GODA STRATEGIER MOT NEDSLITNING

Transkript

1 GODA STRATEGIER MOT NEDSLITNING STRESS Obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd egen förmåga att hantera dessa krav Marianne Frankenhauser

2 Stressforskning 1960-talet 1980-talet Fokus på kroppens reaktioner vid intensiv stressbelastning Fokus mer på kroppsliga reaktioner på långvarig stress Burnout Katabolism Kroppens förmåga att mobilisera energi (nödvändigt i akuta situationer) Anabolism Förmågan att bygga upp och reparera skadan När kroppens stressreaktioner aktiveras prioriteras energimobilisering på uppbyggnadsfunktionens bekostnad. Blir stressen långvarig kan detta leda till skador i kroppen.

3 Spänning mellan den historiska hjärnan och de otroliga förändringar som skett i omvärlden Amygdala Mandelformad struktur i mellanhjärnan: Har förmåga att avlägsna mig från en fara utan medvetandets inblandning. Kan aktivera både det perifera och det autonoma nervsystemet, men också det endokrina systemet (som översätter nervimpulser till biokemi i kroppen) Också centrum för emotionsstyrda reaktioner I historisk tid förmodligen ett mkt välfungerande system. Hippocampus (sjöhästen). Orientering i tid och rum Amygdala och Hippocampus avgörande när stressprogrammen i oss aktiveras.

4 Stresshormonet kortisol kan temporärt förstöra kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus. Störningar i minnesfunktioner, särskilt korttidsminnet, orienteringen i tid och rum och förmågan att bygga upp mönster av olika händelser. Vad händer vid stress??? ÖKAR MINSKAR blodtrycket stiger pulsen ökar insöndring av stresshormoner i blodet blodets förmåga att koagulera ökar blodflödet minskar till de inre organen och mag-tarmkanalen Produktion av könsoch tillväxt-hormoner minskar = Överlevnadsstrategi

5 Stressens tre faser: Alarmfas Aktivitet avstannar, orientering om faran. Motståndsfas Försök till undanröjande av faran. Kamp - Flykt I mindre komplex tillvaro ledde detta till att faran undanröjdes eller att vi gick under. Om inget av detta sker: Utmattningsfas Resurserna förbrukas, våra stressreaktioner blir då inte ändamålsenliga utan sliter på kroppen Utbrändhet (burnout) Utmattningsdepression Stressutlösta utmattningsreaktioner Bottnar i kronisk stress.

6 Arbetsbelastning: För mkt att göra För lite tid Inte tillräckligt med resurser Kontroll: Brist på inflytande Ingen autonomi Rimlig arbetsbelastning/tid Få känna: jag klarar det Balans familj/arbete Möjlighet göra val och fatta beslut Få använda sina talanger Brist på uppmuntran/ erkännande Belöningar Erkännande Sammanhang Isolering Konflikter Brist på respekt Etiska konflikter Enahanda arbetsuppgifter Samarbete och stöd Respekt och tillit Meningsfulla arbetsuppgifter Samstämmighet mln egna och organisationens värderingar Christina Maslach

7 Kognitiv och emotionell utmattning - minnesluckor - svårt fatta beslut - urlakad, slut, tömd - avtrubbad medkänsla - orkar inte engagera sig - stiger inte nära - väljer bort kontakt - saklig, objektifierar Känsla av personlig nedsatt prestation - försvagad självkänsla - känsla av ineffktivitet - duger inte - passar inte, har valt fel arbete - räcker inte till - misslyckad - värdelös - mitt eget fel, får skylla mig själv - barnens fel, skylla på dom - självförakt

8 Depersonalisation - föraktar - förväntar sig inget - bryr sig inte om - tycker illa om - negativ syn på andra människor - borde klara av det, har gjort det förr Vad kan jag själv göra för att förebygga nedslitning? Analysförmågan: - var hör problemet hemma - medvetenhet om tidsanvändning. - medvetenhet om olika dilemman. - inte alltid tillgänglig - träna att kunna säga nej!!!!!! - stanna upp, frysa ögonblicket

9 - sätta konkreta mål för mitt arbete - bry mig om mig själv, lyssna på kroppens signaler - se över mina arbetsrutiner och min planering - tillåta mig pauser och vila - humor - planera övergång från arbete till hem och fritid - vårda privata relationer - planera för min fritid och sätta planerna i verket - träffa andra yrkesgrupper - kunskaper: relationsorienterade ledarskapet - ta konkret ansvar för egen utveckling, skaffa nya redskap Vad kan gruppen göra för att förebygga nedslitning? - vara lyhörd för signaler - ge konkret hjälp och avlastning - stödjande klimat - ge konstruktiv feed-back - rak kommunikation - avsluta dagen med debriefing - lyssna aktivt - ge tillfälle till diskussion och perspektivbyte - jämföra upplevelser och erfarenheter - ge uppskattning och erkänsla -ge tillfällen till skratt och avspänning - byta arbetsuppgifter tillfälligt - stötta personalutveckling och kompetensutveckling

10 Vad kan organisationen göra för att förebygga nedslitning? - klargöra mål -utveckla ledningsformerför trygghet och professionell utveckling - utveckla riktlinjer - se över rutiner och regler - stimulera feed-back - ge tid och möjlighet till underhåll av relationer - granska arbetsfördelningen - utveckla goda kommunikationskanaler - jämföra organisationens mål med omvärldens krav och förväntningar - stimulera till pedagogiska diskussioner - skapa förutsättningar för handledning - stödja och medverka till fortlöpande personal och organisationsutveckling Ulf Lundberg Görel Wentz Bosse Angelöw Ulla Holm Håkan Jenner Ingemar Svensson Alexander Perski Christina Maslach Michael P. Leiter Sverker Belin Stressad hjärna, stressad kropp Konsten att hantera stress och möta förändringar Det räcker inte bara att vara snäll Perspektiv på utbrändhet Ur balans Sanningen om utbrändhet Vansinnets makt

11 Olika typer av grupper: Primärgrupp Sekundärgrupp Problem då deltagare har olika förväntningar Initialfas JAG VI DET Smekmånadsfas JAG VI DET Konfliktfas JAG VI DET Effektiv fas JAG VI DET Separationsfas JAG VI DET

12 STÖDJANDE KLIMAT - gemensam problemlösning - accepterar varandra - lever sig in i - lyssnar på andra FÖRSVARS KLIMAT - goda råd - övertalning - försvar för egna synpunkter -kontroll -kritik - censur - bestraffning KOMMUNIKATION OCH GRUPPKLIMAT Försvarsinriktat gruppklimat Bedömande Strategiskt Neutralt Överlägset Kategoriskt Öppet gruppklimat Beskrivande Spontant Medkännande Jämlikt Preliminärt

13 Det är lättare att bygga ett hållbart samarbete på klara och tydliga nej, än på otydliga och oärliga ja. STRUKTUR I MÖTET Dagordning Ordförande Talarlista En i taget Omröstning Närvarande i rummet (Handbok för föreningsmöten, 50- talet, Kjell Granström) Om det inte är ordning och reda kan ångesten börja ställa till det i gruppen.