Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN SOLHEMSSKOLAN OCH SOLHEMSÄNGENS SKOLA

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN SOLHEMSSKOLAN OCH SOLHEMSÄNGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (16) Handläggare: Susanne Barklund Telefon: Arbetsplan Inledning Solhemsskolan är en F- 6 skola och har i dagsläget 718 elever fördelade över fyra parallellklasser i förskoleklass till årskurs sex. Vi har 540 elever inskrivna på fritidshemsverksamheten och i fritidsklubben. Skolan har byggts ut i flera omgångar sedan 1911 och omfattar idag sju olika byggnader. Fyra byggnader är förlagda på Solhemsskolans skolgård. Värstagårdarna och Solhemsängens skola tillhör också Solhemsskolans verksamhet. Lokalfrågan har varit en viktig fråga de senaste åren och kommer att vara det även detta läsår. Etapp ett av tillbyggnationen på Solhemsängens skola påbörjades under januari 2012 och ett stort arbete har lagts ner för att få till bra lokaler ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta ledde till att även stora delar av den befintliga byggnaden byggdes om under sommarlovet. Tillbyggnationen var i stort sett klar och eleverna kunde börja till skolstarten den 22 augusti 2012, som planerat. Under detta läsår planeras det för byggstart, för etapp två. I och med de lokalmässiga förändringarna, som även påverkat hur organisationen ska optimeras, har också ett övergripande utvecklingsområde kring lokalförflyttningar och arbetslag påbörjats. Ett långsiktigt arbete kring arbetslagens form och ansvar har inletts. Syftet är att skapa en god pedagogisk verksamhet med så få lokalförflyttningar för eleverna som möjlig. Vårt mål för detta läsår är att den specialpedagogiska verksamheten lokalmässigt ska finnas där eleverna finns. Vi påbörjade den första etappen inom området under våren, vilket var en omfördelning av lokalerna och de olika rummens funktion på Solhemsskolan. Nästa steg är att tydliggöra vad inkludering innebär och hur vi ska utveckla vårt specialpedagogiska arbete och den generella specialpedagogiska kompetensen hos alla. Det här är ett av våra kompetens- utvecklingsområden detta läsår. Ett område som kommer att beröras är vår syn på och vårt förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. Det finns generell kunskap om elever med olika svårigheter som vi kan ta till oss och använda i det dagliga arbetet innan vi gör eventuella individuella utredningar. Man kan även säga att vårt arbete med elever som har svenska som andra språk (Sva), tangerar det här området. Vi behöver säkerställa vilka elever som ska läsa Sva, se till att de läser enligt kursplanen för Sva samt att deras undervisning planeras och genomförs enligt Sva.

2 SID 2 (16) Vårt elevhälsoarbete kan även ses som en del av inkluderingsområdet. Under året har vi i EHT- gruppen successivt börjat hitta rätt i vårt arbete med att förtydliga hur vi arbetar, fördelar resurser och hur olika ärenden ska hanteras och återkopplas till organisationen och vårdnadshavarna. Det kunskapsområde där vi ser att resultaten försämrats, utan rimliga förklaringar, är svenska och SVA för både årskurs tre och sex. Vi ser även liknande tendenser inom LUS. Under senare delen av Vt hade vi en noggrann resultatgenomgång med samtliga medarbetare inom skolan. Vi kommer under detta läsår att arbeta med språkutvecklande arbetssätt. Alla ämnen kommer att beröras och arbetslagen kommer att få skriva särskilda pedagogiska planeringar för hur de kommer att arbeta för att nå framgångsrika resultat. Pedagogerna på fritidshemmen kommer att ha en kompletterande och stärkande roll i arbetet. Analysen av vårens resultat stödjer vår uppfattning att mentorstiden och tydliga PP för varje nytt ämnesområde blir ett viktigt stöd för att eleven ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande. Att organisationen också tar ett första steg mot elevledda samtal får stöd i såväl utvärdering av resultat, Lgr 11 och aktuell skolforskning kring lärande bedömning. Mentorstiden utökas till 60 minuter per vecka detta läsår för alla klasser. I vårens undersökning kan vi ännu inte se de positiva förväntade effekterna av elevernas uppfattning kring målen i förhållande till mentorskapet. Detta läsår kommer vi att arbeta vidare med att höja resultaten på brukarundersökningen kring vårdnadshavarnas och elevernas kännedom om målen och vad eleverna behöver utveckla inom olika kunskapsområden. Först detta läsår kan ledningsgruppen utveckla det nära ledarskap som organisationen behöver som stöd för att främja skolans fortsatta utveckling. Det innebär bland annat att de biträdande rektorerna i högre utsträckning deltar på arbetslagsmöten och kan aktivt driva pedagogiska frågor i arbetslagen tillsammans med arbetslagsledarna. Detta läsår kommer de traditionella klasskonferenserna bytas ut mot resultatdialoger i arbetslagen. Vi ser detta som ett viktigt steg mot en mer resultat och målfokuserad verksamhet. Arbetslagsledarna kommer att få ett särskilt ansvar för att sammanställa, följa upp och utvärdera elevernas måluppfyllelse i arbetslaget. Varje arbetslagsledare får ett utökat ansvar med större arbetslag detta läsår. Inför skrivandet av arbetsplanen 2012 kommer vi att förtydliga skolbarnsomsorgens egna utvecklingsmål samt synliggöra målen i Solhemsskolans kvalitetsredovisning Rektor kommer under läsåret 12/ 13 att prioritera att göra verksamhetsbesök i samtliga klasser under läsåret. Bakgrund Solhemsskolan har tidigare ingått i en gemensam organisation med Spånga grundskola och gymnasium. I januari 2008 fick skolan sin första egna rektor. Under de tre första åren som eget rektorsområde handlade mycket av skolans arbete om att organisera och strukturera en organisation som står på egna ben. I

3 SID 3 (16) januari 2011 tillträdde den nuvarande rektorn sin tjänst. Verksamheten kan fortfarande betraktas som en relativt ung organisation och kvalitetsarbetet fortsätter. Solhemsskolan har under läsåret haft många prioriterade områden för utveckling och det är en ständig pågående process. Kvalitetsarbetet Under läsåret har det systematiska kvalitetsarbetet fortsatt att utvecklas. Solhemsskolan har som organisation utvecklat medvetenhet och rutiner för att analysera och säkerställa att förväntad måluppfyllelse uppnås på sikt. Inom de områden som kräver förbättrade resultat görs hela organisationen delaktig. I vårt arbete för att skriva arbetsplanen har vi använt ett varierat och brett utbud av underlag som elevernas måluppfyllelse, IUP: er, Lusresultat, resultat från vårdnadshavare och elevenkäter, NMI och uppföljningar och utvärderingar från pedagogerna i verksamheten. Underlagen har analyserats på ledningsnivå, tillsammans med arbetslagsledare och medarbetare i de olika arbetslagen samt i medarbetarsamtalen. Tillsammans med de förvaltningsledda resultatdialogerna har det gett oss underlag för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Vision Solhemsskolan är en lärande organisation. Organisationen präglas av en samarbetande kultur där vi med glädje bidrar med vår kompetens. Vi sätter elevernas rätt till en kvalitativ utbildning i centrum. Alla elever som går på Solhemsskolan har en god självkänsla, ett gott självförtroende, goda kunskaper och lust att lära. Alla våra medarbetare tar ett aktivt ansvar för att stödja elevens lärande och utveckling. Att utvärdera och ompröva våra ställningstaganden och arbetsmetoder är för oss en naturlig del av att vara en lärandeorganisation. Vi som arbetar på Solhemsskolan känner stolthet över vårt arbete, våra resultat och vår arbetsplats. Vi tar vårt uppdrag på allvar. Mål De övergripande målen för Solhemsskolans verksamhet är: Hög måluppfyllelse för eleverna - hög andel elever som klarar samtliga delprov på de nationella ämnesproven. Hög ämneskompetens hos lärarna - eleverna ska undervisas av behöriga lärare i samtliga ämnen. Öka nöjdheten hos vårdnadshavarna. Öka nöjdheten hos eleverna. Ha kompetenta och professionella medarbetare. De utvecklingsinsatser som Solhemsskolan genomför har som mål att öka måluppfyllelsen för eleverna och har sin utgångspunkt i aktuell skolforskning och beprövade erfarenheter. Med denna utgångspunkt satsar skolan på:

4 SID 4 (16) Problembaserad skolutveckling (PBS) i samarbete med Karlstad Universitet. Bornholmsmodellen för läs och skrivutveckling i årskurs F-1. Åtgärder för utveckling För att främja Solhemsskolans fortsatta utvecklingsprocess har vi inför innevarande läsår förändrat pedagogernas och lärarnas kompetensutveckling i utvecklingsorganisationen. Vi har särskilt prioriterat sex utvecklingsområden som kommer att blockläggas under läsåret utifrån vårt årshjul. Alla områden genomsyrar skolans arbete under hela läsåret. Under 6-7 veckor kommer lärare och pedagoger inom arbetslaget få fördjupa sin förståelse inom ett prioriterat område i taget. Alla utvecklingsområden ska utgå från aktuell skolforskning och beprövade erfarenheter. En strukturerad planering utarbetas inför varje block, med t ex föreläsare, litteratur, diskussionsfrågor m.m. ledningsgruppen står för planering och genomförande. sområdena har arbetats fram efter utvärdering och analys av skolans resultat och behov på flera nivåer. Våra utvecklingsområden detta läsår är: Elevledda samtal som stöd för elevernas lärande. Betyg i årskurs 6 och formativa bedömningsformer. Nationella ämnesprov och sambedömning. Inkludering på Solhemsskolan - i klassrummet och för alla elever. Språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen. Ledarskap och arbetsro i alla grupper och verksamheter. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 95 % % 2013

5 SID 5 (16) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Årsmål Period 85 % % % % 2013 Att arbeta vidare med arbetsrons betydelse för elevernas trygghet och kunskapsutveckling. Öka elevernas upplevelse av arbetsro i samtliga verksamheter. Alla fritidshem arbetar med aktivitetstavlor under läsåret. Involvera eleverna i arbetet kring arbetsro. Skapa utrymme för samtal mellan pedagoger/ lärare kring ordningsregler, konsekvenstrappan och ett gemensamt förhållningssätt. Studiedagar och pedagogiska träffar. Förbättrat resultat på brukarundersökningen Vt Utvärdering efter utvecklingsområdet kring ledarskap och arbetsro våren Att vi erbjuder en strukturerad verksamhet på fritids som ger möjlighet till både aktiva aktiviteter och lugn och ro. Att samtliga lärare och pedagoger arbetar aktivt för att främja arbetsro i verksamhetens samtliga lokaler. Att mentorer och lärare inom arbetslagen arbetar fram ett gemensamt förhållningssätt tillsammans med eleverna kring arbetsro.

6 SID 6 (16) Att arbeta vidare med det pedagogiska ledarskapet med alla lärare och pedagoger på Solhemsskolan. Att alla pedagoger känner sig som goda ledare och har utvecklat en större verktygslåda i sitt ledarskap, (inom alla verksamheter). 2 arbetslag (lärare, fritidspedagoger och förskollärare) får möjligheten att delta i en föreläsning av John Steinberg, Att vända en klass. Alla lärare auskulterar inom arbetslaget, utifrån ett avgränsat fokus t.ex. en inledning av lektion. Använda material från John Steinbergs "Skolakut" som underlag för reflektion och diskussion i mindre grupper. Genom lärgrupper och lärande samtal skapa forum för reflektion kring läst litteratur, auskultation m.m. Fritidshemsverksamheterna kommer att ha egna föräldramöten under läsåret, för att synliggöra verksamheten för vårdnadshavarna. En fritidspedagog har en tjänst på 50% som fritidshemsansvarig arbetslagsledare med visst skoledaransvar. Pedagogiska träffar under våren Utvärdering efter utvecklingsområdet våren 2013 samt medarbetarsamtal. Förbättrat resultat på Brukarundersökningen 2013 när det gäller fritidshemmens verksamhet. Att skapa en förståelse för ledarskapets betydelse för elevernas upplevelse av arbetsro samt elevernas lärande och utveckling. Att arbeta vidare med Solhemsskolans trygghetsarbete och nolltolerans mot kränkningar och svordomar. Öka elevernas upplevelse av trygghet i samtliga verksamheter på Solhemsskolan.

7 SID 7 (16) Alla trygghetsansvariga kommer gå på en samtalsutbildning ht Trygghetsarbetet blir en tydligare del av skolans elevhälsoarbete med tätare möten med närmaste biträdande rektor. Dokumentation kring trygghetsarbetet och elevhälsoarbetet kopplas samman. Utökning av rastvärdar och större spridning av raster över dagen. Arbeta vidare med nolltolerans mot kränkningar och svordomar, framförallt för årskurs 4-6. Arbeta vidare med konsekvenstrappan och vara tydligare i information till elever och vårdnadshavare. Arbetslagen, trygghetsgruppen och Elevhälsoteamet. Brukarundersökningen våren Att alla elever upplever att de är trygga i skolan och blir "schysst" bemötta av sina kamrater. Eleverna ska uppleva att det alltid finns vuxna att vända sig till. Att i så stor utsträckning som möjlig ge eleverna stöd inom klassens ram. Så lite särskiljande undervisning som möjligt för den enskilda eleven. Att den administrativa personalen på Solhemsskolan byter lokaler med den specialpedagogiska verksamheten. Det specialpedagogiska arbetet ska ske i närhet till eleverna och undervisningen. Läsa litteratur och ha pedagogiska diskussioner kring inkluderande arbetssätt. Ta del av aktuell forskning inom området inkluderande arbetssätt med all pedagogisk personal. Skapa utrymme för reflektion och fördjupande samtal kring framgångsrika förhållningssätt gentemot elever i behov av stöd.

