Innehåll. Organisationsnummer Styrelsens säte är i Borås

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehåll Sid 2 Verkställande direktörens kommentarer 4 Swedbank Sjuhärad i korthet 5 Året i sammandrag 6 Privatmarknad 8 Företagsmarknad 10 Internet och telefontjänster 12 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 12 Omvärldsförhållanden 14 Resultat och lönsamhet 16 Finansiell struktur 19 Åtaganden utanför balansräkningen 19 Derivatinstrument 19 Affärsvolym 20 Kapitaltäckning 21 Nya regelverk 22 Riskhantering och kapitalplanering 28 Osäkra fordringar 28 Kreditrating 28 Övriga väsentliga händelser 29 Investeringar 29 Osäkerhetsfaktorer 30 Miljö 31 Personal Sid 31 Vinstandelssystem 32 Händelser efter rapportperiodens utgång 32 Styrelsens förslag till vinstdisposition 33 Utsikter Ekonomisk information under Definitioner och använda begrepp 38 Fem år i sammandrag 39 Nyckeltal 40 Finansiella rapporter 80 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen 81 Revisionsberättelse 82 Styrelse 84 Ledningsgrupp 86 Bolagsstyrning Organisationsnummer Styrelsens säte är i Borås Årsstämman äger rum tisdagen den 18 mars klockan på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås Årsredovisningen finns även att hämta på Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

3 Verkställande direktörens kommentarer Fortsatt hög vinst och en stark balansräkning Europa fortsatte under 2013 att hanka sig fram. Trots flera begynnande positiva signaler från några av EUländerna, så dominerade fortfarande en betydande osäkerhet vid årets slut. Krisen är ännu inte över. Den makroekonomiska miljön med en uttalad lågränteekonomi var inte helt gynnsam för bankerna. Med undantag av att det låga ränteläget har pressat vårt räntenetto så har alla parametrar i vår resultaträkning gått åt rätt håll under året. Sänkta kostnader, lägre kreditförluster och ett högre provisionsnetto har lett till ett resultat på 262 mkr och en primärkapitalrelation om 17,5 procent. En allt rationellare bank i kombination med de offensiva satsningar som genomförts under året avseende bland annat ny teknik och på medarbetarsidan kan vi konstatera att detta är en utveckling som kommer kunderna tillgodo. Sammantaget levererar Swedbank Sjuhärad fortsättningsvis enligt målet att ha bättre nyckeltal än samtliga svenska börsnoterade storbanker. Det är med glädje jag kan konstatera att trots betydande osäkerheter i omvärlden under 2013, så fortsatte Swedbank Sjuhärad att leverera stabilt goda resultat. Banken uppnådde sitt näst bästa resultat någonsin och räntabiliteten på eget kapital översteg för sjätte året i rad snittet för de svenska börsnoterade storbankerna. Under de senaste tio åren har Swedbank Sjuhärad mer än fördubblat sin affärsvolym, samtidigt som kostnaderna i reala termer sänkts rejält. En av flera anledningar till detta är att vi framgångsrikt kompletterat den personliga relationen med investeringar i ny teknik som ökat servicegraden till lägre kostnader. En utmaning under året har varit den skärpta och allt mer komplexa regleringsmiljön. Bankens ledning har ägnat stor kraft åt att finna effektiva sätt att möta nya lagkrav. Ytterligare ett viktigt steg för oss var arbetet med att uppdatera vision och mission inför de kommande årens utmaningar. Det arbetet involverade samtliga medarbetare och beskrivs i närmare detalj nedan. Engagerade, kunniga och affärsorienterade medarbetare När medarbetarna själva i en enkät under sommaren 2013 beskrev företagskulturen på Swedbank Sjuhärad och vårt sätt att arbeta med bankens kunder så rådde enighet om ett antal viktiga egenskaper: den personliga relationen och de korta beslutsvägarna, kundservice och affärsmässighet, närheten och engagemanget var faktorer som särskiljer oss från våra konkurrenter. Alla är de faktorer som skapar verkligt värde för dagens kunder. Engagemang handlar för våra medarbetare om att lyssna, bry sig och att hålla en tät kontakt med kunderna. Närhet handlar om lokal förankring och kunskap. Korta beslutsvägar, handlar om att hantera frågor där de uppstår och fatta beslut så nära kunden som möjligt. Affärsmässighet och kompetens handlar om att måna om professionalism och kunskap Det är glädjande att dessa positiva egenskaper i vår företagskultur också går att belägga objektivt i mätningar. Enligt den oberoende mätning som genomfördes 2013, är nära nio av tio av våra medarbetare högt motiverade och engagerade. Det är ett starkt resultat som ligger klart över nivån i motsvarande organisationer och vi slår i mätningen alla våra benchmarks. 2 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

4 Kombinationen av sparbanksidé och affärsbankskapacitet Under året som gick fortsatte en debatt i media och bland opinionsbildare om bankernas ansvar och det finansiella systemets hållbarhet. Debatten handlade både om bankernas stabilitet och om bankernas samhällsansvar och samhällsnytta. Debatten fokuserade också på att den globala bank- och finanssektorn under de gångna decennierna expanderat betydligt snabbare än samhällsekonomin som helhet. Det har givit upphov till flera frågor om nyttan av bank- och finanssektorn för samhällsekonomin: om hållbarheten i denna utvecklig och om expansionen verkligen har inneburit en bra allokering av resurser i ekonomierna. Detta är en viktig debatt som vi på Swedbank Sjuhärad välkomnar utifrån ett sparbanksperspektiv. För sparbankerna, där vi har våra rötter, börjar samhällsansvaret och hållbarhetsarbetet i bankaffären. Swedbank Sjuhärads hållbarhetsarbete handlar primärt om att säkra en uthålligt stark och stabil bankverksamhet med ett kontrollerat risktagande och där tillväxt inte är ett självändamål. Vi ska tillgodose dagens behov av lån, sparande och betalningar för våra kunder i Sjuhärad utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För oss går goda affärer och ansvarstagande för människorna och företagen i den bygd som vi verkar i hand i hand. Detta har varit bankens ledstjärna sedan starten När det gäller allokeringen av finansiella resurser, fokuserar vi till skillnad från de större bankerna endast på att tillgodose behoven av kapital och finansiering i vår egen region. Detta baserat på den urgamla kyrktornsprincipen, en princip som också främjar sund riskbedömning. Vi har med tillfredsställelse kunnat se hur allt fler lokala företag i den entreprenörs- och handelsintensiva Sjuhäradsregionen väljer oss som sin lokala finansiella partner. Det gäller även nystartade företag där vi under 2013 bidrog med att finansiera i snitt två nya affärsverksamheter i veckan. En uppdaterad vision och mission Med 183 år i Sjuhärad och med rötterna i sparbanksrörelsen, är Swedbank Sjuhärad en tydligt värderingsstyrd bank. Det bygger på ett antal grundläggande principer: dels om värdeskapande i lokalsamhället och dels om nära förtroendefulla relationer med kunderna. Detta tillsammans med den moderna affärsbankens kapacitet, kompetens och teknologi. I undersökningar uttrycker såväl kunder som medarbetare att Swedbanks Sjuhärads särart är kombinationen av sparbankens närhet och affärsbankens kapacitet. Våra kunder anser att vi är en relationsbank, där den personliga kontakten är viktigast, med stöd av internet och mobiltjänster. Våra kunder anser också att vi tar ansvar för regionen vi verkar i, att vi aktivt verkar för en bättre Sjuhäradsbygd samt att vi bidrar till att skapa möjligheter för individer och företag. De fyra viktigaste skälen som kunderna uppger för att välja Swedbank Sjuhärad är den personliga relationen, den lokala närvaron, bra villkor samt trygghet och stabilitet. Den värderingsmässiga grunden uttrycker vi i vår vision, vår mission och våra kärnvärden. Dessa är basen för vår verksamhet och det som i grunden skapar differentiering mot konkurrenter och attraherar kunder och medarbetare. I kombination med en stark operativ drift och genomförandeförmåga skapas konkurrenskraft i den dagliga affärsverksamheten. Men som i alla värderingsstyrda organisationer, behöver de grundläggande idéerna kontinuerligt uppdateras och moderniseras för att vara relevanta i dagens kommersiella verklighet, i dagens konkurrenssituation, teknologiska miljö och för att vara meningsfull för dagens kunder och medarbetare. Bankens tidigare vision antogs år Den har under de gångna femton åren tjänat banken väl som en ledstjärna för arbetet med medarbetare och kunder. Mot bakgrund av de stora förändringar som skett i bankens omvärld, på bankmarknaden och i bygden under dessa snart två decennier, uppdrog bankens styrelse åt ledningen att utveckla en uppdaterad vision och mission anpassad till dagens verklighet, och de kommersiella förutsättningar som banken möter nu och framåt och för att stödja fortsatt konkurrenskraft under kommande år. Under 2013 genomförde vi därför ett grundläggande arbete i banken för att uppdatera vision och mission. Processen genomfördes tillsammans med samtliga medarbetare samt ett urval av privat- och företagskunder. Visionen handlar om vilka vi vill vara, och vad vi vill uppnå på lång sikt i en föränderlig omvärld. Missionen handlar om syftet med vår verksamhet och hur vi agerar för att uppnå visionen. Båda är viktiga ledstjärnor i bankens ständigt pågående inre arbete att få nya generationer av medarbetare, såväl som befintliga, att engagera sig i bankens särskilda kultur och affärsmodell. Den uppdaterade visionen och missionen återges på nästa uppslag. Avslutningsvis vill jag säga några ord om framtiden. Jag känner att Sparbanksidén är mer relevant än någonsin för att tillgodose de många kundernas behov av finansiella tjänster. Efter snart 183 år i Sjuhärad står banken stark inför framtiden. Tillsammans med våra kunder möjliggör vi ett konkurrenskraftigt och välmående Sjuhärad i en föränderlig omvärld. Bosse Johansson Verkställande direktör Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

5 Swedbank Sjuhärad i korthet Swedbank Sjuhärad är en fristående bank och har så varit sedan banken grundades år De första 164 åren verkade banken som sparbank. År 1995 ombildades sparbanken till aktiebolag. Huvudägare är Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som lämnar bidrag inom en rad områden i syfte att stödja bygdens utveckling. En god ekonomisk utveckling i banken kommer därmed bygden och dess invånare till godo. Med totalt privatkunder, företagskunder och en affärsvolym på 46 miljarder är Swedbank Sjuhärad den tredje största banken bland medlemsbankerna i Sparbankernas Riksförbund. Vision Banken som möjliggör ett konkurrenskraftigt och välmående Sjuhärad i en föränderlig omvärld. Mission Skapa en hållbar och lönsam affär genom kompetens och personligt engagemang för kundens bästa. Kärnvärden Närhet Engagemang Värdeskapande. Verksamhetsområde och kontor Banken bedriver verksamhet inom det geografiska området som utgörs av de fyra kommunerna, Borås, Bollebygd, Mark och Svenljunga. Verksamheten täcker därmed större delen av Sjuhäradsbygden i Västra Götaland. Borås Allégatan 55 Privatkontor Företagskontor Östgötagatan 23 Östergårdsplan 7 Sandared Alingsåsvägen 1 Bollebygd Göteborgsvägen 15 Dalsjöfors Storgatan 24 Fristad Stora vägen 25 Svenljunga Stationsgatan 1 Kinna Boråsvägen 33 Sätila Hyssnavägen 1 Mål Räntabiliteten på anpassat eget kapital ska överstiga snittet för de svenska börsnoterade bankerna och kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre än för var och en av de svenska börsnoterade bankerna (dock lägst 10 procent). Stadskartan 4 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

6 Året i sammandrag Rörelseresultatet uppgick till 262 mkr (270 mkr) Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,0 procent (15,4 procent) K/I-talet före kreditförluster uppgick till 45 procent (45 procent) Kreditförlustnivån uppgick till 0,07 procent (0,11 procent) Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,5 procent (17,0 procent) Likviditeten uppgick till mkr (2 689 mkr) Affärsvolymen ökade med 9 procent och uppgick till mkr Nyckelkund anslutna kunder Mobilbanken anslutna kunder ipadbanken anslutna kunder Swish anslutna kunder Internetbanken anslutna kunder Telefonbanken Självbetjäning anslutna kunder Telefonbanken Personlig Service kundsamtal Försäkringar kunder % % 25 Börsnoterade banker 25 Börsnoterade banker 20 Swedbank Sjuhärad 20 Swedbank Sjuhärad Räntabilitet på eget kapital i Swedbank Sjuhärad i relation till genomsnittet hos de svenska börsnoterade bankerna. Kärnprimärkapitalrelation i Swedbank Sjuhärad i relation till genomsnittet hos de svenska börsnoterade bankerna. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

7 Privatmarknad Våra kunder I verksamhetsområdet som består av Bollebygds kommun, Borås stad, Marks kommun och Svenljunga kommun bor drygt personer. Vid verksamhetsårets utgång hade banken cirka privatkunder. Av dessa beräknas knappt ha banken som sin huvudsakliga bankförbindelse. Bankens uppskattade marknadsandel uppgår därmed till cirka 50 procent. Kundanpassat och strukturerat arbetssätt Den personliga kontakten är väsentlig för både kunderna och för banken, samtidigt som efterfrågan på ny teknik för att hantera enklare bankärenden ökat kraftigt de senaste åren. Bankens 10 kontor är navet i erbjudandet och här erbjuds rådgivning inom områden som spara, placera, betala, låna, försäkring och juridik. Ambitionen är att ägna maximalt fokus på kunderna och deras specifika behov varför de flesta administrativa uppgifter hanteras på interna avdelningar. Kraven på medarbetarnas kompetens ökar hela tiden från såväl kunder som myndigheter, varför banken under många år investerat både tid och pengar i ändamålsenlig utbildning. Det innebär även att medarbetarnas yrkesroller anpassas, tydliggörs och specialiseras utifrån det kunderna efterfrågar och förväntar sig. Omkring privatkunder har idag valt att ha en personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett väl utvecklat systemstöd för att ta fram och dokumentera råd för kundens placering med utgångspunkt från kundens behov, riskbenägenhet, erfarenhet och aktivitet. Råden speglar bankens syn på världens olika marknader och de produkter som finns att tillgå. Helkundserbjudande - Nyckelkund Banken erbjuder privatkunder en helhetslösning, Nyckelkund, som gör det lättare för kunden att överblicka och sköta sin ekonomi. Kunden får tillgång till ett flertal tjänster såsom Bank- och betalkort, Mobilbanken, Internetbanken och Telefonbanken för att på ett enkelt sätt kunna hantera sin vardagsekonomi. Nyckelkunder blir årligen inbjudna till ekonomisk rådgivning samt en genomgång av kundens framtida pension. Rådgivningen anpassas efter kundens ekonomiska förutsättningar och behov. genomförs kundundersökningar regelbundet. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken är nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Kundens individuella behov är därför alltid utgångspunkten i försäljningsarbetet. Fullskalig försäkringsaffär Banken har har ett fullsortimentserbjudande som omfattar sak-, liv-, och trygghetsförsäkringar. Försäkringserbjudandet uppskattas mycket av kunderna och denna affär har utvecklats väl genom åren. Kapitalförvaltning Marknaden för Kapitalförvaltning/Private Banking fortsätter att växa. Detta gäller särskilt i Sjuhäradsbygden som är en företagarbygd. Swedbank Sjuhärad har den största enheten för Kapitalförvaltning i området och består idag av 17 medarbetare med olika kompetenser och ansvarsområden. Bankens verksamhet har uppvisat en stark tillväxt både i antal kunder och förvaltat kapital. I bankens nätverk finns även djup kompetens när det gäller köp och försäljning av bolag, ägarplanering, bildande och administration av stiftelse samt skatterådgivning. Grunden i bankens kapitalförvaltningserbjudande är traditionell investeringsrådgivning kombinerat med hög service och tillgänglighet. Banken har ett av marknadens mest attraktiva erbjudande genom samarbete med ett flertal av de främsta förvaltarna i världen inom sina respektive områden. Inom Kapitalförvaltning finns tre verksamheter: rådgivning, värdepappershandel och diskretionär förvaltning. Efterfrågan på dessa tjänster har ökat kontinuerligt och banken har under året tillfört resurser för att utveckla detta område ytterligare. Inriktning på kundens behov Banken är till stora delar en försäljningsorganisation. Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster banken tillhandahåller ska fungera väl under lång tid framöver. Kundnöjdhet är för banken av allra största vikt. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar 6 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

8 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

9 Företagsmarknad Kunder Inom företagssegmentet har banken cirka kunder. Med utgångspunkt från var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse bedöms bankens marknadsandel på företagsmarknaden uppgå till drygt 40 procent inom verksamhetsområdet. Att förstå kundens affär Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att skapa mer affärer som alltid ska vara relaterade till kundens behov. Att förstå kundens affär är en avgörande komponent för att banken ska bli en affärspartner som kunden har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens affär innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget, samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen med de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel i de fall problem uppkommer. Entreprenörsanda präglar bygden Sjuhäradsbygden har haft en god utveckling under en lång period och har också klarat de senaste årens turbulens på ett bra sätt. En av flera orsaker till det är den entreprenörsanda som präglar bygden. Att människorna är fyllda av energi och tillförsikt finns många exempel på. Den textila näringen ligger i framkant, både vad gäller Textilhögskolan och företag i konfektionsbranschen. Under flera år har företag från Sjuhäradsbygden placerat sig väl i Dagens Industri s tävling om Sveriges Gaseller. Företagsbetalda försäkringar Banken är verksam som försäkringsförmedlare av liv- och pensionsförsäkringar åt ett stort antal försäkringsbolag. Verksamheten utvecklas positivt och banken har etablerat sig på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. Försäkringsspecialisterna i banken kan erbjuda kunderna ett omfattande utbud av försäkringslösningar från de största och mest välrenommerade försäkringsgivarna. Banken fortsätter att utvecklas som en viktig aktör och förmedlare av privat- och företagsbetald liv- och pensionsförsäkring. Främjande av nyföretagande Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt stödja olika organisationer inriktade på företagandet. Finansiering av nystartade företag är viktigt för bygdens bank som under många år varit med och finansierat i snitt två nya affärsverksamheter i veckan. Fortsatt stor aktivitet inom utlandsaffären Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av handel. Handeln med andra länder är utbredd och en rad importörer med omfattande verksamhet inom till exempel textil, konfektion och design finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med allt ifrån utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar, är därmed en naturlig och mycket viktig gren inom företagsmarknaden. Banken har därför specialister placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna. 8 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

10 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

11 Internet- och telefontjänster Bankaffärer dygnet runt Utöver kontoren har kunden ytterligare kanaler att välja på i sina kontakter med banken, dels Telefonbanken med både självbetjäning och personlig service, dels Internetbanken och mobila tjänster. I alla kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög. Telefonbanken Personlig Service är öppen vardagar mellan och samt lördagar och söndagar mellan och Telefonbanken Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt, precis som Internetbanken och Mobilbanken. Lokalt närvarande telefonbank Swedbank Sjuhärads telefonbank har sin placering i Borås. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel. Banken bedömer den lokala närvaron och kännedomen om den lokala marknaden som viktig för kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt. Växande tjänsteutbud Via Telefonbanken hanteras det mesta som rör kundernas ekonomi, precis som på vilket bankkontor som helst. Kunden får hjälp med bankärenden och kan även erbjudas rådgivning direkt via telefon. Hög telefontrafik Drygt kunder är anslutna till Telefonbanken Självbetjäning. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade drygt också anslutit sig till Personlig Service där antalet samtal uppgick till cirka Antalet samtal till Kundtjänst uppgick till Mobila tjänster Med hjälp av sin smartphone eller ipad har kunden alltid nära till banken, var hon eller han än befinner sig. I takt med den tekniska utvecklingen i omvärlden utökas denna möjlighet. Cirka kunder har anslutit sig till Mobilbanken, kunder har anslutit sig till ipadbanken och kunder har anslutit sig till Swish. Swish är en mobil betaltjänst mellan privatpersoner, där man enkelt skickar och tar emot pengar via mobilnumret. Mobila tjänster har en mycket snabb tillväxt jämfört med tidigare lansering av nya tjänster, t.ex. då Internetbanken lanserades i slutet av 90-talet. Det är ett exempel på kundernas allt större teknikmognad och visar även på vikten av att ligga långt framme i den tekniska utvecklingen. Nära banken var du än är För banken är det ur profileringssynpunkt viktigt att vara synlig i moderna forum. De sociala medierna är en naturlig mötesplats för många av bankens kunder. Banken vill vara nära kunden, där kunden finns. Bankens hemsida är en attraktiv kanal för marknadsföring och kommunikation med kunderna. Det genom att alla nyheter, kampanjer, erbjudanden och produktinformation presenteras i detta forum. Totalt under 2013 hade hemsidan cirka 4,3 miljoner besök fördelat på drygt besökare. Av dessa var drygt återkommande besökare. Samarbete runt internetbank och mobila tjänster. Internetbanken Banken har valt att inte ha en egen internetbank utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ). Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Cirka kunder har anslutit sig till tjänsten. 10 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

12 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

13 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden Långsam konjunkturåterhämtning Den globala konjunkturen har förbättrats successivt under 2013 både i Sverige och i den närmaste omvärlden. Stigande konsumentförtroende, ökande optimism hos inköpschefer och liknande indikatorer tyder på en förbättrad tillväxt. Förbättringen går dock långsamt och utfallsdata, t.ex. i form av industriproduktion visar inga tydliga tecken på starkare tillväxt. Det relativt låga resursutnyttjandet i världsekonomin håller inflationen på en låg nivå, i många fall väl under de mål som finns i penningpolitiken. Konjunkturbilden är splittrad mellan flera av de stora ekonomierna där t.ex. Tyskland, Storbritannien och USA haft en bättre utveckling än väntat medan utvecklingen i Kina och flera andra tillväxtekonomier överraskat negativt. Situationen i euroområdet har förbättrats påtagligt i skuldtyngda länder såsom Irland, Portugal och Spanien. Oron för allvarliga störningar inom eurosamarbetet har därför avtagit även om obalanserna fortfarande är betydande i många länder samtidigt som konkurrenskraften är svag. Sannolikt krävs mer långtgående reformer av statsapparaten och andra strukturella åtgärder för att komma till rätta med utvecklingen i länder som Frankrike och Italien. Vägen till ekonomisk balans i euroområdet framstår därmed som lång och svår även om situationen ljusnat under året. Konjunkturåterhämtningen har kommit längre i USA, vilket bl.a. avspeglat sig i fallande arbetslöshet under flera år. Detta trots finanspolitiska åtstramningar och svårigheter att komma till budgetöverenskommelser, vilket under en period ledde till hot om betalningsinställelse. Den senaste budgetöverenskommelsen har dock skapat en något stabilare finanspolitisk situation om än temporärt. Den amerikanska centralbanken har aviserat en successiv avveckling av de massiva stimulanser som varit igång under några år. Konsekvenserna av den minskade likviditeten på finansmarknaderna som det kommer att leda till framstår som svåröverskådliga. Den aviserade avvecklingen av stimulanserna i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. De grundläggande obalanserna i den internationella ekonomin med hög skuldsättningsgrad och betydande budgetunderskott i många länder utgör ett kvarstående problem. Det har medfört återkommande mer eller mindre turbulenta perioder på världens finansmarknader. Tidvis kraftiga värdefall har brutits av perioder med en mer positiv utveckling. Intill dess att marknaden ser mer långsiktiga lösningar på skuldkrisen föreligger fortsatt risk för återkommande turbulens på finansmarknaden. Svensk ekonomi Svensk ekonomi har haft en relativt stabil utveckling med hygglig tillväxt vid en internationell jämförelse. Utvecklingen har dock gått långsammare än förväntat med utgångspunkt från positiva signaler från konjunkturindikatorer som t.ex. inköpschefsindex och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. BNP-tillväxten beräknas ha uppgått till cirka 1 procent under Ett positivt inslag var att den inhemska efterfrågan, framför allt investeringar, ökade under senare delen av året. Det gällde i synnerhet bostadsinvesteringarna, som steg med 14 procent i årstakt. % 10,0 8,0 % 4,5 4,0 Reporänta STIBOR 3 mån Stat 10 år 6,0 3,5 4,0 3,0 2,0 2,5 0,0 2,0-2,0 1,5-4,0 1,0-6,0 0,5-8, , Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling i Sverige Källa SCB. Diagram 2: Ränteuteckling under Källa Riksbanken. 12 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

14 Arbetsmarknaden överraskade positivt mot bakgrund av den måttliga tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 procent jämfört med föregående år. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll tillbaka konsumtionen trots positiva inslag i form av högre disponibla inkomster, stigande priser på aktier och bostäder samt en mer positiv omvärldskonjunktur. Den måttliga konsumtionsökningen påverkades sannolikt av hushållens höga skuldsättningsgrad. Starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen bidrog till hög efterfrågan på svenska tillgångar på finansmarknaderna. Det medförde att den svenska kronan kunde bibehålla sin relativt starka position. Den starka kronan och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Bättre globala tillväxtutsikter påverkade således inte exportindustrin i någon större omfattning. Inflationen blev lägre än förväntat till följd av att fallande råvarupriser och en starkare krona pressade ned priserna på varor. Samtidigt steg priserna på tjänster, t.ex. inom transportnäringen och inom hotell och restaurang mindre än normalt. Sammantaget var inflationstakten 0,1 procent i december 2013, vilket var långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Även om ökningstakten för hushållsutlåning har avtagit under några år ligger takten fortfarande på en hög nivå, eller cirka 5 procent. Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibla inkomster låg på drygt 170 procent, vilket var i nivå med föregående år. Relationen är hög både i ett historiskt perspektiv och vid en internationell jämförelse. Räntemarknaden De förbättrade internationella utsikterna medförde bland annat att räntorna på längre löptider steg förhållandevis kraftigt under större delen av året, inte minst på statspapper. Uppgången under våren och sommaren kom av sig mot slutet av året trots den amerikanska riksbankens beslut om att successivt dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna fallit tillbaka något mot slutet av året. Riksbanken sänkte REPO-räntan med 0,25 procentenheter i december. Avkastningskurvan har därmed blivit betydligt brantare än vad som var fallet vid föregående årsskifte. Ränteändringen kom i spåren av en sänkning av europeiska styrräntor och som en följd av den relativt svaga konjunkturbilden för exportindustrin samt att den underliggande inflationstakten ligger på en fortsatt låg nivå. Sänkningen var i viss mån förvånande eftersom de svenska hushållens höga skuldsättning utgjort ett tungt argument mot fortsatta räntesänkningar. Kreditspreadarna har fortsatt att falla i takt med att placerare sökt högre avkastning och därmed varit beredda att acceptera en högre risknivå. Utvecklingen har också påverkat räntorna på stibormarknaden där skillnaden mellan REPO-räntan och t.ex. 3-månaders stibor minskat kraftigt. Förutom fallande kreditspreadar påverkades utvecklingen av marknadens förändrade tro på ränteutvecklingen. Vid årets inledning talade mycket för stigande korträntor. Successivt övergick det i en tro på fallande räntor, vilket blev verklighet i och med Riksbankens sänkning av REPO-räntan och nedjustering av räntebanan. Aktiemarknaden Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till kraftigt stigande börser på många håll i världen. Stockholmsbörsen steg under året med cirka 23 procent. Även 2012 var ett starkt börsår med en uppgång på 12 procent. Index OMX MSCI % KPI 90-2 KPIF Diagram 3: Stockholmsbörsen OMX samt världsindex (MSCI) Diagram 4: Inflationstakt 12-månaders förändring Källa SCB. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

15 Världsindex steg under 2013 med cirka 24 procent. Börsutvecklingen var stark i flera av de mer utvecklade ekonomierna som USA, Japan och stora delar av Europa. I tillväxtländer som Kina och Indien var utvecklingen betydligt svagare i spåren av en avtagande tillväxttakt. Resultat och lönsamhet Sammanfattning Året har präglats av en långsam konjunkturförbättring med stöd av stigande konsumentförtroende och ökad optimism. Inflationen har legat på en nivå väl under de mål som finns för penningpolitiken. Det har bl.a. medverkat till fallande räntor på korta löptider samtidigt som räntorna på längre löptider stigit förhållandevis kraftigt. Avkastningskurvan har således blivit betydligt brantare. Den stigande optimismen har medfört att de flesta av världens aktiemarknader haft en mycket god utveckling. Dock utgör de grundläggande obalanserna i den internationella ekonomin, bl.a. i form av hög skuldsättning, ett kvarstående problem. För bankens del präglades 2013 av en fortsatt stabil utveckling. Trots en marginell minskning av rörelseresultatet, till följd av det lägre ränteläget, var lönsamheten mycket god. Såväl likviditets- som kapitaltäckningssituationen var fortsatt stark samtidigt som aktivitetsnivån var hög i banken, vilket bl.a. resulterade i växande affärsvolymer. Rörelseresultatet uppgick till 262 mkr jämfört med 270 mkr under föregående år. Intäkterna minskade med 3 procent. De lägre intäkterna kompenserades delvis av att såväl rörelsekostnader som kreditförluster minskade. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,0 procent (15,4 procent under föregående år). K/Italet efter kreditförluster var i stort sett oförändrat och uppgick till 49 procent. Utlåningen till allmänheten ökade med 5 procent medan inlåningen ökade med 3 procent. Den totala affärsvolymen ökade med 9 procent och uppgick till tkr. Likvida medel, i form av kassamedel, utlåning till kreditinstitut samt obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick till mkr (2 689 mkr). Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till 189 procent (187 procent). Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,49 procent (16,98 procent). Kapitaltäckningsgraden uppgick likaledes till 17,49 procent, vilket kan jämföras med det lagstadgade kravet på lägst 8 procent. Styrelsen föreslår årsstämman en oförändrad aktieutdelning på 20 kr per aktie. Det innebär en aktieutdelning på totalt 40 mkr, vilket motsvarar 20 procent av 2013 års rörelseresultat efter schablonskatt. Intäkter Räntenettot minskade med 4 procent, eller 14 mkr, till 308 mkr. Räntenettot påverkades visserligen positivt av högre medelvolymer för utlåning som ökade med 4 procent. Däremot påverkade det fallande ränteläget räntenettot negativt, dels i form av lägre REPO-ränta, dels genom att skillnaden mellan stiborräntor och REPOränta minskade kraftigt. Det innebar minskade marginaler på transaktionsinlåning och en negativ effekt eftersom banken har större tillgångar än skulder som påverkas av stibormarknaden. Intäktsräntorna påverkas således i större omfattning än kostnadsräntorna. Det lägre ränteläget påverkade även avkastningen på bankens likviditet negativt. Sammandrag av resultaträkning Förändring Tkr i belopp i procent Räntenetto % Provisionsnetto % Nettoresultat av finansiella transaktioner % Övriga intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Övriga administrationskostnader % Avskrivningar % Övriga kostnader % Summa kostnader % Resultat före kreditförluster % Kreditförluster, netto % Rörelseresultat % 14 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

16 Provisionsnettot steg med 1 procent till 195 mkr. Utlåningsprovisionerna ökade främst till följd av högre utlåningsvolymer t.ex. i form av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek. Betalningsförmedlingsprovisionerna minskade i ungefär motsvarande omfattning beroende på lägre provisioner för utlandsbetalningar samt minskade clearingersättningar. I det senare fallet var minskningen en effekt av bankomatsamarbetet med övriga banker där banken inte längre har egna uttagsautomater som genererar intäkter. Värdepappersprovisionerna ökade framför allt som en följd av positiva flöden och stigande kurser på aktie- och räntefonder. Nettoresultat av finansiella transaktioner minskade med 7 mkr jämfört med föregående år, och uppgick till 1 mkr. Posten består i sin helhet av värdeförändringar i bankens innehav av räntebärande värdepapper. Under föregående år medförde en ovanligt stark utveckling på räntemarknaden ett positivt utfall. Det var en följd av fallande kreditspreadar för t.ex. bostadsobligationer samt en gynnsam utveckling av avkastningskurvans lutning. Innevarande års utveckling har inneburit fortsatt fallande kreditspreadar på i första hand mer riskfyllda placeringar än banken placerar likviditeten i. Avkastningskurvans brantare lutning, d.v.s. med stigande räntor på längre löptider har inte medverkat till en positiv värdeförändring, vilket således var fallet under föregående år. Övriga rörelseintäkter uppgick till knappt 6 mkr jämfört med drygt 4 mkr under föregående år. Posten bestod främst av fastighetsintäkter. Ökningen förklaras främst av att banken under 2013 fått en engångsersättning i samband med Bankomat AB:s övertag av bankens uttagsautomater. Sammantaget minskade rörelseintäkterna med 18 mkr eller 3 procent till 510 mkr. Kostnader Personalkostnaderna uppgick till 133 mkr, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. Avtalsenliga löneökningar uppgick till drygt 3 procent. I gengäld minskade medelantalet anställda med 10 årsarbetare. I likhet med tidigare har banken ett vinstandelssystem som omfattar samtliga bankens tillsvidareanställda. Utfallet förutsätter att lönsamheten i banken överstiger snittet hos de svenska börsnoterade bankerna. Den goda lönsamheten innebar att vinstandelssystemet gav maximal utdelning för de anställda i likhet med föregående år. Det innebar en avsättning på 1,5 basbelopp per heltidstjänst. Kostnaderna för årets avsättning uppgick till 14 mkr, vilket var i stort sett oförändrat med föregående år. Beloppet avsätts i sin helhet till en stiftelse som förvaltar kapitalet bl.a. i form av aktieinnehav i banken. Övriga allmänna administrationskostnader uppgick till 93 mkr, vilket var en minskning med 3 mkr eller 3 procent. Bland minskade kostnader märktes lägre kostnader för värdetransporter och larm. Minskningen var en effekt av att Bankomat AB övertog bankens uttagsautomater. Vidare fortsatte kostnaderna för fastigheter och lokaler att minska. Under flera år har ett omfattande arbete genomförts för att modernisera bankens lokaler, både för att effektivisera arbetssättet men också för att skapa en mer trivsam och tilltalande miljö för såväl kunder som för medarbetare. Av övriga kostnadsposter minskade IT-kostnaderna med 1 mkr till 41 mkr medan kostnaderna för marknadsföring ökade med 2 mkr, främst som en följd av det visionsarbete som genomförts under året. Avskrivningarna på inventarier och fastigheter uppgick till 6 mkr, vilket var en ökning med knappt +1 mkr. Totalt sett minskade rörelsekostnaderna med 4 mkr eller 2 procent till 232 mkr. Mkr Räntenetto, mkr Placeringsmarginal, % % 4,0 3,0 Mkr Provisionsnetto, mkr Andel av intäkter, % % , , , Diagram 5: Utveckling av räntenetto samt placeringsmarginal Diagram 6: Utveckling av provisionsnetto Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

17 Kreditförluster Kreditförlusterna uppgick till 16 mkr (22 mkr under föregående år). Konstaterade förluster netto uppgick till 10 mkr (8 mkr). Årets reserveringar för befarade förluster på individuellt värderade fordringar uppgick till 12 mkr (35 mkr). Av gruppvis reservering avseende individuellt värderade fordringar kunde upplösning ske med 1 mkr, vilket kan jämföras med en upplösning på 16 mkr under föregående år. Den gruppvisa reserveringen för individuellt värderade fordringar grundas bl.a. på utfallet i den interna riskklassificeringsmetod banken använder. Gruppvis reservering för mindre blanco- och borgenslån uppgick till 0 mkr (1 mkr). Årets återvinningar av tidigare gjorda reserveringar för individuellt värderade fordringar uppgick till 5 mkr (3 mkr). Kreditförlusternas fördelning och utveckling framgår närmare av tabell på sidan 28 respektive diagram 7 och 8. Kreditförlustnivån sjönk från 0,21 procent föregående år till 0,15 procent. Vid denna beräkning av kreditförlustnivån ställs kreditförlusterna i relation endast till den utlåning och de garantier där banken är direkt part mot kund. Banken förmedlar därutöver också betydande belopp till Swedbank Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster som uppkommer. Den maximala kreditförlusten är dock begränsad till årets provision. Förlusterna, som ingår i redovisade kreditförluster, har under en följd av år varit marginella. För en rättvisande bild av kreditförlustnivån är det rimligt att ta hänsyn till den förmedlade volymen. Inklusive den förmedlade utlåningen uppgick kreditförlustnivån till 0,07 procent (0,11 procent). Bokslutsdispositioner Banken gjorde under 2012 en maximal avsättning till periodiseringsfond med 68 mkr. Under 2013 har periodiseringsfonden återförts. Skatter Årets skattekostnad uppgick till 73 mkr (53 mkr). Den effektiva skattesatsen uppgick till 22,1 procent (26,0 procent). Lönsamhet Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 14,0 procent (15,4 procent). Räntabiliteten på anpassat eget kapital, vilket är det mått banken använder som ett av flera finansiella mål, uppgick till 19,3 procent (20,9 procent). Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, minskade till 2,3 procent (2,4 procent). Placeringsmarginalen är historiskt sett på en relativt låg nivå och har varit det under de senaste åren, vilket varit en följd av att det låga ränteläget pressat ner framför allt inlåningsmarginalerna. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 46 procent (45 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 49 procent (49 procent). För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen på sidan 39 där också definitioner av nyckeltalen framgår. Finansiell struktur Tillgångar De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång till mkr ( mkr), vilket var en ökning med 5 procent. Ökningen var främst hänförlig till ökad utlåning. Likviditeten var fortsatt god i form av tillgodohavande i kreditinstitut samt räntebärande värdepapper. God likviditet och en stark balansräkning har generellt sett blivit allt viktigare för banker, vilket inte minst tydliggörs genom nya regelverk i form av de s.k. Basel IIIreglerna, som är på väg att införas. Mkr % Kreditförluster, mkr Kreditförlustnivå, % Kreditförlustnivå inkl hypotek, % 0,4 0,3 Hushåll 37% Personliga företagare 7% 20 0,2 10 0,1 Företag 56% ,0 Diagram 7: Utveckling av kreditförluster samt kreditförlustnivå Diagram 8: Fördelning av kreditförluster på sektorer Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

18 Utlåning Utlåningen till kreditinstitut ökade med 574 mkr till mkr varav 108 mkr (141 mkr) avsåg utländsk valuta. Posten bestod i sin helhet av tillgodohavande på konton i Swedbank. Det högre tillgodohavandet berodde bl.a. på att banken vid årsskiftet hade en något lägre andel av likviditeten placerad i räntebärande värdepapper än vad som normalt är fallet. Utlåning till allmänheten ökade med 5 procent och uppgick till mkr ( mkr). Ökningen var till övervägande del hänförlig till företagssektorn, som ökade med 8 procent. Utlåningen till hushållssektorn ökade med 2 procent. Under en lång följd av år har hushållssektorns kreditefterfrågan varit mycket hög. Ökningstakten har dock dämpats något de senaste åren. Bland faktorer som troligen påverkat det kan nämnas hög belåningsgrad hos många hushåll, införande av det s.k. bolånetaket under 2010 samt långsammare prisökningstakt på bostäder. Bolånetaket innebär att en bostad kan pantsättas till högst 85 procent av värdet och att överskjutande del av köpeskillingen i princip behöver finansieras med en kontantinsats. Räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldförbindelser och Obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick sammanlagt till 941 mkr (1 288 mkr). Innehaven utgörs i sin helhet av värdepapper med hög likviditet varför innehaven lätt kan omvandlas till kontanta medel. Samtliga delar av portföljen värderas till marknadsvärde, eller till s.k. verkligt värde. Av portföljen var 36 procent placerade i stats- och kommunförbindelser och 24 procent i säkerställda bostadsobligationer. Placeringarna i övrigt var gjorda i företagscertifikat med välkända motparter till låg risknivå. Banken har valt att ha en kort räntebindningstid. Den vägda durationen uppgick vid årsskiftet till cirka 4 månader. Sammandrag av balansräkning Förändring Tkr i belopp i procent Utlåning till allmänheten % Utlåning till kreditinstitut % Räntebärande värdepapper % Övriga tillgångar % Summa tillgångar % Inlåning från allmänheten % Emitterade värdepapper % Skulder till kreditinstitut % Övriga skulder % Obeskattade reserver % Eget kapital % Summa skulder och eget kapital % Mkr % % Summa skulder och eget kapital % Rörelseresultat, mkr K/I-tal efter kreditförluster, % Räntabilitet, % K/I-tal före kreditförluster, % Diagram 9: Utveckling av rörelseresultat samt räntabilitet Diagram 10: Utveckling av K/I-tal Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

19 Övriga tillgångar Materiella tillgångar uppgick till 71 mkr (74 mkr) varav bankens fastigheter stod för merparten eller 54 mkr (55 mkr). De förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om investeringar. Aktuella skattefordringar uppgick till 0 mkr (8 mkr). Övriga tillgångar minskade till 21 mkr (28 mkr). Posten består framför allt av positiva värden avseende derivatinstrument i form av valutaterminer. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter uppgick till 64 mkr (67 mkr). Posten består till övervägande del av provisionsersättningar från Swedbank samt upplupna räntor på utlåning. Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut uppgick till 106 mkr jämfört med 111 mkr föregående år. Upplåningen i svenska kronor exklusive clearingskulder minskade med 10 mkr till 81 mkr. Upplåningen bestod till övervägande del av långfristig upplåning, som används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten. Upplåning i utländsk valuta ökade med 6 mkr till 25 mkr. Upplåningen används för att täcka såväl valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten i utländsk valuta. In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten ökade med 363 mkr till mkr. Inlåningen från företag och offentlig sektor ökade med 431 mkr eller med 18 procent. Inlåningen från hushållsektorn minskade med 1 procent, främst som en följd av en ökad riskaptit där sparande omplacerats från traditionellt banksparande till framför allt ränte- och aktiefonder, vilka hade ett nettoinflöde på 641 mkr. Inlåningen från hushållssektorn stod för 75 procent av den totala inlåningen. Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper inom ramen för bankens MTN-program (Medium Term Note) uppgick till mkr (550 mkr). Banken emitterade under november månad ett obligationslån på 450 mkr med en löptid på 5 år. Tidigare lån emitterades under 2011 då banken etablerade MTN-programmet. Övriga skulder Aktuella skatteskulder uppgick till 4 mkr (0 mkr) och Uppskjutna skatteskulder uppgick till 3 mkr (2 mkr). Övriga skulder uppgick till 56 mkr (82 mkr). I övriga skulder ingick bl.a. negativa värden på derivatinstrument i form av ränteswappar och valutaterminer på 20 mkr (30 mkr) samt innehållen preliminärskatt på inlåningsräntor på 19 mkr (31 mkr). Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgick till 47 mkr (51 mkr). I upplupna kostnader ingick bl.a. upplupna kostnadsräntor med 12 mkr (18 mkr) och upplupna personalkostnader med 20 mkr (20 mkr). Avsättningar uppgick till 5 mkr (5 mkr). Beloppet bestod av avsättningar för pensions- och garantiåtaganden. Efterställda skulder I december löste banken utestående förlagslån på 200 mkr varefter efterställda skulder uppgick till 0 mkr (200 mkr). Obeskattade reserver Den periodiseringsfond som banken gjorde avsättning till under 2012 löstes upp under Obeskattade reserver uppgick därigenom till 0 mkr (68 mkr). Mdr Inlåning, mdr U/I-kvot, % % % Diagram 11: Utveckling av inlåning från allmänheten samt relationen mellan utlåning och inlåning Diagram 12: Utveckling av soliditet Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

20 Eget kapital Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till mkr jämfört med mkr föregående år. Det egna kapitalet ökade genom årets totalresultat med 260 mkr, varav 3 mkr avsåg förändring av fond för verkligt värde. Av 2012 års vinst delades 40 mkr ut till aktieägarna. Banken tillämpar kassaflödessäkring av derivat. Det innebär att ränteswappar upptas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat och fond för verkligt värde i eget kapital. Under 2013 minskade det negativa värdet med 3 mkr, vilket således påverkade eget kapital positivt. Banken har en mycket hög korrelation i säkringsredovisningen. Det innebär att värdeförändringen på derivat helt motsvaras av en omvänd värdeförändring på, i detta fall, utlåning till allmänheten. Värdeförändringen på utlåningen framgår dock inte av balansräkningen. Åtaganden utanför balansräkningen Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften, dels finansiella åtaganden i form av derivatinstrument. De senare utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till 530 mkr (549 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt. Dessa produkter förmedlas till Swedbank AB samt Swedbank Finans och banken garanterar kundens åtagande. Åtaganden Åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften uppgick till mkr (2 515 mkr). Ställda säkerheter Ställda säkerheter uppgick till 3 mkr (2 mkr) och avsåg pantsatt kapitalförsäkring. Derivatinstrument Det nominella värdet på derivatistrument uppgick till mkr (1 965 mkr). Av det totala åtagandet utgjorde ränteswappar nominellt 148 mkr (165 mkr) och valutaterminer mkr (1 800 mkr). Utestående ränteswappar avsåg i sin helhet att täcka ränterisken avseende utlåning till allmänheten till fast ränta. Utestående valutaterminer bestod av terminsaffärer som i affärsverksamheten görs mot kund. För att täcka valutarisken i dessa gör banken via automatik omvända terminsaffärer mot Swedbank AB. Inom respektive valuta har banken således skyldighet att sälja såväl som att köpa valuta till en, i båda fallen, förutbestämd valutakurs. Affärsvolym Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hypotek och Swedbank Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av bankens balansräkning. Den totala affärsvolymen uppgick till mkr jämfört med mkr föregående år, vilket motsvarade en ökning på 9 procent. Affärsvolymens utveckling och fördelning framgår av diagram 13 och 14. Mdr % Affärsvolym, mdr Rörelseresultat /volym, % 1,0 0,8 Utlåning; 24% Inlåning; 27% 30 0,6 20 0,4 10 0,2 Swedbank Hypotek; 26% Försäkringar; 6% Fonder; 18% Diagram 13: Utveckling av affärsvolym samt rörelseresultat i relation till volym ,0 Diagram 14: Sammansättning av affärsvolym Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

21 Utlåningsprodukter Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade med 6 procent till mkr ( mkr). Tillväxten för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick till 8 procent medan utlåning i egen balansräkning ökade med 5 procent. De förmedlade volymerna stod för 51 procent av den sammanlagda utlåningsvolymen. Sparandeprodukter Affärsvolymen avseende sparandeprodukter ökade med 11 procent till mkr ( mkr). Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder ökade med 23 procent till mkr. Förmedlingen av försäkringar till Swedbank Försäkring ökade med 15 procent till mkr. Banken förmedlar även försäkringar till en rad andra försäkringsbolag. Kapitaltäckning Regelverk Av kapitaltäckningsreglerna framgår bl.a. hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som krävs i ett kreditinstitut i förhållande till de risker institutet har. Från och med den 1 februari 2007 tillämpas de s.k. Basel II-reglerna vid beräkning och upprättande av ett kreditinstituts kapitaltäckning. Enligt Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kvoten mellan kapitalbasen och de sammanlagda kapitalkraven benämns kapitaltäckningskvot. Kraven innebär att kapitaltäckningskvoten ska vara lägst 1,0. Mätt som kapitaltäckningsgrad motsvarar det 8 procent. Regelverket är indelat i tre s.k. pelare. Pelare I Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet, den tekniska beräkningen av ett instituts risker. Målet med regelverket är att kapitalkravet på ett rättvisande sätt ska spegla det faktiska risktagandet i de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet i högre grad kopplas till bankens egna system för riskmätning. När det gäller beräkningen av kreditrisker har banken valt en mer avancerad metod, IRK-metoden. Banken använder ett internt riskklassificeringssystem för kreditrisker, vilket utvecklats av Swedbank. Systemet mäter, med utgångspunkt från samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang ska fallera samt storleken på den förlust banken i sådant fall skulle drabbas av. Riskklassificeringssystemet använder flera modeller som mäter risken för olika kategorier: hushållsexponeringar företagsexponeringar kreditinstitut stat och kommun Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan rangordnas exponeringarna från dem med högst risk till dem med lägst risk. I varje riskklass har risken för fallissemang kvantifierats. Systemet består av 23 riskklasser där riskklass 0 representerar den högsta risken medan riskklass 21 representerar den lägsta risken för fallissemang. Riskklass F avser exponeringar som är i fallissemang. Utöver kravet på kapitaltäckning avseende kreditrisker finns också kapitalkrav för operativa risker. För beräkning av operativa risker använder banken den s.k. schablonmetoden. I schablonmetoden åsätts olika verksamhetsgrenar olika riskvikt. Utgångspunkt för beräkningen är genomsnittet av de tre senaste årens intäkter. Verksamheten i banken hänförs i sin helhet till segmentet hushållsbank med riskvikt 12 procent. Pelare II I den andra delen i regelverket, Pelare II, ska institutet beskriva sin risksituation och då bland annat fokusera på tillkommande risker som inte helt framkommer i beräkningen enligt Pelare I. Exempel på tillkommande risker kan vara olika former av koncentrationsrisker. Det kan handla om omfattningen på stora kundengagemang, geografiska koncentrationer eller beroendet av enskilda stora arbetsgivare inom verksamhetsområdet. Arbetet dokumenteras i en s.k. intern kapitalutvärdering (IKU). I bankens styrelse behandlas ämnet vid ett flertal tillfällen årligen. I den senaste IKU:n har tillkommande risker identifierats och kvantifierats. Styrelsen har därvid gjort bedömningen att dessa ryms med god marginal inom den buffert som den fastställda målsättningen för kapitaltäckningen innebär (diagram 21). I IKU:n ingår också scenarioanalyser och stresstester för att mäta effekter av kraftigt försämrade och oväntade förändringar av omvärldsförutsättningar. Bl.a. testas effekterna av deflation respektive ett kraftigt prisfall på bostadsmarknaden. I ett scenario har effekterna av en längre tids deflation beräknats och analyserats. I ett annat scenario har effekterna i form av t.ex. intäktsbortfall samt kreditförluster beräknats med utgångspunkt från fallande priser på bostäder. En djupare scenarioanalys har också genomförts av förlustriskerna i bankens 25 största företagsengagemang med utgångspunkt från mycket svåra omständigheter. Utöver scenarioanalyserna har tänkbara motåtgärder för att lindra effekterna analyserats. 20 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

22 Under 2010 fastställde bankens styrelse nya finansiella mål, bl.a. vad avser kapitaltäckningssituationen. I det arbetet har styrelsen beaktat bankens situation och framtida strategi, utvecklingen i konkurrerande banker samt de kommande kraven enligt Basel III. Slutsatsen blev bl.a. att målsättningen för kapitaltäckningen höjdes något. Målsättningen är att den s.k. kärnkapitalrelationen ska överstiga var och en av de svenska börsnoterade fullsortimentsbankernas kärnkapitalrelation. Pelare III I den tredje delen, Pelare III, behandlas hur institutet kommunicerar sin kapitaltäckningssituation med marknaden, d.v.s. främst placerare och investerare. Då banken ingår i en s.k. finansiell företagsgrupp med bland andra Swedbank AB är banken inte skyldig att enskilt redovisa enligt reglerna i Pelare III. Banken har emellertid en omfattande redogörelse för kapitaltäckningssituationen i not 36, vilken täcker de väsentliga delarna enligt Pelare III. Kapitaltäckningssituation Kapitalbasen uppgick, efter föreslagen utdelning, till mkr (1 442 mkr). Kapitalbasen påverkades positivt genom att årets resultat ingår i primärt kapital. Effekten begränsades av att utestående förlagslån återbetalades. Förlagslånet kunde i annat fall inräknats i kapitalbasen med 80 mkr. En marginell negativ påverkan var att det förväntade förlustbeloppet ökade något som en konsekvens av en ökning av utlåning till allmänheten. Kapitaltäckningskvoten minskade något och uppgick till 2,19 (2,29). Den redovisade nivån överstiger dock med god marginal den lagstadgade miniminivån på 1,00. Kapitaltäckningsgraden uppgick till 17,49 procent jämfört med 18,30 procent vid föregående års utgång. Det kan jämföras med den lagstadgade miniminivån på 8 procent. Kapitaltäckningsgraden påverkades positivt av den något högre kapitalbasen, men påverkades i gengäld negativt av ett högre riskvägt belopp. Ökningen av det riskvägda beloppet var främst en följd av ökad utlåning men påverkades även av att den genomsnittliga riskvikten ökade något. Kärnprimärkapitalrelationen liksom primärkapitalrelationen uppgick till 17,49 procent (16,98 procent). Den nuvarande kärnkapitalrelationen är väl i nivå med bankens långsiktiga mål. Bankens kapitalsituation framgår närmare av not 36. Nya regelverk I den senaste finanskrisen blev det tydligt vilka dramatiska konsekvenser finansiell instabilitet kan leda till. Mot bakgrund av det presenterade den s.k. Baselkommittén för banktillsyn förslag till nya kapital- och likviditetsregler samt nya riktlinjer för banktillsyn. Reglerna brukar benämnas Basel III. Reglernas införande dröjer på internationell nivå, medan den svenska regeringen ligger i framkant och reglerna införs successivt med början under Kapitaltäckningsreglerna berör bl.a. sammansättningen av primärkapitalet, t.ex. i vilken omfattning och under vilka förutsättningar olika typer av primärkapital eller s.k. hybridkapital kan tillgodoräknas i kapitalbasen. Krav på ytterligare buffertkapital kommer också att införas. Banker med låg andel eget kapital kan därmed få problem att uppfylla kapitalkraven. För svensk del har myndigheterna aviserat ett snabbare införande samt hårdare krav än internationellt. Detta mot bakgrund av banksektorns storlek i Sverige. För de fyra s.k. systemviktiga bankerna införs troligen ett systemriskkapitalkrav på 5 procent. Finansinspektionen har också föreslagit en höjning av riskviktsgolvet för bolån från 15 till 25 procent, i pelare II. För bankens del be- Mkr % Kapitalbas, mkr Kapitaltäckningsgrad, % Kärnprimärkapitalrelation, % Företagsexponeringar 64% Diagram 15: Utveckling av kapitaltäckning Institutsexponeringar 5% Operativa risker 9% Motpartslösa 1% Diagram 16: Fördelning av kapitalkrav Hushållsexponeringar 21% Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

23 döms dock inte de aviserade ändringarna innebära annat än marginell inverkan på kapitaltäckningen. Dels har banken en kärnkapitalrelation som med god marginal överstiger framtida krav, dels är andelen bolån i bankens portfölj relativt begränsad då bolån huvudsakligen förmedlas till Swedbank Hypotek. Kraven på hantering av likviditetsrisk omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa krav. Kvalitativa krav omfattar bl.a. likviditetsstrategi, fastställande av grad av risktolerans, hantering av likviditetsreserv, finansieringsstrategi och beredskapsplanering. Kvantitativt införs två likviditetsmått, LCR (Liquidity Coverage Ratio) på svenska benämnt likviditetstäckningsgrad samt NSFR (Net Stable Funding Ratio). LCR ska säkerställa att en bank har tillräckligt med högkvalitativa tillgångar som snabbt kan omvandlas till kontanter för att täcka likviditetsbehovet under 30 dagar med kraftiga likviditetsstörningar. NSFR ska säkerställa ett lägsta godtagbart belopp av stabil långfristig upplåning. För det sistnämnda måttet är de underliggande antagandena i dessa krav ännu inte helt fastställda. LCR-måttet har rapporterats till Finansinspektionen sedan För de svenska börsnoterade och systemviktiga bankerna infördes kravet från 2013 medan det gäller från 2015 för övriga banker. NSFR-måttets införande ligger längre fram i tiden, troligen För bankens del uppgick likviditetstäckningsgraden (LCR) vid årets utgång till 189 procent, varför det framtida kravet för närvarande är uppfyllt. Det är i sammanhanget värt att notera att måttet är förhållandevis dynamiskt samt att likviditetssvängningarna är relativt betydande. Bankens storlek på stabil långfristig upplåning enligt NFSR måttet bedöms ligga i nivå med det framtida kravet enligt bankens nuvarande tolkning av regelverket. För banken gynnsamma faktorer är en stor andel stabil inlåning, bankens MTN program samt en hög likviditet med genomgående korta löptider. Om och när NFSR kravet införs torde banken ha goda förutsättningar att uppfylla kravet. Riskhantering och kapitalplanering Allmänt Risk kan definieras som en möjlig negativ påverkan på verksamheten beroende på brister i interna processer eller som en följd av externa eller interna händelser. I riskbegreppet ingår, dels sannolikheten för att den typen av negativa händelser inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna få. Riskexponering är en naturlig del i finansiell verksamhet. Banken är framför allt utsatt för kreditrisker, men även olika typer av finansiella risker samt operativa risker. Att förebygga och hantera risker är en central del av bankens verksamhet. Riskhanteringen startar redan i den dagliga affärsverksamheten t.ex. vid kundmöten. Banken ska ha en låg riskprofil som harmonierar med mål och kärnvärden. Det innebär bl.a. att långsiktighet, både vad gäller lönsamhet och affärsrelation, samt förståelse för affärerna, såväl bankens som kundens, är viktiga grundstenar. Riskerna kan visserligen hanteras genom att banken håller ett stort eget kapital som en buffert för oförutsedda händelser. I gengäld värderas verksamheten i hög grad med utgångspunkt från avkastning på eget kapital. För att uppnå övergripande finansiella mål eftersträvas därför en situation där det egna kapitalet är väl avvägt mellan å ena sidan avkastningskrav och å andra sidan risker. Begränsningen av riskerna måste därför kompletteras med andra åtgärder för att kontrollera och motverka dem. Kreditrisk Risken för att en kredittagare inte fullgör sina förpliktelser mot banken samt för att ställda säkerheter inte täcker bankens fordran avseende krediter, garantier Totalt kapital Primärt kapital Eget kapital Kontracyklisk kapitalbuffert Konservativ kapitalbuffert Schematisk skiss över myndigheternas ambitionsnivå när det gäller internationella kapitalkrav enligt Basel III. 22 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

24 och liknande åtaganden. Kreditrisk avseende räntebärande värdepapper, tillgodohavande hos andra banker samt ingångna derivatavtal med motparter på finansmarknaden benämns vanligen motpartsrisk. Marknadsrisk Risken för att prisförändringar avseende räntor, valutor eller aktiekurser medför att nettovärdet av bankens tillgångar och skulder samt derivat faller i värde. Likviditetsrisk Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Övriga risker Risken för oväntade resultatförändringar, som inte är hänförliga till någon av de ovan beskrivna riskslagen. Kapitalplaneringen syftar till att säkerställa att banken vid varje tidpunkt har tillräckliga finansiella resurser samt att kapitalet har rätt sammansättning. Behovet av eget kapital styrs dels av de regelverkskrav som finns, men också av förväntad framtida utveckling med hänsyn till t.ex. makroekonomiska förutsättningar samt med hänsyn till bankens affärsplan. Utgångspunkten när det gäller kapitalbehov är kärnprimärkapitalrelationen, där bankens målsättning är att den ska överstiga kärnprimärkapitalrelationen hos var och en av de svenska börsnoterade bankerna. Organisation för riskhantering Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk i syfte att kunna hantera och följa upp de risker som verksamheten är förknippad med. Regelverket består, förutom av lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar, av interna instruktioner och policies. De båda sistnämnda går i många fall längre än de formella kraven. Styrelsen har antagit en övergripande riskpolicy som bl.a. beskriver riskaptit och ansvarsfördelning för olika typer av risker. Därutöver har styrelsen fastställt styrdokument inom de olika riskområdena, vilka reglerar hur kontroll, övervakning och rapportering ska ske. För att tydliggöra och underlätta löpande kontroll och uppföljning har styrelsen fastställt risktoleransnivåer inom de olika riskområdena. För att uppnå en framgångsrik och effektiv riskkontroll krävs en stark riskkultur och ett gemensamt arbetssätt som genomsyrar hela banken. I banken finns i grunden tre ansvarslinjer för riskhantering i form av affärsverksamheten, risk- och kontrollfunktionerna samt internrevisionen. Utöver dessa ansvarslinjer utgör även kapitalplaneringen en del av säkerställandet av att riskerna i banken är hanterbara. Ansvarslinje 1 I den löpande affärsverksamheten har respektive enhet, t.ex. respektive kontor, ansvaret för de risker den egna verksamheten skapar. Medarbetarna är närmast kunderna och känner därmed kunden och den egna marknaden bäst. Närheten till kunden och marknaden ger de bästa möjligheterna att på ett tidigt stadium identifiera eventuella risker som uppkommer. Tredje linjen Internrevision Andra linjen Riskkontroll Compliance Första linjen nivå 1b (VD/VL) Kreditchef/Ekonomienheter/ Administrativ Kontorsstöd/ Privat och Personalavdelning/Säkerhetsråd Kreditgranskning Företagsjuridik Första linjen nivå 1a Kontorschef (Kontor, Kapitalförvaltning och Kundcenter) Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

25 Ansvarslinje 2 I banken finns dels en tjänst som Riskkontrollansvarig, dels en tjänst för Compliance, d.v.s. regelefterlevnad. I båda fallen är tjänsterna direkt underställda verkställande direktören. Därutöver finns ett Riskråd för att diskutera och följa upp risk- och compliancefrågor av olika slag. Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera, kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet. Riskkontrollansvarig ska också rapportera riskerna och föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Ansvarig för compliance uppgift är att följa upp regelefterlevnad, d.v.s. att regelverk, policies och instruktioner följs. Ansvarslinje 3 Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion som är direkt underställd styrelsen. Internrevisionen genomför löpande granskning av ledning, riskkontroll samt övriga interna kontrollfunktioner. Samlad riskrapportering Styrelsen erhåller kvartalsvis, eller vid behov om särskilda skäl skulle uppkomma, en samlad rapportering av kredit- och motpartsrisker, ränte- och likviditetsrisker samt operativa risker. Rapporteringen av riskerna utvecklas och förfinas löpande. Fokusering sker främst på kreditrisker, vilket är naturligt då den största risken i banken finns inom detta område. I den rapportering som genomförs för styrelsen har särskilt fokus lagts på den riskmätning som användandet av det interna riskklassificeringssystemet (IRK) möjliggjort. Rapporteringen tar vidare fasta på olika former av koncentrationsrisker som kan uppkomma i bankens kreditgivning. Kredit- och motpartsrisker Med kredit- och motpartsrisker avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och därmed riskerar att drabbas av kredit- eller ränteförluster på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Förpliktelser kan gälla t.ex. krediter, garantier eller värdepapper. Bankens kreditgivning grundas på den kreditpolicy styrelsen fastställt. Kreditgivningen präglas av höga krav på etik, kvalitet och kontroll. Det innebär att banken eftersträvar långsiktiga affärsrelationer baserade på kundnytta och uthållig lönsamhet. Vidare ska ändamålet med krediten och analysen av affärsupplägget vara styrande för kreditgivningen. Dessutom eftersträvas en allsidig riskspridning i kreditportföljen. Den avgörande bedömningsgrunden vid kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. I syfte att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter eller andra bankmässiga säkerheter. Bankens styrelse är ytterst ansvarig för kreditgivningen. Beroende på engagemangets storlek har styrelsen delegerat beslutsfattandet till lägre instanser såsom styrelsens kreditutskott, kreditdirektion samt kreditkommittéer. Kreditbesluten är dock i hög grad decentraliserade. Kund- och kreditansvar ligger på kontoret, som upprättar underlaget för kreditbeslutet och som även fattar de flesta kreditbesluten. Vid behov av större krediter lyfts kreditbeslutet upp till högre instans, dock först sedan kontoret tillstyrkt ärendet. Kontorets nära kontakt med kunden medför att man snabbt kan identifiera och agera på eventuella problem, och därmed minska förlustriskerna. Risknivån i kreditportföljen mäts genom flera metoder. Bland annat genom fördelningen i olika riskklasser men också hur förändringar sker mellan olika riskklasser. Exponeringen mot hushåll respektive företag vid årets utgång framgår av diagram 17 respektive 18. Bankens verksamhet innebär en relativt hög geografisk koncentration. Banken tillämpar det som i banksammanhang brukar kallas kyrktornsprincipen. Den medför visserligen en koncentrationsrisk men medför också en mycket god lokalkännedom och en mycket F Diagram 17: Fördelning av exponeringar (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass. Hushåll och mindre företag 2012 respektive Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

26 god kunskap och insikt om kunden och dennes verksamhet. Det begränsar den geografiska koncentrationsrisken i betydande grad. Verksamheten kan också vara utsatt för andra typer av koncentrationsrisker, t.ex. namnkoncentrationer. De riskerna begränsas, förutom av lagkrav, också av interna regelverk som innehåller ytterligare begränsande krav. En stor del av de krediter som beviljas i banken utgörs av hypotekslån. Dessa förmedlas till Swedbank Hypotek och banken garanterar därmed kundernas åtagande. Det innebär att eventuella kreditförluster som kan uppstå drabbar banken. Det totala förlustbeloppet är dock maximerat och kan inte överstiga respektive års provision som banken erhåller för förmedlingen. Banken belastas därutöver för Swedbank Hypoteks upplåningsränta på krediter där kunden inte förmår betala ränta. I syfte att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj har styrelsen fastställt en finanspolicy. Den innebär att placeringar endast får ske inom vissa ramar samt inom fastställda limiter för respektive motpart. Banken ställer då höga krav på motpartens kreditvärdighet genom en hög officiell kreditrating eller för det fall officiell rating saknas genom riskklassificering till låg risk. De instrument som innehas utgörs regelmässigt till mer än hälften av säkerställda bostadsobligationer samt i övrigt av företagscertifikat med kort löptid. Bankens kreditriskexponering framgår av not 37. Riskklassificeringssystem Det interna riskklassificeringssystemet (IRK) är en central del av kreditprocessen. Den innefattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och beräkning av kreditrisk. Systemet är således ett affärsstödjande redskap som understödjer en effektiv beslutsprocess. Riskklassificeringssystemet har ett brett användningsområde och är utgångspunkten för: riskbedömning och kreditbeslut beräkning av riskjusterad lönsamhet övervakning och hantering av kreditrisker analys av riskprofilen i kreditportföljen rapportering av kreditrisker till styrelsen beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering simulering av utveckling av kapitalkrav vid olika scenarion Banken använder samma riskklassificeringssystem som Swedbank och övriga delägda banker. Banken har Finansinspektionens godkännande att använda den s.k. IRK-metoden, vilken används för att beräkna kapitalkravet för den helt övervägande delen av bankens exponeringar. Vid riskklassificeringen används flera olika modeller som mäter risken för olika kategorier av kredittagare. Huvudkategorierna är dels hushållsexponeringar, som omfattar hushåll och mindre företag, dels företagsexponeringar, som i princip omfattar företag med kreditengagemang överstigande 5 mkr. Riskklassificeringens mål är att förutsäga risken för fallissemang inom 12 månader. Marknadsrisker Marknadsrisker uppkommer som en följd av pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Prisförändringar avseende räntor, valutor eller aktiekurser kan medföra att nettovärdet av bankens tillgångar och skulder samt derivat faller i värde. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. Banken har inga positioner där aktiekursrisker föreligger, men är utsatt för ränte- och valutarisker, dock i relativt begränsad omfattning F Diagram 18: Fördelning av exponeringar per riskklass (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass. Större företag 2012 respektive Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

27 I enlighet med den finanspolicy styrelsen fastställt kontrolleras marknadsriskerna i verksamheten genom beloppsmässiga limiter för de riskpositioner som kan uppstå. De ränterisker som uppkommer i banken avser till största delen utlåning och inlåning till bunden ränta, i det senare fallet inkluderat transaktionsinlåning med nollränta. Ränterisk uppkommer också vid placering av överlikviditet i finansiella instrument, t.ex. räntebärande obligationer. För att säkra sig mot t.ex. ränterisken i bunden utlåning kan banken antingen refinansiera sig genom upplåning med motsvarande räntebindningstid eller ingå ränteswapavtal. Ränterisken i banken mäts löpande bl.a. genom en känslighetsanalys som visar effekterna på resultat- och balansräkningen vid en ränteförändring på en procentenhet över hela avkastningskurvan. Banken har i grunden en låg ränteriskexponering. Det innebär att det finns en hög korrelation vad gäller räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. I det låga ränteläget som tidvis varit rådande under de senaste åren har dock effekten av ränteförändringar ökat. Detta genom att en del av inlåningen, främst transaktionsmedel, har nollränta eller mycket låg ränta och således inte kan sänkas ytterligare vid en räntenedgång. Vid beräkning av resultateffekten görs antagandet att transaktionsinlåning inte ränteändras, varken vid höjningar eller vid sänkningar. Vid årsskiftet uppgick resultateffekten de närmaste 12 månaderna till plus 30 mkr vid en ränteuppgång med en procentenhet. Vid en räntenedgång på en procentenhet uppgick resultateffekten till minus 34 mkr. I båda fallen stod den förändrade marginalen på transaktionsinlåning för cirka 80 procent av resultateffekten. Resultateffekten består dels av inkomstrisken till den del den belastar räntenettot under de närmaste 12 månaderna, dels av den värdeförändring som uppstår på marknadsvärderade finansiella instrument. Balansräkningens poster fördelade efter räntebindningstid framgår av not 38. Banken tar emot inlåning och lämnar lån i utländsk valuta. De valutapositioner som därvid uppkommer neutraliseras genom att banken håller ett tillgodohavande respektive upptar refinansiering i respektive valuta hos Swedbank. Därutöver är banken motpart till kunder i samband med valutaterminsaffärer. De positioner som därmed uppkommer täcks genom motaffärer med Swedbank. Banken är därför endast i marginell omfattning utsatt för valutarisk utöver den som följer av kassatillgodohavandet i utländska valutor, genom vilket banken tillhandahåller resevaluta åt kund. Bankens valutariskexponering framgår av not 41. Likviditetsrisker Likviditetsrisk definieras som risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Likviditetsrisk kan också uttryckas som risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion eller genom att transaktionen medför stora kostnader. Det innebär bl.a. att placeringar endast görs i värdepapper som handlas på en fungerande marknad. I verksamheten krävs att banken har rutiner för bevakning av betalningsströmmar som säkerställer att en tillfredsställande likviditetsnivå upprätthålls. Detta för att möta kundernas behov av likvida medel, för att ha möjlighet att erbjuda kunderna krediter samt för att i övrigt klara sina betalningsåtaganden. De senaste åren har stundtals präglats av stor turbulens på de finansiella marknaderna, vilket för många inneburit betydande svårigheter att hitta finansiering. Banken har under hela perioden haft god tillgång till likviditet men utvecklingen har ändå medfört en ökad fokusering på likviditetsfrågan. Banken har därför under flera år arbetat med att förbättra likviditeten och stärka Mkr % Likvida medel, mkr Likviditet/inlåning, % Tillgodohavande hos kreditinstitut: mkr Kassa: 27 mkr Certifikatsplaceringar: 453 mkr Obligationsplaceringar: 488 mkr Diagram 19: Utveckling av likviditet i mkr samt i relation till inlåning från allmänheten Diagram 20: Fördelning av likviditet Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

28 balansräkningen. Under 2011 startade banken ett MTN-program (Medium Term Note) med en kreditram uppgående till 3 miljarder kronor. Banken har därefter genomfört tre obligationsemissioner på sammanlagt mkr. Utöver att tillföra likvida medel syftar MTNprogrammet till att förlänga och diversifiera löptiden på bankens finansiering samt att bredda basen för finansiering genom ytterligare en finansieringskälla. De nya regelverken (Basel III) som beskrivits på sidan 21 understryker ytterligare vikten av detta arbete. Bankens likviditetsexponering med avseende på likviditetens sammansättning och utestående finansieringsmöjligheter framgår av not 40. Likviditetsrisk med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 39. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. De kan t.ex. orsakas av bristande interna rutiner, bristfälliga system eller att fel uppkommer på teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna ska vara låga och begränsas, så långt det är möjligt, med utgångspunkt från vad som är ekonomiskt försvarbart. För att motverka de operativa riskerna pågår ett ständigt arbete för att skapa effektiva och ändamålsenliga rutiner. Av vikt är vidare att det finns tydliga instruktioner och en klar ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. En hög informationssäkerhet, god funktionalitet i rapportsystem avseende bankens riskexponering samt modern fysisk säkerhet är andra viktiga faktorer för att skydda bankens och kundernas tillgångar. För att upptäcka och på ett tidigt stadium minska eller eliminera de operativa riskerna används självutvärderingar där tänkbara risksituationer i verksamheten diskuteras och analyseras. I den interna kapitalutvärderingen analyseras de operativa riskerna genom att olika risker och dess ekonomiska konsekvenser kvantifieras utifrån dels sannolikheten för att det inträffar, dels effekten för det fall så sker. Den summerade risken kan därefter jämföras med det kapitalkrav som framräknas enligt schablonmetoden i kapitaltäckningen. Kapitalplanering Makroekonomiska förändringar påverkar banken i mer eller mindre hög grad. Effekterna av dessa kan inte helt förebyggas med hjälp av riskhantering och en allmänt sund riskkultur. Banken måste därutöver ha en tillräcklig kapitalbuffert för att kunna möta effekterna av makroekonomiska förändringar men också för att bibehålla en hög handlingsfrihet, t.ex. för att kunna delta i intressanta affärer. Den finansiella krisen under senare år har påtagligt ändrat synen på bankernas kapitalisering från tillsynsmyndigheter, investerare i bankobligationer samt ratinginstitut. Exempel på effekter av det är att kravet på storlek och sammansättning av kapitalbasen ökar och att det ställs högre krav på stresstester. Den ändrade synen har också medfört att bankernas upplåningskostnader stigit och periodvis varit mycket höga. För bankens del utgör kapitalplaneringen en ytterligare faktor för att kunna hantera de risker banken är utsatt för. För att hantera riskerna och säkerställa att bankens verksamhet fungerar väl även under ogynnsamma yttre förhållanden håller banken ett kapital som förutom lagkravet inrymmer en extra buffert. För att kvantifiera det totala kapitalbehovet genomförs åtminstone årligen en intern kapitalutvärdering (IKU) i bankens styrelse. Inom ramen för bankens IKU utvärderas de risker banken är utsatt för och därvid beaktas eventuellt tillkommande kapitalbehov som inte täcks av % 0,5 Extra buffert 479 mkr 0,4 0,3 0,2 Internt krav enligt IKU 323 mkr Kapitalkrav enligt regelverk 675 mkr Diagram 21: Beskrivning av hur kapitalbasen avser att täcka lagstadgade och interna kapitalkrav ,1 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0, Diagram 22: Andel osäkra fordringar, netto Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

29 de lagstadgade kraven. Analysen utgår från läget vid den aktuella tidpunkten och identifierade kapitalbehov läggs till de lagstadgade kapitalkravet. Dessutom innehåller IKU:n ett varierande antal scenarioövningar eller stresstester som avser att spegla tänkbara negativa effekter av betydande försämringar av omvärldsförhållanden. Scenarion och stresstesterna ger en helhetsbild av de viktigaste riskerna banken är exponerad mot genom att kvantifiera den inverkan de har på resultat- och balansräkning, kapitaltäckning samt likviditet. Analysen är framåtriktad och sträcker sig över de kommande fyra åren. Ytterligare kapitalbehov utöver lagstadgat krav har identifierats framför allt avseende olika former av kreditriskkoncentrationer men även för t.ex. intjänanderisker. Enligt de modeller banken använder för kvantifiering uppgick det totala kapitalbehovet, inklusive det internt tillkommande kapitalbehovet, till 998 mkr i samband med årsskiftet. Det kan ställas i relation till kärnprimärkapitalet som uppgick till mkr. Banken har därmed en extra kapitalbuffert. Vid bedömning av kapitalbehovet har dessutom särskild hänsyn tagits till osäkerheten beträffande konjunktur- och ränteutveckling samt osäkerheten kring hur framtida regelverk kring kapital- och likviditetsfrågor slutligen kommer att utformas. Osäkra fordringar Osäkra fordringar, brutto, d.v.s. före avdrag för reserveringar, uppgick totalt till 149 mkr jämfört med 152 mkr föregående år. Reserveringar för befarade kreditförluster uppgick till 104 mkr (113 mkr), varför osäkra fordringar, netto, uppgick till 45 mkr (39 mkr). I reserveringarna ingår gruppvisa reserveringar på individuellt värderade fordringar med 52 mkr (53 mkr). Dessa motsvaras i sig inte av några osäkra fordringar. Bortsett från den typen av gruppvisa reserveringar uppgick osäkra fordringar netto till 97 mkr (92 mkr). Den totala andelen osäkra fordringar av utlåningen uppgick till 0,4 procent (0,4 procent). Bortsett från gruppvisa reserveringar på individuellt värderade fordringar uppgick andelen till 0,9 procent (0,9 procent). Kreditrating Banken genomgår årligen en ratingprocess hos Standard & Poor s. En officiell kreditrating syftar till att ge banken större möjligheter att attrahera en bredare investerarbas på obligationsmarknaden och därigenom öka tillgången till upplåning via kapitalmarknaden. Det långfristiga kreditbetyget är BBB+ med stabila utsikter. Betyget består av bedömningar av ett antal olika områden. Banken får högt betyg inom områden som relaterar till nyckeltal såsom lönsamhet och styrka i balansräkningen, medan bankens geografiskt begränsade verksamhetsområde ger lägre betyg i Standard & Poor s modell. Det kan dock finnas anledning att poängtera att den geografiska begränsningen samtidigt innebär att banken har en stor kännedom om utvecklingen i marknaden och på ett tidigt stadium har möjlighet att identifiera och begränsa de risker banken är utsatt för. Övriga väsentliga händelser Visionsarbete Under hösten och vintern har ett omfattande arbete genomförts för att förnya bankens övergripande vision anpassad efter dagens marknad. Arbetet har involverat alla bankens anställda. Visionen och missionen beskrivs närmare på sidan 4 i denna årsredovisning. Kreditförluster och osäkra fordringar per bransch 2013 Osäkra fordringar Kreditförluster Bransch Brutto Reserveringar Netto Andel brutto Netto Andel Tillverkning ,6% ,1% Byggverksamhet ,3% 855 5,3% Handel ,1% ,0% Transport ,5% 151 1,0% Hotell & restaurang ,7% 0 0,0% Fastighet ,2% ,2% Övriga branscher ,9% ,4% Generell reservering ,6% Privatpersoner* ,7% ,1% Summa ,0% ,00% 28 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

30 Samarbete med Bankomat AB Under våren överlät banken samtliga uttagsautomater till det nybildade Bankomat AB, som ägs gemensamt av Handelsbanken, SEB, Nordea, Danske Bank samt Swedbank tillsammans med sparbankerna. Överlåtelsen innebär bl.a. att banken inte längre äger några uttagsautomater och heller inte ansvarar för drift och skötsel. Syftet med samarbetet är att långsiktigt dra nytta av de stordriftsfördelar ett gemensamt system bör leda till, t.ex. genom att undvika betydande investeringar i infrastruktur samt nya automater för enskilda banker. Under 2013 har samarbetet dock främst inneburit ett försämrat provisionsnetto genom lägre clearingintäkter och ökade clearingkostnader. I viss mån har effekten mildrats genom lägre rörelsekostnader för värdetransporter och liknande. Den ökade nettokostnaden för 2013 bedöms uppgå till cirka 7 mkr. Investeringar Inventarier Inventarier har under året anskaffats för 2 mkr (9 mkr). Investeringarna berör huvudsakligen möbler, kontorsutrustning samt byggnadsinventarier. IT-utveckling Kostnaderna för IT-utveckling, som huvudsakligen sker genom ett samarbete mellan Swedbank och medlemsbankerna i Sparbankernas Riksförbund, uppgick under året till 10 mkr (8 mkr). Osäkerhetsfaktorer Bankens resultat påverkas av det allmänna ekonomiska läget och av faktorer som direkt eller indirekt berör bankens affärsverksamhet. Det kan handla om konjunkturmässiga förändringar som påverkar efterfrågan på bankens produkter och tjänster. Konjunkturutvecklingen påverkas av globala politiska händelser såsom terroristhandlingar och krig, liksom av marknadsspecifika händelser såsom investeringsvilja, industriproduktion, graden av arbetslöshet samt politisk osäkerhet. Det innebär att de affärer banken har med konsumenter och företag kan komma att påverkas av konjunkturnedgångar, dels genom lägre efterfrågan, dels genom att vissa kunder kan drabbas av ekonomiska problem och därigenom få problem att klara sina åtaganden mot banken. De tjänster banken tillhandahåller inom värdepappershandel kopplad till finansiella tillgångar påverkas av flera faktorer såsom likviditeten på de globala finansmarknaderna, aktiekursernas och räntornas nivå och volatilitet samt investerarnas attityder. Förändringar av detta slag kan också påverka värdet på bankens finansiella placeringar i form av räntebärande värdepapper. Trots att oron på de finansiella marknaderna minskade under året kvarstår till stor del de strukturella problem som var väsentliga faktorer bakom finanskrisens uppkomst. Flera länders skuldproblematik är fortsatt betydande och ekonomin är i många fall understödd av massiva penningpolitiska stimulanser. Förr eller senare måste stimulanserna dras tillbaka och en anpassning måste ske till normala omständigheter. Konsekvenserna av en sådan anpassning framstår som svåröverskådliga. Inom bankens verksamhetsområde finns ett relativt diversifierat näringsliv. Särskilt framträdande är handel, design och logistik. Banken är därmed utsatt för risker Index 200 Index Sverige USA Danmark Diagram 21: Hushållens skulder som andel av disponibel inkomst. Källa Riksbanken Diagram 22: Reala huspriser , index 1995=100. Källa Riksbanken. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

31 förknippade med hur den privata konsumtionen utvecklas. Utvecklingen inom importindustrin är således viktig för verksamhetsområdet. En osäkerhetsfaktor förknippad med den allmänna ekonomiska utvecklingen är hushållens skuldsituation. Under hela 2000-talet har hushållens skulder växt kraftigt även om tillväxttakten avtagit något på senare år. Hushållens skuldsättning i relation till dess disponibla inkomster befinner sig på en hög nivå, både historiskt sett och vid en internationell jämförelse. En faktor som också är värd att notera är att priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats på helt annat sätt än i de flesta andra länder. Medan bostadspriserna fallit kraftigt på många håll, t.ex. i en näraliggande marknad som Danmark, har den svenska prisutvecklingen snarare planat ut. Skillnaden i utveckling skulle delvis kunna förklaras av jämförelsevis låg nybyggnation i Sverige. Flera bedömare pekar trots allt på risken för att en bostadsbubbla håller på att utvecklas. Historiska jämförelser visar dock att bankernas förluster på just bolån varit mycket begränsade. En eventuell situation med fallande huspriser till följd av stigande räntor, ökande arbetslöshet eller andra försämrade fundamentala faktorer skulle inte nödvändigtvis innebära kraftiga kreditförluster för bankerna. Dock torde en sådan situation riskera att få negativa konsekvenser för den privata konsumtionen och därmed medföra problem inom t.ex. handeln. I syfte att kunna hantera den ökande osäkerheten i omvärlden har banken under flera år vidtagit en rad åtgärder som medverkat till att såväl kapital- som likviditetssituation stärkts betydligt. Miljö Miljöarbetet Miljöarbetet är ett viktigt inslag i verksamheten. Det syftar dels till att ta miljöansvar i bankens egna verksamhet, dels att beakta miljöaspekter i samband med kreditgivning. I den miljöpolicy som finns antagen fastslås bl.a. att miljöarbetet ska vara ett led i skapandet av ett uthålligt samhälle och bidra till en uthållig lönsamhet. Banken ska så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt medverka till att verksamheten orsakar en minimal negativ påverkan på miljön. Det sker inom en rad områden, t.ex. genom källsortering och återvinning. Miljöhänsyn vägs in i samband med inköps- och investeringsbeslut. Genom att kunder utför en allt större del av sina rutinärenden via internet bidrar det till minskad pappersförbrukning, färre transporter och därigenom en minskad påverkan på miljön. Miljöhänsyn vid kreditgivning Vid kreditgivning är det alltid kundens återbetalningsförmåga som är i fokus. Då banken ska bilda sig en uppfattning om ett kundföretags återbetalningsförmåga är det i första hand traditionella företagsekonomiska faktorer som vägs samman. Olika verksamheter påverkar miljön i helt olika grad. Vissa företag har mycket liten påverkan på miljön, medan andra företag har en stor påverkan och bedriver en verksamhet som av miljöskäl är beroende av myndighetstillstånd. Ett sådant företag kan genom slarv eller försummelse påverka sitt resultat på både intäkts- och kostnadssidan. Bristande efterlevnad kan leda till försämrade kundrelationer för företaget. Det kan också leda till böter. I sin tur kan det försämra företagets återbetalningsförmåga och hota dess fortsatta existens. Miljöfrågorna ingår därför som en naturlig del vid kreditgivningen. Miljöcertifiering Miljöarbetet styrs genom bankens miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO Det är en internationell standard som ger företag och organisationer möjlighet till ett affärsmässigt, effektivt och strukturerat miljöarbete. Miljöcertifikatet tillsammans med gällande miljölagstiftning styr miljöledningsarbetet. Bankens miljöpolicy bygger på de betydande miljöaspekter som kommit fram i en miljöutredning som gjorts i banken. Miljöaspekterna visar på vilket sätt bankens verksamhet påverkar miljön. Miljöpolicyn innebär i korthet att banken ska: bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv ha ett nära samarbete med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor följa gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på miljöområdet sträva efter att minska och förebygga föroreningar i all verksamhet bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet Banken har även satt upp ett antal miljömål som ska efterlevas i den dagliga verksamheten. Samtliga bankens medarbetare är delaktiga i arbetet med miljöfrågor och genomgår bland annat intern utbildning. Vidare ska medarbetarna känna till bankens miljöpolicy och ha den miljökompetens som krävs för att integrera miljöfrågorna i affärsverksamheten. 30 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

32 Personal Antal anställda Antalet anställda uppgick vid årets slut till 185 (187) personer, varav i banktjänst 180 (182) fördelat på 114 (116) kvinnor och 69 (66) män. Med arbetstidsmåttet timmar för helårsarbetare uppgick medelantalet anställda till 167 (177), varav i banktjänst 162 (171). Löner och arvoden till styrelseledamöter och verkställande ledning uppgick till 6,1 mkr (5,8 mkr) och till övriga befattningshavare 67 mkr (69 mkr). Riktlinjer för bestämmande av ersättningar till styrelse och verkställande ledning framgår av not 9. Kompetensutveckling Arbetet i bank är under ständig utveckling. Under en följd av år har mera rutinmässigt arbete ersatts av ett allt större inslag av rådgivning. Tillsammans med verksamhetens komplexitet som sådan ställer det allt högre krav på medarbetarnas kompetens. En viktig del av utvecklingen av kompetensen är lärandet i det dagliga arbetet. En annan del är utbildning i form av kurser med olika inriktning och längd. Den nedlagda tiden för utbildningsverksamhet motsvarar 8 helårsarbetare, vilket i stort sett var i nivå med föregående år. Utvecklings- och lönesamtal Årligen genomförs utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare. I samtalen analyseras bl.a. utbildningsbehov, vilket formuleras i en individuell utvecklingsplan. Samtalet är ett viktigt inslag för att länka samman enhetens verksamhetsplan med individens personliga mål. Lönesamtalet ersätter de traditionella förhandlingarna mellan företaget och de fackliga organisationerna om hur det lokala löneutrymmet ska fördelas. Syftet med lönesamtalet är att stärka rollen för både ledare och medarbetare genom en dialog om löneutvecklingen i relation till hur medarbetaren utvecklas, samt vad som krävs för att skapa en god framtida utveckling. Vinstandelssystem Systemets utformning Vid årsstämman 1999 fattade stämman beslut om införande av ett vinstandelssystem för bankens anställda. Grundtanken bakom införandet är att det är de anställda som genom sina arbetsinsatser i hög grad avgör vilket resultat banken uppnår. Alla banker arbetar under likartade förhållanden och med praktiskt taget identiska tjänster och produkter. De påverkas i samma omfattning av strukturförändringar, konjunkturutveckling samt ekonomisk politik. Olikheter i resultatutveckling kan därför inte förklaras med hänvisning till den typen av yttre faktorer utan hänger främst samman med hur stor skicklighet, inlevelse och energi personalen lägger ned i arbetet. Systemet innebär att banken måste uppnå en viss lönsamhet för att utdelning i vinstandelssystemet ska bli aktuell. Lönsamheten definieras som räntabilitet på anpassat eget kapital. Den lönsamhetsnivå som ska uppnås fastställs av bankens styrelse före verksamhetsårets inledning och grundas på den genomsnittliga lönsamheten i de svenska börsnoterade fullsortimentsbankerna. Dock måste alltid en viss miniminivå överträffas. Överträffas den fastställda nivån uppstår ett merresultat. Av det avsätts 40 procent till de anställda upp till en nivå motsvarande ett prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Skulle även den nivån överträffas avsätts 25 procent av merresultatet upp till en nivå som motsvarar ytterligare ett halvt prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Dessa regler ändrades fr.o.m Tidigare har i princip hälften av merresultatet av- Antal 200 Mkr Avsättning, mkr Andel av rörelseresultat, % % 7,0 6, , ,0 6 3, ,0 2 1, ,0 Diagram 25: Medelantal anställda Diagram 26: Avsatt belopp till vinstandelssystemet samt dess andel av resultatet Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

33 satts, dock maximalt ett och ett halvt prisbasbelopp per heltidstjänst. Kapitalet förvaltas av en för ändamålet bildad stiftelse, Stiftelsen Sporren. En grundtanke i stiftelsens förvaltning är att en del av kapitalet ska placeras i aktier i Swedbank Sjuhärad AB. Den totala förmögenheten i stiftelsen uppgick vid årsskiftet till cirka 154 mkr varav innehavet i Swedbank Sjuhärad AB utgjorde cirka 30 procent. Alla tillsvidareanställda omfattas av systemet och erhåller andel i relation till tjänstgöringsgrad. Utbetalning från stiftelsen kan ske tidigast då den anställde uppnått 55 års ålder. Ägandet i banken Stiftelsen Sporren har under åren förvärvat 2,0 procent av aktierna i banken. Förvärven har skett från majoritetsägaren Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Sporren har genom förvärven uppnått den, enligt avtalet mellan aktieägarna, maximala ägarnivån. Resterande aktier ägs till 50,5 procent av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad medan 47,5 procent ägs av Swedbank AB (publ). Avsättning för år 2013 Bankens fortsatt höga lönsamhet jämfört med snittet av de svenska börsnoterade bankerna innebar en avsättning exklusive löneskatt på 11 mkr (11 mkr) till vinstandelssystemet. Händelser efter rapportperiodens utgång Styrelsens förslag till vinstdisposition För 2012 delades 40 mkr ut till aktieägarna. Det motsvarade 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt. Internationellt har en långsam återhämtning efter den finansiella krisen inom inte minst euroområdet, präglat konjunkturbilden under För svenskt vidkommande har utvecklingen varit jämförelsevis gynnsam. De offentliga finanserna är i gott skick i ett internationellt perspektiv. Fortfarande kvarstår grundläggande obalanser i många länder med stora skuldbördor och betydande underskott i de offentliga finanserna. Eventuellt förnyad finansiell oro kan komma att påverka utvecklingen i Sverige i negativ riktning. För bankens del har den sedan länge mycket goda lönsamheten kunnat upprätthållas samtidigt som balansräkningen präglas av bibehållen god likviditet och en stark kapitaltäckningssituation. Tillsammans med relativt goda resultatutsikter för det kommande året är detta faktorer som tyder på ett gott utdelningsutrymme. Dock kan inte ny finansiell oro uteslutas med försämrad konjunkturutveckling som följd. Det talar för ett behov av fortsatt konsolidering av banken för att säkerställa en framtida handlingsfrihet. I likhet med föregående år har styrelsen därför gjort bedömningen att en stor andel av resultatet behöver behållas i bankens verksamhet. Styrelsen har därmed föreslagit en oförändrad utdelning med 40 mkr för verksamhetsåret Det innebär att 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt delas ut till aktieägarna. Inga händelser av väsentlig art har inträffat efter rapportperiodens utgång. Sparbanksstiftelsen Sjuhärad: 50,5% Mkr % 25,0 Aktieutdelning, mkr Andel av resultat, % 20, , ,0 Vinstandelsstiftelsen Sporren: 2,0% Diagram 27: Ägarandelar i banken. Swedbank AB: 47,5% Diagram 28: Aktieutdelning samt dess andel av resultatet efter schablonskatt ,0 0,0 32 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

34 Utsikter 2014 Omvärlden Det globala konjunkturläget har förbättrats under 2013 även om utfallsdata inte varit i linje med förväntningarna i inköpschefsindex och liknande konjunkturindikatorer. För 2014 finns möjligheterna att förhoppningar realiseras i verkliga positiva utfall. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet talar för att inflationen i många länder kommer att ligga under inflationsmålen. Trots dessa positiva faktorer får situationen betraktas som bräcklig och en rad svåra beslut om åtgärder för att ta utsatta länder ur skuldkrisen återstår. Från centralbankshåll tycks den mycket expansiva penningpolitiken fortsätta. Den amerikanska centralbanken har aviserat att den låga styrräntan på 0,25 procent kommer att bibehållas så länge arbetslösheten är på nuvarande höga nivåer på runt 7 procent. Det talar för låga styrräntor under en tid framöver eller intill dess konsumtion och investeringar och därmed tillväxten får förnyad fart. Den expansiva penningpolitiken med snabb tillväxt i penningmängd och konstlat låga räntor kan dock, enligt historiska erfarenheter, leda till ökad inflation på längre sikt. Faran för att nya tillgångsbubblor byggs upp ska heller inte underskattas. Det gäller exempelvis den kinesiska fastighetsmarknaden och den amerikanska börsen. Världens aktiemarknader har i de flesta fall stigit kraftigt under de senaste åren till följd av att riskaptiten hos investerare ökat kraftigt då de tagit fasta på de mer positiva signalerna. Likviditeten i marknaden är dessutom god och den riskfria avkastningen försumbar, varför det är naturligt att investerarna söker högre avkastning. I och med flera år av kraftig uppgång kan värderingen på vissa marknader framstå som något utmanande. Den internationella konjunkturutvecklingen utgör fortfarande en stor osäkerhetsfaktor och tidigare erfarenheter visar att marknadens sentiment kan svänga snabbt. Risken för nya bakslag kan därför inte uteslutas även om de positiva inslagen för närvarande dominerar. Svensk ekonomi Under 2014 torde tillväxten i svensk ekonomi få stöd via en mer expansiv finanspolitik och en starkare arbetsmarknad, vilket gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer troligen gradvis att stiga under året. Förutsatt att tillväxten ökar talar mycket för att det allmänna ränteläget kommer att stiga och därmed normaliseras. De flesta prognoserna pekar på att Riksbanken börjar höja REPO-räntan men att det dröjer till slutet av året eller i början av Bankens utveckling Banken har sedan en följd av år en god och stabil lönsamhet samtidigt som såväl likviditeten som kapitalsituationen är stark. Den nuvarande kapitalbasen inrymmer buffertar som syftar till att klara både en konjunkturmässigt svagare utveckling likväl som framtida skärpta krav på banker. Utgångsläget inför 2014 är således gott. Samtidigt har ränteutvecklingen under de senaste åren påverkat intjäningen negativt. En positiv faktor är å andra sidan att riskaptiten på världens finansmarknader ökat, vilket medfört stigande aktiekurser, lägre kreditspreadar och därmed ett allmänt förbättrat sentiment i ekonomin. Mot bakgrund av kvarstående obalanser i världsekonomin med risk för nya bakslag på finansmarknaderna framstår dock prognoser om den kommande utvecklingen som osäkra. Index % 3,0 2,5 REPO Riksbankens prognos ,0 50 1,5 45 1, , , Diagram 29: Inköpschefsindex Källa: Swedbank. Diagram 30: Utveckling av REPO-räntan samt Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

35 För bankens del är den kommande ränteutvecklingen en viktig faktor som kommer att påverka resultatet. Vid nuvarande ränteläget kommer räntenettot att påverkas negativt i viss mån jämfört med 2013 även om högre volymer delvis kompenserar effekterna av lägre marginaler på t.ex. transaktionsinlåning och stiborrelaterad utlåning. Det nuvarande lägre ränteläget leder också till minskad avkastning på bankens likviditet. Provisionsnettot torde påverkas negativt av att samarbetet med Bankomat AB får effekt under hela året, vilket inte varit fallet under Det leder till ett lägre clearingnetto. Det kompenseras troligen av högre provisioner inom värdepappersområdet givet nuvarande kursnivåer på aktiesidan. Provisioner i övrigt bedöms ligga i paritet till 2013 års nivå. Rörelsekostnaderna bedöms totalt sett uppvisa relativt marginella förändringar. Stigande kostnader för IT-utveckling av bl.a. mobila tjänster bör kunna kompenseras av lägre kostnader inom andra områden. Storleken på kreditförlusterna är, som alltid, svåra att bedöma. Under har kreditförlustnivån varit mycket låg eller runt 0,1 procent av den totala utlåningen. En bidragande faktor till den låga nivån har varit det låga ränteläget under stor del av perioden. Det har mildrat effekterna av att konjunkturläget periodvis varit ogynnsamt. Kreditportföljen bedöms för närvarande vara i gott skick med låga osäkra fordringar. Osäkerhetsfaktorerna utgörs främst av ränte- och konjunkturutvecklingen. Består det låga ränteläget är det en faktor som talar för fortsatt låga förluster. Det framstår dock som ett rimligt antagande att en kreditförlustnivå på endast 0,1 procent sett över längre tid närmast tillhör undantagen. En samlad bedömning talar för att även 2014 ska innebära en god lönsamhet för banken och ett rörelseresultat i nivå med 2013 års rörelseresultat. Det förutsatt att inte omvärlden utvecklas överraskande negativt eller att banken drabbas av enskilda större kreditförluster. Ekonomisk information under 2014 Banken publicerar rapporter avseende 2014 vid följande tillfällen: 22 april Delårsrapport för första kvartalet 19 augusti Delårsrapport för andra kvartalet 21 oktober Delårsrapport för tredje kvartalet 34 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

36 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

37 Definitioner och använda begrepp Affärsvolym Består av utlånings- och sparandeprodukter. Utlåningsprodukterna utgörs av utlåning till allmänheten, förmedlad utlåning via Swedbank AB (publ) och Swedbank Hypotek samt leasing- och factoringvolymer förmedlade till Swedbank Finans. Sparandeprodukter utgörs av in- och upplåning från allmänheten samt förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring. Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt. Andelen redovisas inklusive såväl som exklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar. Avkastningskurva Speglar marknadens räntesättning vid en viss tidpunkt för instrument med olika löptid, t.ex. från en dag till tio år. Avkastningskurvan kan ha en positiv lutning vilket betyder att desto längre löptid ett instrument har desto högre är räntan. Derivatinstrument Ett derivat är kopplat till värdet av ett underliggande instrument. Optioner, terminer och swappar är exempel på derivatinstrument. Efterställda skulder/förlagslån Ett förlagslån är ett räntebärande efterställt skuldebrev som skiljer sig från en obligation genom att lånet medför rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer vid låntagarens konkurs. Genomsnittligt eget kapital Genomsnittet av in- och utgående eget kapital justerat för utdelning samt nyemission. Genomsnittligt anpassat eget kapital Beräknas som genomsnittligt eget kapital med avdrag för ett belopp motsvarande den skillnad i primärkapitalrelation banken har relativt genomsnittet hos de börsnoterade bankerna. Överskjutande belopp betraktas istället som förlagslån. IKU Intern KapitalUtvärdering är en process för att bedöma storleken på det kapital som krävs för att hantera de risker verksamheten är utsatt för. IRK Intern RiskKlassificering är en metod som bl.a. används för beräkning av riskvikter och förväntade framtida kreditförluster. Metoden används bl.a. vid beräkning av kapitaltäckning. K/I-tal Rörelsekostnader i förhållande till rörelseintäkter. K/I-tal anges både före och efter kreditförluster. I det senare fallet inkluderas kreditförluster i rörelsekostnader. Kapitalbas Utgör täljaren vid beräkning av kapitaltäckningsgrad och består av summan av primärkapital och supplementärkapital. Kapitalkrav Krav på storleken på kapitalbasen beräknad till 8 procent av riskvägt belopp för kreditrisker. Vid tillämpning av schablonmetoden för operativa risker beräknas kapitalkravet till viss procent av genomsnittet av de senaste tre årens intäkter. Procentsatsen bestäms i relation till verksamheten, t.ex. tillämpas 12 procent för verksamhet som s.k. hushållsbank. Kapitaltäckning Kapitaltäckningsreglerna syftar till att säkerställa den finansiella stabiliteten i banksystemet genom att uppställa krav på det egna kapitalet i förhållande till kreditoch marknadsrisker på tillgångssidan samt operativa risker i verksamheten. Kapitaltäckningskvot Kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet. Kapitaltäckningsgrad Kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp. Kreditförlustnivå Kreditförluster samt värdeförändring på övertagen egendom i förhållande till ingående balans av utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker), övertagen egendom och kreditgarantier. Kärnprimärkapitalrelation Utgörs av primärt kapital (se definition), dock utan s.k. primärkapitaltillskott. 36 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

38 Likviditetstäckningsgrad (LCR) Likvida tillgångar, främst stats- och bostadspapper, i förhållande till ett modellerat utflöde av inlåning. Från 2015 ska LCR vara lägst 100 procent. Marknadsvärde Det pris eller den kurs som gäller på en marknad, t.ex. den kurs som används vid köp och försäljning av en obligation till aktuell marknadsränta. Medelantal anställda Arbetade timmar i förhållande till normalarbetstidsmåttet timmar per år. Osäker fordran Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Placeringsmarginal Räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Primärt kapital Utgör en del av kapitalbasen och består av eget kapital samt kapitaldelen av vissa obeskattade reserver. Från dessa poster avgår uppskjutna skattefordringar samt 50 procent av den del av förväntade förluster, beräknade enligt IRK-metoden, vilka inte täcks av reserveringar för sannolika kreditförluster. I primärt kapital kan även ingå vissa typer av primärkapitaltillskott. Primärkapitalrelation Primärkapital i förhållande till riskvägt belopp. Provisionsnetto Provisionsintäkter minskat med provisionskostnader. Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra fordringar brutto. Reserveringsgraden redovisas inklusive såväl som exklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar. Riskvägt belopp Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värderade efter kreditrisk enligt gällande kapitaltäckningsregler. Räntabilitet efter faktisk skatt Rörelseresultat minskat med skatt på årets resultat samt uppskjuten skatt på avsättningar till obeskattade reserver i relation till genomsnittligt eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. Räntabilitet efter schablonskatt Rörelseresultat minskat med schablonskatt 22 procent i relation till genomsnittligt eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. Räntabilitet på anpassat eget kapital Rörelseresultat minskat med resultateffekten av anpassningen av det egna kapitalet minus schablonskatt i relation till genomsnittligt anpassat eget kapital (se definition av det begreppet) samt 78 procent av obeskattade reserver. Räntemarginal Skillnad mellan medelräntan på tillgångar och skulder. Räntenetto Ränteintäkter minskat med räntekostnader. Ränteswap Ett ränteväxlingsavtal där två parter byter ränteströmmar med varandra utan att kapitalbeloppet påverkas. Soliditet Eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen vid årets utgång. Supplementärt kapital Består företrädesvis av förlagslån och utgör en del av kapitalbasen. Från detta belopp avgår uppskjutna skattefordringar samt 50 procent av den del av förväntade förluster, beräknade enligt IRK-metoden, vilka inte täcks av reserveringar för sannolika kreditförluster. Utlåning/inlåningskvot (Loan/deposit ratio) Utlåning till allmänheten i relation till inlåning från allmänheten. Valutatermin Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om köp eller försäljning av valuta med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

39 Fem år i sammandrag Resultaträkning Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Personalkostnader Övriga administrationskostnader Av- och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övrigt Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övrigt Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

40 Nyckeltal Resultatmått Räntabilitet efter faktisk skatt, % 14,0 15,4 16,5 13,3 13,8 Räntabilitet efter schablonskatt, % 14,0 15,4 16,5 13,3 13,9 Räntabilitet på anpassat eget kapital, % 19,3 20,9 19,9 15,5 14,3 Placeringsmarginal, % 2,3 2,4 2,6 2,1 2,1 Räntemarginal, % 2,1 2,2 2,4 2,1 2,0 K/I-tal före kreditförluster, % 45,5 44,6 47,1 53,3 52,8 K/I-tal efter kreditförluster, % 48,6 48,8 50,4 58,7 59,5 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå, % Exklusive förmedlad hypoteksutlåning 0,15 0,21 0,16 0,23 0,26 Inklusive förmedlad hypoteksutlåning 0,07 0,11 0,09 0,12 0,15 Reserveringsgrad, % Inklusive gruppvis reservering 70,0 74,3 100,0 80,6 142,6 Exklusive gruppvis reservering 34,9 39,5 33,0 42,6 49,0 Andel osäkra fordringar, % Inklusive gruppvis reservering 0,4 0,4 0,0 0,3-0,4 Exklusive gruppvis reservering 0,9 0,9 0,7 0,9 0,5 Volymutveckling Utlåning till allmänheten, mkr Förändring under året, % 5,3 2,6 0,1 1,0 0,1 In- och upplåning från allmänheten, mkr Förändring under året, % 3,3 1,4 2,9 11,1 5,7 Balansomslutning, mkr Förändring under året, % 5,4 2,3 8,4 9,7 2,4 Affärsvolym, mkr Förändring under året, % 8,8 4,4-0,2 6,2 10,7 Kapitaltäckning Kapitaltäckningsgrad, % 17,49 18,30 16,20 15,44 13,31 Primärkapitalrelation, % 17,49 16,98 14,39 13,03 11,04 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,49 16,98 14,39 13,03 11,04 Kapitaltäckningskvot 2,19 2,29 2,02 1,93 1,66 Kapitalbas, mkr Riskvägt belopp, mkr Soliditet och likviditet Soliditet, % 10,9 10,2 9,2 8,7 8,5 Kassaflöde, mkr Likvida medel samt räntebärande värdepapper, mkr Utlåning/Inlåningskvot, % 97,7 95,9 94,7 97,3 107,0 Likviditetstäckningsgrad (LCR), % Övriga uppgifter Medelantal anställda varav i banktjänst Antal bankkontor Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

41 Innehåll Finansiella rapporter Sidan 41 Resultaträkning 42 Rapport över totalresultat 43 Balansräkning 44 Rapport över förändringar i eget kapital 45 Kassaflödesanalys Allmänna noter Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Tilläggsupplysningar 46 Uppgifter om banken 46 Redovisnings- och värderingsprinciper 50 Finansiella och andra risker 51 Räntenetto 52 Provisionsintäkter 52 Provisionskostnader 52 Nettoresultat av finansiella transaktioner 52 Övriga rörelseintäkter 53 Personalkostnader 55 Övriga administrationskostnader 55 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 55 Övriga rörelsekostnader 56 Kreditförluster netto 56 Bokslutsdispositioner 56 Skatter 57 Kassa 57 Utlåning till kreditinstitut 57 Utlåning till allmänheten 59 Räntebärande värdepapper 59 Aktier och andelar i koncernföretag 60 Materiella tillgångar 60 Övriga tillgångar 60 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 61 Skulder till kreditinstitut 61 In- och upplåning från allmänheten 61 Emitterade värdepapper 61 Övriga skulder 61 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 62 Avsättningar 62 Efterställda skulder 62 Obeskattade reserver 63 Eget kapital 63 Ansvarsförbindelser 63 Åtaganden 63 Ställda säkerheter 64 Derivatinstrument 65 Kapitaltäckning 68 Kreditriskexponering 71 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 73 Löptider för tillgångar och skulder 74 Likviditet och finansiering 75 Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering 76 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 78 Känslighetsanalys 78 Närstående och andra betydande relationer 40 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

42 Resultaträkning Förändring Tkr Not i belopp i % Rörelseintäkter Ränteintäkter % Räntekostnader % Räntenetto % Provisionsintäkter % Provisionskostnader % Provisionsnetto % Nettoresultat av finansiella transaktioner % Övriga rörelseintäkter % Summa rörelseintäkter % Rörelsekostnader Personalkostnader % Övriga administrationskostnader % Allmänna administrationskostnader % Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar % Övriga rörelsekostnader % Summa rörelsekostnader % Resultat före kreditförluster % Kreditförluster netto % Rörelseresultat % Bokslutsdispositioner % Skatter % Årets resultat % Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

43 Rapport över totalresultat Förändring Tkr i belopp i % Årets resultat redovisat över resultaträkningen % Poster som kan omföras till årets resultat Kassaflödessäkringar Värdeförändringar på instrument under perioden % Skatt på värdeförändringar under perioden % Årets övriga totalresultat % Årets totalresultat % 42 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

44 Balansräkning Förändring Tkr Not i belopp i % Tillgångar Kassa % Belåningsbara statsskuldförbindelser % Utlåning till kreditinstitut % Utlåning till allmänheten % Obligationer och andra räntebärande värdepapper % Materiella tillgångar % Aktuella skattefordringar % Övriga tillgångar % Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter % Summa tillgångar % Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut % In- och upplåning från allmänheten % Emitterade värdepapper % Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder % Övriga skulder % Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter % Avsättningar % Efterställda skulder % Summa skulder och avsättningar % Obeskattade reserver % Eget kapital 31 Aktiekapital % Reservfond % Fond för verkligt värde Balanserat resultat % Årets resultat % Summa eget kapital % Summa skulder, avsättningar och eget kapital % Ansvarsförbindelser % Åtaganden % Ställda säkerheter % Gemensamma noter Derivatinstrument 35 Kapitaltäckning 36 Kreditriskexponering 37 Räntebindningstider 38 Löptider för tillgångar och skulder 39 Likviditet och finansiering 40 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 41 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 42 Känslighetsanalys 43 Närstående och andra betydande relationer 44 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

45 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Fond för Balanserad Tkr kapital fond verkligt värde vinst Totalt Ingående balans per Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelning avseende år Utgående balans per Ingående balans per Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelning avseende år Utgående balans per Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

46 Kassaflödesanalys Tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Realiserad vinst vid försäljning av dotterbolagsaktier Realiserad vinst på inventarier Avskrivningar Kreditförluster Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av värdepapper - omsättningstillgångar Förändring av materiella tillgångar - omsättningstillgångar - 41 Förändring av in- och upplåning från allmänheten Förändring av skulder till kreditinstitut exklusive clearingskulder Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/förvärv av aktier, anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Emission av räntebärande värdepapper Inlösen av efterställda skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut* *Specifikation av likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Utöver likvida medel enligt ovan uppgick bankens innehav av räntebärande värdepapper till tkr ( tkr) vid årets utgång. Innehaven är genomgående av hög kreditkvalitet och likviditet varför de lätt kan omvandlas till kassamedel. Av innehaven hade tkr ( tkr) mindre än 3 månaders kvarvarande löptid. Därutöver uppgick outnyttjade krediter till tkr ( tkr) vid årets utgång. Specifikation av betalningar i den löpande verksamheten Erhållna räntor Utbetalda räntor Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

47 Noter till redovisningen, tkr Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Swedbank Sjuhärad AB (publ), , som är ett publikt bankaktiebolag med säte i Borås. Adressen till huvudkontoret är Allégatan 55, Borås. Årsredovisningen per den 31 december 2013 har godkänts för utfärdande av bankens styrelse den 25 februari 2014 och kommer att föreläggas årsstämman för godkännande den 18 mars Not 2 Redovisnings- och värderingsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial Reporting Standards) och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning ska tillämpas. Nedan angivna redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent för samtliga perioder som de finansiella rapporterna omfattar, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Presentation av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att banken gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Utfallet kan avvika från gjorda uppskattningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. De bedömningar och uppskattningar som görs påverkar framför allt lånefordringar. Värdet på dessa prövas löpande och individuellt för varje fordran. Vid behov skrivs fordran ned till ett bedömt återvinningsvärde. För att kunna uppskatta återvinningsvärdet görs ett antal bedömningar och antaganden om motpartens återbetalningsförmåga samt om värdet på eventuella säkerheter i samband med en försäljning. De bedömningar och antaganden som används är löpande föremål för regelbunden kontroll. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Tre nya standarder har trätt ikraft under räkenskapsåret (IAS I, IFRS 13 och IFRS 7). Dessa har haft marginell påverkan på bankens redovisning. Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Bl.a. avses IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering ersättas med IFRS 9 Financial Instruments senast fr.o.m Att döma av de delar som hittills presenterats av IFRS 9 kommer dess tillämpning inte att ha någon större inverkan på av banken tillämpade principer. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den valutakurs som föreligger på balansdagen. 46 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

48 Noter till redovisningen, tkr Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. Intäkter i övrigt Arvode för tjänsteuppdrag redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas inom provisionsintäkter eller inom övriga intäkter. En provisionsoch avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för t.ex. clearing och bankgiro samt andra kostnader som har en direkt koppling till intjänad provisionsintäkt. Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål samt realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) realisationsresultat från finansiella tillgångar klassificerade som tillgångar som kan säljas realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl.a. lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader. Kortfristiga ersättningar till anställda redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelar när banken har förpliktelse att göra sådana betalningar och den kan beräknas tillförlitligt. Pensionskostnad Pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) och som skuld i balansräkningen. Till övervägande del har bankens anställda förmånsbestämda pensionsplaner. Planerna omfattar flera arbetsgivare. Redovisning sker på motsvarande sätt som vid avgiftsbestämda pensionsplaner. Banken betalar löpande in premier till SPK för att täcka pensionsåtagandena. För de fall direktpensionsutfästelse tecknats har kapitalförsäkring köpts för att försäkra åtagandet. Kapitalförsäkringen värderas till verkligt värde. Avsättning har gjorts med motsvarande belopp samt för särskild löneskatt. Kreditförluster På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, vilka har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

49 Noter till redovisningen, tkr Objektiva belägg för att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter angående följande förlusthändelser betydande finansiella svårigheter för gäldenären ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp eftergift, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, som långivaren annars inte hade övervägt det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen. Banken bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt i fall belägg för nedskrivning finns. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk bedöms nedskrivningsbehovet utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. En nedskrivning återförs om nedskrivningsbehovet inte längre föreligger. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster. Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar förändring av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt reglerats. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader förutom derivat och instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas exklusive transaktionskostnader. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handels- 48 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

50 Noter till redovisningen, tkr ändamål, dels finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt s.k. fair value option). Till denna typ hör t.ex. räntebärande värdepapper. Här ingår även derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål eller enligt fair value option redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Nedskrivning sker vid väsentlig (minst 20 procent) och varaktig (minst 9 månaders) värdenedgång. Finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde. Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierades som tillhörig denna kategori (Fair Value Option). Förändringen av verkligt värde redovisas i reultaträkningen. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. lånebelopp) där låntagaren kan välja om lånet ska utbetalas eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. Derivat- och säkringsredovisning Derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand har haft en effektivitet som ligger inom spannet procent. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är enskilda lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation). Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan osäkerheten i framtida kassaflöden i upplåningen till följd av förändringar i upplåningsräntan. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

51 Noter till redovisningen, tkr Kassaflödessäkring Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas mot fond för verkligt värde via övrigt totalresultat till den del säkringen varit effektiv så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. All ineffektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen. Valutaterminer För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för fastställande av verkligt värde För finansiella instrument noterade på en aktiv marknad, där priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller motsvarande, bestäms verkligt värde till tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. För finansiella skulder bestäms verkligt värde till noterad säljkurs. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, bestäms det verkliga värdet genom en värderingsteknik, som använder marknadsuppgifter i så hög grad som möjligt och företagsspecifika uppgifter i så låg grad som möjligt. Metodens giltighet prövas genom att jämföra med aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används främst avseende derivatinstrument. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som härrör från övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Materiella tillgångar För fastigheter som övertagits för skyddande av fordran har värdering skett till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med verkligt värde avses ett bedömt nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erfor- derlig nedskrivning redovisas under rubriken kreditförluster. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Banken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter då skillnaderna bedöms försumbara i förhållande till fullföljande av den befintliga avskrivningsplanen. Nyttjandeperioderna beräknas till 50 år för byggnader respektive 3 till 10 år för inventarier. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod omprövas årligen. Nedskrivning sker vid betydande värdenedgång. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när banken har en förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Not 3 Finansiella och andra risker Upplysningar kring kreditrisker, andra finansiella risker samt operativa risker redovisas, tillsammans med en redogörelse över styrningen av dessa risker, i avsnittet Riskhantering och kapitalplanering inom förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen. Bankens risker redovisas i separata noter enligt följande Kreditrisk not 37 Ränterisk not 38 Likviditetsrisk not 39 och 40 Valutarisk not Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

52 Noter till redovisningen, tkr Not 4 - Räntenetto Förändring Ränteintäkter i belopp i % Utlåning till kreditinstitut % Utlåning till allmänheten % Räntebärande värdepapper % Övrigt % Summa % Räntekostnader Skulder till kreditinstitut % In- och upplåning från allmänheten % - varav insättningsgarantiavgift % Emitterade värdepapper % Efterställda skulder % Derivat, säkringsredovisning % Övrigt % - varav stabilitetsavgift % Summa % Räntenetto % Varav ränteintäkter på osäkra lånefordringar % Ränteintäkter på finansiella poster ej värderade till verkligt värde % Räntekostnader för finansiella poster ej värderade till verkligt värde % Ränteanalys Medel- Ränte- Medel- Räntesaldo Ränta sats saldo Ränta sats Placeringar/ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut - i svensk valuta ,13% ,90% - i utländsk valuta ,26% ,33% Utlåning till allmänheten - i svensk valuta ,72% ,39% - i utländsk valuta ,32% ,76% Räntebärande värdepapper ,76% ,60% Övrigt ,03% ,01% Summa placeringar ,25% ,90% Finansiering/räntekostnader Skulder till kreditinstitut - i svensk valuta ,45% ,74% - i utländsk valuta ,68% ,08% In- och upplåning från allmänheten - i svensk valuta ,88% ,45% - i utländsk valuta ,06% ,04% Emitterade värdepapper ,18% ,15% Efterställda skulder ,24% ,17% Övrigt ,37% ,91% Summa främmande kapital ,11% ,67% Eget kapital och obesk. reserver Summa finansieringar ,99% ,51% Räntenetto Räntemarginal 2,14% 2,23% Placeringsmarginal 2,26% 2,40% Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

53 Noter till redovisningen, tkr Not 5 - Provisionsintäkter Förändring i belopp i % Betalningsförmedling % Utlåning % Inlåning % Garantier % Värdepapper % Försäkringar % Övrigt % Summa % Not 6 - Provisionskostnader Förändring i belopp i % Betalningsförmedling % Värdepapper % Övrigt % Summa % Not 7 - Nettoresultat av finansiella transaktioner Förändring i belopp i % Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Realiserade värdeförändringar - räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen % Orealiserade värdeförändringar - räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen % Summa % Not 8 - Övriga rörelseintäkter Förändring i belopp i % Realisationsvinst vid försäljning av dotterbolagsaktier % Hyresintäkter % Engångsersättning från Bankomat AB Realiserade vinster på anläggningstillgångar - inventarier Övrigt % Summa % 52 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

54 Noter till redovisningen, tkr Not 9 - Personalkostnader Förändring i belopp i % Löner och arvoden % Sociala avgifter % Pensionskostnader % Avsättning till vinstandelsstiftelse % Övriga personalkostnader % Summa % Varav resultatbaserade ersättningar (inkl sociala avgifter) % Löner och arvoden Styrelsen (11 personer) % Verkställande ledning (3 personer) (ersättning exklusive vinstandel och bilförmån) % Övriga ledamöter i ledningsgruppen (7 resp. 6 personer) % Övriga medarbetare % Sammanlagt Varav fast ar- Varav samman- Sammanlagt Varav fast ar- Varav sammanstyrelse- vode för ut- trädesarvode i styrelse- vode för ut- trädesarvode i Styrelsen arvode skottsarbete kreditutskott arvode skottsarbete kreditutskott Paul Frankenius, ordförande Maria Abrahamsson, vice ordf* Krister Andersson, ledamot Niklas Hedin, ledamot Håkan Johansson, ledamot* Anne L. Ludvigsson, ledamot Bertil Sparf, ledamot Jenny Ståhlbom, ledamot Kennerth Thulin, ledamot** Personalrepresentanter *Anställd hos Swedbank AB (publ) **Anställd i banken t.o.m Under 2012 utgick lön med 260 tkr Total Varav Varav Total Varav Varav Verkställande ledning ersättning vinstandel** bilförmån ersättning vinstandel** bilförmån Bo Johansson, VD Petter Hedihn, vice VD H-C Ackermann, vice VD **Vinstandel kan utbetalas tidigast efter fem kalenderår dock först sedan man uppnått 55 års ålder Förändring Pensionskostnader i belopp i % Bo Johansson, VD % Petter Hedihn, vice VD % H-C Ackermann, vice VD % Övriga ledamöter i ledningsgruppen % Övriga medarbetare % Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

55 Noter till redovisningen, tkr Not 9 - Personalkostnader - (fortsättning) Villkor för styrelse och verkställande ledning Årsstämman fattar beslut om arvode till styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter valda av årsstämman. Vidare fattar årsstämman beslut om ett belopp att fördela inom styrelsens utskott. Styrelsen fattar sedan beslut om hur detta belopp skall fördelas i utskotten. Arvode utgår därvid med ett fast årligt belopp till ledamot i något av styrelsens utskott. Till ledamot i styrelsens kreditutskott utgår dessutom ett belopp för bevistat sammanträde. Beträffande ersättning till verkställande ledning sker beredning i styrelsens kompensationsutskott varefter beslut fattas av styrelsen. Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy som omfattar samtliga anställda. Policyn syftar till att främja en sund och effektiv hantering av de risker som bankens verksamhet är utsatt för. Policyn grundas på bankens långsiktiga mål och värderingar. I banken förekommer inte några rörliga ersättningar. Alla tillsvidareanställda får dock del i bankens resultat via ett vinstandelssystem som beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen. De avtal som reglerar verkställande direktörens och de vice verkställande direktörernas anställningsvillkor innebär att uppsägningstiden uppgår till 12 månader. Därutöver tillkommer avgångsvederlag vid uppsägning från bankens sida, vilket maximalt kan komma att uppgå till ett belopp motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlag är inte pensionsgrundande. VD och vice VD:ar har andel i vinstandelssystemet i samma omfattning och på samma premisser som övriga anställda men har i övrigt inga rörliga ersättningar. Utfallet i vinstandelssystemet styrs av bankens lönsamhet jämfört med de svenska börsnoterade storbankerna. Förutsatt att lönsamheten överstiger genomsnittet sker avsättning till en vinstandelsstiftelse. För 2013 gjordes maximal avsättning med ett och ett halvt basbelopp, d.v.s. 68 tkr för heltidstjänst. För 2012 uppgick avsättningen till 66 tkr. Vinstandelarna är inte pensionsgrundande. Uttag av vinstandelar kan ske efter fem år, dock tidigast vid 55 års ålder. Pensionsvillkor för styrelse och verkställande ledning Pensionspremier för ålderspension för verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna är avgiftsbestämda. Avtal om förtida pensionsavgång föreligger ej. I pensionspremierna för verkställande direktören ingår löpande premier för en kapitalförsäkring som kommer att betalas ut som direktpension. Värdet av kapitalförsäkringen uppgick vid årets utgång till tkr. Beloppet ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 Avsättningar. Det föreligger inga åtaganden om avgångsvederlag, pension eller liknande till styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och vice styrelseordförande. Lån till styrelseledamöter och verkställande ledning Vid utgången av verksamhetsåret uppgick utestående lån till styrelseledamöter till tkr (2 882 tkr). Lån till verkställande ledning uppgick till tkr (1 500 tkr). Lånevillkoren för styrelseledamöter överensstämmer med de villkor som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. Lånevillkoren för verkställande ledning överensstämmer med de villkor som gäller för övrig personal. Förändring Uppgifter om antalet anställda i belopp i % Arbetade timmar Totalt % Därav i banktjänst % Medelantal anställda Totalt 167,3 176,9-9,6-5% Därav i banktjänst 162,4 170,8-8,4-5% - varav kvinnor 100,0 104,0-4,0-4% - varav män 62,4 66,8-4,4-7% Könsfördelning (antal personer) Styrelsen - Kvinnor Män 7 7 Verkställande ledning - Män 3 3 Övriga i ledningsgrupp - Kvinnor Män Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

56 Noter till redovisningen, tkr Not 10 - Övriga administrationskostnader Förändring i belopp i % Fastighetskostnader % Kostnader för hyrda lokaler % Kostnader för inventarier % Materialkostnader % IT-kostnader % Porto och telefon % Försäkringskostnader % Larm, värdetransporter och kontanthantering % Revisions- och konsulttjänster % Marknadsföring % Avgifter till branschorganisationer % Riskavtäckningskostnader % Övrigt % Summa % Ersättning till revisorer KPMG AB - Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - 47 PricewaterhouseCoopers AB - Revisionsuppdraget Summa Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det innefattar även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Med revisionsuppdrag avses dessutom övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra. Utöver ersättning till revisorer enligt ovan uppgick kostnaderna för internrevision under året till tkr. Under 2012 och tidigare har internrevisionen genomförts med anställd personal. Not 11 - Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förändring i belopp i % Avskrivningar enligt plan - inventarier % - byggnader % Summa % Not 12 - Övriga rörelsekostnader Förändring i belopp i % Realiserade förluster på anläggningstillgångar - inventarier Övriga rörelsekostnader % Summa % Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

57 Noter till redovisningen, tkr Not 13 - Kreditförluster netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser Värdeförändring på övertagen egendom Årets nettokostnad för kreditförluster Nedskrivningar för kreditförluster hänför sig i sin helhet till fordringar på allmänheten. Not 14 - Bokslutsdispositioner Förändring i belopp i % Periodiseringsfond % Summa % Not 15 - Skatter Förändring i belopp i % Aktuell skatt % Justering av skatt på tidigare års resultat % Förändring uppskjuten skatt % Summa % Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Skatteeffekter Schablonintäkt periodiseringsfond Ej skattepliktiga intäkter 18 8 Ej avdragsgilla kostnader Justering avseende tidigare år Förändring uppskjuten skatt* Skattekostnad Effektiv skattesats 22,14 26,03 *Varav hänförbart till sänkt bolagsskatt Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

58 Noter till redovisningen, tkr Not 15 - Skatter - fortsättning Ingående Via resultat- Via total- Utgående Förändring i uppskjuten skatt balans räkningen resultatet balans Materiella tillgångar, m.m Kassaflödessäkringar Summa Förändring i uppskjuten skatt Materiella tillgångar Kassaflödessäkringar Summa Not 16 - Kassa Förändring i belopp i % Svensk valuta % Utländsk valuta % Summa % Not 17 - Utlåning till kreditinstitut Förändring i belopp i % Svenska banker - svensk valuta % - utländsk valuta % Summa % Not 18 - Utlåning till allmänheten Förändring i belopp i % Utlåning i svensk valuta % Utlåning i utländsk valuta % Summa % Reserveringar för kreditförluster % Summa % Lånefordringar brutto fördelade på kundsektorer Företagssektor % Hushållssektor % - varav personliga företagare % Summa % Avgår reserveringar för kreditförluster fördelade på kundsektorer Företagssektor - individuellt värderade % - gruppvis individuellt värderade % Hushållssektor - individuellt värderade % - gruppvis homogena fordringar % - varav personliga företagare % Summa % Lånefordringar netto fördelade på kundsektorer Företagssektor % Hushållssektor % - varav personliga företagare % Summa % Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är lånefordringarna till övervägande del geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

59 Noter till redovisningen, tkr Not 18 - Utlåning till allmänheten - (fortsättning) Förändring Osäkra fordringar i belopp i % Osäkra fordringar för vilka ränta inte skall intäktsföras förrän vid betalning % Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar % Reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar % Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar* % Osäkra fordringar, netto % * Genom att krediterna värderas enligt ett riskklassificeringssystem utnyttjas denna riskvärdering vid avsättning för gruppvis reservering av individuellt värderade fordringar. Den baseras på krediter i riskklasserna 0-5, vilket innebär krediter med högre risk, för hushålls- respektive företagsexponeringar där del av utestående lånefordran avsätts i fallande skala. Utifrån denna aspekt klassificeras inte någon del av utestående lånebelopp som osäker fordran. Krediterna i riskklasserna 0-5 kan dock av andra skäl ingå i osäkra fordringar. Ett sådant skäl kan vara att krediten är oreglerad. En effekt av reserveringsförfarandet är således att reserveringsgraden kan överstiga 100 procent av osäkra fordringar. Riskklassificeringssystemet beskrivs närmare i not 37. Inklusive gruppvis Exklusive gruppvis reservering av individuellt reservering av individuellt värderade fordringar värderade fordringar Reserveringsgrad för osäkra fordringar, brutto 70,0% 74,3% 34,9% 39,5% Andel osäkra fordringar, netto 0,4% 0,4% 0,9% 0,9% Löpande avkastning på osäkra fordringar under räkenskapsperioden Löpande avkastning i procent på osäkra fordringar, netto under räkenskapsperioden 6,18% 4,06% Årlig ränta på fordringar som inte är osäkra 3,69% 4,39% - varav i svensk valuta 3,71% 4,39% Avkastning på total utlåning 3,71% 4,38% - varav i svensk valuta 3,72% 4,39% Osäkra lånefordringar brutto Förändring fördelade på kundsektorer i belopp i % Företagssektor % Hushållssektor % - varav personliga företagare % Summa % Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra fordringar fördelade på kundsektorer Företagssektor % Hushållssektor % - varav personliga företagare % Summa % Åldersanalys avseende förfallna fordringar som inte är osäkra Förfallna 5-30 dagar % Förfallna dagar % Förfallna dagar % Förfallna mer än 90 dagar % Summa % Summan av lånefordringar där ränta och/eller amortering förfallit sedan minst 5 dagar, vilka inte är osäkra utgjorde 0,07% (0,17%) av utlåningen till allmänheten. Av beloppet var 92% (60%) hänförligt till hushållssektorn och 8% (40%) till företagssektorn. Av beloppen var tkr (1 984 tkr) krediter utan säkerhet. 58 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

60 Noter till redovisningen, tkr Not 19 - Räntebärande värdepapper Förändring Nominellt värde i belopp i % Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen - Svenska staten % - Svenska kommuner m.m % - Svenska banker % - Svenska bostadsinstitut % - Finansiella företag % - Icke finansiella företag % Summa % Upplupet anskaffningsvärde Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen - Svenska staten % - Svenska kommuner m.m % - Svenska banker % - Svenska bostadsinstitut % - Finansiella företag % - Icke finansiella företag % Summa % Redovisat värde Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen - Svenska staten % - Svenska kommuner m.m % - Svenska banker % - Svenska bostadsinstitut % - Finansiella företag % - Icke finansiella företag % Summa % Noterade värdepapper Onoterade värdepapper Redovisat Räntebind- Redovisat Räntebind- Fördelat på typ av instrument värde ningstid år Löptid år värde ningstid år Löptid år Statsskuldväxlar ,18 0, ,14 0,14 Företagscertifikat ,47 0, ,31 0,31 Obligationer med rörlig ränta ,14 2, ,16 3,14 Obligationer med fast ränta ,22 1, ,12 1,12 Summa ,32 1, ,42 1,01 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

61 Noter till redovisningen, tkr Not 20 - Materiella tillgångar Förändring Omsättningstillgångar i belopp i % Övertagen egendom - Mark % Summa omsättningstillgångar % Anläggningstillgångar - Inventarier % - Fastigheter för den egna rörelsen % Summa anläggningstillgångar % Summa % Omsättningstillgångar Redovisat Verkligt Övertagen egendom Antal värde värde Obebyggd mark Summa Av redovisat värde på övertagna fastigheter utgör andelen internt värderade fastigheter 100 procent. Anläggningstillgångar Förändring Specifikation inventarier i belopp i % Anskaffningsvärde vid årets ingång % Förvärv under året % Avyttringar/utrangeringar under året % Anskaffningsvärde vid årets utgång % Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång % Avyttringar/utrangeringar under året % Årets avskrivningar % Ackumulerade avskrivningar vid årets utgång % Utgående redovisat värde % Specifikation fastigheter för egna rörelsen Anskaffningsvärde vid årets ingång % Förvärv under året % Avyttringar under året Anskaffningsvärde vid årets utgång % Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång % Avyttringar under året Årets avskrivningar % Ackumulerade avskrivningar vid årets utgång % Utgående redovisat värde % Taxeringsvärde % - varav mark % Not 21 - Övriga tillgångar Förändring i belopp i % Positivt värde på derivatinstrument % Övriga tillgångar % Summa % Not 22 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förändring i belopp i % Upplupna räntor % Upplupna provisionsintäkter % Förutbetalda kostnader % Summa % 60 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

62 Noter till redovisningen, tkr Not 23 - Skulder till kreditinstitut Förändring i belopp i % Svenska banker - i svensk valuta % - i utländsk valuta % Övriga kreditinstitut - i svensk valuta % Summa % Not 24 - In- och upplåning från allmänheten Förändring i belopp i % Inlåning i svensk valuta % Inlåning i utländsk valuta % Postväxlar m.m % Summa % Fördelning på kundsektorer Offentlig sektor % Företagssektor % Hushållssektor % Summa % Not 25 - Emitterade värdepapper Förändring i belopp i % Obligationer % Summa % Obligationerna är emitterade under bankens MTN-program (Medium Term Note), inom vilket banken löpande kan uppta lån uppgående till totalt mkr. Not 26 - Övriga skulder Förändring i belopp i % Negativt värde på derivatinstrument % Upplupna räntekostnader på swappar % Preliminärskatt räntor % Anställdas källskattemedel % Övriga skulder % Summa % Not 27 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förändring i belopp i % Upplupna räntor % Övriga förutbetalda intäkter % Upplupna personalkostnader % Övriga upplupna kostnader % Summa % Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

63 Noter till redovisningen, tkr Not 28 - Avsättningar Förändring i belopp i % Avsättning för pensioner Inom allmän pensionsplan % Direktpension (inkl. särskild löneskatt) % Andra avsättningar Garantier och andra åtaganden % Summa % De anställda i banken omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP, som innebär att den anställde garanteras en livslång pension som motsvarar en viss procentuell andel av lönen. Planen omfattar flera arbetsgivare. Pensionen innefattar ålderspension, sjukpension samt efterlevandepension. Undantagna från detta är de personer i ledande ställning, som framgår av not 9 avseende personalkostnader, vilka har avgiftsbestämda pensionsplaner. Såväl nämnda förmånsbaserade som avgiftsbestämda pensioner tryggas genom köp av pensionsförsäkringar. För verkställande direktören har banken också gjort en pensionsutfästelse som är avgiftsfinansierad genom inbetalning till en pantförskriven kapitalförsäkring, s.k. direktpension. I not 9 redovisas de villkor som gäller för inbetalning. Banken har dock ett äldre pensionsåtagande avseende en tidigare verkställande direktör för vilket avsättning skett och där banken löpande utbetalar pension. Direktpensionen redovisas ackumulerad från att tidigare nettoredovisats i resultaträkningen. Storleken på framtida utbetalningar samt löneskatter följer utvecklingen av värdet på kapitalförsäkringen. Förändring av icke fonderad förmånsbaserad förpliktelse inom allmän pensionsplan Ingående förpliktelse % Utbetald pension % Aktuariell vinst eller förlust % Utgående förpliktelse % Not 29 - Efterställda skulder Förändring Utestående lån i belopp i % Tidsbundna förlagslån % Summa % Förlagslån är efterställda i förhållande till övriga skulder. Not 30 - Obeskattade reserver Förändring Periodiseringsfond i belopp i % Avsatt vid taxering % Summa % 62 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

64 Noter till redovisningen, tkr Not 31 - Eget kapital Förändring i belopp i % Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) % Reservfond % Summa bundet eget kapital % Fritt eget kapital Fond för verkligt värde % Balanserad vinst % Årets resultat % Summa fritt eget kapital % Summa % Andel av Aktiekapitalets fördelning/ägarandel Serie Antal Belopp kap/röster Ägare Sparbanksstiftelsen Sjuhärad A ,50% Swedbank AB (publ) A ,50% Swedbank AB (publ) B ,00% Vinstandelsstiftelsen Sporren A ,00% Summa ,00% Nominellt värde per aktie är 100 kronor. För avstämning av eget kapital hänvisas till rapporten Förändring av eget kapital. Not 32 - Ansvarsförbindelser Förändring i belopp i % Garantiförbindelser - Garantier för remburser % - Kreditgarantier % - Övriga garantier % Summa % Not 33 - Åtaganden Förändring i belopp i % Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter % Lånelöften % Summa % Not 34 - Ställda säkerheter Förändring I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar i belopp i % Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden % Summa % Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

65 Noter till redovisningen, tkr Not 35 - Derivatinstrument Vid utgången av 2013 Ränterelaterade kontrakt Valutakursrelaterade kontrakt Tillägg Tillägg Instrument med positiva verkliga Verkligt Redovisat Nom. omräknat Verkligt Redovisat Nom. omräknat värden eller värde noll värde värde värde belopp värde värde värde belopp Terminer Summa positiva värden Instrument med negativa verkliga värden Swappar, säkringsredovisade Terminer Summa negativa värden Totalt Ränterelaterade kontrakt Valutakursrelaterade kontrakt Nominella värden 3 mån 3 mån fördelade på löptid <=3 mån - 12 mån 1-5 år 5-10 år <=3 mån - 12 mån 1-5 år 5-10 år Swappar Terminer Summa Vid utgången av 2012 Ränterelaterade kontrakt Valutakursrelaterade kontrakt Tillägg Tillägg Instrument med positiva verkliga Verkligt Redovisat Nom. omräknat Verkligt Redovisat Nom. omräknat värden eller värde noll värde värde värde belopp värde värde värde belopp Terminer Summa positiva värden Instrument med negativa verkliga värden Swappar, säkringsredovisade Terminer Summa negativa värden Totalt Ränterelaterade kontrakt Valutakursrelaterade kontrakt Nominella värden 3 mån 3 mån fördelade på löptid <=3 mån - 12 mån 1-5 år 5-10 år <=3 mån - 12 mån 1-5 år 5-10 år Swappar Terminer Summa Ränteswappar används i affärsverksamheten för att säkra ränterisken vid utlåning till bunden ränta. Derivaten är föremål för säkringsredovisning. Då korrelationen mellan värdeförändringar i derivaten å ena sidan och räntebunden utlåning mot kund å andra sidan är mycket hög tillämpar banken reglerna om kassaflödessäkring. Det innebär att derivaten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt. Övrig värdeförändring av derivaten redovisas direkt mot fond för verkligt värde inom eget kapital. Även valutaterminer utnyttjas i den löpande affärsverksamheten där banken är motpart mot kund. För att valutarisk inte skall uppstå för banken täcks dessa åtaganden genom omvända terminsaffärer mot Swedbank AB (publ). 64 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

66 Noter till redovisningen, tkr Not 36 - Kapitaltäckning Kapitalbas Primärt kapital Eget kapital Tillkommer Värdeförändringar på kassaflödessäkringar Eget kapitalandel i periodiseringsfond Avgår: Styrelsens förslag till aktieutdelning Uppskjuten skattefordran IRK-reserveringar underskott Summa primärt kapital Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån ( ) Avgår: Reduktion för återstående löptid på tidsbundna förlagslån IRK-reserveringar underskott Summa supplementärt kapital Summa kapitalbas Särskilda uppgifter Förväntade förlustbelopp enligt IRK Totala reserveringar IRK-reserveringar underskott (-) Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisker Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav enligt Basel II Kapitalkrav enligt övergångsregler - - Summa kapitalkrav Kapitaltäckningsanalys Riskvägt belopp Kapitalbas Varav primärt kapital Kapitalkrav Överskott av kapital Kapitaltäckningsgrad 17,49% 18,30% Primärkapitalrelation 17,49% 16,98% Kärnprimärkapitalrelation 17,49% 16,98% Kapitaltäckningskvot 2,19 2,29 För fastställande av det lagstadgade kapitalkravet gäller Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Reglerna syftar till att stärka bankens förmåga att klara finansiella förluster och hantera turbulenta perioder på de finansiella marknaderna. Ytterst syftar det till att skydda bankens kunder. Reglerna innebär att kapitalbasen med marginal ska täcka de föreskrivna kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Därutöver ska kapitalbasen täcka ytterligare risker banken identifierat i verksamheten i enlighet med den interna kapitalutvärderingen. Kapitalbasen omfattar det egna kapitalet oräknat orealiserade värdeförändringar till följd av kassaflödessäkringar samt upptagna förlagslån. Från kapitalbasen avgår bl.a. förväntade förlustbelopp enligt det interna riskklassificeringssystemet (IRK) till den del dessa inte täcks av reserveringar för befarade kreditförluster. Det lagstadgade kapitalkravet på 8 procent, eller för bankens del 676 mkr, är uppfyllt genom att kapitalbasen uppgår till mkr. Bankens egna kapital överstiger också, med god marginal, kravet på startkapital på 5 mkr euro enligt Lag ((2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

67 Noter till redovisningen, tkr Not 36 - Kapitaltäckning - (fortsättning) Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per Risk- Riskvägt Kapital- Förväntat för- Typ av exponering Exponering vikt belopp krav lustbelopp Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar % Företagsexponeringar % Hushållsexponeringar % Enligt schablonmetoden Exponeringar mot stat och kommun % Motpartslösa exponeringar % Summa kapitalkrav för kreditrisker % Kapital- Medelvolymer under året Exponering krav Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Enligt schablonmetoden Exponeringar mot stat och kommun Motpartslösa exponeringar Summa kapitalkrav för kreditrisker Fördelning av exponering Exponering Poster i balansräkningen Ansvarsförbindelser och åtaganden Derivatinstrument - tillägg omräknat belopp Summa exponering Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per Enligt schablonmetoden Intäkts- Procent- Kapital- Riskvägt Typ av verksamhet indikator sats krav belopp Hushållsbank % Summa kapitalkrav för operativa risker % Banken har en plan för kapitalbasens storlek och sammansättning. Översyn och utvärdering av planen och de fastställda målen utgör en integrerad del av verksamheten och sker löpande under året. Planen baseras på: - bankens riskpolicy - omvärldsförändringar - identifierade risker i enlighet med den interna kapitalutvärderingen - scenarioanalyser och löpande stresstester - förväntad utlåningsexpansion - finansieringsmöjligheter - konkurrenternas kapitaltäckningssituation - regelförändringar Bankens mål för kapitaltäckningen är att kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre än hos var och en av de svenska börsnoterade fullsortimentsbankerna. 66 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

68 Noter till redovisningen, tkr Not 36 - Kapitaltäckning - (fortsättning) Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per Risk- Riskvägt Kapital- Förväntat för- Typ av exponering Exponering vikt belopp krav lustbelopp Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar % Företagsexponeringar % Hushållsexponeringar % Enligt schablonmetoden Exponeringar mot stat och kommun % Motpartslösa exponeringar % Summa kapitalkrav för kreditrisker % Kapital- Medelvolymer under året Exponering krav Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Enligt schablonmetoden Exponeringar mot stat och kommun Motpartslösa exponeringar Summa kapitalkrav för kreditrisker Fördelning av exponering Exponering Poster i balansräkningen Ansvarsförbindelser och åtaganden Derivatinstrument - omräknade belopp Summa exponering Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per Enligt schablonmetoden Intäkts- Procent- Kapital- Riskvägt Typ av verksamhet indikator sats krav belopp Hushållsbank % Summa kapitalkrav för operativa risker % Ytterligare upplysningar kring kapitaltäckning samt riskhantering framgår av respektive avsnitt i förvaltningsberättelsen. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

69 Noter till redovisningen, tkr Not 37 - Kreditriskexponering Kreditkvalitet Utlåning till allmänheten fördelad Vid utgången av 2013 Vid utgången av 2012 på riskklasser enligt det interna RFF- RFF-intervall Kredit- Andel av Kredit- Andel av riskklassificeringssystemet (IRK) klass högst risk lägst risk exponering utlåningen exponering utlåningen Retail - hushåll Osäkra ,00% ,06% ,05% Högre risk ,40% 6,78% ,23% ,22% Medel risk ,80% 1,20% ,89% ,39% Låg risk ,85% 0,03% ,29% ,47% Summa retail - hushåll ,47% ,13% Retail - företag Osäkra ,00% ,03% ,00% Högre risk ,40% 6,78% ,72% ,59% Medel risk ,80% 1,20% ,24% ,45% Låg risk ,85% 0,03% ,56% ,03% Summa retail - företag ,55% ,07% Corporate Osäkra ,00% ,31% ,32% Högre risk ,40% 6,78% ,81% ,55% Medel risk ,80% 1,20% ,21% ,39% Låg risk ,85% 0,03% ,65% ,54% Summa corporate ,98% ,80% Totalt Osäkra ,00% ,40% ,37% Högre risk ,40% 6,78% ,76% ,36% Medel risk ,80% 1,20% ,34% ,23% Låg risk ,85% 0,03% ,50% ,04% Summa lånefordringar ,00% ,00% Utlåningen till allmänheten åsätts i det interna riskklassificeringssystemet en rating som bl.a. översätts i en RFF-klass (Risk För Fallissemang), som motsvarar de historiska sannolikheterna för ett fallissemang. Tabellen visar hur utlåningen fördelar sig i grupper av olika RFF-klasser. I kolumnen RFF-intervall visas den lägsta respektive den högsta sannolikheten för fallissemang baserat på historiska erfarenheter. Intervallet skall tolkas som att t.ex. i gruppen med låg risk motsvaras klass 11 av 0,85 procents risk för ett fallissemang medan klass 21 motsvaras av 0,03 procents risk. De mellanliggande klasserna fördelas på sannolikheter mellan dessa båda tal. I IRK-modellen sker en uppdelning mellan, i detta fall, Retail och Corporate. Den förstnämnda grupperingen innehåller förutom hushåll även företagsengagemang med kreditvolymer upp till 5 mkr samt under vissa förutsättningar företagsengagemang på högre belopp där säkerställande sker med fastighetspant. Grupperingen Corporate innehåller övriga företagsengagemang. Gruppvis reservering avseende individuellt värderade fordringar har i tabellen ovan avräknats från osäkra inom Retail - Företag samt från osäkra inom Corporate, varför dessa poster kan uppvisa negativa belopp. Branschfördelning Utlåning till allmänheten fördelad Andel av utlåningen Förändring på väsentliga branscher belopp % Fastighet och bygg 34,5% 33,6% % Handel 9,3% 9,8% % Tillverkningsindustri 7,6% 7,4% % Jord- och skogsbruk 5,5% 6,0% % Transport 1,9% 1,9% % Hälsovård och skola 0,7% 0,8% % Hotell och restaurang 0,6% 0,5% % Annan företagsverksamhet 7,9% 7,7% % Hushåll samt övrigt* 32,1% 32,3% % Summa 100,1% 100,0% % *Personliga företagare som vid fördelning på sektorer ingår i huhållssektorn har i tabellen ovan fördelats på sin respektive bransch. 68 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

70 Noter till redovisningen, tkr Not 37 - Kreditriskexponering - (fortsättning) Vid utgången av 2013 Kreditriskexponering Utlåning till allmänheten samt ansvarsförbind- Utanför elser fördelade med hänsyn till typ av ställd I balans- balanssäkerhet räkningen räkningen Totalt Statlig och kommunal borgen Kreditinstitut Pantbrev i: - villa, fritidsfastighet eller bostadsrätt flerfamiljsfastighet jordbruksfastighet andra näringsfastigheter Företagshypotek Övriga inkl. krediter utan säkerhet Summa Kortfristig Långfristig Utlåning till kreditinstitut* rating rating Banker A-1 A+ Summa Räntebärande värdepapper* Svenska staten A-1+ AAA Svenska kommunförbindelser A-1+ AAA Svenska kommunförbindelser A-1 AA+ Säkerställda bostadsobligationer A-1+ AAA Säkerställda bostadsobligationer A-1 AAA Seniora bankobligationer A-1+ AA- Seniora bankobligationer A-1 A Säkerställda företagsobligationer Företagscertifikat Summa Derivat (omräknat belopp)* Banker A-1 A+ Företagshypotek Summa Åtaganden Outnyttjad del av beviljade krediter Lånelöften Summa Total kreditriskexponering *) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos Standard & Poor s eller Moody s. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

71 Noter till redovisningen, tkr Not 37 - Kreditriskexponering - (fortsättning) Vid utgången av 2012 Kreditriskexponering Utlåning till allmänheten samt ansvarsförbind- Utanför elser fördelade med hänsyn till typ av ställd I balans- balanssäkerhet räkningen räkningen Totalt Statlig och kommunal borgen Kreditinstitut Pantbrev i: - villa, fritidsfastighet eller bostadsrätt flerfamiljsfastighet jordbruksfastighet andra näringsfastigheter Företagshypotek Övriga inkl. krediter utan säkerhet Summa Kortfristig Långfristig Utlåning till kreditinstitut* rating rating Banker A-1 A+ Summa Räntebärande värdepapper* Svenska staten A-1+ AAA Svenska kommunförbindelser A-1+ AAA Säkerställda bostadsobligationer A-1+ AAA Säkerställda bostadsobligationer A-1 AAA Seniora bankobligationer A-1+ AA- Seniora bankobligationer A-1 A Företagscertifikat A-1 A+ Företagscertifikat A-1 A Företagscertifikat A-2 BBB+ Företagscertifikat Summa Derivat (omräknat belopp)* Banker A-1 A+ Företagshypotek Summa Åtaganden Outnyttjad del av beviljade krediter Lånelöften Summa Total kreditriskexponering *) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos Standard & Poor s eller Moody s. 70 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

72 Noter till redovisningen, tkr Not 38 - Räntebindningstider för tillgångar och skulder Vid utgången av 2013 Ej ränte- Tillgångar <= 3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-5 år > 5 år bärande Totalt Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Positioner utanför balansräkningen - netto Ränteswappar där fast ränta betalas Ränteswappar där rörlig ränta erhålls Differens tillgångar och skulder inklusive positioner utanför balansräkningen Kumulativ exponering Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

73 Noter till redovisningen, tkr Not 38 - Räntebindningstider för tillgångar och skulder - fortsättning Vid utgången av 2012 Ej ränte- Tillgångar <= 3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-5 år > 5 år bärande Totalt Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Efterställda skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Positioner utanför balansräkningen - netto Ränteswappar där fast ränta betalas Ränteswappar där rörlig ränta erhålls Differens tillgångar och skulder inklusive positioner utanför balansräkningen Kumulativ exponering Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

74 Noter till redovisningen, tkr Not 39 - Löptider för tillgångar och skulder Återstående kontraktuell löptid (redovisat värde) Vid utgången av 2013 Vid Utan Genom- Tillgångar anfordran <= 3 mån 3-12 mån 1-5 år > 5 år löptid Totalt snitt Kassa Utlåning till kreditinstitut ,01 år Utlåning till allmänheten* ,88 år Räntebärande värdepapper** ,48 år Övriga tillgångar** Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut ,04 år In- och upplåning från allmänheten ,01 år Emitterade värdepapper ,60 år Övriga skulder** Eget kapital Summa skulder och eget kapital Vid utgången av 2012 Vid Utan Genom- Tillgångar anfordran <= 3 mån 3-12 mån 1-5 år > 5 år löptid Totalt snitt Kassa Utlåning till kreditinstitut ,00 år Utlåning till allmänheten* ,13 år Räntebärande värdepapper** ,01 år Övriga tillgångar** Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut ,61 år In- och upplåning från allmänheten ,02 år Emitterade värdepapper ,77 år Övriga skulder** Efterställda skulder ,98 år Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital *För det fall inte annat avtalats med låntagaren har banken, i enlighet med allmänna villkor för företagskrediter, rätten att säga upp lån till återbetalning inom ett år. **Alla värden i uppställningarna ovan redovisas till nominella värden förutom räntebärande värdepapper samt derivat redovisade under övriga tillgångar respektive övriga skulder. De redovisas istället till verkliga värden. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

75 Noter till redovisningen, tkr Not 40 - Likviditet och finansiering Förändring Tillgänglig likviditet i belopp i % Kassa och tillgodohavande i bank* % Stats- och kommunförbindelser % Säkerställda obligationer % Summa likviditetsreserv % Andra räntebärande värdepapper % Summa % Andra likviditetsskapande åtgärder Outnyttjad räkningskredit % Ram MTN-program % - varav emitterade värdepapper % Summa % Finansieringskällor Skulder till kreditinstitut % Inlåning från allmänheten % Emitterade värdepapper % Efterställda skulder % Summa % *) Inneliggande kontanta medel samt tillgodohavande på konto hos Swedbank med avdrag för clearingskulder. Likviditetstäckningsgrad (LCR) Not Likvida tillgångar a) % Modellerat kassautflöde b) % Kontrakterat kassainflöde c) % Begränsningsregel d) % Maximalt kassainflöde (c-d) % Kassautflöde, netto b - (c-d) % Likviditetstäckningsgrad e) 189% 187% Ovan redovisas de övergripande komponenterna för beräkning av LCR (Liquidity Coverage Ratio) eller likvidtetstäckningsgrad. Det krav den svenska regeringen ställt är att likvida tillgångar (enligt särskild definition) som lägst ska motsvara ett tänkt kassaflöde i en stressad situation, d.v.s. en situation då bl.a. banken utsätts för betydande uttag från kundernas inlåningskonton, vilket medför att bankens likviditet faller kraftigt. LCR-måttet ska således uppgå till lägst 100 procent. För bankens del träder dessa krav i kraft från Banken rapporterar sedan en tid tillbaka måttet som en del i en mer omfattande likviditets- och finansieringsrapportering där Finansinspektionen är mottagare. a) I likvida tillgångar ingår del av kassa, stats- och kommunförbindelser som uppfyller en viss definierad nivå (nivå 1) i Finansinspektionens anvisningar samt eventuellt tillgodohavande i Riksbanken. Vidare ingår säkerställda bostadsobligationer som uppfyller en viss definierad nivå (nivå 2). I båda fallen sker viss värdereduktion på värdepappersinnehaven. Värdepapper i nivå 2 får maximalt motsvara 40 procent av de likvida tillgångarna. För bankens del uppgick tillgångarna i nivå 1 till tkr ( tkr) efter värdereduktion. Tillgångarna i nivå 2 uppgick till mkr efter värdereduktion. Per 2012 kunde banken endast utnyttja tkr av det totala innehavet på tkr av tillgångar i nivå 2 eftersom innehavet översteg gränsen på 40 procent. b) Kassautflödet bygger på en modellering av framför allt inlåning enligt en modell fastställd av Finansinspektionen. Enkelt beskrivet antas inlåning från privatpersoner och mindre företag där inlåningen ryms inom den statliga insättningsgarantin uppvisa relativt begränsade utflöden medan inlåning som inte omfattas av garantin uppvisar större utflöden. Inlåning från stora företag samt kreditinstitut antas uppvisa relativt stora utflöden. c) I kassainflöden ingår bl.a. tillgodohavande i annat kreditinstitut, förfallande räntebärande värdepapper samt amorteringar på utlåning från allmänheten. d) Oavsett storlek på inflöden begränsas de av att de maximalt får beräknas uppgå till 75 procent av de modellerade kassautflödena. e) Likviditetstäckningsgraden (LCR) beräknas genom att dividera de likvida tillgångarna med nettoutflödet. 74 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

76 Noter till redovisningen, tkr Not 41 - Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering Motvärde i SEK Vid utgången av 2013 Utländska valutor Tillgångar EUR NOK USD Övriga Totalt SEK Summa Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Nettoposition Andel av balansomslutningen % 0,02 Andel av kapitalbasen % 0,22 Vid utgången av 2012 Utländska valutor Tillgångar EUR NOK USD Övriga Totalt SEK Summa Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Nettoposition Andel av balansomslutningen % 0,02 Andel av kapitalbasen % 0,19 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

77 Noter till redovisningen, tkr Not 42 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Vid utgången av 2013 Derivat Finansiella Värderat till identifierat Lån och tillgångar Övriga Summa Justering till verkligt som säkrings- kund- tillgängliga för finansiella redovisat verkligt Verkligt Tillgångar värde instrument fordringar försäljning skulder värde värde värde Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Icke finansiella skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Specifikation av värderingskategori avseende poster Värderade enligt fair value option Innehav för handel värderade till verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Övriga skulder Summa Beräkning av verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder Enligt regelverket ska det för finansiella tillgångar och skulder göras en jämförelse mellan verkligt och redovisat värde. Tillämpad metod liksom val av antaganden kan variera mellan olika kreditinstitut varför jämförelser mellan olika institut inte är helt relevant. Beräkningen ska heller inte ses som en företagsvärdering då viktiga element saknas, t ex beaktas inte värdet av kundrelationer. För finansiella tillgångar och skulder har uppgifter om verkligt värde tagits fram och beräknats på sätt som beskrivs nedan. Tillgångar och skulder för vilka redovisat värde är en godtagbar aproximation av verkligt värde För fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde. Utlåning till fast ränta Det verkliga värdet på lånefordringar till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med hänsyn till premie för kredit- och likviditetsrisk. Den premie som marknadsräntan har justerats med har antagits vara lika med marginalen vid mättidpunkten. Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper redovisas till verkligt värde enligt fair value option varför justering inte behövs. Finansiella instrument som värderas till verkligt värde ska indelas i tre olika nivåer. Nivå 1 innebär att värdering skett enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2 innebär att priser antingen direkt eller indirekt är observerbara på marknaden utan att instrumentet kan hänföras till nivå 1. Nivå 3 innebär att indata inte är observerbara på marknaden. Inga förflyttningar har skett mellan nivåerna. 76 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

78 Noter till redovisningen, tkr Not 42 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder - (fortsättning) Vid utgången av 2012 Derivat Finansiella Värderat till identifierat Lån och tillgångar Övriga Summa Justering till verkligt som säkrings- kund- tillgängliga för finansiella redovisat verkligt Verkligt Tillgångar värde instrument fordringar försäljning skulder värde värde värde Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Icke finansiella skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Specifikation av värderingskategori avseende poster Värderade enligt fair value option Innehav för handel värderade till verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Övriga skulder Summa Skulder till kreditinstitut Det verkliga värdet på upplåning till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med hänsyn till premie för kredit- och likviditetsrisk. Den premie som marknadsräntan har justerats med har antagits vara lika med marginalen vid mättidpunkten. Inlåning till fast ränta Inlåning till fast ränta värderas till aktuell marknadsränta med motsvarande kvarvarande löptid efter avdrag för aktuell genomsnittlig marginal. Efterställda skulder Det verkliga värdet på upptagna förlagslån till rörlig ränta värderas med hänsyn till aktuell kreditspread förutsatt att den kan härledas med utgångspunkt från likartade affärer i marknaden. Räntederivat Det verkliga värdet på räntederivat beräknas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker baserade på data som hämtas från marknaden (Nivå 2) och instrumenten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Någon justering av värdet är därmed inte aktuell. Valutaderivat Det verkliga värdet på valutaterminer beräknas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker baserade på data som hämtas från marknaden (Nivå 2) och instrumenten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Någon justering av värdet är därmed inte aktuell. Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

79 Noter till redovisningen, tkr Not 43 - Känslighetsanalys Resultateffekt Typ av förändring Förändring Effekt på räntenettot på 12 månader Höjd marknadsränta* + 1 %-enhet Sänkt marknadsränta* - 1 %-enhet Placeringsmarginal +/- 0,1 %-enhet +/ / Värdeförändring Höjd marknadsränta +1 %-enhet Sänkt marknadsränta -1 %-enhet Aktiekurser +/- 10% - - Valutakurser +/- 5% +/- 0 +/- 0 Övriga resultateffekter på 12 månader Börsutveckling +/- 10% +/ / Antal anställda +/- 10 personer -/ / Löneförändring +/- 1% -/ / Övriga administrationskostnader +/- 1% -/ /+ 955 Kreditförlustnivå +/- 0,1 %-enhet -/ / Osäkra fordringar** +/- 100 mkr -/ / *Utgår från antagandet att transaktionskonton med ränta 0% bibehålls oförändrad även vid ränteuppgång. **Utgår från antagandet om medelränta för utlåning vid årsskiftet samt att ränteintäkten helt bortfaller. Not 44 - Närstående och andra betydande relationer Banken har ett betydande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag, vilket regleras i ett samarbetsavtal. Nuvarande samarbetsavtal gäller från juli 2011 till och med juni 2017, därefter med förlängning 2 år i taget. Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av sparande till Robur Fonder och Swedbank Försäkring. Avtalet reglerar också bankens köp av IT-tjänster, vilka till stor del sker från Swedbank AB. Tillsammans med övriga samarbetande sparbanker bedrivs dessutom en gemensam internetbank med Swedbank. Swedbank AB är också s.k. clearingbank för banken liksom för övriga samarbetande sparbanker. Swedbank AB är minoritetsägare (47,5 procent av kapital och röster) i Swedbank Sjuhärad AB. Mellanhavanden relaterade till Swedbankkoncernen Fordringar vid årets utgång Utlåning till kreditinstitut Räntebärande värdepapper Övriga fordringar Skulder vid årets utgång Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Derivat vid årets utgång Ränteswappar (nominellt belopp) Valutaterminer (nominellt belopp) Räntor Intäkter Kostnader Hypotekslån Förmedlad affärsvolym vid årets utgång Erhållen provisionsersättning Fond- och försäkringsprodukter Förmedlad affärsvolym vid årets utgång Erhållen provisionsersättning Övriga intäkter Provisioner avseende leasing m.m Kostnader IT- och övriga köpta tjänster Mellanhavanden relaterade till andra närstående* Fordringar vid årets utgång Skulder vid årets utgång Intäkter Kostnader *Med andra närstående avses majoritetsaktieägaren samt styrelseledamöter, ledande befattningshavare och bolag som står under betydande inflytande av bankens styrelseledamöter eller övriga ledande befattningshavare i banken. 78 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

80 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

81 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står, enligt balansräkningen för Swedbank Sjuhärad AB (publ), vinstmedel på sammanlagt tkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Till aktieägarna utdelas 20 kr per aktie Till nästa år överförs Summa disponerat tkr tkr tkr Styrelsens förslag till utdelning motsvarar 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt. Det långsiktiga målet är att utdelningsandelen, sett över tid, ska uppgå till minst 30 procent. Vid bedömningen av storleken på den föreslagna utdelningen har hänsyn tagits till förväntad resultatutveckling, den rådande osäkerheten i omvärlden, osäkerheten kring utformningen av nya regelverkskrav samt storleken på det kapital som bedöms erforderligt för att driva och utveckla verksamheten. Det är styrelsens uppfattning att förslaget till utdelning är motiverat med hänsyn till nämnda faktorer. Bankens kapitalisering bedöms även efter utdelning vara anpassad till de krav som kan ställas på storleken på det egna kapitalet med hänsyn till de risker banken är utsatt för samt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Härmed förklarar vi att, såvitt vi känner till, denna årsredovisning är upprättad i enlighet med god redovisningssed, att lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av bolaget som har skapats av årsredovisningen. Borås den 25 februari 2014 Paul Frankenius Maria Abrahamsson Krister Andersson Ordförande Vice ordförande Ledamot Niklas Hedin Håkan Johansson Anne L. Ludvigson Ledamot Ledamot Ledamot Bertil Sparf Jenny Ståhlbom Kennerth Thulin Ledamot Ledamot Ledamot Thomas Gäfvert Pia Spånglund Bo Johansson Personalrepresentant Personalrepresentant Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avlämnats den 25 februari 2014 Thomas Bohlin Auktoriserad revisor Michael Lindengren Auktoriserad revisor 80 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

82 Revisionsberättelse Till årsstämman i Swedbank Sjuhärad AB (publ). Organisationsnummer Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Swedbank Sjuhärad AB (publ) för år Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Swedbank Sjuhärad ABs (publ) finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedbank Sjuhärad AB (publ) för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om bank - och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Borås den 25 februari 2014 Thomas Bohlin Auktoriserad revisor Michael Lindengren Auktoriserad revisor Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

83 Styrelse Paul Frankenius Ordförande Maria Abrahamsson Vice ordförande Bankdirektör Swedbank AB (publ) Krister Andersson Ledamot Ombudsman LO Niklas Hedin Ledamot Verkställande direktör Centiro Solutions AB Håkan Johansson Ledamot Chef Investment Center Swedbank AB (publ) Anne L. Ludvigson Ledamot Verkställande direktör AB Ludvig Svensson Bertil Sparf Ledamot Advokat Kennerth Thulin Ledamot Verkställande direktör Thulin & Partner AB Jenny Ståhlbom Ledamot Marknadschef TS Tech Deutschland GmbH 82 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

84 Thomas Gäfvert Personalrepresentant Swedbank Sjuhärad AB Pia Spånglund Personalrepresentant Swedbank Sjuhärad AB Dan Andersson Personalrepresentant suppleant Swedbank Sjuhärad AB Yvonne Andersson Personalrepresentant suppleant Swedbank Sjuhärad AB Ordinarie revisorer Thomas Bohlin, Auktoriserad revisor KPMG AB Michael Lindengren, Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers AB Styrelsens utskott Kreditutskott Kompensationsutskott Revisions- och säkerhetsutskott Revisorssuppleanter Kerstin Lenger, Auktoriserad revisor KPMG AB Jan Lundgren, Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

85 Ledningsgrupp Bo Johansson VD Petter Hedihn vvd Chef Företagsmarknad Hans-Christian Ackermann vvd Chef Privatmarknad Stefan Borg Personal-/Administrativ chef Monica Dahlberg Informationsansvarig Sekreterare Thomas Gäfvert Personalrepresentant 84 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

86 Jens Magnusson Ekonomi-/Finanschef Göran Sundelius Kreditchef Pia Spånglund Personalrepresentant, suppleant Ulrika Williamson Chef Internet- och Telefontjänster Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

87 Bolagsstyrning Swedbank Sjuhärad AB (publ) omfattas inte av Svensk kod för bolagsstyrning men styrelsen har likväl beslutat att tillämpa relevanta delar av koden. Det gäller särskilt hur styrelsearbetet bedrivs med hänsyn till styrning och kontroll av bankens verksamhet. Årsstämman Årsstämman är Swedbank Sjuhärads högsta beslutande organ. Vid årsstämman, som hålles före april månads utgång, utses styrelse, styrelsens ordförande samt revisorer. Beslut om arvoden åt styrelseledamöter och revisorer fattas också av årsstämman. Vidare fastställs årsredovisning och beslut om utdelning tas. Årsstämman fastställer en arbetsordning för valberedningen som har till uppgift att lämna förslag till årsstämman avseende val av styrelseordförande, övriga styrelseledamöter, ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter samt att lämna förslag till val av externa revisorer. Till stöd i sitt arbete har valberedningen en utvärdering av styrelseledamöternas insats under året samt en behovsinventering av styrelsen, allt utfört av styrelsens ordförande. Styrelsens organisation och arbetsformer Arbetet i styrelsen är reglerat i styrelsens arbetsordning, vilken fastställs årligen. Styrelsearbetet har sin huvudpunkt i styrelsens strategiska, kravställande och kontrollerande funktion. Styrelsearbetet under året Under 2013 hölls 12 styrelsemöten. Förutom ett fördjupat strategiskt styrelsemöte har mötena hållits i Borås. Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete i vilken bestäms vilka frågor och rapporter som ska behandlas. Kompensationsutskottet Styrelsens kompensationsutskott förbereder ersättningsfrågor inför behandling i styrelsen. Utskottet förbereder ärenden som gäller lön, pension, bonus och övriga förmåner för VD och vice VD. Vidare förbereder utskottet frågor kring regelverk och avsättningar för vinstandelsstiftelsen Sporren. Kreditutskottet Styrelsens kreditutskott sammanträder i regel varannan vecka för beslut i ärenden över viss limitnivå och, som inte på grund av ärendets större vikt eller betydelse, ska avgöras av styrelsen. Revisionsutskottet Styrelsens revisionsutskott har till uppgift att fördjupa styrelsens kontakter med bankens internrevision, riskkontroll, regelefterlevnad (compliance), ekonomi och finans, säkerhetschef och bankens externa revisorer. VD Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av banken. VD beslutar i alla frågor som inte styrelsen förbehållit sig själv, eller uppdragit åt annan att besluta i. VD:s arbetsuppgifter framgår närmare av VDinstruktionen. Bankledning och Ledningsgrupp VD ska i för banken väsentliga ärenden samråda med övriga ledamöter i bankens verkställande ledning. Verkställande ledningen, som utses av styrelsen, består av VD och två vice VD. För samråd i övergripande policy- och informationsfrågor samt väsentliga frågor av administrativ karaktär finns en ledningsgrupp bestående av verkställande ledning samt de personer som den verkställande ledningen därutöver har utsett. Finanskommitté Finanskommitténs ledamöter utses av styrelsen. Kommittén ansvarar bl.a. för att planera och styra den långsiktiga kapitalförsörjningen, hantera bankens likviditet, hantera marknadsrisker, besluta om allmänna ränteändringar på in- och utlåningsprodukter samt fastställa internpriser på tillgångar och skulder. Policies och instruktioner Styrelsen har fastställt policies bl.a. avseende kreditgivning, riskhantering, säkerhet och etik. Riskkontroll Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera, kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet. Styrelsen beslutar om bankens riskstrategi och riskkontrollansvarig följer löpande upp att denna efterlevs. Riskkontrollansvarig ska också föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Till sitt stöd har Riskkontrollansvarig ett riskråd vars syfte är att banken ska få en sammanlagd bild av bankens exponering mot olika typer av risk. Riskrådet ska även vara ett stöd för bankens Riskkontrollansvarig, såväl i analys av risker som vid information i banken i syfte att vårda bankens riskkultur. 86 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013

88 Compliance (regelefterlevnad) Compliancefunktionens uppgift är att identifiera vilka risker som finns för att banken inte fullgör sina förpliktelser enligt dels de lagar och andra regler som reglerar den tillståndspliktiga verksamheten och dels av styrelsen eller den verkställande direktören beslutade interna regler.. Compliance ska, genom ett proaktivt arbetssätt, bidra till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende samt verka för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande efterlevnad av regelverket reduceras. Internrevision Internrevisionen utses av styrelsen och har till uppgift att som en i förhållande till den operativa verksamheten oberoende funktion granska och utvärdera organisationens effektivitet, system för riskhantering, styrning och kontroll. Internrevisionen är direkt underställd styrelsen. Extern revision Revisorerna är valda av årsstämman med uppgift att granska bankens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna är valda fram till årsstämman Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning

89 88 Swedbank Sjuhärad AB (publ) Årsredovisning 2013