Detaljplan för Aspeholm 1 i Genarp, Lunds kommun (Heckebergavägen 3)

Transkript

1 PÄ 21/2014a Detaljplan för Aspeholm 1 i Genarp, Lunds kommun (Heckebergavägen 3) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse

2 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Aspeholm 1 i Genarp, Lunds kommun GRANSKNINGSSHANDLING UPPRÄTTAD: PÄ 21/2014a STANDARDFÖRFARANDE I DELEGATION

3 Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen kan hanteras antingen med standardförfarande eller utökat förfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. 2 (18)

4 INNEHÅLL Vad är en detaljplan?... 2 Planprocessen... 2 INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 Sammanfattning... 4 Handlingar... 4 Medverkande... 4 Plansökande... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Plandata och markägoförhållanden... 6 Befintlig stadsbild och markanvändning... 7 Historik... 8 Kulturmiljö... 8 Service... 8 Trafik... 8 Natur... 9 Teknisk försörjning... 9 PLANFÖRSLAG Planens syfte Övergripande karaktär och disposition Markanvändning och gestaltning Trafik Rivningslov Teknisk försörjning Räddning GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Tekniska och ekonomiska åtgärder Fastighetsrättsliga åtgärder KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Kulturmiljö Sociala konsekvenser (18)

5 INLEDNING Sammanfattning Svenssons spelhörna i Genarp AB inkom med begäran om planbesked. Gällande detaljplan medger handelsändamål. Syftet är att i detaljplan pröva lämpligheten att medge bostadsändamål i två våningar med sadeltak där centrumverksamhet i bottenvåning medges. PLANDATA Planområdets area: ca 910 kvm BTA bostäder: ca 600 kvm Antal bilparkering: 6st Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Samrådsredogörelse Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Standardförfarande i delegation tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Vidare bedöms förslaget till detaljplan inte medföra betydande miljöpåverkan. Medverkande Planarkitekt: Kent Ratcovich Bitr. planchef: Maria Milton Trafikplanerare: Christoffer Karlsson Bygglovsarkitekt: Birgitta Mitchell Lantmätare: Marcus Sollvén Stadsantikvarie: Henrik Borg Administratör: Ann-Sofi Ahlgren Kartingenjör: Beata Szyszko Bibel Stadsbyggnadskontoret Lunds kommun har tagit fram illustrationsplan som grundar sig på ett illustrationsförslag, illustration visar förslag till möjlig bebyggelse. Plansökande Svenssons spelhörna i Genarp AB 4 (18)

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Enligt ÖPL-2010 är fastigheten markerat som område under bebyggande. Detaljplaner För fastigheten gäller detaljplan G10 från Den gällande detaljplanen medger handelsändamål med 8 meters byggnadshöjd. Äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller idag som detaljplaner. Dessa äldre planer har inte någon genomförandetid. Utsnitt ur gällande detaljplan G10 från 1965 Utsnitt ur gällande detaljplan G10 som visar planbestämmelser för området 5 (18)

7 Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet Från planområdet är det ca 50 meter till Centrumparken/Fjärilsparken. Parken ligger mycket centralt i nära anslutning till före detta medborgarkontoret som förr rymde stationshuset. Parken kan delas upp i en formell del, Fjärilsparken, och en informell del, Centrumparken. Fjärilsparken är en hårdgjord rektangulär yta som ramas in av en låg stenvall. Ytan innehåller planteringsytor med perenner samt en vattendamm och ett flertal bänkar. De höga uppvuxna björkarna ger platsen karaktär. Centrumparken är en mer informell yta bestående av en gräsplan med enstaka träd och buskar som är relativt nyplanterade. Längs med parkens södra del går en grusgång mellan Slättavägen och Fäladsvägen som kantas av en friväxande buskrad. Parken används dagtid av elever från den intilliggande Genarps skola och fungerar som central mötesplats i Genarp. Dagvattenstrategi Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvattenstrategi för Lunds kommun daterad Godkänd av kommunstyrelsen samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd Plandata och markägoförhållanden Orienteringskarta, planområdet läge markerat med grönt. Planområdet omfattar fastigheten Aspeholm 1 och är ca 910 kvm stort. I direkt anslutning till planområdet finns idag Genarps busstation. Området kring aktuell fastighet består av friliggande småhusbebyggelse med varierande ålder. Inom planområdet finns inga kända rättigheter. Fastigheten är privatägd. 6 (18)

8 Befintlig stadsbild och markanvändning Fastigheten gränsar mot Heckebergavägen i norr och Slättavägen i väster. Den befintliga bebyggelsen längs Heckebergavägen är huvudsakligen friliggande bostadsbebyggelse i ett och halvt plan. Diagonalt över korsningen ligger ett tvåvåningshus med idag bostäder och pizzeria. Foto från Heckebergavägen I direkt anslutning till fastigheten ligger före detta Genarps medborgarkontor och idag Genarps busstation, baksidan av medborgarkontoret fungerar idag som vänd-zon för regionbussar. Foto från Slättavägen Fastigheten Aspeholm 1 är idag bebyggd med en byggnad som genom incident 2016 delvis blivit raserad. Raserad byggnad Foto från Heckebergavägen Före incident 7 (18)

9 Historik Området söder om Heckebergavägen kallades för Genarps slätter. Slätter betydde lokalt otjänlig hedmark och var billig att arrendera. På 1800-talet sökte den fattiga delen av befolkningen sig hit och byggde enkla hus med jordgolv. Genarp expanderade och förtätades i slutet av 1800-talet då järnvägen kom till byn. Järnvägen förband orten med Malmö och spåret invigdes 1894 som enskild järnväg, då det fanns behov att förflytta lera från Kongsmarken till cementfabriken i Klagshamn och virke från Heckeberga. Mindre än två hundra meter österut från aktuell fastighet låg lokstallet. Järnvägen lades ner 1948 och Genarps kommun köpte då upp större delen av marken och byggnaderna. Kulturmiljö Kulturhistorisk intressant bebyggelse Byggnaden på fastigheten Aspeholm 1 var det före detta bankhuset i Genarp som ritats av arkitekt Hans Westman I och med att byggnaden raserats i stor omfattning bedöms att de kulturhistoriska värdena gått förlorade. Arkeologi Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar. Service Kommersiell service Planområdet ligger ca 180 meter från dagvaruhandel. Allmän service Genarps skola, åk 3-9 ligger ca 150 meter från planområdet. Det finns även förskolor i planområdets närhet. Trafik Biltrafik Planområdet gränsar mot Heckebergavägen (väg 790) som är en statlig väg området angörs idag via Slättavägen och Heckebergavägen. De högsta trafikflödena kommer att uppstå utmed Heckebergavägen. En uppräkning av trafikflödet med 1,5 % per år från 2007 till 2040 ger fordon per dygn varav 4 % är tung trafik. Den skyltade hastigheten på Heckebergavägen är 40 km/h. Gång- och cykeltrafik I anslutning till området finns gångbana längs Heckebergavägen där cykeltrafik sker i blandtrafik. I områdets östra och södra del finns ett gångoch cykelstråk. Kollektivtrafik Planområdet ligger i direkt anslutning till Genarps busstation som trafikeras av regionbusslinjer mot Malmö, Dalby och Lund. 8 (18)

10 Natur Geotekniska förhållanden Området är tidigare bebyggt och bedöms inte ha några betydelsefulla frågor rörande geotekniska förhållanden. Markföroreningar Det finns inget som indikerar om eventuella markföroreningar inom planområdet. Ca 90 meter från området finns en deponi där SJ deponerade kolstybb och aska från ångloken under den tid som järnvägen var i drift ( ). Markradon Baserat på översiktlig radonkartläggning klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Teknisk försörjning Planområdet är anslutet till befintligt vatten-, dagvatten- spillvatten och energi nät. Området kan anslutas till intilliggande fjärrvärmenät. Kartbild av ledningar inom planområdet 9 (18)

11 PLANFÖRSLAG Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att uppföra bostäder samt medge centrumverksamhet i bottenplan inom fastigheten Aspeholm 1. Planförslaget innefattar: Byggrätt för bostäder i två plan med sadeltak samt medge centrumverksamhet i bottenplan. Övergripande karaktär och disposition Framtaget förslag innebär att byggrätt medges för att möjliggöra ny bostadsbebyggelse där det ges möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning. Illustration grundar sig illustrationsförslag framtaget av Stadsbyggnadskontoret Lunds kommun. Illustration visar förslag till möjlig bebyggelse. Principsektion föreslagen byggnad Principsektion intilliggande byggnad på fastigheten Aspeholm 1 på fastigheten Aspeholm 2 10 (18)

12 Markanvändning och gestaltning Platsbildningar, grönstruktur och vattenområden För att säkerställa en god utemiljö regleras gårdsytor och friytor med att byggnad inte får uppföras (prickmark), dock får mindre skärmtak uppföras i begränsad omfattning. Balkonger får inte kraga ut över prickmarkerad mark i väster och öster. Bostadsbebyggelse Byggnaden föreslås i två våningar och ska utformas med tegelfasader och sadeltak. Huvudbyggnaden ska ligga utefter förgårdsmark mot gata i norr. Föreslagen byggnad är placerad inom den byggrätt som den i dag gällande detaljplanen anger. Kommersiell service Planförslaget medger centrumverksamhet i bottenplan. Trafik Planförslaget innebär ingen förändring vad gäller gator och trafik. Parkering Parkeringsbehovet för bil har beräknats till 5 parkeringsplatser. Bil och cykelparkering ska anordnas inom fastigheten. Gällande parkeringsnorm ska tillämpas. Angöring Angöring sker via Slättavägen. Rivningslov Anmälan till Lunds kommun krävs för rivning av byggnader. Teknisk försörjning Energiförsörjning Planområdet är anslutet till befintligt nät. Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering Området ligger inom verksamhetsområde för VA. VA SYD ansvarar för att ta hand om dagvattnet. Planområdet är anslutet till befintligt VA nät. El, tele och bredband Planområdet är anslutet till befintligt nät. Renhållning Renhållning löses inom föreslagen byggrätt. Räddning Räddningstjänsten har meddelat att de ser inget behov av att ta in ärendet på remiss. 11 (18)

13 GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Avtal Kommunen förutsätter att inga åtgärder beträffande allmän plats behövs för exploateringen. Utgångspunkten är därför att ett exploateringsavtal inte behöver träffas. Skulle förutsättningarna ändras eller att exploateringen trots detta innebär kostnader för kommunen för åtgärder inom allmän plats, ska exploatören stå för dessa kostnader. Tekniska och ekonomiska åtgärder Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av fastighetsägare genom planavtal. Inlösen, ersättning Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas. Fastighetsrättsliga åtgärder Detaljplanen medför ingen fastighetsbildningsåtgärd/lantmäteriförrättning. För ett bra och rationellt utnyttjande av Aspeholm 1:s friyta är det lämpligt med ett avtalsservitut över busshållplatsen för bättre tillfart till den del av Aspeholm 1 varvid parkeringsplatser planeras. Detta avtalsservitut tecknas i så fall mellan parterna (Lunds kommun genom Tekniska nämnden, mark och exploateringskontoret och ägaren av Aspeholm 1) och skrivs lämpligen in i fastighetsregistret per ansökan till statliga lantmäteriet. Lantmäteriservitut (så kallat officialservitut enligt fastighetsbildningslagen) kan inte bildas då Aspeholm 1 redan har direktutfart/kontakt mot Heckebergavägen. En liten del av Aspeholm1, i fastighetens sydvästra hörn, används för vändplats till regionbussar. Denna del kan också lämpligen regleras med ett avtalsservitut till förmån för kommunens fastighet, Genarp 5:232, eller en nyttjanderätt till förmån för Region Skåne. Skrivs i så fall också efter ett tecknande med fördel in i fastighetsregistret. 12 (18)

14 KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vi den behovsbedömning som utförts har följande ställningstaganden gjorts: Platsen: Planområdet berör inga regleringar och skyddsvärden. Planen: Genomförandet av planförslaget innebär ingen påverkan på markanvändningsmål. Påverkan: Genomförandet av planförslaget kommer inte få någon påverkan på miljön, hälsan, hushållning med naturresurser. Sammantaget är den påverka som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Sammanvägd bedömning Stadsbyggnadskontoret anser att projektet ger ett positivt tillskott av bostäder i den centrala delen av Genarp vilket är ett mål i den gällande Översiktsplanen som anger förtätning. Planförslaget kommer att innebära konsekvenser för befintlig bebyggelse genom förändrade solljusförhållanden samt något försämrad men acceptabla dagljusförhållanden vilket är oundvikligt när fastigheten Aspeholm 1 utvecklas med ny bostadsbebyggelse. Stadsbyggnadskontoret anser vidare att tillskottet av nya bostäder väger tyngre än de negativa konsekvenser som förtätningen innebär för intilliggande fastigheter. Konsekvenser för angränsande fastighet Aspeholm 2 Fastigheten Aspeholm 1 gränsar i öster till fastigheten Aspeholm 2. I dag är fastigheten Aspeholm 1 bebyggd med en byggnad som genom incident delvis blivit raserad. Gällande detaljplan medger en byggrätt med byggnadshöjd 8,0m samt sadeltak med 45 graders lutning. Föreslagen ny bebyggelse medger två våningar med byggnadshöjd 6,5m och sadeltak med 30 graders lutning. Skuggstudier visar att ljusförhållanden inom Aspeholm 2 påverkas delvis vid vårdagjämning och sommarsolståndet kl och därefter. Förslaget innebär sammantaget en viss skuggbildning för trädgården och byggnaden. Jämfört med gällande detaljplan är konsekvenserna inte att bedöma som betydande. Kommunens bedömning är att åtgärderna inte innebär någon betydande olägenhet enligt den mening som avses i 2 kap. 9 PBL. Detta då detaljplanen avser ett bebyggt område i centrala Genarp som består av friliggande villabebyggelse. 13 (18)

15 Påverkan på riksintressen Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintresset. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. I stort sett allt dagvatten i Lunds kommun rinner till Höje å och Kävlingeån via dagvattenledningar, diken och små vattendrag. Enligt Vattenmyndighetens beslut om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Höje å dålig ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027, Kävlingeån har otillfredsställande ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status De olika vattendragen i Lunds kommun som fungerar som dagvattenrecipienter har klassificerats efter hur stort flöde och vilka mängder av närsalter och föroreningar recipienterna kan tåla/ta emot beroende på deras speciella förutsättningar. I dagvattenstrategin redovisas klassificering av de olika recipienternas känslighet. Planområdet ingår i avrinningsområdet Höje å. Naturmiljö och biologisk mångfald Planförslaget påverkar inte någon värdefull naturmiljö. Markradon Baserat på översiktlig radonkartläggning klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3 ). Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Stadsbild/landskapsbild Förslaget bedöms inte påverka stadsbild/landskapsbilden. Arkeologi Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart av avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. 14 (18)

16 Solförhållanden Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats. Vårdagjämning 20 mars kl. 09, 12 och 17 samt sommarsolståndet 20 juni kl. 09, 12 och 17. Studierna visar att fastigheten Aspeholm 2 väster om föreslagen byggnad skuggas delvis vid vårdagjämning kl. 17 och sommarsolståndet kl. 17. Vårdagjämning kl. 09 Vårdagjämning kl. 12 Vårdagjämning kl. 17 Sommarsolståndet kl.09 Sommarsolståndet kl. 12 Sommarsolståndet kl. 17 Befintligt teknisk försörjning Området ligger inom verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp). Anslutning föreslås i befintligt ledningssystem. Planförslaget innebär i övrigt ingen förändring vad beträffande övrig teknisk försörjning. 15 (18)

17 Hälsa och säkerhet Ny bostadsbebyggelse bedöms inte leda till ökad trafik. Riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens förordning Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, inklusive förordningsändringarna beslutade den 11 maj 2017, med följande riktvärden ligger till grund för planeringen. - Buller bör inte överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå (Leq) vid en bostadsbyggnads fasad. Om Leq 60 dba överskrids bör minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där Leq 55 dba inte överskrids vid fasad och där 70 dba maximal ljudnivå (Lmax) inte överskrids nattetid. - För en bostad om högst 35 kvm gäller istället att Leq 65 dba inte bör överskridas. Inget avsteg medges motsvarande tidigare punkt. - Buller bör inte överskrida Leq 50 dba Lmax 70 dba vid uteplats. Om Lmax 70 dba överskrids bör nivån inte överskridas med mer än Lmax 10 dba mer än fem gånger per timme. Det högsta trafikflödet kommer att uppstå utmed Heckebergavägen i den norra delen av planområdet. En uppräkning av trafikflödet med 1,5 % per år från 2007 till 2040 ger fordon per dygn varav 4% är tung trafik. Den skyltade hastigheten på Heckebergavägen är 40 km/h. Resultat av bullerberäkning vid fasad mot Heckebergavägen: Frifältsvärde: Ekvivalentnivå 55 dba Frifältsvärde: Maxnivå 74 dba Aspeholm 1 påverkas även av trafikbuller från Slättavägen som 2016 trafikerades av ca 1400 f/d. Då Slättavägen inte är en genomfartsväg likt Heckebergavägen bör inte en standarduppräkning av trafikflödet användas. Då Genarps Busstation angörs från vändplats vid Slättavägen erhålls en hög andel tung trafik, 10 %. Den skyltade hastigheten på Slättavägen är 30 km/h. Resultat av bullerberäkning vid fasad mot Slättavägen: Frifältsvärde: Ekvivalentnivå 51 dba Frifältsvärde: Maxnivå 68 dba Då uteplats enligt Stadsbyggnadskontorets illustration anläggs i fastighetens södra del, nära intill vändplatsen för Genarps busstation har en bullerberäkning gjorts för denna del. Enligt tidtabell angör ca 30 bussar hållplatsen varje vardagsdygn. Resultat av bullerberäkning vid uteplats mot Genarps busstation: Frifältsvärde: Ekvivalentnivå 46 dba (*38 dba) Frifältsvärde: Maxnivå 75 dba (*70 dba) *beräkning utförd med 2 m högt bullerplank i fastighetsgräns 16 (18)

18 Beräkningarna visar att föreslagna bostäder klarar riktvärdet om 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad för samtliga beräkningspunkter utan krav på åtgärder. För eventuell uteplats lokaliserade mot vändplats för Genarps busstation överstigs riktvärdena för trafikbuller med 5 dba och för eventuell uteplats mot Heckebergavägen överstigs riktvärdena för trafikbuller med 1 dba. Uteplats ska uppföras bullerskyddad. Detta regleras med generell planbestämmelse. Planförslaget uppfyller kraven i trafikbullerförordningen om buller vid fasad utomhus. Kulturmiljö Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturmiljölagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Sociala konsekvenser God bebyggd miljö Planförslaget möjliggör fler bostäder och medverkar till en god bebyggd miljö vilket samspelar med strategierna i Lunds kommuns översiktsplan (ÖP 2010). Tillgång till rekreativ miljö Ca 50 meter från planområdet ligger Centrumparken/Fjärilsparken. Befolkning och service Planförslaget medför inget ökat behov av service i närområdet. Barnperspektivet Barn berörs av planärendet eftersom planförslaget medger bostäder där det förutsätts att även barn kommer att vistas och bo. Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Vistelseyta för barn och vuxna kan anordnas inom fastigheten. Centrumparken ligger ca 40 meter från fastigheten där barn kan leka. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4 (byggnader) och 8 kap 9 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovsprövning. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. 17 (18)

19 Säkerhet och trygghet För allmänheten kommer planförslaget ha positiv påverkan på frågor berörande säkerhet och trygghet. Planförslaget innebär ny bostadsbebyggelse inom fastigheten där det tidigare bedrivits handelsverksamhet. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Maria Milton biträdande planchef Kent Ratcovich planarkitekt 18 (18)