Prövning av reviderade förslag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Dnr: (Norrbotten) (Västernorrland) (Västmanland) (Kalmar) (Västra Götaland) Miljö- och energidepartementet Prövning av reviderade förslag till åtgärdsprogram De fem vattenmyndigheterna har fått möjlighet att lämna synpunkter på yttranden rörande prövningen av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram från Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Jordbruksverket samt de kommuner som har begärt prövning. Vattenmyndigheterna har valt att lämna ett gemensamt yttrande som inleds med en sammanfattning och följs av: 1. Generella kommentarer till yttrandena 2. Övergripande kommenterar till respektive yttrande 3. Vattenmyndigheternas egna synpunkter på de frågor som ställts till HaV och SGU och kommentarer till myndigheternas svar Utöver det som anges i detta yttrande, vill vattenmyndigheterna framhålla vikten av att de frågor som lyftes i samband med att begäran om prövning överlämnades till regeringen besvaras. Det gäller särskilt frågorna om tillämpning av bestämmelsen i 6 kap. 4 första stycket 1 vattenförvaltningsförordningen och om åtgärdsprogrammet strider mot bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. Sven-Erik Österberg, landshövding, Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Sten-Olov Altin, tf landshövding, Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Minoo Akhtarzand, landshövding, Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Stefan Carlsson, landshövding, Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Lars Bäckström, landshövding, Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 1 (30)

2 Sammanfattning Vattenmyndigheterna konstaterar sammanfattningsvis att vare sig HaV eller SGU har framfört några större invändningar mot de förslag till reviderade förvaltningsplaner med åtgärdsprogram som vattenmyndigheterna har redovisat. Ingen av myndigheterna har gjort gällande att förslagen skulle medföra orimliga konsekvenser för någon särskild sektor eller för samhället i stort. De gör inte heller gällande att förslagen avviker från bestämmelserna i ramdirektivet för vatten eller de svenska genomförandebestämmelserna på något avgörande sätt. Enligt vattenmyndigheternas bedömning innebär inte heller myndigheternas synpunkter att det krävs omfattande eller avgörande förändringar i förslagen. Det rör sig istället framförallt om förtydliganden, utvecklade resonemang och analyser och mindre ändringar som i många fall kan genomföras redan under För vissa frågor bedömer dock vattenmyndigheterna att det krävs ett utvecklings- och förändringsarbete som behöver genomföras under den kommande förvaltningscykeln, med sikte på att kunna tillgodose synpunkterna i samband med de beslut om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram som ska fattas Vattenmyndigheterna ser det som möjligt att åstadkomma detta under kommande förvaltningscykel, särskilt om arbetet bedrivs i samverkan med och med stöd av HaV och SGU. Det kan särskilt noteras att både HaV och SGU lyfter fram behovet av ett förbättrat data- och kunskapsunderlag i flera avseenden, vilket bara kan tillgodoses genom ett fortsatt och utvidgat arbete med övervakning och insamling av underlag från olika aktörer i samhället. Det bör i sammanhanget påpekas att det inte är vattenmyndigheterna som utför eller finansierar övervakning av vattenmiljön, varför detta till del är frågor som inte vattenmyndigheterna kan styra över själva. Vattenmyndigheterna instämmer också i myndigheternas påpekanden om behovet av en ökad finansiering och förbättrad lagstiftning på ett flertal områden, vilket utgör grundläggande förutsättningar för ett verksamt genomförande av nödvändiga åtgärder. Precis som HaV konstaterar, är detta inte frågor som kan lösas genom tekniska eller innehållsmässiga förändringar av åtgärdsprogrammen. 1 Vattenmyndigheterna vill framhålla att uppnåendet eller upprätthållandet av en god vattenstatus bör ses som en grundförutsättning för en hållbar livsmedelsproduktion, vilket Jordbruksverket uppger vara ett övergripande mål och samhällsintresse. När det gäller frågor om finansiering av åtgärder delar vattenmyndigheterna bedömningen att det kan vara motiverat med förändringar i det nuvarande Landsbygdsprogrammet för att kunna åstadkomma nödvändiga åtgärder i tillräcklig omfattning för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Det är välkommet att Jordbruksverket förtydligar detta, liksom behovet av en ökad finansiering av verkets egen verksamhet för att kunna genomföra de styrmedelsåtgärder som framgår av åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheterna skulle se det som värdefullt om Jordbruksverket utvecklar 1 HaV:s yttrande sid 2. 2 (30)

3 resonemangen om vilka förändringar i Landsbygdsprogrammet som skulle behövas för att åstadkomma en bättre finansiering av vattenrelaterade åtgärder. Vattenmyndigheterna vill samtidigt framhålla att pågående studier om de föreslagna åtgärdsprogrammens påverkan på olika sektorers lönsamhet och förmåga att bära sina kostnader inte visar på de dramatiska konsekvenser för lantbrukssektorn som Jordbruksverket gör gällande. Tvärtom framkommer det att de föreslagna åtgärdsprogrammen sannolikt inte kommer att få någon avgörande inverkan på lantbrukssektorns lönsamhet (se avsnitt 1, under rubriken Finansiering av åtgärder). När det gäller berörda kommuners synpunkter, hänvisas till de särskilda kommentarer som lämnats i avsnitt 2 nedan. Vattenmyndigheterna ser det också som önskvärt att det i samband med regeringens beslut i prövningsärendet tydliggörs vilken tidplan som gäller för åtgärdsgenomförandet, så det blir tydligt för varje myndighet och kommun när de förväntas genomföra åtgärderna. 3 (30)

4 1. Generella kommentarer till yttrandena Vattenmyndigheterna konstaterar att flera av yttrandena pekar på att det reviderade materialet har utvecklats och förbättrats betydligt sedan samrådsversionen. När det gäller formuleringar av förslag till styrmedel framförs inte behov av förändringar, även om det finns synpunkter på om några bättre hör hemma under rubriken Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande, i del 5 i förvaltningsplanen. Vattenmyndigheterna instämmer i att det finns förbättringsmöjligheter i olika avseenden och bedömer att vissa av dem kan tillgodoses redan 2016, medan andra framförda förbättringsförslag lämpligen bör genomföras under kommande förvaltningscykel inför vattendelegationernas beslut om reviderade förvaltningsplaner och åtgärdsprogram Vattenmyndigheterna vill särskilt peka på vikten och behovet av en utökad samverkan med berörda myndigheter och kommuner om de särskilda behov och förutsättningar som gäller för åtgärdsarbetet i respektive vattendistrikt. Vattenmyndigheterna konstaterar också att det de olika yttrandena pekar på svårigheter som hör samman med brister på nationell nivå utanför vattenmyndigheternas mandat. Exempel på detta är finansieringsfrågan 2, brister i lagstiftningen 3 och avsaknad av vägledningar 4. Därtill kommer att det fortfarande råder data- och kunskapsbrist framför allt inom grundvattenområdet 5. Vattenmyndigheterna instämmer i dessa synpunkter och har sedan tidigare lyft flera av dem i olika sammanhang. En av hörnstenarna i vattenförvaltningen är att arbeta över organisations- och sektorsgränser. Vattenmyndigheterna konstaterar att det är en stor utmaning för dagens förvaltningssystem, med en tradition av att ofta hantera frågor sektorsvis. Sektorsmyndigheter och olika förvaltningar har tyvärr fortfarande en tendens att värna sina frågor inom respektive ansvars- och verksamhetsområden och branscher. Synpunkter på underlaget Angående de brister i vattenmyndigheternas underlag som anförs så är ökad kunskap, mer data och tillgång till bättre verktyg i arbetet just det som det cykliska arbetet med en adaptiv vattenförvaltning syftar till att åstadkomma, utifrån varje lands och distrikts speciella förutsättningar. Vad gäller de förtydliganden som framförallt HaV önskar bör dessa ses som en del i det pågående utvecklingsarbetet. Statusklassificeringen och underlagen kan innehålla brister och luckor, vilka många olika aktörer kan bidra till att avhjälpa. Samtidigt kan det konstateras att den generella bilden av vattenstatus i Sverige överensstämmer med vad som varit känt sedan länge via exempelvis miljömålsuppföljningen och olika internationella rapporteringar. Det åtgärdsbehov som påvisats i åtgärdsprogrammet borde alltså inte vara någon nyhet. 2 Se t.ex. HaV sid 12, 13, och 17, SGU sid 2 och 13, Jordbruksverket sid 2 och Se t.ex. HaV sid 2, 12, 13 och 15-16, SGU sid 11 4 Se t.ex. HaV sid 7 och 11 5 Se t.ex. HaV sid 2, SGU sid 8 och 12 4 (30)

5 Ambitionsnivån Miljökvalitetsnormerna sätter ambitionsnivån för arbetet och dimensionerar åtgärdsprogrammets omfattning. Under förutsättning att en mer heltäckande vägledning tas fram och att tillräcklig underlagsinformation finns att tillgå, skulle vattenmyndigheterna kunna tillämpa undantag i större utsträckning, givet att detta är i linje med Sveriges ambitionsnivå. Vattenmyndigheterna vill dock betona att det reviderade förslaget till miljökvalitetsnormer innehåller ett mycket stort antal undantag, även sett i ett europeiskt perspektiv. Vattenmyndigheternas reviderade förslag innebär tidsundantag i 70-80% av ytvattenförekomsterna samt mindre stränga krav i ytterligare ett antal vattenförekomster. Det finns inga formella hinder mot att fatta beslut om reviderade miljökvalitetsnormer under en pågående förvaltningscykel. HaV bedömer att det går att tillämpa mindre stränga krav i större utsträckning redan nu. Även vattenmyndigheterna bedömer att det torde finnas ett antal vattenförekomster där det är motiverat att tillämpa mindre stränga krav, men vill samtidigt påtala att det fortfarande finns brister i kunskapen om olika verksamheters påverkan på miljön och möjligheten att motverka dessa genom olika åtgärder. Det pågår också en expansiv teknikutveckling på många områden som kan bidra till att möjliggöra uppnåendet av en god vattenstatus i vattenförekomster som idag är påverkade av mänsklig verksamhet. Bedömningen av undantag i form av mindre stränga krav ska göras på vattenförekomstnivå, utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Vattenmyndigheterna saknar dock ett heltäckande underlag som skulle kunna motivera mindre stränga krav i samtliga vattenförekomster påverkade av exempelvis ett intensivt jordbruk eller i stadsmiljöer. Vattenmyndigheterna ser därför inte att det finns förutsättningar att nu generellt tillämpa mindre stränga krav i sådana områden på det övergripande sätt som HaV föreslår. Det kan däremot vara motiverat att utreda frågan närmare i sådana områden där det typiskt sett framstår som svårt att uppnå god status med ett bibehållet påverkanstryck. Ett sådant arbete pågår också kontinuerligt inom vattenförvaltningen, genom t.ex. insamling av mer dataunderlag, utveckling och förbättring av metoder för påverkans- och riskbedömning och en förbättrad kunskapsförsörjning kring åtgärders genomförbarhet, kostnader och effekter. Enligt vattenmyndigheternas uppfattning är det alltså i nuläget svårt att tillämpa mindre strängt krav av tekniska skäl i en mer generell omfattning, utan att det i så fall finns tydligare vägledning om hur det ska ske och var. Precis som HaV också framför anser vattenmyndigheterna att det även är svårt att i nuläget besluta om mindre stränga krav av ekonomiska skäl eftersom det saknas vägledning på såväl nationell nivå som inom EU. Det pågår en metodutveckling för oproportionerliga kostnader som på sikt kan leda till att undantag av ekonomiska skäl kan tillämpas i större utsträckning. Vattenmyndigheterna vill dock påpeka att de preliminära resultat som finns från pågående arbete pekar på att de reviderade föreslagen till åtgärdsprogram inte kan antas få någon avgörande inverkan på berörda sektorers lönsamhet och konkurrenskraft (se nedan under avsnittet Finansiering av 5 (30)

