Att inte tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion
|
|
- Lisbeth Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Clas Asp Att inte tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion Åtta matematiklärare på Slottskolan i Borgholm har genomfört ett projekt som inleddes med en enkät om elevernas syn på matematik. Videoinspelning och besök på varandras lektioner gav perfekta underlag för pedagogiska diskussioner. De lokala arbetsplanerna har utvecklats till hjälp för att göra undervisningen mer varierande. Med hjälp av en enkät undersökte vi år 2010 och 2011 våra elevers attityder till, och syn på, matematik och det vi såg var att: alltför få elever på högstadiet tyckte att matematik var ett spännande eller intressant ämne alltför stor del av lektionerna ägnades åt arbete i matteboken alltför stor del av de aktiviteter som genomfördes vid sidan om läroboksarbetet saknade struktur, dvs de var dåligt knutna till de moment man arbetade med och fullföljdes sällan med övergången från det konkreta till det abstrakta möjligheterna för den enskilde eleven att reflektera över sitt lärande utnyttjades inte möjligheterna för den enskilde läraren att få respons på sin egen undervisning från kollegor var små möjligheterna för den enskilde läraren att få respons från eleverna utnyttjades inte systematiskt. Vad vi ville utveckla Utifrån de brister vi lärare såg i enkäten ville vi bland annat diskutera oss fram till en gemensam syn på vad kursplanens förmågor innebär och samla goda exempel på hur vi kan identifiera och utveckla dessa hos eleverna. Genom att skapa rutiner för hur vi ska jobba med aktiviteter, t ex att alltid fullfölja med övergången från det konkreta till det abstrakta, kan vi bidra till att öka elevernas motivation och delaktighet. Skolans matematiklärare behövde få möjlighet att se både sin egen och sina kollegors undervisning eftersom det skapar en god grund för utveckling av undervisningen. Eleverna i sin tur behövde få ett större inflytande och möjlighet att ta ett större eget ansvar för sin matematiska utveckling genom att få tillgång till redskap och rutiner för att systematiskt utvärdera sitt lärande mot kunskapskraven. matematiksatsningen Nämnaren nr
2 Vad läraren såg Vi ville hitta former för att utarbeta lokala pedagogiska planeringar. LPP var hos oss ett sedan tidigare förankrat begrepp. Vår rektor initierade det för några år sedan och då genomfördes ett par studiedagar om hur LPP:er kan skrivas. Alla pedagoger i kommunen fick inför den första dagen läsa Skolverkets skrift IUP-processen: En lokal pedagogisk planering utgår från att lärare tolkar och identifierar vilka kunskaper som eleverna ska utveckla enligt målen i läroplan och kursplaner. Planeringen kan gälla t.ex. en årskurs eller ett arbetsområde. Den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande och stödjer elevernas utveckling mot de nationella målen Vad vi kom att göra Vi matematiklärare ägnade mycket tid åt att skapa LPP:er för alla våra arbetsområden och senare, med Skolinspektionens rapport Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet i fokus, såg vi till att LPP:erna styrde undervisningen så att den blev mer varierande. De aktiviteter vi tyckte passade att göra i t ex området geometri årskurs 7 skrev vi in i LPP:n, så att vi verkligen genomförde dem i klassrummet. Algebra och geometri tyckte vi var de två områden som passade bäst att börja med; vi såg att behovet av utveckling var extra stort där. Marcus, en av matematiklärarna, skapade en mall så att LPP:erna fick gemensam struktur. NCM vidtalades och under tre dagar fick vi fortbildning, tid att bolla idéer samt vägledning i projektet, två dagar på Öland och den tredje dagen besökte vi NCM. Dessa dagar gav oss nya kunskaper och värdefulla diskussioner om bl a förmågor, representationsformer, modellering och lektionsarbetet från det konkreta till det abstrakta. Förutom all den kunskap vi fick var det värdefullt att ha en kompetent person utifrån, som under arbetets gång kunde hjälpa oss med litteraturtips, förslag på material och hur vi skulle komma vidare i vårt projekt. 64 Nämnaren nr matematiksatsningen
3 Vad kameran såg Vi planerar, filmar och analyserar Den nya zeeländske utbildningsforskaren John Hattie har gjort en stor forskningsöversikt om vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat mest. Det handlar om ett antal områden hos eleven själv, i hemmet, i skolan, hos läraren, i läroplanen och givetvis i undervisningen. I området Läraren visar Hatties genomgång att gemensam videoanalys av undervisningen har den högsta effekten. Videoanalys innebär att lärare tillsammans planerar, filmar och analyserar egna undervisningssituationer. Vi skaffade en bra videokamera och filmade parvis lektioner som vi sedan tittade på tillsammans i gruppen. Det var överraskande hur vår egen bild av lektionen, hur genomgången hade varit, hur eleverna tycktes vara engagerade i den eller hur alla hade jobbat, kunde skilja sig från filmen. Vem hade redigerat den? Jag var som lärare säker på att Hanna och Martin hade lyssnat uppmärksamt nu på filmen sitter de och pratar oavbrutet. Jag var som lärare säker på att min genomgång var precis lagom lång och intressant nu på filmen blir det omöjligt att orka lyssna hela tiden. Jag tyckte att en majoritet av eleverna var aktiva i diskussionen på filmen bara några stycken. Att filma lektioner där eleverna kommer med på bild kan vara känsligt för elever och målsmän. Datainspektionen säger: Att förskolor och skolor sätter upp regler för i vilka fall och på vilket sätt fotografering är tillåtet är i första hand en fråga som rör ordningen inom skolans verksamhet och är inte något som personuppgiftslagen och Datainspektionen kan ha synpunkter på. Det är först när den som fotograferat delar bilderna med en större krets personer, till exempel genom att publicera dem på Internet, som denne måste se till att reglerna i personuppgiftslagen följs. Det kan finnas religiösa eller andra skäl till att målsmän inte vill ha sina barn fotograferade eller filmade. Därför såg vi till att få skriftlig tillåtelse hemifrån. Vår blankett till målsmän kan du se på Nämnaren på nätet. matematiksatsningen Nämnaren nr
4 Lektionsbesök Vi besökte varandras lektioner. När vi nu har gjort det i vårt projekt, med fokus på matematik, med kollegor vi känner väl och med ett gemensamt mål, har vi inte annat än positiva saker att säga. Vilket perfekt underlag för en pedagogisk diskussion, både före och efter besöket! Det borde alla ämnen få möjlighet till. Att först tillsammans planera lektionsinnehåll, genomförande, mål med lektionen, kanske prata om elevgruppen och sedan som gäst tillsammans med eleverna gå in i ett klassrum med elevernas glasögon på: försöka förstå var de befinner sig mentalt, vad hände på rasten eller lektionen innan, vad händer innan alla är på plats, blir alla sedda av läraren, ser alla läraren, förstår alla vad som ska ske, jobbar alla med rätt saker, får alla någon hjälp eller respons, hur avslutas lektionen? Det finns massor att diskutera, att uppmuntras av, få tips om och hitta lösningar på, när man har en verklig lektion att prata kring. Loggbok för eleverna Vi ville få eleverna att börja reflektera över sitt eget arbete, lärande och resultat. Därför köpte vi in loggböcker, lite elegantare skrivböcker, till alla elever. Om det var vi som lanserade idén på skolan vet jag inte, men snart bestämde vi att alla elever på mentors- eller klassrådstid skulle reflektera i samtliga ämnen med någon form av regelbundenhet. I matematikämnet skapade vi så småningom möjlighet för eleverna att i LPP-dokumenten skriva något med utgångspunkt i den egna arbetsinsatsen, nya kunskaper och vad som upplevdes som svårt. Hemsida och verkstäder På kommunens hemsida för matematik samlade vi dokumentation från fortbildningsdagar, LPP:er, aktiviteter, litteraturtips och länkar. Liksom hundratals andra skolor har vi samlat laborativa material och aktiviteter i en gemensam bank på skolan. För ett tiotal år sedan fick vi några dagar till att påbörja en matematikverkstad. Vi köpte in en pärm med hundratalet mer eller mindre laborativa aktiviteter beskrivna. Det klistrades etiketter på lådor och lektionsplaneringar plastades in. Puckar, burkar, häftstift och dockor lades i lådor som staplades i ett skåp som stängdes och sedan sällan öppnades. Varför då? Vi tyckte ju alla att det var jättebra grejer! Men det kanske viktigaste arbetet återstod: Hur kan vi arbeta med den här aktiviteten i klassrummet? Hur knyter jag aktiviteten till kursplanen? Vilken kunskap kan arbetet leda till hos eleven? Hur vet jag som lärare om arbetet med aktiviteten lett till ny kunskap? Hur säkerställs att aktiviteten knyts samman med abstrakt matematik? Fortbildningsdagarna med NCM blev ett uppvaknande. Där lärde vi oss att noga läsa kursplanen, alltid fundera över vad i det centrala innehållet och vilka förmågor en viss aktivitet kunde knytas till, att gallra friskt i det vi hade, leta nytt där vi behövde, låta aktiviteterna ersätta avsnitt i våra läromedel och kanske viktigast av allt, få alla aktiviteter inskrivna i våra LPP:er, så att vi verkligen får en varierad undervisning. 66 Nämnaren nr matematiksatsningen
5 Konferenstid Vi upptäckte ganska snart att den största svårigheten i projektet var att hitta bra tider för möten. Under skoldagen var det omöjligt att finna tillfällen då alla hade ett gemensamt hål i schemat. Att sätta in vikarier var heller inte alla positiva till då det kräver vikarieinstruktioner och efterarbete. Den ordinarie konferenstiden gick oftast åt till andra möten och på eftermiddagarna var det ofta någon som måste hämta barn på dagis eller skjutsa till träning. Vi var tvungna att fundera över vilka möten alla skulle vara med på, vilka möten som gick att ha med en enstaka kollega och vilka möten man kunde ha med sig själv. En viktig lärdom blev därför att när ett projekt planeras, måste rektor vara med tidigt och prioritera schemaläggning och tjänstefördelning för att ge möjlighet till gemensamma möten. Frågor till lärare och elever Vad tycker vi lärare att vi har uppnått under projektet nu när pengarna är slut och faran med att falla in i gamla mönster är överhängande? Vad måste och vill vi jobba mer med? Och vad tyckte våra elever? Jag som projektledare ställde några öppna frågor som lärarna besvarade individuellt och sedan fick rangordna. I sammanställningen finns en sammanfattad rangordning av det vi tycker är viktigast. Hur har undervisningen utvecklats, tror du? Ökad tilltro till arbete utanför läroboken. Mycket mer struktur, eleverna vet bättre vad som ska läras och varför. LPP ger tydlighet och bra exempel på aktiviteter. Ökad medvetenhet om mål och betygskrav. Praktiska moment och aktiviteter fullföljs eller följs upp bättre nu. Ökad medvetenhet om det egna lärarbeteendet. Mer samstämmig undervisning, mer variation. Vad behöver vi fortsätta utveckla, tror du? Hur vi kan förbättra måluppfyllelsen och hur vi får fler elever att nå längre. Mer samarbete och gemensam planering. Helhetssyn ger en proffsigare undervisning och skapar trovärdighet gentemot eleverna. Hur vi får elever med fallenhet för ämnet att utvecklas mer. Bli bättre på att hitta digitala resurser, t ex appar för undervisningen. Uppdatera LPP:er systematiskt, uppföljning och elevutvärdering ska göras. Naturlig variation i undervisningen, framställa ännu fler lådor och aktiviteter. Hur vi möter elever som saknar grunderna när de kommer till oss. Fler lektionsbesök och filmningar. matematiksatsningen Nämnaren nr
6 Hur påverkar studerandet och filmandet elevers inställning, tror du? Obetydligt. Jag tror att de uppskattar det. De ser att vi anstränger oss för att göra undervisningen bättre. Eleverna ser att det inte bara är de som utvärderar sitt arbete. Att vi alla måste tänka efter hur vi jobbar och hur vi kan bli bättre. Hur påverkas ni elever, tror ni, av lärarbesök och filmning? Det var kul, det var något nytt. En del blir nog mer koncentrerade och jobbar bättre, andra ska titta in i kameran hela tiden. Jag blev lite nervös, jag tycker inte om att vara på film. Man blir duktigare som elev, jobbar bättre. Läraren blir också duktigare och anstränger sig mer. Läraren ser ju vad som behöver förbättras och kanske vilka som jobbar bra och vilka som inte gör det. När det kom in en extralärare kunde man få mer hjälp, annars tror jag inte någon bryr sig om den. Redovisning I vår redovisning till Skolverket lyfte vi fram följande punkter: Projektet har gett oss fantastiska möjligheter att tillsammans i ämnet sitta ner och tänka och planera klart utan att tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion. Det är viktigt att involvera berörda skolledare så mycket det någonsin går! NCM har gett oss uppslag och har varit ett värdefullt bollplank. Vi upplever att det kommande Matematiklyftet ligger väl i linje med det arbete vi redan är i gång med. Litteratur & länkar Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achivement. London: Routledge. Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Skolinspektionen: Stockholm. Skolverket (2012). Tid för matematik. Erfarenheter från Matematiksatsningen Skolverket: Stockholm. Skolverket (2009). IUP-processen Arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Skolverket: Stockholm. (enkät) 68 Nämnaren nr matematiksatsningen
Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merIUP-plan för Sofia skola
Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Sofia skola 2013-11-25 IUP-plan för Sofia skola I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merLathund att skapa och tilldela en LPP
Lathund att skapa och tilldela en LPP Här presenteras ett sätt att steg-för-steg ta fram en lokal pedagogisk planering för ett arbetsmoment eller en terminsplanering i ett ämne eller ett ämnesövergripande
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merHandlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011
Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merAnteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merVad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering
Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merKvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola
Läs merArbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merMatte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Läs merSkäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr
Lokal arbetsplan läsåret 2014/15 Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160 70 www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merRapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan
Stefan Melén 2014-01-13 1 (8) Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan 1. Inledning Ett ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) efterfrågar i vilken utsträckning
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merBeslut för grundskola
Beslut 2010-10-26 Dnr 43 2009:4144 Beslut för grundskola efter tillsyn av Norrbyskolan i Piteå kommun 2010-10-26 Skolbeslut Tillsyn i Norrbyskolan Datum: 2010-10-26 1 (3) Dnr 43 2009:4144 Rektor Göran
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs merGruppdiskussionen hösten 2011
Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk
Läs merDokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Läs merAnalys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merHandlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Läs merVi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merIntensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM
Intensivundervisning i matematik Görel Sterner, NCM gorel.sterner@ncm.gu.se Tal och räkning, geometri Lärare, förskola, f-klass-åk 6 Undervisande lärare i matematik, åk 4 9 Rektorer Matematikutvecklare
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merIUP-plan för Sofia skola
IUP-plan för Sofia skola För pedagogerna! I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning av hur vi organiserar utvecklingssamtalen.
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Lärardagen Örebro 160810 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag
Läs merSektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun
1 2010-01-26 Sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Största orter: Mölnlycke, Landvetter, Härryda, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö Yta: 268 km 2 Folkmängd: ca 34 200 invånare 2 2010-01-26 Sektorn
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Läs merImplementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer
Diskutera den valbara uppgift som ni gjort eller planerar att göra (2011) Alla uppgifterna finner ni numera på första sidan på rektor.ncm.gu.se. Materialet kan ses som stöd till rektor som pedagogisk ledare.
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merMöt framtiden i Vaxholms skolor!
Möt framtiden i Vaxholms skolor! I Vaxholms skolor ska eleverna känna trygghet och glädje. Här finns möjlighet att få utlopp för kreativitet och fantasi. Samtidigt erbjuds en modern utbildning med fokus
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merKvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret
Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan
Läs merUppbyggnad av Matematikverkstad
Arboga kommun Stödteamet Fyren 07-08-01 Uppbyggnad av Matematikverkstad - ett samarbete mellan Stödteamet Fyren och Nybyholmsskolan Matte är kul när man fattar och tråkigt när man inte förstår. Ja, så
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
Läs merFärsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan
Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten
Läs merArbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument
Läs merutvecklar fritidspedagog
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) FUFFUF fritidspedagog utvecklar fritidspedagog Hämtad från Västertorpsskolan Uppdaterad: 2017-08-21 Exemplet visar hur man på ett systematiskt sätt kan planera
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola Kvalitetsredovisning 2017/2018 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merArbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,
Arbetsplan Vågen Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Kompetensutveckling till pedagoger med
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merDIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.
Så skapar du ett Skolbibliotek i världsklass! DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential. Vad är ett Skolbibliotek i världsklass? Ett välfungerande skolbibliotek är aldrig ett tyst ställe.
Läs mer/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merRosengårdsmodellen. - så här gör vi på Rosengårdsskolan! Tillsammans
Rosengårdsmodellen - så här gör vi på Rosengårdsskolan! Tillsammans Så här startar vi och avslutar skoldagen med våra elever. Dagens första lektion samt lektioner efter rast, startar med att ansvarig pedagog,
Läs merMatematiksatsningen 2011
OH-mallen Matematiksatsningen 2011 Stöd till lokalt utvecklingsarbete i grundskolan Anders Palm, projektledare anders.palm@skolverket.se 08 527 331 12 Matematiksatsningen 2011 Matematiksatsningen 2011
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merUtvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:5110 Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening Org.nr. 769600-0590 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Freinetskolan Kastanjen belägen i Botkyrka kommun 2 (9) Tillsyn i
Läs merTänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas
1. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasieskolan: Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Annan utbildning, skriv
Läs merUnderlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot
Utvärdering 21 juni 2010 Underlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni 2010 1. MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot * Utvecklar intresset för matematik samt tilltro
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-6 020502 Sid 1 Sid 2 Lokal pedagogisk planering Ska utföras av lärare, gärna i arbetslag eller ämneslag ex. på parallellplaneringarna. Ska ligga som grund för den enskilde
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merVT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merÄngbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011
2011-06-28 Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängbyskolan är omgiven av fina grönområden och har ca 350 elever samt ca 50 personal. Skolan är byggd 1983 och är mycket välbehållen men är i behov
Läs mer