8 SID 8 (16) Pedagogiska träffar, arbetslagsmöten och studiedagar. Medarbetarsamtalen 2013 och utvärdering efter vårt utvecklingsområde våren Att möjliggöra och utveckla en individanpassad lärmiljö utifrån elevens behov och var eleven befinner sig i sitt lärande. Att tillsammans med lärare och pedagoger arbeta mot stadens vision "En grundskola i världsklass" och kopplingen till Solhemsskolans vision. Att all personal ska känna till Stockholms Stads vision. Att alla medarbetare ska känna till Solhemsskolans vision och hur den är vägledande för oss i det dagliga arbetet. Att alla lärare och pedagoger deltar i visionsarbetet kring "En grundskola i världsklass". Arbeta med Solhemsskolans vision och förståelsen av de begrepp som den omfattar. En studiedag under höstlovet 2012 samt dialog på arbetslagsmöten. I medarbetarsamtal våren Att alla på Solhemsskolan ska ha en gemensam plattform när det gäller vår egen vision och dess betydelse för organisationen. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL:

9 SID 9 (16) Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period 90 % % % % % % 2013 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 90 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 90 % % % 2013 Att alla elever ges så goda förutsättningar som möjligt för att klara de nationella ämnesproven i år 3 och 6. Att vi bibehåller våra goda resultat i matematik och engelska samt ökar andelen elever som klarar alla delproven i svenska. Att elever med ett aktivt annat modersmål än svenska läser enligt kursplanen för svenska som andra språk.

10 SID 10 (16) Att de pedagogiska planeringarna ska vara tydliga och språkligt anpassade för elevernas ålder, alla elever ska vet vilka mål de arbetar mot i kursplanen. Att identifiera de elever som behöver extra stöd och säkerställa att stöd ges under provtillfällena. Utveckla arbetssätt för samarbete mellan speciallärare, Svalärare och lärare. Pedagogiska träffar. Att alla lärare använder nationella prov som utvärdering kring sin egen undervisning. Att arbeta med formativ bedömning som ett verktyg för att öka elevernas lärande. Att lärarna har kunskap om formativ bedömning och använder det som ett verktyg i undervisningssituationer. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning Använda pedagogiska träffar till kompetensutveckling kring formativ bedömning. Utöka skolans pedagogiska bibliotek med litteratur och forskning i ämnet. Använda lärande samtal och lärgrupper för att följa upp och fördjupa förståelsen av formativa bedömningsprocesser. En halv studiedag på höstlovet samt pedagogiska träffar under höstterminen Utvärdering efter utvecklingsområdet ht På medarbetarsamtalen våren 2013.

11 SID 11 (16) Utveckla lärarnas förmåga att använda formativa bedömningsprocesser som kvalitativ respons på undervisningen och elevernas lärande. Att arbeta mer språkutvecklande inom alla ämnen och i alla delar av verksamheten (skola, förskoleklass och fritidshemsverksamheten). Öka elevernas läsintresse, läsförmåga och läsförståelse samt skrivförmåga inom alla ämnen, så att fler elever klarar de nationella ämnesproven i svenska. Se över alla läromedel i svenska för årskurs 1-6. De läromedel vi använder som stöd för undervisningen ska utgå från Lgr 11. Läsa litteratur som inspirerar till språkutvecklande arbetssätt. Arbeta kring olika lärandemiljöer (A, B och C miljöer). Att alla arbetslag gemensamt skriver pedagogiska planeringar för språkutvecklande arbetssätt och aktiviteter under läsåret. Ansöka om att delta i Ipadprojektet i Stockholms Stad. Använda lärgrupper och lärande samtal för att skapa förutsättningar för reflektion och dialog mellan pedagogerna. Pedagogiska träffar, arbetslagsträffar och en aktiv dialog i den vidgade ledningsgruppen. Utvärdering efter utvecklingsområdet språkutvecklande arbetssätt, medarbetarsamtal och elevernas resultat på LUS och NP. Att pedagoger och lärare utvecklar en mer ämnesövergripande och icke lärobokstyrd undervisning, där språket både muntligt och skriftligt ingår som en naturlig del i undervisningen. Att fortsätta arbetet med Lgr 11 utifrån kunskapskrav och betygskriterierna.

12 SID 12 (16) Att alla lärare känner sig väl insatta i kunskapskraven inom de ämnen som de undervisar i. Att lärarna känner sig kompetenta inför betygsättningen för eleverna i årskurs 6. Föreläsning om bedömning av Anette Oxenswärd, forskare från Stockholms Universitet. Alla lärare läser boken lärande bedömning, av Anders Jönsson, (Universitetet i Jönköping). Sju lärare går på skolverkets betygskonferens i årskurs 6 under hösten. Använda pedagogiska träffar till praktiskt arbete och diskussioner om kunskapskraven och betygskriterierna. Arbeta kring en ökad samsyn och likvärdighet i bedömningarna. Att alla lärare är delaktiga i sambedömning och rättning av de nationella ämnesproven. Sju pedagogiska träffar samt en halv studiedag på höstlovet Utvärdering efter utvecklingsområdet betyg och bedömning ht Öka lärarnas bedömarkompetens och utveckla en likvärdighet i bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 95 % % 2013

13 SID 13 (16) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 80 % % 2013 Att alla lärare skriver pedagogiska planeringar som grund för undervisningen och de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras en pedagogisk planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Alla lärare och mentorer ingår i en ämnesgrupp som träffas 1 gång per månad. Utse en ämnesansvarig inom varje ämnesgrupp. Utarbeta en gemensam mall för Solhemsskolans PP. Pedagogiska träffar och arbetslagsmöten. Medarbetarsamtal och utvärdering Vt Att alla lärare har pedagogiska planeringar för samtliga ämnesområden som ligger till grund för bedömningen och de skriftliga omdömena samt betyg. Att arbeta med kompetensutveckling för alla lärare och mentorer för att öka elevernas ansvar och inflytande över sitt eget lärande. Att alla elever utifrån ålder och förutsättningar har upplevt ett större inflytande och ansvar över sitt lärande i skolan. Att mentorer och lärarna upplever en mindre arbetsbelastning i samband med samtalsperioderna.

14 SID 14 (16) Föreläsning av Leif Strandberg kring elevernas utvecklingszoner och utvecklingssamtal. Pedagogiska träffar avsätts för förståelsefördjupande samtal för lärarna kring elevledda samtal. En studiedag avsätts för genomförandet av elevledda samtal. Lärare från Spånga grundskola bjuds in för att berätta för mentorerna i år 4-6 kring hur de arbetat med elevledda samtal. Tid avsätts för inläsning av litteratur kring ämnet. Alla elever har en elevmapp som ska användas för att samla sina arbeten inom olika ämnen inför mentorsträffar och utvecklingssamtal. En studiedag avsätts för elevledda samtal i oktober. Pedagogiska träffar under höstterminen Utvärdering i oktober 2012 vårt utvecklingsområde kring elevledda samtal. Medarbetarsamtalen våren Att alla pedagoger tar det första steget mot elevledda samtal utifrån elevernas ålder och förutsättningar. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Att samverka och delta i olika projekt inom stadsdelen. Öka delaktigheten och samarbetet med närpoliser, socialtjänst, fältassistenter, förskolan och närliggande skolor. Att rektor deltar i alla Samtida Först möten i stadsdelen och delger löpande information till ledningsgruppen och EHT vid behov.

15 SID 15 (16) Att rektor bjuder in till lokala möten på Solhemsskolan inom ramen för Samtida Först projektet. En biträdande rektor delar i möten inom FÖS -projektet med närliggande förskolor. Biträdande rektorer har nätverksmöten med andra biträdande rektorer i närområdet. Ledningsgruppen deltar i möten inom de olika samverkansgrupperna. Juni Att ha ett nära samarbete och dialog med andra aktörer inom stadsdelen. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Att samverka med olika universitet i Sverige. Solhemsskolans kompetensutveckling ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En biträdande rektor går rektorsprogrammet. Bjuda in föreläsare och läsa litteratur med forskningsanknytning inom varje utvecklingsområde. Två biträdande rektorer deltar i PBS- projektet med Karlstad Universitet. En lärare läser på mastersprogrammet och ytterligare sju pedagoger läser på lärarlyftet. Rektorsutbildningen, Nätverksträffar med Karlstad Universitet och PBS träffar i Stockholms Stad. Våren 2013.

16 SID 16 (16) Öka kompetensen i ledningsgruppen och bland pedagogerna och sprida den vidare i organisationen. Övrigt Bilagor