Sunnanåskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sunnanåskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Läsår: 2018

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Ansvariga för planen Rektor Sofia Isaksson har det yttersta ansvaret för Planen mot diskriminering och kränkande behandling hädanefter kallad Planen. All personal på vår skola har ansvar för att förebygga, motverka och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Vår vision Alla barn ska känna sig bekräftade och trygga med barn och vuxna på Sunnanåskolan. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018 Elevernas delaktighet Elevrådet och spanarna tar del av planen innan den fastställs. När planen är fastställd förankras den i alla klasser. Vårdnadshavarnas delaktighet Rektor samarbetar med Sunnanåskolans skolråd rörande planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns tillgänglig på Sunnanåskolans hemsida. Eventuella synpunkter på Likabehandlingsplanen lämnas till rektorn. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen ses över och revideras varje år. Personalen får ett dokument med aktiviteter som ska genomsyra vårt främjande arbete. Via arbetslagen utvärderas den gamla Planen med och den nya förankras. Vid skolstarten på hösten uppdateras personalen om Planen. Förankring av planen Eleverna informeras i sina klasser om Planen i samband med att planen fastställs. Detta sker i början på året. Ny personal får Planen i pappersformat. Den ska vara ett stöd och berätta hur vi arbetar med värdegrundsfrågor, både förhållningssätt och praktiskt arbete. Vid varje föräldramöte berör klassläraren Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vårterminen i år 1 och höstterminen i år 4 informerar representanter från LBT om Planen. Undervisande personal uppdateras om Planen av LBT vid läsårets början. Rektor ansvarar för att övrig personal uppdateras.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats I november gör elevhälsan en kartläggning av alla elever och klasser på skolan där diskrimineringsgrunderna finns med. Likabehandlingsteamet gör en enkät med alla elever runt novemberlovet. Dessa ligger till grund för den nya planen. Den gamla planen utvärderas på den gemensamma K-dagen för alla pedagoger, den 8/ Pedagogerna har under året själva dokumenterat de främjande insatserna via en gul lapp som Likabehandlingsteamet hädanefter kallat LBT har tillhandahållit. De förebyggande arbetets dokumentering tas i arbetslagen och utvärderas där. Resultaten förs sedan till LBT för sammanfattning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan På elevrådet tas det upp om den gamla planen och elevrådet går en säkerhetsvandring med rektor på skolan för att kartlägga ställen där det finns risker. Spanarna kommer med förslag på förbättringar som kan genomföras till nästa plan. Rektor tar även upp Planen i skolrådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen utvärderades oktober LBT och rektor måste arbeta för att hålla planen aktuell. Nya rutiner för förankring och utvärdering av planen till personal. All personal på skolan behöver göras delaktiga i arbetet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje arbetslag utvärderar Planen under november månad. Främjande insatser utvärderas i alla arbetslag, alla pedagoger har under året dokumenterat det främjande arbetet i ett dokument som LBT tillhandahåller. Förebyggande arbete utvärderas i berörda arbetslag och elevhälsa. LBT tillhandahåller dokument för gemensamma förebyggande åtgärder som sedan varje arbetslag arbetar med på det sätt som är lämpligast med deras elever. Åtgärdande insatser utvärderas av LBT. Berörd personal delger LBT de insatser och utredningar som gjorts under året. Resultat och förslag på förbättringar delges rektor och LBT som för in det i nästa års plan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Sofia Isaksson

