Årsredovisning 2010 Swedbank Sjuhärad AB

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Swedbank Sjuhärad AB

2 Innehåll Sid 2 Verkställande direktörens kommentarer Fortsatt vinst och en stark balansräkning 4 Detta är Swedbank Sjuhärad 4 Vision, Affärsidé, Mål och Kärnvärden 5 Verksamhetsområde och kontor 6 Privatmarknad 8 Företagsmarknad 10 Telefonbank och internetbank 12 Förvaltningsberättelse 12 Omvärldsförhållanden 14 Resultat och lönsamhet 16 Finansiell struktur 18 Åtaganden utanför balansräkningen 18 Affärsvolym 19 Kapitaltäckning 20 Nya regelverk 20 Riskhantering 23 Problemkrediter 23 Övriga väsentliga händelser 24 Investeringar 24 Miljö 25 Personal 25 Vinstandelssystem 26 Dotterbolag 26 Styrelsens förslag till vinstdisposition 27 Utsikter Definitioner och använda begrepp 30 Fem år i sammandrag 31 Nyckeltal 32 Finansiella rapporter 70 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen 71 Revisionsberättelse 72 Styrelse 74 Ledningsgrupp 76 Bolagsstyrning Organisationsnummer Styrelsens säte är i Borås Årsstämman äger rum onsdagen den 30 mars klockan på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås Årsredovisningen finns även att hämta på 1

3 Verkställande direktörens kommentarer När jag ser tillbaka på år 2010 är det några saker som framstår med särskild tydlighet. Jag ser fortsatt god lönsamhet, ett långsiktigt arbete troget våra kärnvärden och en medvetenhet om vad som händer i omvärlden, både lokalt och globalt. Men det jag framför allt ser när jag tittar tillbaka på året som gått är den glädje, stolthet och ödmjukhet jag känner inför alla medarbetare i Swedbank Sjuhärad. Tillsammans har vi bistått våra kunder och gjort Swedbank Sjuhärad till Sveriges mest lönsamma bank inom Sparbankernas Riksförbund. Vi har vidareutvecklat försäkringserbjudandet och kommit upp i sålda sakförsäkringar. Dessutom visar medarbetarundersökningen att vi trivs tillsammans. Det gör mig otroligt glad och stolt och full av energi att arbeta vidare in i Fortsatt vinst och en stark balansräkning Swedbank Sjuhärad fortsätter att leverera stabilt goda resultat. Vi slår 2009 års resultat och är lönsammast av alla banker inom Sparbankernas Riksförbund. Den viktigaste jämförelsen för oss är med våra konkurrenter och där överstiger vår räntabilitet på eget kapital, för sjunde året i rad, snittet för de svenska börsnoterade bankerna. Som vd går det inte att känna sig annat än stolt när vi kan visa upp sådana siffror. Under de senaste åren har vi fokuserat på riskhantering och stabilitet. Detta arbete har vidareutvecklats under En av de mer konkreta konsekvenserna av att proaktivt arbeta med riskfunktionerna är att vi redan nu har anpassat oss till de kommande Basel III-reglerna. Detta regelverk har ställt oss inför en del nya begrepp, exempelvis kärnprimärkapitalrelation (tro det eller ej, men det heter faktiskt så!) som är ett mått på relationen mellan eget kapital och utlånat kapital, och innebär en bra mätning på bankens styrka. Jag kan med glädje konstatera att vi lyckats kombinera en stabil balansräkning med goda vinster. Under hösten har det diskuterats en hel del om bostadsräntor. Anders Borg och Stefan Ingves tillhör dem som har gått ut och varnat för höga belåningsgrader och uttalat sig om bolånetak och amorteringskrav. När vi på Swedbank Sjuhärad granskar de regler som presenteras kan vi konstatera att de inte innebär någon förändring för vårt sätt att arbeta. Vi har redan länge tillämpat en noggrann riskbedömning i vår verksamhet. Som kund och medarbetare i Swedbank Sjuhärad kan man därför känna sig trygg i att vi står väl rustade också i tuffa tider. Vad vi däremot har arbetat med som en konsekvens av omvärldens finansiella utveckling är en gedigen genomgång av våra exponeringar gentemot andra parter. I de fall vi har sett behov av att reglera vissa poster så har så också skett. Detta innebär att våra kunder kan känna sig trygga med att vi har god kontroll på våra finanser. Närhet, Engagemang och Värdeskapande Vi på Swedbank Sjuhärad arbetar med tre kärnvärden som på olika sätt genomsyrar vår verksamhet Närhet, Engagemang och Värdeskapande. Med begreppet närhet menar vi både geografisk närhet till Borås och Sjuhäradsbygden, men också närhet till varandra och våra kunder. Under 2010 har detta exempelvis kommit fram i den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten och som visade mycket höga resultat och nöjda medarbetare. I och med att vår majoritetsägare är Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har vi också nära till beslut. Det är faktiskt rätt unikt att ha en lokalt förankrad ägare så pass nära till hands. Vårt engagemang visar sig exempelvis genom att vår utdelning till Sparbanksstiftelsen Sjuhärad på olika sätt går tillbaka till bygden. Hur 2010 års resurser kommer att fördelas får vi veta i maj Förra årets medel gick bland annat till professurer och doktorandplatser vid Borås Högskola, idrott, näringsliv och kultur. Att vara en engagerad aktör i lokalsamhället ser vi som en viktig beståndsdel i vår affärsmodell. Att skapa värde är i sig någonting naturligt för en bank. Vårt existensberättigande kretsar bland annat kring att vi får våra kunders pengar att växa. Vi ser vinst som något positivt eftersom det innebär att vi gjort ett bra jobb och att vi kan ge tillbaka mer till vår omvärld. Men vi på Swedbank Sjuhärad vill också skapa värde i en vidare bemärkelse. Genom att arbeta nära våra kunder och visa engagemang för deras verklighet hoppas vi kunna bidra med värdefulla synpunkter och kunskap. Många av våra kunder gör affärer över landets gränser vilket bland annat har lett till att vi fortsätter utveckla vår utlandsavdelning. Vi är en bank som ständigt arbetar för att hålla oss uppdaterade i globala frågeställningar och trender. Genom att koppla de stora perspektiven till vår dagliga verksamhet kan vi skapa värde också i det nära lokalsamhället. 2

4 Personalen är bankens kärna Under 2010 har vi fortsatt arbetet med en generationsväxling i banken. För tredje året i rad sjunker genomsnittsåldern och vi arbetar enligt en tydlig rekryteringsmodell. Som medarbetare i en bank arbetar man nära människor och behöver vara lyhörd för andras behov och förutsättningar. Därför letar vi efter personer med både formell och social kompetens. Vi är också väldigt tacksamma att ha Borås Högskola så nära. Tack vare sommarvikarier och studenter som arbetar extra under terminerna får vi kontinuerligt utbyte med en ny generation medarbetare med ett intresse för vår verksamhet. Min roll som vd och ledare tycker jag är tudelad. Dels handlar det om att bidra med en kultur och anda som skapar förutsättningar för personalen att kunna utföra ett bra jobb som skapar värde för våra kunder. Dels handlar det om att fatta beslut i frågor av betydelse för bankens verksamhet, i stort som smått. Konsekvenserna av dessa beslut kan ofta synas först långt senare, inom bankvärlden talar man ofta i termer av sjuårscykler. För att arbeta i bank krävs uthållighet och långsiktighet. Också detta innebär en trygghet för oss att kunna fortsätta utveckla vår affär och vårt erbjudande i lugn och ro. Vi fortsätter vandra vidare på den inslagna vägen. Som många av er säkert vet har jag ett brinnande fotbollsintresse. Skulle jag försöka mig på att dra en parallell mellan bankens verksamhet och idrottens värld skulle jag vilja likna Swedbank Sjuhärad vid Tysklands landslag. Snarare än att bjuda på imponerande dribblingar och läckra soloframträdanden, som Brasilien eller Portugal, så står Swedbank Sjuhärad för en samordnad laginsats där gediget arbete, uthållighet och kvalitetsmedvetenhet leder till resultat. Det är en modell som vi tror på. Bosse Johansson Verkställande direktör Med trygga steg in i framtiden Avslutningsvis vill jag säga några ord om vår utveckling framöver. Vi samtalar alltmer med våra regionala kollegor bland de andra sparbankerna i olika strategiskt viktiga frågor. Detta visar sig exempelvis i vårt samarbete inom Sparbankernas Riksförbund, vilket är de fristående Sparbankernas samarbetsorgan. Vi ser positivt på detta utbyte och tror att det innebär en ytterligare trygghet för vår verksamhet. Swedbank Sjuhärad AB har också skrivit under ett nytt samarbetsavtal med Swedbank AB (publ). Avtalet träder i kraft under sommaren 2011 och löper sex år framåt i tiden. 3

5 Detta är Swedbank Sjuhärad Swedbank Sjuhärad är en fristående bank och har så varit sedan banken grundades år De första 164 åren verkade banken som sparbank. År 1995 ombildades sparbanken till aktiebolag. Huvudägare är Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som lämnar bidrag inom en rad områden i syfte att stödja bygdens utveckling. En god ekonomisk utveckling i banken kommer därmed bygden och dess invånare till godo. Vision Mina Möjligheters Bank i Sjuhärad. Affärsidé Kundens möjligheter förverkligas genom aktivt handlande grundat på kunskap. Vi träffar, lyssnar på och bryr oss om våra kunder. Vi är bygdens egen bank med korta beslutsvägar. Mål Bankens huvudsakliga finansiella mål är att räntabiliteten på anpassat eget kapital* skall överstiga snittet för de svenska börsnoterade bankerna. Kärnvärden Närhet Engagemang Värdeskapande. % Börsnoterade banker Swedbank Sjuhärad % Räntabilitet i Swedbank Sjuhärad i förhållande till snittet för de svenska börsnoterade bankerna. *Se Definitioner och använda begrepp. 4

6 Verksamhetsområde och kontor Borås Dalsjöfors Storgatan 24 Allégatan 55 Fristad Stora vägen 25 Privatkontor Kinna Boråsvägen 33 Företagskontor Sandared Alingsåsvägen 1 Norrby Östgötagatan 23 Skene Gästgivaregatan 2 Trandared Östergårdsplan 7 Svenljunga Stationsgatan 1 Bollebygd Göteborgsvägen 15 Sätila Hyssnavägen 1 Kartena AB 5

7 Privatmarknad Våra kunder Vid verksamhetsårets utgång hade banken cirka privatkunder. Av dessa beräknas cirka ha banken som sin huvudsakliga bankförbindelse. Bankens marknadsandel uppgick därmed till cirka 50 procent. Kundanpassat och strukturerat arbetssätt Den personliga kontakten är en väsentlig faktor för både kunden och banken. Därför är kontoren den viktigaste kontaktytan banken erbjuder kunderna. Kontoren är inriktade på rådgivning inom områden som spara, placera, betala, låna, försäkring och juridik. Administrativa uppgifter hanteras på de interna avdelningarna. Maximal fokus kan därmed ägnas åt kunderna och deras ärenden. Kraven skärps hela tiden på högre kompetens hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. För att möta olika kunders behov på ett bättre sätt infördes redan för mer än tio år sedan en segmentering av kundbasen. Det innebar att medarbetarnas yrkesroller behövde anpassas, tydliggöras och specialiseras. Genom den ökade specialiseringen har kvaliteten på utbildningar för olika yrkesroller förbättrats och fördjupats. Under 2010 påbörjades ett utbildningsprogram för att Swedseclicensiera samtliga privatrådgivare. Detta arbete kommer att vara klart under första halvåret av Runt privatkunder har idag valt att ha en personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett väl utvecklat systemstöd som tar fram råd för kundens placering med utgångspunkt från kundens behov, riskbenägenhet och aktivitet. Råden speglar bankens syn på världens olika marknader och de produkter som finns att tillgå. Inriktning på kundens behov Banken är till stora delar en försäljningsorganisation. Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster banken tillhandahåller ska levereras under lång tid framöver. Kundnöjdhet är för banken av allra största vikt. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar genomförs kundundersökningar regelbundet. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken är därför nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Utgångspunkt i försäljningsarbetet är därför alltid kundens behov. Fortsatt försäljningssuccé för sakförsäkringar Inom försäkringsområdet breddades utbudet redan under 2008 genom att banken började marknadsföra och sälja sakförsäkringar till privatpersoner. Att en sådan mängd tjänster nu kan erbjudas under samma tak gör banken till en fullservicepartner inom det finansiella området. Kombinationen av bank- och försäkringsprodukter har också fallit sig naturlig t.ex. i samband med borådgivning kring husköp. Det har också visat sig genom att försäljningen haft en fantastisk utveckling. Under 2010 såldes sakförsäkringar, vilket gjorde Swedbank Sjuhärad till den bank inom sparbanksfamiljen som lyckades bäst för andra året i rad. Nyckelkundsprojekt En nyhet är att banken nu erbjuder Nyckelkundskoncept till privatkunderna. Att bli Nyckelkund innebär att kunden får tillgång till flera bra tjänster med rabatter. Dessa kunder blir även årligen inbjudna till en ekonomisk rådgivning. Kapitalförvaltning/Private banking Verksamhetens tre huvudsakliga grenar är Kapitalförvaltning, Aktiehandel samt Ränte- och valutahandel. Inom Kapitalförvaltning erbjuder banken flera diskretionära tjänster som lockat många nya kunder under senare år. Den ena är inriktad på värdebevarande förvaltning och passar såväl företag som privatpersoner som vill ha ett skydd mot långsiktiga börsnedgångar. En annan tjänst är inriktad mot förvaltning av globala aktier med ett långsiktigt resultat i toppklass bland förvaltare på den svenska marknaden. Swedbank Sjuhärad kan som enda bank erbjuda en fullskalig aktietjänst med utgångspunkt från Borås. Mäklarnas huvudsakliga roll är att bistå bankens kunder med beslutsunderlag och konkreta köp och säljtips. Förslagen grundar sig på fundamental analys men kan också utgå från tekniska signaler för att identifiera olika bolags aktietrender. Ränte- och valutahandeln hjälper främst företag att optimera sina utlandsflöden. Detta sker genom att köpa och sälja utländsk valuta avista eller via terminskontrakt. Det finns också möjlighet att med hjälp av optionskontrakt få ett skydd mot oönskade valutarörelser. 6

8 7

9 Företagsmarknad Kunder Inom företagssegmentet har banken cirka kunder. Med utgångspunkt från var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse bedöms bankens marknadsandel på företagsmarknaden uppgå till cirka 40 procent inom verksamhetsområdet. Att förstå kundens affär Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att skapa mer affärer som alltid skall vara relaterade till kundens behov. Att förstå kundens affär är en avgörande komponent för att banken skall bli en affärspartner som kunden har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens affär innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget, samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen med de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel i de fall problem uppkommer. Främjande av nyföretagande Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt stödja olika organisationer inriktade på företagandet. Finansiering av nystartade företag är viktigt för bygdens bank som har finansierat mer än tre nya företag i veckan under det gångna året. Utlandsaffären Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av handel. Handeln med andra länder är utbredd och en rad importörer med omfattande verksamhet inom till exempel textil, konfektion och design finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med allt ifrån utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar, är därmed en naturlig och mycket viktig gren inom företagsmarknaden. Banken har därför specialister placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna. Banken har sedan många år tillbaka byggt upp en lokal kompetens kring Cash Management och Trade Finance. Nu har ytterligare ett steg tagits i utvecklingen genom bildandet av en egen grupp med många års erfarenhet av dessa områden. Sjuhäradsbygden går stärkt ur krisen Finanskrisen som startade under 2008 påverkade oss alla. Framförallt för internationellt verksamma banker blev det två dramatiska och turbulenta år. När nu 2010 lagts till handlingarna kan det konstateras att det blev ett bättre år än väntat. Åtminstone för Sveriges del har läget stabiliserats och inte minst har de svenska bankerna kommit ur finanskrisen på ett bra sätt. Sjuhäradsbygden har gått stärkt genom den turbulenta tiden, mycket beroende på den starka entreprenörsanda som finns här. Att människorna och företagen i Sjuhäradsbygden är fyllda av energi och tillförsikt finns det många exempel på. Borås är på väg att bli en kulturstad av rang. Den textila näringen ligger i framkant, både vad gäller Textilhögskolan och företag i konfektionsbranschen. Inte mindre än två företag från Sjuhäradsbygden fick motta priser som Sveriges Gaseller Årets Supergasell gick till textilföretaget Oxeon och årets Maratongasell gick till Gina Tricot. Gina Tricot som för övrigt har varit Gasellföretag åtta gånger sedan företaget startades. Företagsbetalda försäkringar Banken bedriver sedan flera år verksamhet inom området företagsbetalda försäkringar, till exempel i form av tjänstepensionsförsäkringar. Verksamheten utvecklas positivt och banken har etablerat sig på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. År 2010 blev ett rekordår för försäkringssidan och verksamheten har förstärkts med fler medarbetare. Kundernas förtroende för bankens objektivitet och kompetens när det gäller t.ex. kapitalförvaltningen i försäkringen är stor och många ser en fördel i att samla sin affär hos banken. Banken är verksam som försäkringsförmedlare av liv- och pensionsförsäkring åt ett stort antal försäkringsbolag. Försäkringsspecialisterna i banken kan erbjuda kunderna ett omfattande utbud av försäkringslösningar från de största och mest välrenommerade försäkringsgivarna. Här finns stora möjligheter för banken att fortsätta att utvecklas som en viktig aktör och förmedlare av privat- och företagsbetald liv- och pensionsförsäkring. 8

10 9

11 Telefonbank och internetbank Bankaffärer dygnet runt Utöver kontoren har kunden ytterligare två kanaler att välja på i sina kontakter med banken, dels Telefonbanken med både självbetjäning och personlig service, dels Internetbanken. I båda kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög. Telefonbanken Personlig Service är öppen på vardagar mellan och samt lördagar och söndagar mellan och Telefonbanken Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt, precis som Internetbanken. Lokalt närvarande telefonbank Swedbank Sjuhärads telefonbank har sin placering i Borås. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel och utgör ett contactcenter. I många contactcenter får man tala med någon som sitter placerad på en helt annan plats i landet. Banken bedömer dock den lokala närvaron och kännedomen om den lokala marknaden som viktig för kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt. Växande tjänsteutbud Tjänsterna som tillhandahålls via Telefonbanken blir allt fler och mer utvecklade. Idag hanterar Personlig Service de allra flesta bankärenden. Hög telefontrafik Drygt kunder är anslutna till Telefonbanken Självbetjäning och antalet samtal uppgick under 2010 till knappt 2,7 miljoner. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade drygt också anslutit sig till Personlig Service där antalet samtal uppgick till drygt Antalet samtal till Kundtjänst uppgick till Fortsatta framgångar för bankens hemsida Under många år har bankens externa hemsida främst varit en passage för kunder på väg att logga in sig i Internetbanken. Många kunder gick dessutom via Swedbank AB:s hemsida. Under hösten 2008 inleddes en satsning på bankens hemsida med syfte att göra den till en attraktiv kanal för marknadsföring och kommunikation med kunderna. Det genom att alla nyheter, kampanjer, erbjudanden och produktinformation presenteras i detta forum. Antalet besökare har därefter ökat stadigt. Totalt under 2010 hade hemsidan drygt 3,8 miljoner besök fördelat på knappt besökare. Av dessa var närmare återkommande besökare. Under 2010 lanserades ett nytt verktyg för hantering av hemsidan. Det, tillsammans med målet att Internetbanken än mer kommer att integreras med hemsidan, gör att kommer att bli en allt viktigare kanal för bankens kommunikation med kunderna. Sedan början av september är även banken representerad med en egen sida på Facebook. Under senare delen av året har banken även kunnat erbjuda en egen applikation för iphone och androidtelefoner. För banken är det ur profileringssynpunkt viktigt att vara synlig i ett modernt forum. De sociala medierna är en naturlig mötesplats för en allt större del av bankens kunder. Banken vill vara nära kunden, där kunden finns. Samarbete runt internetbank Banken har valt att inte ha en egen internetbank utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ). Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Cirka kunder har anslutit sig till tjänsten. 10

12 11

13 Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden Global återhämtning efter finanskrisen Den globala ekonomin återhämtade sig snabbare än väntat efter finanskrisen. Tillväxten i världsekonomin beräknas ha uppgått till cirka 4,5 procent. I de flesta länder har en mycket expansiv penningpolitik varit en starkt bidragande orsak till återhämtningen. Låga nominella räntor och, t.ex. i USA, omfattande kvantitativa lättnader för att hålla en hög likviditet i ekonomin har utgjort stimulerande faktorer. Dessutom har finanspolitiken varit expansiv i flertalet industriländer, vilket samtidigt har försämrat redan tidigare svaga offentliga finanser. Inom industrin har lageruppbyggnad utgjort ett betydande bidrag för tillväxten. Konjunkturuppgången har således delvis påverkats positivt av flera tillfälliga effekter. Den högre tillväxten vilar därmed på en bräcklig grund och risken för bakslag bör inte underskattas. Den expansiva penningpolitiken har också medverkat till att driva upp råvarupriserna. Samtidigt har råvaruutbudet inom livsmedelsektorn begränsats av ogynnsamma väderförhållanden och otillräcklig produktionskapacitet. Den ekonomiska utvecklingen uppvisade stora regionala skillnader. Den starkaste expansionen skedde i tillväxtekonomierna med Kina, Indien och Brasilien i spetsen. De drevs av en kraftig strukturell förnyelse, växande köpkraft samt en lägre skuldsättning än i de flesta västerländska ekonomier. Den höga tillväxten har dock medfört en ökad risk för överhettning och prisbubblor på fastigheter. Kina har t.ex. genom räntehöjningar försökt dämpa tillväxten och spekulationsvågen på fastighetsmarknaden. I Europa har de nordiska länderna och Tyskland uppvisat en återhämtning som varit väsentligt högre än genomsnittet för EU. I länder med hög privat skuldsättning och mycket svaga offentliga finanser, såsom Irland, Grekland och Portugal har tillväxten varit svag. De nödvändiga och omfattande utgiftsnedskärningar som implementeras under 2011 i syfte att minska underskotten i de offentliga finanserna, hotar att begränsa tillväxten under lång tid. Ränteskillnaderna har ökat mellan länder när kreditvärdigheten har sänkts och farhågorna för betalningsinställelse har ökat. Det allvarliga statsfinansiella läget har bidragit till att både Grekland och Irland har fått internationellt stöd från IMF och EU, för att undvika en betalningsinställelse. Eftersom det finns flera större ekonomier med stora budgetunderskott kvarstår det alltjämt en osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen med risk för förnyad oro på de internationella finansmarknaderna. På valutamarknaden pressades euron av de statsfinansiella obalanserna och risken för ytterligare spridning av krisen. Stark svensk ekonomi Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och var bland de snabbast växande ekonomierna i Europa. BNP-tillväxten bedöms ha uppgått till drygt 5 procent. Det innebar att en stor del av produktionsfallet under 2009 redan har återhämtats. Industrin svarade för den största förbättringen och gynnades av en ökande global efterfrågan på insats- och investeringsvaror. Den högre aktivitetsnivån i näringslivet har följts av ett ökat nyanställningsbehov både inom den privata tjänstesektorn och inom industrin, vilket har pressat ned den öppna arbetslösheten. Nedgången i arbetslösheten begränsades dock av ett ökat arbetskraftsutbud, vilket delvis var en följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget. Arbetskraftsutbudet påverkades också av reger- % 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 MDR Skulder Nettoförmögenhet Disponibel inkomst -2,00-4,00-6, , Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år, Sverige Diagram 2: Hushållens skulder, finansiella nettoförmögenhet exklusive kollektiva försäkringar samt disponibla inkomster (Källa: SCB). 12

14 ingens ekonomiska politik för att stimulera till ett högre arbetskraftsdeltagande. Ljusare arbetsmarknadsutsikter, låga räntor och ett minskat sparande bidrog till att hushållens konsumtion växte med drygt 3,5 procent. Den ökade konsumtionen var i hög grad inriktad på varaktiga konsumtionsvaror, såsom bilar. Konsumtionsökningen skedde samtidigt som hushållens skuldsättningsgrad fortsatte att växa i snabb takt. Det var framför allt hushållens bostadslån som ökade kraftigt och farhågorna om en begynnande prisbubbla på bostadsmarknaden tilltog. Både Riksbanken och Finansinspektionen agerade under året för att förhindra en bostadsbubbla. Riksbanken agerade genom att successivt höja styrräntan medan Finansinspektionen införde begränsningar i möjligheterna att pantsätta fastigheter genom ett s.k. bolånetak. De svenska statsfinanserna stärktes under året och tillhörde de starkaste i Europa. Bidragande orsaker till den utvecklingen var det förbättrade arbetsmarknadsläget och att färre personer uppbar sjuk- och aktivitetsersättning. Statsskulden, som beräknas ha sjunkit till strax under 40 procent av BNP, bedöms sjunka ytterligare de närmaste två åren. Det innebär således att det finns utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder om den globala konjunkturen skulle bli sämre än förväntat. Det står i skarp kontrast till de budgetnedskärningar som flertalet EMU-länder tvingas genomföra under Inflationen ökade under året till 2,3 procent. Av den totala uppgången stod ökade boendekostnader för den största delen, vilket i sin tur berodde på höjda priser på el och stigande räntekostnader. Även högre kostnader för livsmedel och transporter bidrog till den högre inflationstakten. Räntemarknaden En penningpolitisk åtstramning inleddes under sommaren Riksbanken höjde REPO-räntan vid fyra tillfällen under året från 0,25 procent till 1,25 procent. Signalerna från Riksbanken är tydliga och uppenbart väntar ytterligare en serie räntehöjningar under Den penningpolitiska balansgången är svår. Ytterst syftar penningpolitiken till att begränsa inflationen till det långsiktiga målet på 2 procent. Samtidigt kan hushållens lånefinansierade konsumtion och prisuppgången på bostäder leda till förstärkta inflationsimpulser. Räntehöjningarna och den höga skuldsättningsgraden bland hushållen kan på sikt leda till en lägre framtida konsumtion och att riskerna för en bostadsbubbla minskar. Samtidigt leder den penningpolitiska åtstramningen i Sverige till att räntedifferensen gentemot EMU-länderna vidgas, vilket tenderar att stärka den svenska kronan, med risk för negativa effekter för landets exportföretag. Aktiemarknaden Utvecklingen på aktiemarknaden präglades återigen av stora svängningar. Den underliggande positiva trenden bröts emellanåt av kortsiktiga nedgångar, som en följd av internationell oro främst grundad på det statsfinansiella läget i flera av EMU-länderna. De svenska börsbolagens starka resultatutveckling, det goda statsfinansiella läget och den därmed starka utvecklingen för den svenska kronan samt den internationella börsutvecklingen bidrog till att den svenska börsen steg under året med 24 procent. Den svenska börsen klarade sig därmed bra i jämförelse med MSCI globala världsindex som steg med 10 procent. Utländska placerare på den svenska börsen hade en särskilt god utveckling tack vare att den svenska kronan steg. För svenska placerare som placerade i utlandet, t.ex. i form av aktiefonder med inriktning på Europa, innebar den starka kronan en minskad avkastning. Valutamarknaden Den svenska kronan stärktes under året betydligt mot de flesta andra valutor. I förhållande till euron steg kronan med 12 procent medan den i förhållande till den amerikanska dollarn steg med 5 procent. % 5,00 4,00 10-årig statsobligation 3-månaders statskuldsväxel REPO-ränta INDEX , ,00 1, Sverige USA 0, Diagram 3: Ränteutveckling för REPO-ränta, 3-månaders statsskuldväxel respektive 10-års statsobligation under perioden Diagram 4: Utvecklingen på den svenska aktiemarknaden under perioden (OMX-index jämfört med Dow Jones).. 13

15 Resultat och lönsamhet Sammanfattning Rörelseresultatet förbättrades med 7 procent och uppgick till 181 mkr jämfört med 168 mkr föregående år. Både räntenettot och provisionsnettot utvecklades starkt, framför allt under andra halvåret. Föregående års resultat innehöll positiva poster av engångskaraktär i form av realisationsvinster på 9 mkr. Trots att sådana poster saknades innevarande år ökade intäkterna med 23 mkr. Rörelsekostnaderna ökade med 15 mkr huvudsakligen beroende på en högre avsättning till vinstandelssystemet. Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 13,3 procent, jämfört med föregående års 13,9 procent. Räntabiliteten på anpassat eget kapital uppgick till 15,5 procent (14,3 procent). Såväl resultatnivån som räntabiliteten måste betecknas som tillfredsställande med hänsyn till de mindre gynnsamma yttre förutsättningar, främst i form av ett extremt lågt ränteläge, vilka påverkade verksamheten under framför allt första halvåret. En uttalad målsättning var under året att förbättra likviditeten och stärka balansräkningen. Det medverkade till ett positivt kassaflöde på 580 mkr. Dessutom förvärvades kortfristiga obligationer för 397 mkr. Kapitaltäckningssituationen förbättrades ytterligare genom en högre kapitalbas samtidigt som lägre kreditrisker medförde lägre kapitalkrav. Kapitaltäckningsgraden uppgick vid årets slut till 15,44 procent (13,31 procent). Intäkter Räntenettot uppgick till 248 mkr (233 mkr föregående år). Det bättre utfallet var en följd av såväl högre volymer som bättre marginaler på både in- och utlåning. Bilden av det första halvåret skiljer sig dock kraftigt i jämförelse med det andra. Det första halvåret präglades av ett rekordlågt ränteläge med en REPO-ränta på 0,25 procent under hela perioden och Stiborräntor på Förändring Tkr i belopp i procent Räntenetto % Provisionsnetto % Nettoresultat av finansiella transaktioner % Övriga intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Övriga administrationskostnader % Avskrivningar % Övriga kostnader % Summa kostnader % Resultat före kreditförluster % Kreditförluster, netto % Rörelseresultat % Tabell 1: Sammandrag av resultaträkningar MKR Räntenetto Provisionsnetto Personal 56% Diagram 5: Utveckling av rörelseintäkter under perioden Övriga 44% Diagram 6: Fördelning av rörelsekostnader under

16 likaledes låga nivåer. Under de förutsättningarna raderades marginalerna på inlåning i det närmaste ut helt. I takt med att räntorna steg från sommaren och framåt skedde en återhämtning av marginalerna på inlåning. Även marginalerna på utlåning steg något efter flera år av successivt fallande marginaler. Provisionsnettot steg relativt kraftigt och uppgick till 186 mkr (168 mkr). Provisionerna utvecklades väl inom de flesta områden. Särskilt stark var utvecklingen för provisioner relaterade till värdepappersmarknaden, såsom aktiecourtage, fondprovisioner samt provisioner inom försäkringsverksamheten. Utlåningsprovisionerna minskade med 4 mkr delvis som en följd av att banken ställt högre krav på kontantinsatser i samband med lån till bostadsköp, vilket medfört ett lägre inflöde av nya affärer. Upplåningskostnaderna har också ökat i Swedbank Hypotek dit banken förmedlar huvuddelen av bolånen, vilket resulterat i minskade provisionsintäkter. De högre upplåningskostnaderna förklaras främst av krav på längre löptid på refinansieringen. Under hösten har dock marginalerna börjat öka efter flera år av stadigt fallande nivåer. Nettoresultat av finansiella transaktioner sjönk med 9 mkr. I posten ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument. Orealiserade vinster eller förluster uppkommer då finansiella instrument, t.ex. obligationer, värderas till marknadsvärdet och det därvid uppstår en skillnad i förhållande till det upplupna anskaffningsvärdet. Orealiserade vinster under året var i stort sett försumbara eftersom banken under större delen av året endast haft en mycket begränsad portfölj av räntebärande värdepapper. Under föregående år uppgick däremot de orealiserade vinsterna till 1,6 mkr. Under föregående år realiserades dessutom en vinst på 7,8 mkr på ett kortfristigt aktieinnehav i Swedbank AB. Övriga rörelseintäkter uppgick till 4 mkr och bestod främst av fastighetsintäkter. Det var en minskning med drygt 1 mkr, vilket förklaras av att det under föregående år ingick en realiserad vinst på motsvarande belopp i samband med försäljning av bankens fastighet i Sätila. MKR Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Diagram 7: Utveckling av kostnader under perioden Sammantaget ökade rörelseintäkterna med 23 mkr eller 6 procent till 438 mkr. Kostnader Personalkostnaderna ökade med 14 mkr och uppgick till 131 mkr. Ökningen berodde till övervägande del på att avsättningen till vinstandelssystemet ökade med 10 mkr. Kostnaderna för pensionspremier var 3 mkr högre, främst som en följd av att banken under 2009 kunde lösa upp ett tidigare reserverat belopp för pensionspremier. Medelantalet anställda var i princip oförändrat. De direkta kostnaderna för utbildning uppgick till 2 mkr. Övriga allmänna administrationskostnader uppgick till 97 mkr och var därmed i det närmaste oförändrade. De största posterna var IT-kostnader, som uppgick till 43 mkr samt fastighets- och lokalkostnader som uppgick till 15 mkr. I likhet med de senaste åren fortgick renoveringsarbeten i relativt stor omfattning. De stod för cirka hälften av fastighets- och lokalkostnaderna. Avskrivningarna uppgick till 4 mkr (4 mkr). Övriga rörelsekostnader minskade något och uppgick till 2 mkr. Totalt sett ökade rörelsekostnaderna med 15 mkr eller 7 procent till 234 mkr. Bortsett från kostnadsökningen för vinstandelar uppgick den procentuella förändringen till 3 procent. Kreditförluster Kreditförlusterna minskade till 24 mkr jämfört med 28 mkr under föregående år. Konstaterade förluster netto uppgick till 21 mkr (9 mkr) medan 21 mkr inbetalts på tidigare års konstaterade förluster (4 mkr). I beloppet ingick en engångsersättning på 19 mkr som uppkom i samband med försäljning av tidigare avskrivna fordringar. Årets reserveringar för befarade förluster på individuellt värderade fordringar uppgick till 53 mkr (18 mkr). Samtidigt kunde 26 mkr upplösas av gruppvis reservering för individuellt Sammandrag Konstaterat Reserverat Återvinningar Delsumma Värdeförändring Summa Branschfördelade Hushåll Tillverkningsindustri Handel, hotell och restaurang Transport Fastighet och bygg Övrigt inkl gruppvis reservering Summa Tabell 2: Fördelning av kreditförluster. 15

17 värderade fordringar, vilket kan jämföras med en avsättning på 9 mkr under föregående år. Den gruppvisa reserveringen grundas främst på utfallet i den interna riskklassificeringsmetod banken använder. Den relativt stora upplösningen var huvudsakligen en följd av en positiv förflyttning av engagemang till bättre riskklasser. Särskilt märkbart var detta på företagssidan där bl.a. förbättrad konjunktur medförde starkare nyckeltal. Kreditförlusternas fördelning och utveckling framgår närmare av tabell 2 respektive diagram 8. Kreditförlustnivån sjönk från 0,26 procent föregående år till 0,23 procent. Vid beräkning av kreditförlustnivån beaktas endast utlåning och garantier där banken är direkt part mot kund. Banken förmedlar därutöver också betydande belopp till Swedbank Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster som uppkommer. Den maximala förlusten är dock begränsad till årets provision. Förlusterna, som ingår i kreditförluster på ansvarsförbindelser, har emellertid under en följd av år varit marginella. Inklusive den förmedlade utlåningen uppgick kreditförlustnivån till 0,12 procent (0,15 procent). Skatter Årets skattekostnad uppgick till 48 mkr jämfört med 45 mkr föregående år. Lönsamhet Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 13,3 procent (13,9 procent). Räntabiliteten på anpassat eget kapital (se definition), vilket är det mått banken använder som huvudsakligt finansiellt mål, uppgick till 15,5 procent (14,3 procent). Att de båda räntabilitetstalen utvecklats åt olika håll förklaras bl.a. av att risknivån, och därmed kapitalkravet, sänkts i förhållande till de stora börsnoterade bankerna. Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, var i stort sett oförändrad och uppgick till 2,13 procent (2,11 procent). Historiskt sett har de senaste två åren inneburit en låg nivå, vilket varit en följd av att det låga ränteläget pressat ner framför allt inlåningsmarginalerna. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 53 procent (53 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 59 procent (60 procent). För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen på sidan 31. Finansiell struktur Tillgångar De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång till mkr ( mkr), vilket var en ökning med 10 procent. Noterbar är en kraftig ökning av likviditeten i form av tillgodohavande i kreditinstitut samt räntebärande värdepapper. God likviditet och en stark balansräkning har blivit allt viktigare för banker generellt. Dessa frågor har också varit i fokus i bankens arbete under de senaste åren bl.a. genom att inrikta en stor del av det offensiva arbetet på inlåningsaffären. Arbetet medverkade till att inlåningen från allmänheten ökade kraftigt samtidigt som utlåningen till allmänheten endast ökade i marginell omfattning. Utlåning Utlåningen till kreditinstitut uppgick till mkr (414 mkr) varav 134 mkr (81 mkr) avsåg utländsk valuta. Utlåning till allmänheten ökade med relativt måttliga 103 mkr och uppgick till mkr ( mkr). Den mycket höga kreditefterfrågan från hushållssektorn dämpades något under hösten i kraft av det stigande ränteläget, införande av bolånetak och den mediala uppmärksamhet det medförde. Banken höjde redan vid årets inledning kravet på kontantinsats i samband med husköp, vilket bidrog till att volymökningen för hushållssektorn stannade vid två procent. Trots en mycket stark konjunkturutveckling var investeringarna % 0,7 0,6 05 0,5 Kreditförlustnivå Kreditförlustnivå inkl hyp MKR % Rörelseresultat Räntabilitet ,4 03 0,3 0, ,1 0, , Diagram 8: Kreditförlustnivå under perioden Diagram 9: Rörelseresultat samt räntabilitet på eget kapital

18 inom företagssektorn fortsatt relativt låga. Efterfrågan på nya krediter kom därför inte igång under året och utlåningen till företagssektorn var i princip oförändrad. Räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick till 472 mkr (75 mkr). Innehaven utgörs i sin helhet av omsättningstillgångar och värdering sker till verkligt värde. Av portföljen var 388 mkr placerade i säkerställda bostadsobligationer. Placeringarna är även i övrigt gjorda mot välkända motparter med låg risknivå. Med hänsyn till det stigande ränteläget har banken valt att ha en mycket kort räntebindningstid. Den vägda durationen uppgick vid årsskiftet till cirka fyra månader. Övriga tillgångar Aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 0,1 mkr (0,1 mkr) och bestod av det helägda dotterbolaget Ekkronan Förvaltnings AB. Materiella tillgångar uppgick till 67 mkr (69 mkr). De förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om investeringar. Övriga tillgångar minskade till 2 mkr (4 mkr). Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ökade med 5 mkr till 85 mkr. Posten består till övervägande del av provisionsersättningar från Swedbank samt upplupna räntor på utlåning. Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut uppgick till 167 mkr jämfört med 251 mkr föregående år. Upplåningen i svenska kronor exklusive clearingskulder minskade med 60 mkr till 140 mkr. Upplåningen bestod till helt övervägande del av långfristig upplåning, som används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten. Upplåning i utländsk valuta minskade med 21 mkr till 27 mkr. Upplåningen används för att täcka såväl valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten i utländsk valuta. Clearingskulder uppgick till 0,2 mkr (2 mkr). In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten ökade med mkr till mkr. Den starka utvecklingen under de senaste åren fortsatte därmed. Inlåningen från hushållen ökade med 7 procent och det skedde i sin helhet på sparkonton, och således ett långsiktigt inriktat sparande. Inlåningen från företagssektorn ökade med hela 36 procent, till stor del i form av mer kortfristiga tillgodohavanden. Övriga skulder Övriga skulder minskade till 56 mkr (90 mkr), huvudsakligen beroende på lägre verkligt värde på ränteswappar till följd av lägre volymer samt det stigande ränteläget. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgick till 37 mkr (29 mkr). Ökningen berodde främst på högre avsättning till vinstandelar. Avsättningar uppgick till 5 mkr (2 mkr). Beloppet inrymmer avsättningar för pensioner och garantiåtaganden samt uppskjuten skatt. Eget kapital Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till mkr jämfört med 949 mkr föregående år. Det egna kapitalet ökade genom årets resultat med 133 mkr samt förändring av fond för verkligt värde med 14 mkr. För föregående år delades 30 mkr ut till aktieägarna. Banken tillämpar kassaflödessäkring av derivat. Det innebär att derivat, i form av ränteswappar, upptas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen förs mot fond för verkligt värde inom eget kapital. Under 2010 ökade det egna kapitalet med 14 mkr på grund av värdeförändringen. Under 2009 var motsvarande ökning 3 mkr. Banken har en mycket hög korrelation i Förändring Tkr i belopp i procent Utlåning till allmänheten % Utlåning till kreditinstitut % Räntebärande värdepapper % Övriga tillgångar % Summa tillgångar % Inlåning från allmänheten % Skulder till kreditinstitut % Övriga skulder % Eget kapital % Summa skulder och eget kapital % Tabell 3: Sammandrag av balansräkningar

19 säkringsredovisningen, vilket innebär att värdeförändringen på derivat helt motsvaras av en omvänd värdeförändring på, i detta fall, utlåning till allmänheten. Värdeförändringen på utlåningen framgår dock inte av balansräkningen. I enlighet med årsstämmans beslut utdelades 30 mkr till aktieägarna för verksamhetsåret Det innebar att 24 procent av rörelseresultatet efter skatt delades ut mkr (997 mkr). Utestående ränteswappar avsåg i sin helhet att täcka ränterisken avseende utlåning till fast ränta. Utestående valutaterminer består av terminsaffärer som i affärsverksamheten görs mot kund. För att täcka valutarisken i dessa gör banken via automatik omvända terminsaffärer mot Swedbank AB. Inom respektive valuta har banken således skyldighet att sälja såväl som att köpa valuta till en, i båda fallen, förutbestämd valutakurs. Åtaganden utanför balansräkningen samt derivatinstrument Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt valutaterminer, dels finansiella åtaganden i form av derivatinstrument. De senare utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till 477 mkr (439 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt. Dessa produkter förmedlas till Swedbank AB samt Swedbank Finans och banken garanterar kundens åtagande. Åtaganden Åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften uppgick till mkr (2 187 mkr). Derivatinstrument Derivatinstrument uppgick nominellt till mkr (1 606 mkr). Av det totala åtagandet utgör ränteswappar nominellt 550 mkr (609 mkr) och valutaterminer Affärsvolym Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hypotek och Swedbank Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av bankens balansräkning. Den totala affärsvolymen ökade med 6 procent och uppgick till mkr jämfört med mkr föregående år. Affärsvolymens utveckling och fördelning framgår av diagram 10 och 11. Utlåningsprodukter Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade med 3 procent till mkr ( mkr). Tillväxten för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick till 6 procent medan utlåning i balansräkningen ökade med 1 procent. De förmedlade volymerna stod för 49 procent av den sammanlagda utlåningsvolymen. Sparandeprodukter Affärsvolymen avseende sparandeprodukter ökade med 9 procent till mkr. Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder ökade med 3 procent. Förmedlingen av försäkringar till Swedbank Försäkring fortsatte att utvecklas starkt och volymen ökade med 24 procent till mkr. Banken förmedlar även försäkringar till en rad andra aktörer. MDR % 50 1,00 Affärsvolym Rörelseresultat/volym 40 0,80 Swedbank Hypotek 24% Inlåning 27% 30 0, , ,20 0,00 Utlåning 26% Försäkringar 6% Fonder 17% Diagram 10: Utveckling av affärsvolym Diagram 11: Sammansättning av affärsvolym. 18

20 Kapitaltäckning Regelverk Av kapitaltäckningsreglerna framgår bl.a. hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som krävs i ett kreditinstitut i förhållande till de risker institutet har. Från och med den 1 februari 2007 tillämpas de s.k. Basel IIreglerna vid beräkning och upprättande av ett kreditinstituts kapitaltäckning. Enligt Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kvoten mellan kapitalbasen och de sammanlagda kapitalkraven benämns kapitaltäckningskvot. Kraven innebär att kapitaltäckningskvoten ska vara lägst 1,0. Mätt som kapitaltäckningsgrad motsvarar det 8 procent. Regelverket är indelat i tre s.k. pelare. Pelare I Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet, den tekniska beräkningen av ett instituts risker. Målet med regelverket är att kapitalkravet på ett rättvisande sätt ska spegla det faktiska risktagandet i de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet i högre grad kopplas till bankens egna system för riskmätning. När det gäller beräkningen av kreditrisker har banken valt en avancerad metod, IRKmetoden. I samarbete med Swedbank AB har ett internt riskklassificeringssystem (IRK) för kreditrisker utvecklats. Systemet mäter, med utgångspunkt från samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang ska fallera samt storleken på den förlust banken i sådant fall skulle drabbas av. Riskklassificeringssystemet använder flera modeller som mäter risken för olika kategorier. utlåning till privatpersoner och små företag (hushållsexponeringar) utlåning till stora företag (företagsexponeringar) kreditinstitut stat och kommun. Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan rangordnas exponeringarna från dem med högst risk till dem med lägst risk. I varje riskklass har risken för fallissemang kvantifierats. Systemet består av 23 riskklasser där riskklass 0 representerar den högsta risken medan riskklass 21 representerar den lägsta risken för fallissemang. Riskklass F avser exponeringar som är i fallissemang. Utöver kravet på kapitaltäckning avseende kreditrisker finns också kapitalkrav för operativa risker. För beräkning av operativa risker använder banken den s.k. schablonmetoden. I schablonmetoden åsätts olika verksamhetsgrenar olika riskvikt. Utgångspunkt för beräkningen är genomsnittet av de tre senaste årens intäkter. Verksamheten i banken hänförs i sin helhet till segmentet hushållsbank med riskvikt 12 procent. Pelare II I den andra delen i regelverket, Pelare II, ska institutet beskriva sin risksituation och då bland annat fokusera på tillkommande risker som inte helt framkommer i beräkningen enligt Pelare I. Exempel på tillkommande risker kan vara olika former av koncentrationsrisker. Det kan handla om omfattningen på stora kundengagemang, geografiska koncentrationer eller beroendet av enskilda stora arbetsgivare inom verksamhetsområdet. Arbetet dokumenteras i en s.k. intern kapitalutvärdering (IKU). I bankens styrelse har ämnet behandlats vid ett flertal tillfällen under I den senaste IKU:n har tillkommande risker identifierats och kvantifierats. Styrelsen har därvid gjort bedömningen att dessa ryms med god marginal inom den buffert som den fastställda målsättningen för kapitaltäckningen innebär. Under året har bankens styrelse fastställt nya finansiella mål, bl.a. vad avser kapitaltäckningssituationen. I arbetet har styrelsen, förutom bankens situation och framtida strategi, beaktat utvecklingen i konkurrerande banker samt de kommande kraven enligt det som brukar benämnas Basel III. Slutsatsen har blivit att målsättningen för kapitaltäckningen höjts något, vilket innebär att den s.k. kärnkapitalrelationen ska överstiga var och en av de svenska börsnoterade fullsortimentsbankernas kärnkapitalrelation. Pelare III I den tredje delen, Pelare III, behandlas hur institutet kommunicerar sin kapitaltäckningssituation med marknaden, d.v.s. främst placerare och investerare. Då banken ingår i en s.k. finansiell företagsgrupp med bland andra Swedbank AB är banken inte skyldig att enskilt redovisa enligt reglerna i Pelare III. Banken har emellertid en omfattande redogörelse för kapitaltäckningssituationen i not 34, vilken täcker de väsentliga delarna enligt Pelare III. 19