6 åtgärder). Det kan ses som ett tecken på att behovet av och utrymmet för att besluta om mindre stränga krav av ekonomiska skäl är begränsat. Vattenmyndigheterna har hittills valt att vara restriktiva i att sätta mindre stränga krav för grundvatten och konstaterar att det behövs väl underbyggda studier som visar på att det är ekonomiskt eller teknisk omöjligt att rena mer. Åtgärdsprogrammet Det framkommer många synpunkter i yttrandena på relationen mellan styrmedelsåtgärder och de fysiska åtgärder som behöver genomföras samt hur förbättringsbehovet ska kvantifieras. Vattenmyndigheterna konstaterar att detta är ett område som behöver utvecklas, och att det inte är lätt att hitta rätt avvägning när det är många aktörer som ser olika på saken, samtidigt som EU:s kritik till Sverige ska beaktas. Enligt vattenmyndigheternas bedömning finns det dock ett stort underlag som kan användas för att förtydliga och stärka kopplingarna mellan behovet av en förbättrad vattenmiljö, möjliga och lämpliga fysiska åtgärder och vilka styrmedelsåtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma sådana fysiska åtgärder. Åtgärdsprogrammet bygger på ett omfattande underlag, som bl.a. presenteras i de åtgärdsunderlag per åtgärdsområde som redovisas för varje distrikt. Det ska samtidigt påpekas att det rör sig om mycket komplexa, storskaliga och omfattande samband, som inte enkelt låter sig kvantifieras eller beskrivas i alla delar. Vattenmyndigheten ser därför fram emot att, i samverkan med berörda myndigheter och kommuner, utveckla en pedagogisk och konstruktiv metod för att tydliggöra kopplingarna mellan styrmedelsåtgärder, fysiska åtgärder och förväntade effekter i vattenmiljön. Vattenmyndigheterna bedömer, precis som flera yttranden också lyfter fram, att det kan analyseras och redovisas tydligare hur ansvar för och genomförande av grundläggande respektive kompletterande åtgärder fungerar i Sverige. Ett mer utförligt resonemang om detta finns i vattenmyndigheternas kommentar till fråga 4 i avsnitt 3 nedan. Vattenmyndigheterna kommer under kommande år att utveckla återrapporteringen av åtgärdsprogrammets genomförande från myndigheter och kommuner, för att få in mer kvantitativ information om genomförande av både styrmedelsåtgärder och konkreta, fysiska åtgärder. Inom ramen för en dialog om detta kan det ingå att diskutera med samtliga åtgärdsmyndigheter och kommuner hur deras ansvar för och genomförande av grundläggande och kompletterande åtgärder enligt artiklarna 11.3 och 11.4 i ramdirektivet för vatten ser ut. Vattenmyndigheterna har haft ambitionen att tydliggöra i varje åtgärd vilken tidplan som gäller för genomförande av åtgärden. Om det behövs förtydliganden kring detta tar vattenmyndigheterna gärna emot förslag på hur det kan utformas. Det är också positivt om det i samband med regeringens beslut i prövningsärendet tydliggörs vilken tidplan som gäller för åtgärdsgenomförandet, så det blir tydligt för varje myndighet och kommun när de förväntas genomföra åtgärderna. 6 (30)

7 Finansiering av åtgärder Finansiering av myndigheters och kommuners åtgärder i åtgärdsprogrammet Vattenmyndigheterna har i flera olika sammanhang sedan 2009 påpekat att det finns frågor rörande myndigheters och kommuners finansiering, administrativ kapacitet och bakomliggande lagstiftning som behöver ses över och revideras för att nödvändiga administrativa åtgärder som leder till fysiska förbättringsåtgärder ska kunna komma till stånd. Myndigheternas yttranden stärker denna bild, och vattenmyndigheterna delar de synpunkterna. Även den årliga återrapporteringen av åtgärdsprogrammets genomförande visar på detta. När det gäller redovisningen av finansieringsfrågor i åtgärdsprogrammet, bedömer vattenmyndigheterna att de synpunkter som har framförts från HaV och SGU i allt väsentligt bör kunna tillgodoses genom utvecklade resonemang och redogörelser och kompletterande bearbetningar av det underlag som har använts för framtagandet av åtgärdsprogrammen. Fysiska åtgärder som förväntas bli genomförda till följd av åtgärdsprogrammet HaV framför att genomförandeunderskottet inte kan åtgärdas genom tekniska justeringar av åtgärdsprogrammet utan det kan främst ske genom förtydligade regelverk och riktade finansiella medel. Vattenmyndigheterna delar fullt ut denna bedömning. Vattenmyndigheterna har i tidigare yttranden berört frågan om finansiering av de fysiska åtgärder som förväntas bli effekten av åtgärdsprogrammen. Vattenmyndigheterna vill i detta sammanhang föra fram att HaV inom sitt arbete med att ta fram en vägledning för hantering av samhällsekonomiskt orimliga kostnader genomfört en analys på sektorsnivå utifrån vattenmyndigheternas reviderade åtgärdsprogram 6. Rapporten beräknas vara klar inom kort. Preliminärt visar analysen följande: Lantbruk De olika åtgärdskostnaderna påverkar konkurrenskraften negativt men försämringen ligger väl inom den naturliga spridningen av lönsamheten.. Åtgärdskostnader ser ut att kunna bäras av lantbrukssektorn överallt i landet. Skogsbruk De åtgärdskostnader som belastar skogsbruket påverkar inte lönsamheten för hela sektorn. Industri De åtgärdskostnader som belastar industrin påverkar inte lönsamheten för hela sektorn. 6 Analys av förändrad betalningsförmåga för bedömning av orimliga kostnader. Havs och vattenmyndighetens rapport 2016:xx (under tryckning). 7 (30)

8 Vattenkraft Åtgärdskostnader som belastar vattenkraften påverkar lönsamheten för hela sektorn negativt, men väl inom ramen för spridningen av lönsamhet i sektorn som helhet nationellt. Resultaten indikerar dock att småskalig vattenkraft inom Norra och Södra Östersjöns vattendistrikt sannolikt inte kommer att kunna bära åtgärdskostnaderna. 8 (30)

9 2. Övergripande kommenterar till respektive yttrande Havs- och vattenmyndigheten Sammantaget är det vattenmyndigheternas tolkning att HaV önskar förtydligade skrivningar på ett antal punkter, men i övrigt anser att det är av yttersta vikt att åtgärderna genomförs. Vattenmyndigheterna delar i flera avseenden de bedömningar som HaV redovisar, och redogör i avsnitt 3 nedan mer i detalj för de förändringar som kan vara lämpliga att genomföra. Sveriges geologiska undersökning Vattenmyndigheterna instämmer fullt ut i SGU:s synpunkter kring att information och data saknas för grundvatten i stor utsträckning. Det innebär svårigheter att kvantifiera och precisera åtgärdsbehov på grundvattensidan. Vattenmyndigheterna delar SGU:s bedömning att förankring och finansiering av förutsättningarna för åtgärdsprogrammets genomförande behöver ske genom beredning inom regeringskansliet. Den åtgärd som riktas till Livsmedelsverket är framtagen i dialog med verket och utgår från vad verket anser sig vara ansvarig över och kunna påverka. Eftersom en översyn av frågan om kontroll av råvatten bl.a. ingår i Dricksvattenutredningens uppdrag, bedömer vattenmyndigheterna i nuläget att det inte är motiverat att föreslå längre gående åtgärder. Det kan dock finnas anledning att återkomma till frågan när Dricksvattenutredningens slutbetänkande är redovisat och bearbetat. Se även under rubrik 3. Vattenmyndigheterna instämmer också i att övervakningen och riskanalyserna av grundvatten inte är tillräcklig men det är svårt att göra något åt detta på kort sikt då det finns stora brister i både övervakning och tillgängliga dataunderlag. Jordbruksverket Vattenmyndigheterna välkomnar Jordbruksverkets förslag på en samordning av åtgärder och en ökad samverkan i arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen och principer för statusklassning m.m. Vattenmyndigheterna vill dock påtala att Miljömålsrådet, trots en mycket viktig roll i att få arbetet med miljömålen att gå framåt, inte är rätt instans för att ta ansvar för att genomföra alla de arbetsmoment som krävs inom vattenförvaltningen. Det framstår som en väldigt långtgående och omfattande ändring av det svenska genomförandet av ramdirektivet för vatten att flytta ansvaret för vattenförvaltningen från vattenmyndigheterna till Miljömålsrådet. En sådan ändring bör rimligtvis föregås av både någon sorts närmare utredning och en konsekvensanalys. Vattenmyndigheterna ser däremot mycket positivt på att det i Miljömålsrådet förs en förstärkt och utvecklad dialog om vattenförvaltningen, dess praktiska genomförande och koppling till miljömålsarbetet. 9 (30)

10 Vattenmyndigheterna är tveksamma till om det är vare sig nödvändigt eller önskvärt att utarbeta delförvaltningsplaner och delåtgärdsprogram för jordbrukssektorn på det sätt som Jordbruksverket föreslår. Enligt vattenmyndigheternas uppfattning är det tveksamt om en sådan uppdelning på olika sektorer av vattenförvaltningens arbetsmoment och avvägningar av åtgärdsbehov och prioriteringar är ett lämpligt sätt att administrera vattenförvaltningen. Tvärtom riskerar det att leda till en fortsatt brist på överblick och samverkan, och leder till svårigheter att göra sektorsövergripande avvägningar och prioriteringar. När det gäller frågan om att tillämpa undantag i större utsträckning hänvisar vattenmyndigheterna till resonemanget under rubriken Ambitionsnivå i avsnitt 1 och till kommentarerna till fråga 7 i avsnitt 3. Om regeringen bedömer att det finns skäl för ytterligare avvägning mellan livsmedelsproduktion och åtgärder för bättre vatten så utgår vattenmyndigheterna från att det framgår som ett resultat av prövningen. Vattenmyndigheterna har använt de redskap som står till buds för att avväga de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen mot andra miljö- och samhällsmål. Preliminära analyser visar att den påverkan som åtgärderna skulle ha på lönsamheten inom sektorn som helhet inte är betydande i relation till den spridning som förekommer idag mellan olika företag (se ovan under rubriken Finansiering av åtgärder i avsnitt 1). Det är också vattenmyndigheternas uppfattning att det förekommit missförstånd gällande åtgärdsprogrammets konsekvenser, och att den påverkan på jordbruksproduktionen som föreslagna åtgärder skulle innebära har varit överdriven i media och av branschföreträdare. Diskussionen skulle underlättas om Jordbruksverket tog fram en egen analys inom detta område. Vattenmyndigheterna vill också påpeka att Jordbruksverkets yttrande inte på något tydligt sätt redovisar vad verket anser ligger i begreppet en hållbar livsmedelsproduktion. Enligt vattenmyndigheternas bedömning bör en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion bygga på att de inom EU överenskomna miljömålen nås, vilket även inbegriper miljömålen för vatten. Vattenmyndigheterna menar därför att det inte behöver finnas någon motsättning mellan målet att uppnå eller bibehålla en god vattenstatus och en hållbar livsmedelsproduktion. God vattenstatus är snarare en viktig förutsättning för en hållbar livsmedelsproduktion som inkluderar en hög grad av självförsörjning. Livsmedelsproduktion är den kanske viktigaste ekosystemtjänsten som jordbrukslandskapet kan leverera men vattenmyndigheterna bedömer att det finns stor potential att leverera många fler samhällsnyttiga ekosystemtjänster utan att det påverkar livsmedelsproduktionen negativt. Målinriktad forskning har t.ex. visat att flera nya åtgärder för att minska fosforläckaget från jordbruksmark är betydligt mer kostnadseffektiva än andra mer tekniska lösningar. Vattenmyndigheterna bedömer att vattenförvaltningens tidplan, med målet att uppnå en god vattenstatus senast 2027, kommer att bli mycket ansträngd om åtgärdsgenomförandet förskjuts ytterligare framåt i tiden. Det är också troligt att kostnaden för både enskilda lantbrukare och för samhället minskar om åtgärderna planeras och genomförs under en längre tidsperiod än att de skjuts ytterligare framåt i 10 (30)

11 tiden. Det finns dessutom inga bestämmelser i vare sig ramdirektivet för vatten eller de svenska genomförandebestämmelserna som möjliggör sänkta krav på grund av att åtgärdsgenomförandet försenats. Vattenmyndigheterna vill samtidigt framhålla att det är mycket positivt att Jordbruksverket redan har avsatt resurser för och påbörjat arbetet med flera av de åtgärder som föreslås i förslagen till åtgärdsprogram. I förslagen till reviderade förvaltningsplaner lyfter vattenmyndigheterna fram Greppa näringen som en lyckad satsning för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark i framförallt södra och sydvästra delarna av landet. Särskilt tydligt är det för kväve på genomsläppliga lätta jordar. Det vore därför önskvärt om nya åtgärder för att minska fosforläckaget kommer in i Greppa:s rådgivning och att verksamheten utökas i de mellersta och norra delarna av landet med fokus på tyngre lerhaltiga jordar. Vattenmyndigheterna vill samtidigt påpeka att Greppa näringen ännu inte har någon aktivitet i norra Sverige, i Bottenvikens vattendistrikt. Kommentarer till inkomna synpunkter från kommunerna Kommentarerna i detta avsnitt är inte gemensamma för samtliga vattenmyndigheter, utan har lämnats av respektive berörda vattenmyndigheter. Växjö kommun Vattenmyndigheterna för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt vill betona att ett förslag på åtgärdsfond finns redovisat i konsekvensanalysen, där sektorn gemensamt bär kostnaderna för dessa åtgärder, vilket sannolikt skulle gynna den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheterna delar inte kommunens uppfattning att staten har ett synsätt som innebär att alla vattenmiljöproblem ska lösas med tillsyn och sträng tillåtlighetsprövning. Förslaget på åtgärdsprogram ger stort utrymme för berörda myndigheter och kommuner att utveckla styrmedel som bygger mer på frivillighet än tvingande reglering. Förslagen till åtgärderna för avloppsreningsverk är till stor del schablonmässigt beräknade utifrån utsläppsdata som avloppsreningsverken rapporterat till Naturvårdsverket i SMP-databasen. Det kan givetvis ge en missvisande bild i enskilda verk. De uppgifter som Växjö kommun lämnar i sitt svar till regeringen 7 stämmer inte överens med de uppgifter som kommunen redovisat till Naturvårdsverket. Exempelvis uppges då att 3020 kubikmeter ha bräddats år 2013 och kubikmeter år Oavsett vilka uppgifter som stämmer, ställs problematiken med lokalt respektive nationellt perspektiv på sin spets i denna fråga. Att bräddvattenrening är en kostnadseffektiv åtgärd för många verk stämmer generellt, och bör således ingå i ett åtgärdsprogram som ska analysera åtgärder och styrmedel på nationell nivå. Men att i det specifika fallet säga att en enskild punktkälla i VISS-databasen behöver införa bräddvattenrening är inte alltid relevant. 7 Sid 3, Växjö kommuns svar Under de senaste 10 åren har inga bräddningar alls skett. 11 (30)

12 Åtgärdskostnader och effekter av åtgärder baserar sig också på schabloner, men skiljer sig givetvis åt från verk till verk utifrån lokala förutsättningar. Åtgärdsprogrammets uppskattningar bygger i stor utsträckning på det regeringsuppdrag som genomfördes 2012 av Naturvårdsverket. Det är först vid prövning eller tillsyn som åtgärdens lämplighet kommer att prövas utifrån de lokala förutsättningarna. Om Växjö avloppsreningsverk inte bräddar avloppsvatten i den omfattning som använts i beräkningarna för förslaget på åtgärden är rimlig, kommer naturligvis inget krav på åtgärden att ställas. Vattenmyndigheterna håller med om att det behövs mer dialog mellan vattenförvaltningen och politiken. Växjö kommuns kritik i fråga 2 handlar i första hand om Sveriges implementering av vattendirektivet. Vattenmyndighetens uppdrag är att ta fram åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Detta gör att fokus gäller myndigheters och kommuners arbete och inte de fysiska åtgärder som deras arbete ska leda till. Med nuvarande utformning i vattenförvaltningsförordningen och miljöbalken är det inte möjligt att flytta fokus från myndigheternas och kommunernas arbete till genomförandet av fysiska åtgärder. Det är Vattenmyndigheternas bedömning att åtgärdsprogrammet uppfyller de krav som ställs enligt EU-rätten. Växjö kommun har inget att erinra när det gäller formuleringen av förslag till åtgärder riktade till kommunerna. Östra Skaraborgs kommun Kommunen är positiv till de åtgärder som föreslås för kommunen och tycker det är bra att åtgärderna blivit tidsatta. De efterfrågar dock en lösning för finansiering av åtgärder vid mindre kraftverk och dammar. Den småskaliga vattenkraften har även lyfts i vattenverksamhetsutredningen och arbetet med en nationell strategi för vattenkraften. Ett förslag som redovisas i åtgärdsprogrammet är en åtgärdsfond där sektorn gemensamt bär kostnaderna för dessa åtgärder, vilket sannolikt skulle gynna den småskaliga vattenkraften. VA-syd VA-syd är generellt positiva, men ställer sig frågande om tidplan för genomförandet av åtgärderna. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt hänvisar till generell skrivning om önskemål om förtydligande av tidplan ovan. VA-syd vill ha bättre samråd med VA-branschen, vilket vi välkomnar. VA-syd lyfter åter diskussionen om råvattenkontroll och Vattenmyndigheten konstaterar att detta har blivit en ansvarsfråga som skickas runt och där olika aktörer har olika syn. Vattenmyndigheten hänvisar till dricksvattenutredningens kommande betänkande och till SGU s respektive Vattenmyndigheternas svar på fråga 12. De framförda synpunkterna föranleder i övrigt inga kommentarer från Vattenmyndighetens sida. 12 (30)

13 Svedala kommun Svedala kommun är huvudsakligen positiva till de förändringar som gjorts vid revideringen av förslaget till åtgärdsprogram, men framhåller svårigheten med att prioritera och finansiera. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt hänvisar till de generella kommentarer om finansiering som framförts ovan. De framförda synpunkterna föranleder i övrigt inga kommentarer från Vattenmyndighetens sida. Alvesta kommun Kommunen anser att framförda synpunkter har beaktats vid revideringen av åtgärdsprogrammet. Alvesta kommun framhåller att den allmänna miljöövervakningen av vatten bör bekostas av staten, vilket hanteras inom uppdrag till HaV och därför har Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt inget annat att anföra. De framförda synpunkterna föranleder i övrigt inga kommentarer från Vattenmyndighetens sida. Krokoms kommun Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt delar kommunens bedömning att samverkansarbetet och dialogen med kommunerna behöver förstärkas under kommande förvaltningscykel. De framförda synpunkterna föranleder i övrigt inga kommentarer från Vattenmyndighetens sida. Åre kommun Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt delar kommunens bedömning att samverkansarbetet och dialogen med kommunerna behöver förstärkas under kommande förvaltningscykel. De framförda synpunkterna föranleder i övrigt inga kommentarer från Vattenmyndighetens sida. Tranemo kommun Kommunen anser att vattenmyndigheterna har lyssnat och förändrat åtgärderna riktade till kommunerna på ett sådant sätt att åtgärderna blir möjliga att genomföra. Samtidigt anser kommunen att det reviderade förslaget inte skiljer sig i sådan omfattning att de gör en annan bedömning än tidigare utan begär fortfarande regeringsprövning. Detta till stor del på grund av att åtgärderna riktade mot lantbruket fortfarande är omfattande och riskerar att leda till utslagning av aktiva företag. Som redovisats ovan 8 visar en studie beställd av HaV att föreslaget åtgärdsprogram påverkar konkurrenskraften men inte utöver den naturliga spridningen av lönsamheten. Det är 8 Se avsnitt 1 under rubriken Finansiering av åtgärder. 13 (30)

14 alltså inte troligt att vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ensamt kommer slå ut aktiva företag. Vilka styrmedel som slutligen ska gälla för lantbrukssektorn har Jordbruksverket i uppdrag att utreda enligt vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Tranemo kommun verkar utgå från att alla åtgärdskostnader ska belasta lantbruket direkt, vilket inte är fallet. Lantbrukets kostnad beror vilket styrmedel som Jordbruksverket slutligen väljer, samt i vilken omfattning som ytterligare finansiering är möjlig. I åtgärdsprogrammets konsekvensanalys föreslås landsbygdsprogrammet som möjlig finansieringskälla till flera av åtgärderna. Det ska också nämnas att flera av åtgärderna såsom strukturkalkning och kalkfilterdiken, även kan innebära produktionsökningar inom lantbruket. Munkedals kommun Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ställer sig frågande till Munkedals kommuns skrivelse som verkar utgå ifrån en tolkning av åtgärdsprogrammet för vattenmiljön som inte finns beskriven i åtgärdsprogrammet. Det framgår inte tydligt vad i åtgärdsprogrammet som kommunen bygger sina synpunkter på, hur ett allmänt intresse av synnerlig vikt kommer att påverkas eller hur det strider mot annan lagstiftning. I avsaknad av detta finner vattenmyndigheten det svårt att besvara kritiken. Vattenmyndigheten delar Munkedals kommuns syn om vikten av en levande landsbygd och att kulturlandskapet ska bevaras. Förslaget på åtgärdsprogram innehåller inga åtgärder som äventyrar dessa värden, och särskilt inte de åtgärder som riktar sig till kommunen. I åtgärdsprogrammets konsekvensanalys, som bl.a. redovisar möjliga fysiska åtgärder, ingår relativt få åtgärder som tar produktiv jordbruksmark ur produktion. Tvärtom ligger fokus på åtgärder som höjer lantbrukets produktivitet men samtidigt beaktar vattenmiljön i större omfattning än idag. Huvuddelen av åtgärdskostnaderna för lantbruket föreslås i åtgärdsprogrammets konsekvensanalys finansieras genom ett omprioriterat eller utökat landsbygdsprogram. Vilka de faktiska kostnaderna blir för lantbrukssektorn är också avhängigt vilka styrmedel som Jordbruksverket kommer att föreslå, samt eventuellt offentlig finansiering. Lantbrukets genomgår, och har genomgått, en stor strukturomvandling, som ändrar produktionen och markanvändningen i alla jordbruksområden i Sverige. Enligt Konkurrenskraftsutredningen betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring 9 bedöms denna utveckling fortsätta, med större gårdar och högre produktivitet. De konsekvenser för jordbruksområdena inom Munkedals kommun som kommunen beskriver, är i huvudsak förändringar till följd av strukturomvandlingen. Åtgärdsprogrammet för vatten påverkar inte 9 SOU 2015:15 14 (30)

15 denna utveckling av jordbrukssektorn, utan avser bara att påverka så att jordbruksdriften inte får några negativa effekter på vattenmiljön. Vattenmyndigheten ställer sig frågande till kommunens uppfattning att åtgärdsprogrammet negativt skulle påverka besöksnäringen och landsbygdsutvecklingen. I de flesta undersökningar under senare år i Sverige och EU där man studerat besöksnäringen i förhållande till vattenmiljön, visar undersökningarna på att åtgärder för bra vattenmiljöer ger en mycket positiv utveckling av besöksnäringen 10, 11 och landsbygdsutvecklingen 12. Kommunen nämner att vattendragen skulle förslyas, möjligen kopplat till ekologiskt funktionella kantzoner. Det ska förtydligas att vattenmyndigheten inte föreslår att det ska växa träd- och buskridåer framför alla Sveriges vattendrag. Det framgår emellertid inte av kommunens skrivelse varför ekologiskt funktionella kantzoner skulle vara negativt för vattenmiljön eller för Munkedals kommun. En annan missuppfattning är att kantzonen eller vattendraget inte får rensas. Vattenmyndigheten föreslår inte heller, såsom kommunen skriver, att man ska ändra befintlig bebyggelse eller bebyggelsemönster, däremot kan kommunen behöva överväga dessa frågor i sin klimatanpassningsplan. Vattenmyndigheten delar kommunens uppfattning att genomförandet av åtgärdsprogrammet bygger på en ökad offentlig finansiering av vattenåtgärder. Det följer primärt av Sveriges EU-medlemskap och den nationella lagstiftningen, och inte av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Säffle kommun Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt inser, liksom Säffle kommun, att finansieringen i befintligt landsbygdsprogram inte är tillräcklig för att nå målen. En omprioritering eller utökad finansiering behövs. I synnerhet eftersom det nya landsbygdsprogrammet medfört mindre resurser till vattenåtgärder. Vattenmyndigheten har enligt vattenförvaltningsförordningen uppdrag att föreslå en finansering av åtgärderna. Om åtgärdsprogrammen ska bygga på antagandet att befintliga styrmedel och finansiering är givna, såsom kommunen föreslår skulle åtgärdsprogrammen endast beskriva befintlig situation och inte föreslå en kostnadseffektiv väg att nå bättre vattenkvalitet. Ansvaret att fatta beslut om styrmedel för lantbrukssektorn vilar på Jordbruksverket och i viss mån även på regering/riksdag. Vattenmyndighetens ansvar är att föreslå en kostnadseffektiv väg att nå målen och föreslå styrmedelsåtgärder till de, i miljöbalken, eochfisketurism/fisketurism.4.e f24e2ca html 15 (30)

16 bemyndigade (ansvariga) myndigheterna. I åtgärdsprogrammets konsekvensanalys föreslås landsbygdsprogrammet som styrmedel för huvuddelen av åtgärderna, vilket innebär en liten påverkan på lönsamheten i jordbrukssektorn. Siffrorna på åtgärdskostnader för Säffle kommun som redovisas i kommunens yttrande skiljer sig mot Vattenmyndighetens beräkningar. Vattenmyndigheten har tidigare meddelat att databasen VISS, som bygger på vattnets väg och inte kommungränser, inte visar en rättvisande kostnadsbild per kommun. Kommunen anser att vattendelegationerna inte gör de politiska avvägningar och prioriteringar som krävs. Vattenmyndigheten anser att de åtgärder som föreslås är väl avvägda mot andra miljö- och samhällsmål, med hjälp av de redskap vattenmyndigheterna förfogar över, att tillämpa olika typer av undantag. Kommunen anger att samtliga remissinstanser borde få möjlighet att tycka till om det reviderade åtgärdsprogrammet. I 5 kap. 4 tredje stycket miljöbalken samt 6 kap. 7 vattenförvaltningsförordningen ställs krav att Vattenmyndigheten ska samråda om förslag till åtgärdsprogram med myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet, och att samrådstiden ska vara minst sex månader. Samråd har skett i enlighet med gällande lagstiftning. Synpunkter som kommit in under samrådet har beaktats och förändringar i förslaget till åtgärdsprogram har skett i enlighet med dessa synpunkter. Miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen ställer inte några ytterligare krav på samråd därefter. 16 (30)

17 3. Vattenmyndigheternas kommentarer till de frågor som ställts till HaV och SGU I detta avsnitt redogör vattenmyndigheterna inledningsvis för sina egna bedömningar av de frågor som ställt till HaV och SGU. I anslutning till respektive fråga lämnas också kommentarer till de synpunkter som förs fram från HaV och SGU i deras respektive yttrande med svar på frågorna. 1. Är det tydligt vad som är formella åtaganden i åtgärdsprogrammen respektive vad som är bedömningar av åtgärdsbehov, analyser, exempel eller annat underlag, t.ex. i konsekvensanalyserna, sammanställningar per åtgärdsområde eller VISS? Om behövligt, ge förslag till ändringar. Vattenmyndigheternas bedömning Enligt vattenmyndigheternas bedömning framgår det tydligt i förslaget till åtgärdsprogram vad som är formella och bindande åtaganden respektive vad som är icke bindande förslag. Sedan samrådsversionerna har ett flertal förklarande texter om detta lagts till på alla relevanta ställen i åtgärdsprogrammet för att detta ska vara extra tydligt. Inte minst gäller det åtgärdsområdesunderlagen där förslag till fysiska åtgärder per åtgärdsområde redovisas. Det ingår i vattenförvaltningsarbetet att göra analyser på avrinningsområdesnivå och att dessa tillgängliggörs för alla. Sammanställningarna lyfts fram av många samrådsinstanser som särskilt viktiga för det lokala arbetet. Det som, trots all information, ibland missuppfattas för att vara bindande åtgärder är åtgärdsförslagen per vattenförekomst i VISS. Vattenmyndigheterna har valt att vara helt transparenta med allt underlag för att kunna få synpunkter och göra förbättringar. Även i VISS har text lagts till som förtydligar att det rör sig om icke bindande åtgärdsförslag. Vattenmyndigheternas kommentar till inkomna synpunkter från HaV och SGU Vattenmyndigheterna bedömer att det på en övergripande nivå är möjligt att komplettera åtgärdsprogrammen med en beskrivning av åtgärdsbehovet per åtgärd för respektive myndighet eller kommun. Information om detta finns redan i viss utsträckning i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen, men då redovisat för respektive miljöproblem. Eftersom det finns en mängd osäkerhetsfaktorer utanför vattenmyndigheternas kontroll som påverkar kedjan från genomförande av styrmedelsåtgärder till konkreta effekter i miljön och därför är det inte möjligt att i detalj redovisa hur långt varje styrmedelsåtgärd kommer att nå för att minska påverkan på vattenmiljön. Detta följer i grund och botten av det system för beslut om åtgärdsprogram som gäller i Sverige, där åtgärdsprogrammen riktar sig till myndigheter och kommuner som sedan måste omsätta dessa i krav på konkreta, fysiska åtgärder som ska vidtas av berörda aktörer. Något som kan komplicera redovisningen är också att 17 (30)

18 flera åtgärder samverkar helt eller delvis, och att genomförandet av vissa åtgärder förutsätter att andra åtgärder genomförs först. Vattenmyndigheterna bedömer att detta är en redovisning som kan göras i viss utsträckning redan inför beslut under 2016, men att det också kommer finnas behov av att fördjupa och utveckla systematiken och redovisningen inför beslut i kommande förvaltningscykel Vattenmyndigheterna delar SGU:s synpunkt att det kan förtydligas att de aktiviteter som beskrivits under avsnittet Förutsättningar för åtgärdsprogrammens genomförande inte är formellt bindande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. 2. Är det ett lämpligt tillvägagångssätt att särskilja så kallade förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande från övriga åtgärder? Vilka konsekvenser, om några, blir följden av att förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande har placerats i förvaltningsplanen? Vattenmyndigheternas bedömning Samrådsinstanserna tyckte olika om denna fråga utifrån sina utgångspunkter på respektive myndighet (det var framförallt myndigheter som hade synpunkter på detta). Vattenmyndigheterna har gjort bedömningen att det är viktigt att åtgärderna i åtgärdslistan ska kunna leda till fysiska åtgärder i nästa eller näst-nästa led. Därför har förutsättningar av exempelvis kunskapsuppbyggande karaktär, som är viktiga för vattenförvaltning generellt och som underlättar statusklassning och övervakning, hanterats separat i förvaltningsplanen. Det finns naturligtvis en gråzon i bedömningen för varje enskild åtgärd eller förutsättning som gör att det inte är helt enkelt att dra gränsen. Förtydligande av skrivning i det reviderade förslaget lyder: För att de åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras på ett kostnadseffektivt sätt inom de givna tidsramarna finns ett antal viktiga aktiviteter som behöver genomföras av de centrala myndigheterna som omfattas av åtgärdsprogrammet. Dessa aktiviteter är i flera fall nödvändiga för att de juridiskt bindande åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras. Det ligger i det gemensamma ansvaret för Sveriges åtaganden inom vattenförvaltning och ansvaret för de nationella miljökvalitetsmålen att berörda aktörer bidrar enligt nedan. Vattenmyndigheternas kommentar till inkomna synpunkter från HaV och SGU Skillnaderna och uppdelningen mellan åtgärder i åtgärdsprogrammen och de aktiviteter som utgör förutsättningar för åtgärdsprogrammens genomförande kan förtydligas ytterligare på det sätt som HaV förordar. En översyn av s.k. kunskapshöjande åtgärder kan också vara motiverad, för att se till att fördelningen mellan åtgärder och andra aktiviteter inte är inkonsekvent. Vattenmyndigheterna vill dock framhålla att det i dialogmöten med olika myndigheter ibland har framkommit önskemål om att formulera 18 (30)

19 även s.k. kunskapshöjande åtgärder som bindande åtgärder i åtgärdsprogrammet. Det kan vara en förklaring till att det verkar finnas en inkonsekvent fördelning mellan de olika kategorierna. Vattenmyndigheterna delar SGU:s bedömning att förankring och finansiering av förutsättningarna för åtgärdsprogrammets genomförande behöver ske genom beredning inom regeringskansliet. 3. Anser myndigheten att de reviderade förslagen till åtgärdsprogram följer kraven på innehåll enligt 5 kap. 6 andra stycket 1-5 miljöbalken och 6 kap. 5 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), inklusive hänvisningar till artikel 11.3 och 11.4 i vattendirektivet (2000/60/EG)? Vattenmyndigheternas bedömning Vattenmyndigheternas bedömning är att de reviderade förslagen till åtgärdsprogram i allt väsentligt följer kraven i de ovan nämnda bestämmelserna. Vattenmyndigheternas kommentar till inkomna synpunkter från HaV och SGU Vattenmyndigheterna har haft målsättningen att ange tydligt när de olika åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara genomförda. De undantag som finns är för åtgärder som inte har bedömts ha någon tydlig slutlig genomförandetidpunkt, då de har karaktär av löpande arbete (t.ex. åtgärder avseende genomförande av tillsyn och prövning). HaV framför att det inte framgår tydligt om minimikraven i artikel 11.3 i ramdirektivet för vatten är uppfyllda. Vattenmyndigheterna bedömer att en stor del av de grundläggande åtgärder som räknas upp i artikel 11.3 har genomförts i Sverige genom olika typer av lagstiftning (t.ex. krav på tillståndsprövning, tillsynsbestämmelser och andra typer av regleringar). Detta bör kunna redovisas tydligare i åtgärdsprogrammet, tillsammans med en beskrivning av vilka olika regleringar som de föreslagna åtgärderna knyter an till. Enligt vattenmyndigheternas bedömning är det här fråga om att åstadkomma en ökad tydlighet i åtgärdsprogrammen, inte några större sakliga förändringar. HaV efterlyser också ett förtydligande av hur stor andel av åtgärdsbehovet som täcks av grundläggande åtgärder. Denna analys finns i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen där den redovisas rent ekonomiskt. Vattenmyndigheterna bedömer att det även kan vara möjligt att göra en uppskattning av hur stor andel av förbättringsbehovet som respektive åtgärd i åtgärdslistan täcker (se även kommentarerna till fråga 1) Vattenmyndigheten håller med SGU om att åtgärden till Livsmedelsverket kan behöva ses över. Eftersom en översyn av frågan om kontroll av råvatten bl.a. ingår i Dricksvattenutredningens uppdrag, bedömer dock vattenmyndigheterna i nuläget att det inte är motiverat att föreslå längre gående åtgärder. Det kan eventuellt finnas 19 (30)

20 anledning att återkomma till frågan när Dricksvattenutredningens slutbetänkande är redovisat och bearbetat. 4. Anser myndigheten att kategoriseringen av grundläggande och kompletterande åtgärder bedöms vara korrekt utifrån definitionerna i artikel 11.3 och 11.4 i vattendirektivet? Ange även ifall redovisningen av grundläggande och kompletterande åtgärder bedöms vara tillräckligt uttömmande. Den sistnämnda frågan bör avse både sakfrågan och redovisningssättet. Vattenmyndigheternas bedömning Vattenmyndigheterna anser att detta behöver utvecklas mer och arbetas igenom ordentligt inför nya beslut Detta är komplexa frågor som kräver både tid och samverkan med många myndigheter. Under sommaren 2015 kom HaV:s förslag till vägledning i dessa frågor på remiss och vattenmyndigheterna och HaV har haft diskussioner både före och under remisstiden. Vattenmyndigheterna har kategoriserat åtgärder i åtgärdsprogrammet som grundläggande utifrån en bedömning av om åtgärderna kan anses följa av gällande EU-rättslig och svensk lagstiftning, alternativt om de klart och tydligt kan anses omfattas av någon av definitionerna i artikel 11.3 i ramdirektivet för vatten. Åtgärder som inte har bedömts falla in under någon av dessa kategorier har istället bedömts som kompletterande enligt artikel 11.4 i direktivet. Angående tydlighet i redovisningen finns tabeller i bilaga 1 som visar hur svensk lagstiftning kopplas till de olika kraven, vilket i sin tur är grunden för kategoriseringen av åtgärder: Tabell B1.14. Grundläggande åtgärder enligt ramdirektivet för vatten (RDV) artikel 11.3 a) och deras koppling till svensk lagstiftning samt ansvarig myndighet. Tabell B1.15. Grundläggande åtgärder enligt ramdirektivet för vatten (RDV) artikel 11.3 b-l och deras koppling till svensk lagstiftning. Tabell B1.16. Kompletterande åtgärder med åtgärdstyp och engelsk benämning från ramdirektivet för vatten Bilaga VI del B. Den nuvarande redovisningen i åtgärdsprogrammet bör kunna kompletteras med en mer utförlig beskrivning av dels vilken bakomliggande lagstiftning som åtgärden anses följa av, dels på vilket sätt det får anses ingå i den berörda myndighetens uppdrag att vidta åtgärden. I en sådan beskrivning kan det även förtydligas om åtgärden kan anses vara grundläggande i vissa delar och kompletterande i andra delar. Här bör tilläggas att vissa åtgärder kan vara både grundläggande och kompletterande i olika delar. Vattenmyndigheternas kommentar till inkomna synpunkter från HaV och SGU Vattenmyndigheterna delar bedömningen att det är önskvärt att strukturera om åtgärdsprogrammen, så att de utgår från påverkanstryck snarare än miljöproblem. 20 (30)

21 Vattenmyndigheterna har lyft detta som ett viktigt utvecklingsarbete i kommande förvaltningscykel och anser också att det behövs en nationell sammanställning över i vilken grad relevanta EU-direktiv införts i Sverige. Vattenmyndigheterna kan även tydliggöra vilken lagstiftning som ingår i de grundläggande åtgärderna. Dock ska det poängteras att det finns stora brister i genomförandet av åtgärder även om de redan är beslutade i t.ex. lagkrav, dvs. oavsett om de kategoriseras som grundläggande eller kompletterande 5. Förekommer åtgärder utöver vattendirektivets grundläggande åtgärder som inte är nödvändiga för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Om ja, bör åtgärderna ändå finnas med i åtgärdsprogrammen, eller kan de genomföras i andra former? Vattenmyndigheternas bedömning Vattenmyndigheternas bedömning är att de åtgärder som är med är nödvändiga för att följa miljökvalitetsnormerna. Sedan är det givetvis så att vissa åtgärder bidrar till att täcka ett större åtgärdsbeting än andra. I diskussion med vissa åtgärdsmyndigheter har det framkommit behov av att låta vissa åtgärder ingå i åtgärdsprogrammen, eftersom det påverkar myndighetens interna möjlighet att genomföra åtgärden. Vattenmyndigheternas kommentar till inkomna synpunkter från HaV och SGU Vattenmyndigheterna kan se över åtgärdsprogrammet så att alla åtgärder tydligt återkopplar mot att följa miljökvalitetsnormerna. Angående regional anpassning så har exempelvis Södra Östersjön en prioritering av styrmedel. Diskussioner har förts med myndigheter om att ta fram föreskrifter med regionala olikheter, men ingen myndighet har tyckt sig ha den möjligheten. Om man tydligare kvantifierar och prioriterar åtgärdernas utifrån hur stor del av förbättringsbehovet de täcker behöver ingen gräns för onödiga åtgärder sättas. De som ger minst får ändå lägst prioritet. I konsekvensanalysen redovisas behovet av fysiska åtgärder per distrikt. Kopplingen till styrmedelsåtgärder kan också förtydligas. Detta görs i åtgärdsområdessammanställningarna som tydligt visar på skillnader såväl mellan enskilda avrinningsområden som mellan distrikt. Vattenmyndigheternas bedömning är att när det väl finns nationella styrmedel och system på plats kommer åtgärdsprogrammen med naturlighet att bli alltmer regionala. 21 (30)