4 Främjande insatser Namn Stärka positiva förutsättningar för att ALLA elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Att alla, både barn och vuxna, är medvetna om skolans värdegrund och visar det i handling (Lgr 11 s. 11). I vårt arbete utgår vi bland annat från dokumentet "Att främja barns och elevers utveckling av social och känslomässig kompetens." Vårt gemensamma dokument för främjande arbete i Sörböles skolområde. "Det goda bemötandet" * Att eleverna kan arbeta i åldersblandade grupper, där äldre elever har ansvar för de yngre. Kön * Att arbeta för jämställdhet mellan könen Etnisk tillhörighet * Att eleverna oavsett etniskt ursprung känner sig trygga på skolan och att vi utformar undervisningen så att det positiva med etnisk mångfald framgår. Religion eller annan trosuppfattning * Att uppmärksamma alla människors rätt att välja livsåskådning. Sexuell läggning * Att i undervisningen visa att olika familjekonstellationer finns. Funktionsnedsättning * Att alla elever oavsett funktionshinder har en självklar plats i skolan. Det finns en plats för alla! Insats "Det goda bemötandet" * Vi har en temadag per termin. Värdegrundshandling; att vi hälsar på varandra och besökare på skolan. Kön * Vid valsituationer, uppmuntra till val utifrån intresse och inte utifrån könstillhörighet. I förskoleklass till år 2 vid lekar, för år 3-5 vid elevens val. Vid indelning av små grupper kan det vara en fördel att blanda elever utan hänsyn till kön, vi vill poängtera att vi ser dem som barn inte som flickor och pojkar. Etnisk tillhörighet * Vi uppmärksammar FN-dagen genom gemensam aktivitet. Religion eller annan trosuppfattning * Uppmärksamma olika religioners högtidsfirande. Vi skaffar en multinationell almanacka. Sexuell läggning * Föra samtal med barnen vad en familj är och hur den kan se ut. Funktionsnedsättning * Att vi i enkäten tar redan på om alla barn har det bra på skolan. Dessa punkter ska genomsyra verksamheten för att alla barn ska känna sig bekräftade och trygga med barn och vuxna på Sunnanå. - att uppmuntra ett vårdat språk och ett vänligt bemötande - att lära eleverna hantera konflikter - att öva eleverna i positivt tänkande, jag kan, jag vågar, jag vill - att aktivt arbeta med normer för hur vi är mot varandra t.ex. samtal, rollekar, värderingsövningar, drama - att etablera en god kontakt mellan föräldrar och personal - att vi har ett gemensamt ansvar att kontakta varandra om något är "fel" och att elev/förälder/lärare tillsammans söker vägar att förbättra - att vara aktiva rastvärdar - att i början av verksamhetsåret satsa mycket tid på trivselarbete i grupperna och att arbetet med detta pågår kontinuerligt under hela året - att planera gemensamma temadagar med blandade grupper för hela skolan - spanarverksamhet åk 4-5 Ansvarig Klass- och fritidsansvariga

5 Datum när det ska vara klart Arbetet pågår hela läsåret och utvärderas under november För att det ska vara ett levande dokument får varje ansvarig ett exemplar där de kan föra noteringar om och hur de uppfyllt målen.

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vid elevhälsans årliga kartläggning av behov på grupp- och individnivå fokuseras diskrimineringsgrunderna (se bilaga 4) På organisationsnivå använder vi oss av Husmodellen som metod. Den metoden kommer aktualiseras i samband med utvärderingen. Enkäter besvaras av eleverna. Rektor efterfrågar synpunkter från eleverna på elevrådet. Spanarna inventerar farliga platser på skolan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkäter som redovisars i anslutning till Elevhälsans sammanställning av NU-läget. Spanarna beskriver bland annat "farliga platser" eller om någon elev ser ut att vara ensam på exempelvis raster. Elevrådet är med på skolvandring. Klassernas resultat efter kartläggning med Husmodellen lämnas till LBT. Under elevrådet (som har anknytning till klassråden) efterfrågas synpunkter om stämningen mellan elever, hur raster fungerar eller annat som är angeläget för eleverna. Läsårets första två veckor genomsyras av värdegrundsarbete, Planen, skolans och klassens regler. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att personalen fyller i elevhälsans blankett för den årliga kartläggningen, elevernas svar på enkäten i november. När kartläggningen är klar görs redovisningen av Elevhälsan och Likabehandlingsteamet. Sammanställningen presenteras för närvarande personal. Rektor ansvarar för att övrig berörd personal får ta del av redovisningen. Resultat och analys * Varje år förekommer det att någon elev känner sig kränkt. * Enligt elevernas svar i trygghetsenkäten är det fortfarande i vissa klasser är högt ljud i omklädningsrummen. Nytt för i år är att i år F-1 är det ingen som tycker att det är högt ljud och att antalet bland de äldre åk 3-5 är det även där en minskning från 27 till 22 elevers som tycker att det är högt ljud. Analysen är att det är höga ljudet är efter idrotten och mer efter tävlingsinriktade aktiviteter. Idrottsläraren har gjort förändringar i schemat att lektionerna inte ligger kloss efter varandra och att hon kan följa upp det som hänt under lektionen. Det finns dock en ökad risk att det blir konflikter mellan klasser när två klasser befinner sig i omklädningsrummen samtidigt. På enkäten visade det säg att det är en ökning av de fula ord de yngre på skolan hör, en Här behöver vi på Sunnanåskolan arbeta aktivt för en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö. Det kan också förekomma tråkiga kommentarer. Under läsåret vill vi arbeta för att uppmärksamma och förebygga tråkiga kommentarer. * Personal kommer att erbjudas att få utbildning och information inom autism spektra.

7 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka förekomsten av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning * Vi har nolltolerans mot kränkningar. Vi uppmärksammar i år ökningen av kommentarer till varandra i olika sammanhang. * Vi vill verka för en mångkulturell skola. * Alla ska känna sig trygga och våga byta om och duscha efter idrott. * Att öka personalens kompetensen i olika kommunikationssätt. Vi arbetar i år med tecken som stöd. Åtgärd * Dokumentation sker om kränkningen inte upphör vid tillsägelse. Arbetslaget fortsätter med arbetet för att kränkningarna ska upphöra. Upphör inte kränkningarna kontaktas Likabehandlingsteamet. All kränkning där vuxna är inblandade blir ett ärende för rektor. * Vi behöver lära oss mer om våra elevers religioner. En multireligiös almanacka sätts upp i personalrummet. * I de yngre åldrarna förstärker vi med en personal som finns med vid omklädning och dusch. * All personal erbjuds kurs i tecken som stöd. Motivera åtgärd * Varje år sker kränkningar på skolan. *Vi ser att fler och fler elever känner sig kränkta av kommentarer. * För att personalen ska hålla sig uppdaterade på olika högtider. * Enligt enkäten till eleverna har vi kartlagt omklädningsrummet som ett riskområde. * Det är viktigt att vi kan kommunicera med alla barn som går på vår skola. Ansvarig All personal dock är rektor ytterst ansvarig. Datum när det ska vara klart under läsåret 2017/2018

8 Rutiner för akuta situationer Policy All personal på vår skola har ansvar för att förebygga, motverka och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Elevenkät i november. Där säkerställer vi att alla elever har utrymme att berätta om de känner/känt sig utsatta eller om de vet om att någon annan elev är det. Vi vill också säkerställa att de vet att de har vuxna att vända sig till om de behöver. Vissa klasser gör trivselenkäter och sociogram. Spanarverksamhet bedrivs av elever i årskurs 4 och 5. Elevrådet har en stående punkt som handlar om klimatet på skolan. Kontakt med övriga personalgrupper som exempelvis städ- och kökspersonal. Rastvaktsschema finns för gemensamma raster. Dokumentation genom minnesanteckningar när kränkningar mot en elev inte upphör vid tillsägelse. Uppmaning till föräldrar att alltid höra av sig till oss vid misstanke. Bättre en gång för mycket än en gång för lite... Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Sofia Isaksson sofia.isaksson@skelleftea.se Likabehandlingsteamet 2016/2017 kjell.lindkvist@skelleftea.se lena-hallberg@skelleftea.se fredrik.wiklund@skelleftea.se Självklart kan barn och föräldrar vända sig till all pedagogisk personal på skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Om personal, elev eller förälder misstänker att elev kränkts av annan elev skall närmast berörd personal, rektor eller LBT informeras. 2. Alla pedagoger som arbetar på skolan agerar direkt med tillsägelse om någon elev kränker annan elev. Om kränkningen inte upphör vid tillsägelse vidtar närmast berörd personal lämpliga åtgärder och dokumenterar (enligt bilaga 5). Upphör inte kränkningen efter insatserna kontaktas LBT. Där efter samlar LBT information från den kränkte och dokumentationen från berörd personal eller andra involverade. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. LBT har tre metoder till sitt förfogande. Se bilaga för vår metoddel. 3. Alla gjorda insatser i ett ärende ska dokumenteras skriftligt (vi dokumenterar inte när det hänt en gång och slutat efter en tillsägelse) och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. Dokumentation gällande elevärenden överlämnas till LBT vid terminsslut. 6. Rektor informeras löpande om åtgärder som görs och en gång per termin gör LBT en sammanställning som redovisas till rektor och tas upp på Elevhälsan. 7. Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef löpande av rektor, dock minst en gång per termin. Detta ansvarar rektor för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Om personal handlar i strid mot lagen är närmaste arbetsledare ansvarig (rektor) för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen efterlevs. 2. Alla som arbetar på skolan skall meddela rektor om man misstänker att personal agerat i strid mot lagen.

9 Rutiner för uppföljning Metod 1 LBT följer upp och dokumenterar med eleverna. Om åtgärderna gjort att kränkningarna upphört tar klasslärare eller LBT kontakt med föräldrarna och dokumenterar detta med blankett (bilaga 5) Upphör inte kränkningarna provas modellen en gång till och upphör det inte då kontaktas rektor och andra insatser väljs utifrån behov (se metodbeskrivning i bilaga) Metod 2 I metoden ingår att skolan följer upp, dokumenterar och informerar föräldrarna hur arbetet fortskrider (se metodbeskrivning i bilaga) Rutiner för dokumentation All pedagogisk personal ansvarar för dokumentation och rapportering av händelser och åtgärder vid upprepad kränkning. De rapporterar till LBT som ansvarar för mobbingärenden och förvaring av dokumentation. Minnesanteckningar följs upp med berörda föräldrar och i vissa fall på elevvårdskonferens. Rektor informeras av LBT en gång varje termin via Elevhälsan. LBT och rektor träffas och utvärderar arbetet i slutet av varje läsår. Rektor rapporterar om gjorda insatser till områdeschef varje termin. Ansvarsförhållande Rektor ytterst ansvarig LBT ansvarar för insatser, uppföljning och dokumentation av detta samt rapportering till Elevhälsan och rektor. All pedagogisk personal är ansvarig för handling som inte upphör vid tillsägelse. All personal på vår skola har ansvar för att förebygga, motverka och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen.