ansvarar centralen för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter och för den gemensamma kundservicen till externa kunder. Centrala förändringar i omvärlden, verksamheten och personalen åren De pågående kommunstrukturutredningarna påverkar hela organisationens verksamhet och därmed också Ekonomi- och förvaltningscentralens verksamhet. Utredningarnas sysselsättande effekt är så stor att inga nya, omfattande utvecklingsprojekt kan påbörjas samtidigt som kommunstrukturutredningarna pågår. En lag om gemensam kundservice inom den offentliga förvaltningen träder sannolikt i kraft i början av 2014, bekräftelse fås under senhösten Enligt lagförslaget är kommunerna förpliktade att ordna besökskundtjänsterna inom den offentliga förvaltningen och kommunerna. De gemensamma kundserviceställena som upprätthålls av kommunerna ska förutom värdkommunens egen kundservice även tillhandahålla polisens tillståndsförvaltning samt skatteförvaltningens, magistratens, arbets- och näringsbyråernas, servicecentret för arbetskrafts samt närings-, trafik- och miljöcentralens tjänster. Ordnandet av servicen bör planeras och förberedas år Därutöver är det meningen att kommunen ska utvidga sina kundservicetjänster till Söderkulla. Inga betydande ändringar kommer att ske i Ekonomi- och förvaltningscentralens personal. 23

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013 Upplåningsplan år 2013 Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Det sammanlagda finansieringsbehovet för den egentliga verksamheten, investeringarna

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredning Ekonomidirektör Pirjo Laitinen, tfn 4766 4070 4766 4070

Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredning Ekonomidirektör Pirjo Laitinen, tfn 4766 4070 4766 4070 Samkommunen 10 25.11.2011 HRT: S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 1508/02/021/211/2010 sht 10 Styrelsen 151 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredning Ekonomidirektör Pirjo Laitinen,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010 SIBBO KOMMUN Bokslut 2010 BALANSBOK 2010 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1 1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning...2 1.2 Den

Läs mer

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020 Samkommunen 10 27.11.2012 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 1508/02/021/211/2010 sht 10 Samkommunsstämman Styrelsen 152 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomidirektör

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015

Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kommunfullmäktige 15.12.2012 Kommunstyrelsens förslag BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2014 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.11.2014 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter

Läs mer

Budget 2015. Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92

Budget 2015. Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92 Budget 2015 Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 3 Budget 2015 och ekonomiplan 2016 2017 5 Den kommunala ekonomin 5 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015 Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 INNEHÅLL KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 5 Vörå kommuns ekonomi under åren

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Sibbo kommuns delårsöversikt januari april 2013

Sibbo kommuns delårsöversikt januari april 2013 Sibbo kommuns delårsöversikt januari april 2013 INNEHÅLL DELÅRSÖVERSIKT JANUARI APRIL 2013... 1 1. KOMMUNENS EKONOMISKA UTVECKLING... 2 Resultaträkning Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsanalys

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Kyrkslätts kommun Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Av kommunfullmäktige 19.12.2013 godkänd BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 25 Allmän förvaltning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2012 1 (9) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 1. s verksamhet skall i enlighet med 71 i kommunallagen

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi...

1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi... 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi... 3 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KIMITOÖNS KOMMUN... 4 2.1 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden 441

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer