Swedbank Sjuhärad AB Årsredovisning 2011

Transkript

1 Swedbank Sjuhärad AB Årsredovisning 2011

2 sredovisningen finns även att hämta på w.swedbanksjuharad.se Sid 2 Verkställande direktörens kommentarer Den som sår får skörda 4 Swedbank Sjuhärad i korthet 4 Vision, Affärsidé, Mål och Kärnvärden 5 Verksamhetsområde och kontor 6 Privatmarknad 8 Företagsmarknad 10 Telefonbank och internetbank 12 Förvaltningsberättelse 12 Omvärldsförhållanden 14 Resultat och lönsamhet 16 Finansiell struktur 18 Åtaganden utanför balansräkningen 18 Derivatinstrument 19 Affärsvolym 19 Kapitaltäckning 21 Nya regelverk 21 Riskhantering och kapitalplanering 26 Osäkra fordringar 27 Övriga väsentliga händelser 27 Investeringar Innehåll Sid 27 Miljö 28 Personal 28 Vinstandelssystem 29 Dotterbolag 29 Styrelsens förslag till vinstdisposition 30 Utsikter Definitioner och använda begrepp 34 Fem år i sammandrag 35 Nyckeltal 36 Finansiella rapporter 74 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen 75 Revisionsberättelse 76 Styrelse 78 Ledningsgrupp 80 Bolagsstyrning Organisationsnummer Styrelsens säte är i Borås Årsstämman äger rum onsdagen den 21 mars klockan på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås 1

3 Verkställande direktörens kommentarer Det är med ett visst mått av stolthet jag skriver ytterligare ett VD-ord för att sammanfatta vad som kan beskrivas som Swedbank Sjuhärads bästa år hittills. Under 2011 har vi befäst vår position som en av Sveriges mest lönsamma banker. Dessutom har vi fortsatt stärka vår balansräkning både när det gäller stabilitet och likviditet och ligger nu på nivåer som är all-time high. Och detta samma år som vi firar 180-årsjubileum. Förklaringen ligger just i vår historia och våra kompetenta medarbetare. Tack vare att vi, tillsammans med våra kunder arbetar långsiktigt och uthålligt, fokuserar på att göra goda affärer med sunt förnuft, har vi kunnat investera och agera på ett sätt som ger resultat. Ett resultat som bidrar till bygdens utveckling via vår huvudägare, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Den som sår får skörda När vi nu stänger böckerna för 2011 räknar vi hem ett rörelseresultat på 255 miljoner kronor före skatt vilket är ett nytt rekord. Om vi ska jämföra med det tidigare rekordet från 2007 (213 miljoner kronor) kan vi också konstatera att vi med god marginal förbättrat vår effektivitet och lönsamhet. Kapitaltäckningsgraden är nu 16,2 procent och primärkapitalrelationen 14,4 procent. I bägge fallen ligger vi en bra bit över samtliga svenska börsnoterade banker. Dessutom har vår likviditet ökat till 2,7 miljarder kronor (jämfört med 1,7 miljarder året innan). En naturlig fråga blir då hur detta kan vara möjligt? Mitt lika naturliga svar blir att det beror på det strategiska arbete som inleddes för flera år sedan. Det finns alltid händelser i en banks, eller andra verksamheters, omvärld som vi inte själva kan påverka. Det handlar för vår del exempelvis om börsutveckling, ränteutveckling eller, vilket blivit tydligt nu på senare tid, hur eurozonen påverkar Sveriges ekonomi. Sedan finns det också andra saker som vi faktiskt kan och ska påverka. Det är exempelvis beslut som rör aktieutdelning, affärsbeslut och kostnadsutveckling. Resultatet av beslut som fattas i dessa frågor syns ofta först flera år efter att de fattas. Därför är två av de bästa egenskaper man som bank kan ha, tålamod och uthållighet. Det är de egenskaperna, kombinerat med sunt förnuft och en grundläggande förståelse för pengars värde, som gjort att vi återigen kan visa så fina resultat. Över nio års tid har vi fördubblat vår affärsvolym som nu är över 40 miljarder kronor. Under samma tidsperiod har vi också hållit våra nominella kostnader på samma nivå. Detta innebär att vi ordentligt sänkt våra kostnader i reella tal. Vi arbetar mer effektivt, samtidigt som vi ökar mängden och storleken på våra affärer. Det är också roligt att kunna rapportera att vi ser positivt utfall för de nystartsprojekt som vi är med och finansierar. Vi sluter varje vecka ett flertal affärsavtal med nya regionala företagare och entreprenörer och våra utvärderingar visar att det är affärer som leder till lönsamma och välmående bolag. Detta är också ett sätt för oss att bidra till, och vara delaktig i Sjuhäradsbygden och dess utveckling. 2

4 Internationella trender och svenska debatter Jag vill säga några ord om två trender vi just nu ser i vår omvärld som, direkt eller indirekt, påverkar oss på Swedbank Sjuhärad. Dels handlar det om debatten om bankernas marginaler där kritiker menar att vi tar för mycket betalt för våra tjänster, dels handlar det om eurons framtid. När det gäller den första frågan är det visserligen så att vi idag har högre marginaler än för ett år sedan. Men också här vill jag betona vikten av att se saker över tid. Vi ligger på klart lägre marginaler idag än vad vi gjorde före den i mångt och mycket osunda och riskfyllda perioden Snarare än att tala om att vi nu är uppe på höga nivåer kanske man borde se det som att vi nu närmar oss normala och sunda marginaler när det gäller en banks affärer. Affärer som i slutändan innebär att vi kan erbjuda den stabilitet och trygghet som våra kunder efterfrågar. Detta är ett perspektiv som jag tycker saknas i debatten så som den förs just nu. Om man inte tar ett steg tillbaka och funderar över rimligheten i vissa affärer tror jag att det finns en risk att man drabbas av fartblindhet och övermod. Och det är potentiellt skadligt både för den som lånar och den som lånar ut pengar. Utvecklingen i eurozonen är en annan aktuell omvärldsfaktor som påverkar vår, och andra företag i Sjuhäradsbygdens, verksamhet. Jag kan lika lite som någon annan förutspå hur räntebanorna eller valutakurserna kommer att utvecklas under de närmaste tolv månaderna. Det gäller därför att ta viss höjd i verksamheten för den osäkerhet som råder. Vi fortsätter därför vår strategi med fokus på goda affärer och balansräkningen. Vi lever som sagt upp till målet att ha högre primärkapitalrelation än var och en av de svenska börsnoterade storbankerna, samt att ha en räntabilitet på eget kapital som är högre än snittet för samma grupp. Medarbetare och huvudägare Det går som sagt bra för oss, och det är helt och hållet tack vare alla duktiga och drivna medarbetare som jag varje dag har förmånen att få arbeta med. Idag är vi omkring 200 anställda och har en medelålder på omkring 47 år (kan samtidigt, med blandade känslor konstatera att jag samtidigt som jag är inne på mitt tionde år som vd för den här verksamheten, också snart börjar tillhöra det äldre åldersspannet). För tredje året i rad sjunker vår medelålder och vi är inne i en generationsväxling. Samtidigt som det givetvis är en förlust för verksamheten när erfarna medarbetare går i pension, så är det också otroligt inspirerande att följa de nya medarbetare som många gånger börjar som timanställda medan de utbildar sig på högskolan. Vi sporrar dem hela tiden att utvecklas och ta nya kliv genom utbildning, träning och erfarenhet. För mig är de viktigaste uppgifterna för en bra ledare att fira framgångar och uppmärksamma goda insatser. Det skapar ett gott klimat som kommer kunderna till godo. Vår huvudägare, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, har också gjort många och viktiga insatser under året. En sådan som jag tycker att det är särskilt roligt att nämna är Mina Möjligheters Dag som under hösten arrangerades tillsammans med oss i banken för omkring nyblivna gymnasieelever här i Borås. Temat för dagen var värderingar. Satsningen blev så uppskattad att vi redan beslutat att genomföra den igen under 2012 då även för elever i Borås grannkommuner. Som bank med rötter i sparbankstraditionen är satsningar på sunda värderingar om privatekonomi och inställning till sina medmänniskor en väldigt naturlig aktivitet. Jag tycker att det känns jättekul att på det här sättet samarbeta med stiftelsen och medverka till att bygden utvecklas. I år kommer vi även att öka utdelningen till vår huvudägare så att de kan ge ännu mer till forskning, utbildning, idrott, kultur och näringsliv här i bygden. Nya projekt att ta med in i 2012 Det är nu tid för mig att runda av detta VD-ord även om det känns som om jag skulle kunna hålla på i några sidor till för att få med allt jag vill dela med mig av från året som gått. Som en liten smakbit av vad ni kan förvänta er att se mer av under 2012 tänkte jag nämna den satsning vi just nu gör på kundrelationer via modern teknik. Sedan januari 2011 har exempelvis antalet personer som laddat ner vår mobilapplikation gått från sju stycken till drygt Vi har också tillsatt en person i ledningsgruppen med särskilt ansvar för detta område. Vår ambition är att vara den bästa banken i Sjuhäradsbygden när det gäller kundrelationer, både via kontoren och via modern teknik. Jag hoppas kunna återkomma om ett år och berätta mer om hur det har gått. Till dess vet ni att ni alltid är välkomna in på banken för att prata med mig, eller någon av mina fantastiska medarbetare. Bosse Johansson Verkställande direktör 3

5 Swedbank Sjuhärad i korthet Swedbank Sjuhärad är en fristående bank och har så varit sedan banken grundades år De första 164 åren verkade banken som sparbank. År 1995 ombildades sparbanken till aktiebolag. Huvudägare är Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som lämnar bidrag inom en rad områden i syfte att stödja bygdens utveckling. En god ekonomisk utveckling i banken kommer därmed bygden och dess invånare till godo. Vision Mina Möjligheters Bank i Sjuhärad. Affärsidé Kundens möjligheter förverkligas genom aktivt handlande grundat på kunskap. Vi träffar, lyssnar på och bryr oss om våra kunder. Vi är bygdens egen bank med korta beslutsvägar. Mål Bankens huvudsakliga finansiella mål är att räntabiliteten på anpassat eget kapital* ska överstiga snittet för de svenska börsnoterade bankerna. Kärnvärden Närhet Engagemang Värdeskapande. % Börsnoterade banker Swedbank Sjuhärad Räntabilitet i Swedbank Sjuhärad i relation till genomsnittet hos de svenska börsnoterade bankerna. *Se Definitioner och använda begrepp. 4

6 Verksamhetsområde och kontor Banken bedriver verksamhet inom det geografiska verksamhetsområdet som utgörs av de fyra kommunerna, Borås, Bollebygd, Mark och Svenljunga. Verksamheten täcker därmed större delen av länsdelen Sjuhäradsbygden i Västra Götaland. Borås Bollebygd Göteborgsvägen 15 Allégatan 55 Dalsjöfors Storgatan 24 Privatkontor Fristad Stora vägen 25 Företagskontor Kinna Boråsvägen 33 Norrby Östgötagatan 23 Sandared Alingsåsvägen 1 Trandared Östergårdsplan 7 Svenljunga Stationsgatan 1 Sätila Hyssnavägen 1 Kartena AB 5

7 Privatmarknad Våra kunder Vid verksamhetsårets utgång hade banken cirka privatkunder. Av dessa beräknas cirka ha banken som sin huvudsakliga bankförbindelse. I verksamhetsområdet bor drygt personer. Bankens marknadsandel uppgick därmed till cirka 50 procent. Kundanpassat och strukturerat arbetssätt Den personliga kontakten är en väsentlig faktor för både kunden och banken. Därför är kontoren den viktigaste kontaktytan banken erbjuder kunderna. Kontoren är inriktade på rådgivning inom områden som spara, placera, betala, låna, försäkring och juridik. Administrativa uppgifter hanteras på de interna avdelningarna. Maximalt fokus kan därmed ägnas åt kunderna och deras ärenden. Kraven skärps hela tiden på högre kompetens hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. Det innebär att medarbetarnas yrkesroller anpassas, tydliggörs och specialiseras. Runt privatkunder har idag valt att ha en personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett väl utvecklat systemstöd som tar fram råd för kundens placering med utgångspunkt från kundens behov, riskbenägenhet och aktivitet. Råden speglar bankens syn på världens olika marknader och de produkter som finns att tillgå. Helkundserbjudande - Nyckelkund Banken erbjuder privatkunder en helhetslösning, Nyckelkund, som gör det lättare för kunden att överblicka och sköta sin ekonomi. Kunden får tillgång till ett flertal tjänster såsom Bank- och betalkort, Mobilbanken, Internetbanken och Telefonbanken. Nyckelkunder blir årligen inbjudna till ekonomisk rådgivning samt en genomgång av kundens framtida pension. Hela rådgivningen anpassas efter kundens ekonomiska förutsättningar och behov. Utökad försäkringsaffär 2008 började banken marknadsföra och sälja sakförsäkringar till privatpersoner. Under 2011 utökades försäkringsutbudet med ett flertal trygghetsförsäkringar såsom liv-, olycksfalls-, arbetslöshets-, barn- och sjukförsäkring. I och med denna utökning är banken nu en fullsortimentsaktör även inom försäkringsområdet. Kapitalförvaltning Svenska marknaden för Private Banking fortsätter att växa kraftigt. Efterfrågeökningen är bland annat driven av att allt fler 40-talister säljer sina villor eller säljer ett företag de drivit i många år. Detta gäller särskilt i Sjuhäradsbygden som är en företagarbygd. Swedbank Sjuhärad har den största enheten för Private Banking i området och består idag av 14 medarbetare med olika kompetenser och ansvarsområden. I bankens nätverk finns även djup kompetens när det gäller köp och försäljning av bolag, ägarplanering, bildande och administration av stiftelse samt skatterådgivning. Grunden i bankens kapitalförvaltningserbjudande är traditionell investeringsrådgivning kombinerat med hög service och tillgänglighet. Banken har ett av marknadens mest attraktiva erbjudande genom samarbete med ett flertal av de främsta förvaltarna i världen inom sina respektive områden. Totalt erbjuds ungefär 500 olika aktie- och räntefonder samt ett tjugotal olika hedgefonder. Inom Kapitalförvaltning finns tre verksamheter: rådgivning, värdepappershandel och diskretionär förvaltning. Efterfrågan på dessa tjänster har ökat kontinuerligt och banken har under året tillfört resurser för att utveckla detta område ytterligare. Inriktning på kundens behov Banken är till stora delar en försäljningsorganisation. Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster banken tillhandahåller ska fungera väl under lång tid framöver. Kundnöjdhet är för banken av allra största vikt. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar genomförs kundundersökningar regelbundet. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken är nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Utgångspunkt i försäljningsarbetet är därför alltid kundens behov. 6

8 7

9 Företagsmarknad Kunder Inom företagssegmentet har banken cirka kunder. Med utgångspunkt från var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse bedöms bankens marknadsandel på företagsmarknaden uppgå till cirka 40 procent inom verksamhetsområdet. Att förstå kundens affär Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att skapa mer affärer som alltid skall vara relaterade till kundens behov. Att förstå kundens affär är en avgörande komponent för att banken skall bli en affärspartner som kunden har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens affär innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget, samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen med de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel i de fall problem uppkommer. Främjande av nyföretagande Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt stödja olika organisationer inriktade på företagandet. Finansiering av nystartade företag är viktigt för bygdens bank som har finansierat två till tre nya företag i veckan under det gångna året. Banken har sedan många år tillbaka byggt upp en lokal kompetens kring Cash Management och Trade Finance. Nu har ytterligare ett steg tagits i utvecklingen genom bildandet av en egen grupp med många års erfarenhet av dessa områden. Entreprenörsanda präglar bygden Sjuhäradsbygden har haft en god utveckling under en lång period och har också klarat de senaste årens turbulens på ett bra sätt. En av flera orsaker till det är den entreprenörsanda som präglar bygden. Att människorna är fyllda av energi och tillförsikt finns många exempel på. Den textila näringen ligger i framkant, både vad gäller Textilhögskolan och företag i konfektionsbranschen. Under flera år har företag från Sjuhäradsbygden placerat sig väl i DI:s tävling om Sveriges Gaseller. Inte minst 2010 då årets Supergasell gick till textilföretaget Oxeon och årets Maratongasell gick till Gina Tricot. Företagsbetalda försäkringar Banken är verksam som försäkringsförmedlare av livoch pensionsförsäkringar åt ett stort antal försäkringsbolag. Verksamheten utvecklas postivt och banken har etablerat sig på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. Försäkringsspecialisterna i banken kan erbjuda kunderna ett omfattande utbud av försäkringslösningar från de största och mest välrenommerade försäkringsgivarna. Här finns stora möjligheter för banken att fortsätta att utvecklas som en viktig aktör och förmedlare av privat- och företagsbetald liv- och pensionsförsäkring. Fortsatt satsning inom utlandsaffären Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av handel. Handeln med andra länder är utbredd och en rad importörer med omfattande verksamhet inom till exempel textil, konfektion och design finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med allt ifrån utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar, är därmed en naturlig och mycket viktig gren inom företagsmarknaden. Banken har därför specialister placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna. 8

10 9

11 Telefonbank och internetbank Bankaffärer dygnet runt Utöver kontoren har kunden ytterligare kanaler att välja på i sina kontakter med banken, dels Telefonbanken med både självbetjäning och personlig service, dels Internetbanken och Mobilbanken. I alla kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög. Telefonbanken Personlig Service är öppen på vardagar mellan och samt lördagar och söndagar mellan och Telefonbanken Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt, precis som Internetbanken och Mobilbanken. Lokalt närvarande telefonbank Swedbank Sjuhärads telefonbank har sin placering i Borås. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel och utgör ett contactcenter. I många contactcenter får man tala med någon som sitter placerad på en helt annan plats i landet. Banken bedömer dock den lokala närvaron och kännedomen om den lokala marknaden som viktig för kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt. Växande tjänsteutbud Via Telefonbanken kan vi hantera det mesta som rör våra kunders ekonomi, precis som på vilket bankkontor som helst. Kunden får hjälp med bankärenden och kan även erbjudas rådgivning direkt via telefon. Hög telefontrafik Drygt kunder är anslutna till Telefonbanken Självbetjäning och antalet samtal uppgick under 2011 till knappt 2,4 miljoner. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade drygt också anslutit sig till Personlig Service där antalet samtal uppgick till drygt Antalet samtal till Kundtjänst uppgick till Mobilbanken Med mobiltjänster kan kunden sköta flera av sina bankaffärer via mobiltelefonen. Från senare delen av 2010 har banken kunnat erbjuda kunderna en egen applikation för iphone och androidtelefoner. Med hjälp av sin smartphone har kunden alltid nära till banken, var hon eller han än befinner sig. I takt med den tekniska utvecklingen i omvärlden utökas erbjudandet i tjänsten. Under året har cirka kunder anslutit sig till Mobilbanken. Det är en mycket snabb tillväxt jämfört med tidigare lansering av nya tjänster, t.ex. då Internetbanken lanserades i slutet av 90-talet. Det exemplifierar den snabba tekniska utvecklingen och kundernas teknikmognad. Det visar också på vikten av att ligga långt framme i den tekniska utvecklingen. Nära banken var du än är För banken är det ur profileringssynpunkt viktigt att vara synlig i ett modernt forum. De sociala medierna är en naturlig mötesplats för en allt större del av bankens kunder. Banken vill vara nära kunden, där kunden finns. Bankens hemsida är en attraktiv kanal för marknadsföring och kommunikation med kunderna. Det genom att alla nyheter, kampanjer, erbjudanden och produktinformation presenteras i detta forum. Antalet besökare ökar stadigt. Totalt under 2011 hade hemsidan drygt 4 miljoner besök fördelat på knappt besökare. Av dessa var närmare återkommande besökare. Sedan slutet av 2010 är banken även representerad med en egen sida på Facebook. Samarbete runt internetbank och mobilbank Internetbanken Banken har valt att inte ha en egen internetbank utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ). Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Cirka kunder har anslutit sig till tjänsten. 10

12 11

13 Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden Global konjunkturavmattning Finanskrisen som inleddes 2008 genom att förtroendet slutligen brast för den amerikanska bolånemarknaden och den stora finansiella uppfinningsrikedom expansionen lett till under en följd av år. Tillsammans med vidlyftig utlåning och lånefinansierad konsumtion medförde det en global recession under Många bedömare varnade för en ny depression jämförbar med den på 1930-talet. Regeringar och centralbanker införde dock successivt en mängd stödåtgärder för att tillföra likviditet till marknaden och rädda stora banker som vid betalningsinställelse hade kunnat leda till en total kollaps av ekonomin. Räntorna sänktes också kraftigt och flertalet ekonomier började sakta återhämta sig. Vid utgången av 2010 såg läget trots allt relativt ljust ut åtminstone i det korta perspektivet. Faran var dock långt ifrån över. Under våren och sommaren visade t.ex. amerikansk statistik på lägre tillväxt än förväntat. Återhämtningen i världsekonomin tappade successivt fart under Det var särskilt märkbart inom stora delar av euroområdet men även i tillväxtekonomierna avtog expansionstakten. I Europa förvärrades läget i takt med den mycket svaga statsfinansiella utvecklingen i framför allt de s.k. PIIGS-länderna, Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. I USA ökade den ekonomiska aktiviteten något under senare delen av hösten. Totalt sett torde världsekonomin växt med cirka 3,5 procent under 2011, vilket kan jämföras med en global tillväxt på drygt 5 procent under Det var framför allt industrin som påverkades av en svagare omvärldskonjunktur. Flera länders inköpschefsindex pendlade i slutet av året strax under 50-strecket, innebärande stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln uppvisade en påtagligt svagare utveckling under året. Den allt allvarligare statsfinansiella krisen i EMUländerna medförde ökad pessimism om konjunkturutvecklingen. Det skapade förnyad oro på de internationella finansmarknaderna med omfattande börsfall och kraftigt ökade kreditspreadar som följd. Missförtroendet mot den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna ledde till kraftigt stigande räntor och en räntenivå som på sikt inte framstår som hållbar för att klara landet ur krisen utan betalningsinställelse eller genom stora skuldnedskrivningar. De växande obalanserna och de otillräckliga ekonomiskpolitiska reformerna har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa de snabbt stigande statsskulderna. Farhågor finns för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster t.ex. i banksystemet. Svensk ekonomi Den svenska exportindustrin och därmed svensk ekonomi drabbades hårt av finanskrisen med kraftigt BNP-fall som resultat. I den efterföljande globala återhämtningen tillhörde Sverige en av snabbast växande ekonomierna i Europa. Under 2010 och till och med tredje kvartalet 2011 växte den % 8,0 6,0 % 3,5 3,0 Reporänta STIBOR 3 mån Statsobligation 5 år 4,0 2,5 2,0 0,0-2,0 2,0 1,5-4,0 1,0-6,0 0,5-8, Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling i Sverige Källa SCB. 0, Diagram 2: Ränteuteckling under Källa Riksbanken. 12

14 svenska ekonomin med närmare 5 procent i årstakt. Exporten steg med närmare 10 procent i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden bidrog också till att hushållens konsumtion steg, om än i relativt måttlig takt. I slutet av året kom dock allt fler tecken på att utvecklingen kommit in i en svagare fas. Det visade sig i minskad orderingång till exportindustrin samtidigt som hushållens konsumtion dämpades. Konsumtionsdämpningen förklaras bl.a. av det stigande ränteläget, oron på aktiemarknaden men också delvis på grund av ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Hushållens konsumtion hölls också tillbaka av den höga skuldsättningen och en ökad osäkerhet om husprisernas utveckling. Det medförde också att den under flera år, delvis osunda, låneexpansionen hos de svenska hushållen minskade i takt. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade av allt mer i spåren av det osäkra konjunkturläget och högre bolåneräntor. Under hösten steg antalet varsel samtidigt som färre företag planerade nyanställningar. Osäkrare konjunkturutsikter bidrog till minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderade att skjutas på framtiden. Även om BNP-tillväxten dämpades under fjolårets sista kvartal bedöms den svenska ekonomin ha växt med cirka 4 procent i genomsnitt under året. Räntemarknaden På den svenska räntemarknaden förändrades avkastningskurvan på ett dramatiskt sätt genom stigande korta räntor och fallande långa räntor. De korta räntorna, t.ex. på stibormarknaden, steg relativt kraftigt, vilket var en fortsättning på den utveckling marknaden uppvisat under hela Stiborräntorna påverkades dels av att Riksbankens viktigaste styrränta, REPO-räntan, som höjdes i snabb takt, dels av att marknadens riskaptit minskade. Det senare innebar stigande kreditspreadar, d.v.s. kreditrisken i t.ex. företag bedömdes öka relativt riskfria räntor, t.ex. mot REPO-räntan. Inte minst drabbade det bankernas upplåningskostnader. Det innebar att skillnaden mellan REPO-räntan och stiborräntorna ökade till mycket höga nivåer historiskt sett. De långa räntorna, och då primärt riskfria sådana, sjönk kraftigt under året och svenska statsräntor var rekordlåga mot slutet av året. Exempelvis sjönk räntan på en 5-årig statsobligation från 3,2 procent till 1,2 procent under året. Utvecklingen innebar att skillnaden mellan räntan på bostadsobligationer och statsobligationer uppgick till cirka 2 procentenheter. Det var, i stort sett, på samma nivå som under finanskrisens mest intensiva period hösten Det kan ställas i relation till perioden då ränteskillnaden var i det närmaste obefintlig. Den högre finansieringskostnaden för bankernas bolån i kombination med högre likviditets- och kapitalkrav på bankerna och dess bolåneinstitut ledde, föga förvånande, till kraftigt stigande räntor på bolån. Den svagare omvärldskonjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december från 2 procent till 1,75 procent. Aktie- och valutamarknaden Stockholmsbörsen föll under året med cirka 17 procent som en följd av den internationella oron på finansmarknaderna och de försämrade tillväxtutsikterna framför allt på viktiga exportmarknader inom EU-området. Trots att tillväxten dämpas för den svenska ekonomin är de offentliga finanserna alltjämt i mycket gott skick sett i en internationell jämförelse. Det har i hög grad bidragit till att den svenska kronan haft en stabil utveckling på den internationella marknaden, vilket inte brukar vara fallet under perioder av finansiell oro. % 2,5 SEK 12 SEK/EUR 2,0 11 SEK/USD 1, ,0 8 0,5 7 0, Diagram 3: Ränteskillnad mellan 5-årig stats- och bostadsobligation Källa Riksbanken Diagram 4: Valutakursutveckling Källa Riksbanken. 13

15 Resultat och lönsamhet Sammanfattning Det gångna året blev mer dramatiskt än vad de flesta väntade sig inför Skuldkrisen och den påföljande turbulensen på världens finansmarknader påverkade många av de europeiska bankerna och skapade betydande problem på många håll. Banken har ingen exponering mot eurokrisen, och har därför inte påverkats negativt annat än indirekt av oroliga marknader. Rörelseresultatet förbättrades med 41 procent och uppgick till 255 mkr jämfört med 181 mkr föregående år. Det stigande ränteläget bidrog i hög grad till förbättringen genom mycket stark utveckling av räntenettot. Provisionsnettot ökade marginellt trots att nedgången på aktiemarknaden medförde lägre värdepappersprovisioner. Rörelsekostnaderna ökade med 9 mkr eller 4 procent. Under året har renoveringsarbetet av flera av bankens kontor fortsatt, vilket förklarar huvuddelen av ökningen. Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 16,5 procent, jämfört med föregående års 13,3 procent. Räntabiliteten på anpassat eget kapital uppgick till 19,9 procent (15,5 procent). Utvecklingen av såväl resultatnivån som räntabiliteten måste betraktas som mycket tillfredsställande särskilt med hänsyn till oron på världens finansmarknader samt den svagare utvecklingen av världsekonomin under framför allt det andra halvåret. Året har annars präglats av en strävan efter att ytterligare förbättra bankens stabilitet genom en fortsatt aktiv riskhantering, en breddning av bankens bas för långsiktig finansiering samt skapa en stark grund inför kommande kapital- och likviditetskrav. Samtidigt som detta, lite mer offensiva arbete bedrivs, har det varit viktigt att bevara positionen som marknadsledande bank inom verksamhetsområdet. En uttalad målsättning under de senaste åren har varit att förbättra likviditeten och ytterligare stärka balansräkningen. Det har under året resulterat i att banken har fått Finansinspektionens godkännande som emittent på obligationsmarknaden genom ett s.k. MTN-program. Genom att detta möjliggjort långfristig upplåning har löptiden på bankens finansiering förlängts samtidigt som likviditeten ökat. Kapitaltäckningssituationen stärktes ytterligare genom en högre kapitalbas. Kapitaltäckningsgraden uppgick vid årets slut till 16,20 procent (15,44 procent). Styrelsen föreslår årsstämman att höja aktieutdelningen till 20 kr per aktie (15 kr). Det innebär en aktieutdelning på totalt 40 mkr, vilket motsvarar 21 procent av 2011 års resultat efter skatt. Intäkter Räntenettot steg kraftigt och uppgick till 320 mkr (248 mkr föregående år). Förbättringen av räntenettot var framför allt en följd av högre korta räntor under 2011 än vad som var fallet året innan. Räntemarknaden har i hög grad präglats av ökat fokus på kreditrisker. På obligationsmarknaderna har det blivit särskilt tydligt. Det har inneburit ökade ränteskillnader mellan starka och svaga låntagare. Exempelvis har räntorna på svenska statspapper fallit kraftigt samtidigt som räntorna stigit kraftigt på statspapper emitterade av länder som Grekland, Portugal och Italien. Den ökande ränteskillnaden har märkts särskilt på långa löptider med påföljd att likviditet över tid har blivit successivt dyrare medan kreditspreaden för kortfristig likviditet har varit fortsatt lågt prissatt. För bankens del har det t.ex. inneburit att räntan på kortfristig transaktionsinlåning inte följt med i den allmänna ränteuppgången, vilket däremot utlåningsräntorna gjort eftersom utlåningen till sin natur Sammandrag av resultaträkning Förändring Tkr i belopp i procent Räntenetto % Provisionsnetto % Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Övriga administrationskostnader % Avskrivningar % Övriga kostnader % Summa kostnader % Resultat före kreditförluster % Kreditförluster, netto % Rörelseresultat % 14

16 har en väsentligt längre löptid. Räntenettot har således påverkats positivt av stigande marginal på transaktionsinlåning. Vidare har högre marginal på nyutlåning samt bättre avkastning på bankens växande likviditet bidragit positivt. Slutligen har räntenettot gynnats av att skillnaden mellan stiborräntor och REPO-räntan under året varit hög. Det påverkade räntenettot positivt då banken har större tillgångar än skulder som påverkas av stibormarknaden. Förbättringen av räntenettot har å andra sidan begränsats av fallande marginaler på långfristig sparandeinlåning samt av att banken i högre grad valt att låna upp kapital via obligationsmarknaden för att uppnå en långsiktigt stabil finansiering. Den högre upplåningskostnaden som den långsiktiga finansieringen leder till är en nödvändig anpassning till kommande regelverk, de s.k. Basel III-reglerna. Provisionsnettot ökade marginellt och uppgick till 188 mkr (186 mkr). Provisionerna utvecklades väl inom flera områden främst som en följd av högre volymer. Inom betalningsförmedling var det framför allt utlandsbetalningar och valutaväxlingar som ökade kraftigt. Utlåningsprovisionerna ökade bl.a. på grund av högre volymer inom bolån, vilka förmedlas till Swedbank Hypotek. Bankens andel av bolånemarginalerna minskade något till följd av att ett nytt provisionsavtal med Swedbank började gälla från halvårsskiftet. Provisionerna avseende sakförsäkringar hade en fortsatt god tillväxt men utgör en marginell andel av de totala provisionsintäkterna. Provisionerna inom värdepappersrörelsen minskade dock relativt kraftigt som en följd av den svaga börsutvecklingen under andra halvåret. Det medförde lägre courtageintäkter samt lägre fondprovisioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner ökade med 1 mkr. I posten ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument. Orealiserade vinster eller förluster uppkommer då finansiella instrument, t.ex. obligationer, värderas till marknadsvärdet och det därvid uppstår en skillnad i förhållande till det upplupna anskaffningsvärdet. Övriga rörelseintäkter uppgick till närmare 6 mkr och bestod främst av fastighetsintäkter. Det var en ökning med 2 mkr, vilket bl.a. förklaras av att det under året ingick en realiserad vinst på drygt 1 mkr i samband med försäljning av bankens fastighet i Skene. Sammantaget ökade rörelseintäkterna med 77 mkr eller 18 procent till 515 mkr. Kostnader Personalkostnaderna uppgick till 134 mkr, vilket var en ökning med 3 mkr. Ökningen berodde till större delen på avtalsenliga löneökningar. Kostnaderna för personalens vinstandelar uppgick, i likhet med föregående år, till 14 mkr inklusive sociala kostnader. För andra året i rad avsattes maximalt belopp. Medelantalet anställda var i princip oförändrat. De direkta kostnaderna för utbildning uppgick till drygt 2 mkr. Övriga allmänna administrationskostnader uppgick till 102 mkr (97 mkr). Det var framför allt fastighets- och lokalkostnader samt IT-kostnader som ökade. Under flera år har ett omfattande arbete genomförts för att modernisera bankens lokaler, både för att effektivisera arbetssättet men också för att skapa en mer trivsam och tilltalande miljö för såväl medarbetare som för kunder. Kostnaderna för renoveringar och ombyggnationer uppgick till 9 mkr och stod för mer än hälften av fastighets- och lokalkostnaderna. De största posterna i övrigt var IT-kostnader, som uppgick till 45 mkr samt marknadsföring som uppgick till 7 mkr. Avskrivningarna uppgick till 4 mkr (4 mkr). Övriga rörelsekostnader ökade något och uppgick till drygt 2 mkr. Totalt sett ökade rörelsekostnaderna med 9 mkr eller 4 procent till 242 mkr. Mkr % Mkr % 400 Räntenetto, mkr Placeringsmarginal, % 4,0 200 Personalkostnader, mkr Andel av rörelsekostnader, % , , , Diagram 5: Utveckling av räntenetto samt placeringsmarginal , Diagram 6: Utveckling av personalkostnader

17 Kreditförluster Kreditförlusterna minskade till 17 mkr jämfört med 24 mkr under föregående år. Konstaterade förluster netto uppgick till 8 mkr (21 mkr) medan knappt 1 mkr inbetalts på tidigare års konstaterade förluster (21 mkr). I beloppet föregående år ingick en engångsersättning på 19 mkr som uppkom i samband med försäljning av tidigare avskrivna fordringar. Årets reserveringar för befarade förluster på individuellt värderade fordringar uppgick till 14 mkr (53 mkr). För gruppvis reservering uppgick årets kostnad till 5 mkr, vilket kan jämföras med en upplösning på 26 mkr under föregående år. Den gruppvisa reserveringen för individuellt värderade fordringar grundas främst på utfallet i den interna riskklassificeringsmetod banken använder. Gruppvis reservering för mindre blanco- och borgenslån uppgick till 1 mkr. Årets återvinning av tidigare gjorda reserveringar för individuellt värderade fordringar uppgick till 10 mkr (3 mkr). Kreditförlusternas fördelning och utveckling framgår närmare av tabell på sidan 24 respektive diagram 7. Kreditförlustnivån sjönk från 0,23 procent föregående år till 0,16 procent. Vid beräkning av kreditförlustnivån beaktas endast utlåning och garantier där banken är direkt part mot kund. Banken förmedlar därutöver också betydande belopp till Swedbank Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster som uppkommer. Den maximala kreditförlusten är dock begränsad till årets provision. Förlusterna har emellertid under en följd av år varit marginella. Inklusive den förmedlade utlåningen uppgick kreditförlustnivån till 0,09 procent (0,12 procent). Skatter Årets skattekostnad uppgick till 68 mkr jämfört med 48 mkr föregående år. Den effektiva skattesatsen uppgick till 26,5 procent (26,3 procent). Lönsamhet Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 16,5 procent (13,3 procent). Räntabiliteten på anpassat eget kapital (se definition), vilket är det mått banken använder som huvudsakligt finansiellt mål, uppgick till 19,9 procent (15,5 procent). Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, ökade och uppgick till 2,63 procent (2,13 procent). Trots den relativt stora förbättringen av placeringsmarginalen var det en historiskt sett relativt låg nivå. De senaste två åren har inneburit en osedvanligt låg nivå, vilket varit en följd av att det låga ränteläget pressat ner framför allt inlåningsmarginalerna. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 47 procent (53 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 50 procent (59 procent). För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen på sidan 35. Finansiell struktur Tillgångar De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång till mkr ( mkr), vilket var en ökning med 8 procent. Ökningen var främst hänförlig till ökad likviditet i form av tillgodohavande i kreditinstitut samt räntebärande värdepapper. God likviditet och en stark balansräkning har generellt sett blivit allt viktigare för banker, vilket inte minst tydliggörs genom nya regelverk i form av de s.k. Basel III-reglerna, som är på väg att införas. Dessa frågor har också varit i fokus i bankens arbete under de senaste åren och bl.a. resulterat i ett MTNprogram. En stor del av det offensiva arbetet har också varit inriktat på inlåningsaffären. Mkr % Mkr % Kreditförluster, mkr Kreditförlustnivå, % Kreditförlustnivå inkl hypotek, % 0,8 0, Rörelseresultat, mkr Räntabilitet, % , , , Diagram 7: Utveckling av kreditförluster samt kreditförlustnivå Diagram 8: Utveckling av rörelseresultat och räntabilitet

18 Utlåning Utlåningen till kreditinstitut uppgick till mkr (1 125 mkr) varav 114 mkr (134 mkr) avsåg utländsk valuta. Posten bestod i sin helhet av tillgodohavande på konton i Swedbank. Utlåning till allmänheten var i det närmaste oförändrad och uppgick till mkr ( mkr). Under en lång följd av år har hushållssektorns kreditefterfrågan varit mycket hög. Det har dock varit tydligt att den dämpats under året på grund av det stigande ränteläget, införande av bolånetak under 2010 samt stagnerande eller fallande priser på bostäder. Även utlåningen till företagssektorn var i princip oförändrad. Räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick till 778 mkr (472 mkr). Innehaven utgörs i sin helhet av omsättningstillgångar och värdering sker till verkligt värde. Av portföljen var 406 mkr (388 mkr) placerade i bostadsobligationer. Placeringarna i övrigt var gjorda i företagscertifikat mot välkända motparter med låg risknivå. Banken har valt att ha en kort räntebindningstid. Den vägda durationen uppgick vid årsskiftet till cirka fyra månader. Övriga tillgångar Aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 0,1 mkr (0,1 mkr) och bestod av det helägda dotterbolaget Ekkronan Förvaltnings AB. Materiella tillgångar uppgick till 70 mkr (67 mkr). De förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om investeringar. Övriga tillgångar ökade till 23 mkr (3 mkr). Posten består framför allt av derivatinstrument i form av valutaterminer. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter uppgick till 70 mkr (85 mkr). Posten består till övervägande del av provisionsersättningar från Swedbank samt upplupna räntor på utlåning. Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut uppgick till 123 mkr jämfört med 167 mkr föregående år. Upplåningen i svenska kronor exklusive clearingskulder minskade med 35 mkr till 105 mkr. Upplåningen bestod till helt övervägande del av långfristig upplåning, som används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten. Upplåning i utländsk valuta minskade med 10 mkr till 17 mkr. Upplåningen används för att täcka såväl valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten i utländsk valuta. Clearingskulder uppgick till 1 mkr (0,2 mkr). In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten ökade med 307 mkr till mkr. Den starka utvecklingen under de senaste åren fortsatte därmed. Inlåningen från hushållen ökade med 625 mkr eller med 8 procent och det skedde i sin helhet på sparkonton, och således ett långsiktigt inriktat sparande. Inlåningen från hushållen stod för 76 procent av den totala inlåningen. Inom företagssektorn minskade inlåningen med 271 mkr eller med 9 procent. Inlåningen från företagssektorn vid utgången av 2010 bestod till relativt stor del av mer kortfristiga tillgodohavanden varför minskningen inte var förvånande. Inlåningen från den offentliga sektorn minskade med 47 mkr. Emitterade värdepapper Inom ramen för det nya MTN-programmet (Medium Term Note) har banken under året emitterat 550 mkr. Emissionerna har skett genom två lån med vardera tre års löptid. Programmet beskrivs närmare under avsnittet Väsentliga händelser. % K/I-tal efter kreditförluster, % K/I-tal före kreditförluster, % Hushåll 23% Personliga företagare 7% Företag 70% Diagram 9: Utveckling av K/I-tal Diagram 10: Fördelning av kreditförluster på sektor. 17

19 Övriga skulder Övriga skulder uppgick till 98 mkr (56 mkr). I övriga skulder ingår negativa värden på derivatinstrument i form av ränteswappar och valutaterminer, aktuell skatteskuld samt innehållen preliminärskatt på inlåningsräntor. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgick till 47 mkr (37 mkr). Ökningen berodde främst på högre upplupna räntor. Avsättningar uppgick till 6 mkr (5 mkr). Beloppet inrymmer avsättningar för pensioner och garantiåtaganden samt uppskjuten skatt. Efterställda skulder Efterställda skulder uppgick till 200 mkr (200 mkr) och består av ett tidsbundet förlagslån som löper till december Eget kapital Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till mkr jämfört med mkr föregående år. Det egna kapitalet ökade genom årets resultat med 188 mkr. För föregående år delades 30 mkr ut till aktieägarna. Banken tillämpar kassaflödessäkring av derivat. Det innebär att ränteswappar upptas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas direkt mot fond för verkligt värde inom eget kapital. Under 2011 var fonden för verkligt värde i stort sett oförändrad. Under 2010 var motsvarande ökning 14 mkr. Banken har en mycket hög korrelation i säkringsredovisningen, vilket innebär att värdeförändringen på derivat helt motsvaras av en omvänd värdeförändring på, i detta fall, utlåning till allmänheten. Värdeförändringen på utlåningen framgår dock inte av balansräkningen. Åtaganden utanför balansräkningen Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften, dels finansiella åtaganden i form av derivatinstrument. De senare utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till 453 mkr (477 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt. Dessa produkter förmedlas till Swedbank AB samt Swedbank Finans och banken garanterar kundens åtagande. Åtaganden Åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften uppgick till mkr (2 122 mkr). Derivatinstrument Derivatinstrument uppgick nominellt till mkr (1 728 mkr). Av det totala åtagandet utgör ränteswappar nominellt 221 mkr (549 mkr) och valutaterminer mkr (1 178 mkr). Utestående ränteswappar avsåg i sin helhet att täcka ränterisken avseende utlåning till fast ränta. Utestående valutaterminer bestod av terminsaffärer som i affärsverksamheten görs mot kund. För att täcka valutarisken i dessa gör banken via automatik omvända terminsaffärer mot Swedbank AB. Inom respektive valuta har banken således skyldighet att sälja såväl som att köpa valuta till en, i båda fallen, förutbestämd valutakurs. Sammandrag av balansräkning Förändring Tkr i belopp i procent Utlåning till allmänheten % Utlåning till kreditinstitut % Räntebärande värdepapper % Övriga tillgångar % Summa tillgångar % Inlåning från allmänheten % Emitterade värdepapper Skulder till kreditinstitut % Övriga skulder % Eget kapital % Summa skulder och eget kapital % Summa skulder och eget kapital % 18

20 Affärsvolym Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hypotek och Swedbank Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av bankens balansräkning. Den totala affärsvolymen uppgick till mkr jämfört med mkr föregående år. Affärsvolymens utveckling och fördelning framgår av diagram 12 och 13. Utlåningsprodukter Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade med 3 procent till mkr ( mkr). Tillväxten för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick till 5 procent medan utlåning i balansräkningen var oförändrad. De förmedlade volymerna stod för 50 procent av den sammanlagda utlåningsvolymen. Sparandeprodukter Affärsvolymen avseende sparandeprodukter minskade med 3 procent till mkr. Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder minskade med 9 procent till Förmedlingen av försäkringar till Swedbank Försäkring minskade med 11 procent till mkr. Banken förmedlar även försäkringar till en rad andra försäkringsbolag. Kapitaltäckning Regelverk Av kapitaltäckningsreglerna framgår bl.a. hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som krävs i ett kreditinstitut i förhållande till de risker institutet har. Från och med den 1 februari 2007 tillämpas de s.k. Basel II-reglerna vid beräkning och upprättande av ett kreditinstituts kapitaltäckning. Enligt Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kvoten mellan kapitalbasen och de sammanlagda kapitalkraven benämns kapitaltäckningskvot. Kraven innebär att kapitaltäckningskvoten ska vara lägst 1,0. Mätt som kapitaltäckningsgrad motsvarar det 8 procent. Regelverket är indelat i tre s.k. pelare. Pelare I Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet, den tekniska beräkningen av ett instituts risker. Målet med regelverket är att kapitalkravet på ett rättvisande sätt ska spegla det faktiska risktagandet i de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet i högre grad kopplas till bankens egna system för riskmätning. När det gäller beräkningen av kreditrisker har banken valt en avancerad metod, IRK-metoden. I samarbete med Swedbank AB har ett internt riskklassificeringssystem (IRK) för kreditrisker utvecklats. Systemet mäter, med utgångspunkt från samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang ska fallera samt storleken på den förlust banken i sådant fall skulle drabbas av. Riskklassificeringssystemet använder flera modeller som mäter risken för olika kategorier. hushållsexponeringar företagsexponeringar kreditinstitut stat och kommun. Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan rangordnas exponeringarna från dem med högst risk Mdr Inlåning, mdr U/I-kvot, % % Mdr Affärsvolym, mdr Rörelseresultat /volym, % % 1,0 0, , , , Diagram 11: Utveckling av inlåning från allmänheten samt relationen mellan utlåning och inlåning , Diagram 12: Utveckling av affärsvolym samt rörelseresultat i relation till volym