Resultat Kirurgkliniken

Transkript

1 Resultat :08 67

2 Akutsektionen 2015 Appendicit Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Ingemar Nilsson Antal opererade Medelålder Antal män/kvinnor 240/ / /226 Andel preoperativ datortomografi (DT) 51 % 47 % 44 % Andel preoperativ ultraljud (UL) 64 % 68% 73 % Både UL och DT 16 % 15% 18 % Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 50 år. Andel op. påbörjade laparoskopiskt 99,3 % (M 99,6% K 99,0% 11 % 5% 9 % 99,8% (M 99,6% K 100%) 99 % (M 99,6 % K 98,7 %) Andel konverteringar 0,9 % 2,6% 2,7 % Sammanfattningsvis kan vi konstatera förbättrade resultat vad gäller såväl konverteringsfrekvens som friska appendektomier, en fortsatt låg frekvens av postoperativa infektioner och en minskning av postoperativ urinretention. Förbättringsarbete 2016: Sedan nov-2015 har vi infört AIR-score, en klinisk score (baserad på anamnes, status och lab-prover) som anger sannolikheten för appendicit. Med hjälp av AIR-score kan handläggningen av patienter med misstänkt appendicit ske på ett mer strukturerat sätt. Målsättningen är att minska onödig bilddiagnostik (fr a DT på yngre patienter) och även att undvika operationer på patienter med beskedliga symtom som ev skulle kunna bero på lindrig självläkande appendicit. S:t Görans Röntgenklinik deltar i AIR-Image studien som undersöker om en kombination av kliniska variabler och DT-fynd kan förbättra den radiologiska diagnostiken av appendicit. I samarbete med Röntgenkliniken har vi infört riktad/lågdos DT för att minska stråldosen på unga patienter med misstänkt appendicit. Friska appendektomier 3,0 % (M 2,1 % K 4,1 %) 3,7% (M 1,5% K 6,8%) 4,8 % (M 1,2 % K 8,8 %) Andel perforerade appendiciter 20 % 20 % 22 % 18 % < 60 år 51 % > 60 år Urinretention 1,1 % 5,6% 2,5 % Ytlig/djup infektion 0,7 %/1,8%) 0,4%/1,9% 0,6 %/2,1 % Analys: Jämfört med året innan har andelen preoperativa DT ökat något medan UL minskat något. Den laparoskopiska tekniken är liksom tidigare helt dominerande. Konverteringsfrekvensen har sjunkit påtagligt vilket kan förklaras av förbättrad operationsteknik men även av att vi i större utsträckning behandlat komplicerade appendiciter (appendicitflegmone, appendicitabscesser) konservativt. Dessa patienter undgår således en akut operation med hög konverteringsrisk och har senare som regel genomgått en planerad appendektomi i lugnt skede. Vidare kan vi jämfört med året innan rapportera en minskad andel friska (negativa) appendektomier medan andelen perforerade appendiciter är oförändrad. Vad gäller postoperativa komplikationer kan vi rapportera en något ökad frekvens av ytliga infektioner medan djupa infektioner är väsentligen oförändrade. Frekvensen urinretention har minskat markant till följd av skärpta rutiner för postoperativ blåsövervakning men även underrapportering kan vara en del av förklaringen. 68

3 2015 Bröstsektionen inca (bröstcancerregistret) Bröstcancer Datakälla: INCA och internt Capio S:t Görans Sjukhus Täckningsgrad: Alla primära bröstcancer registreras (n=595 enligt datauttag 26 februari 2016) Registeransvarig: Lars Löfgren Indikator Riket Mål Tid från vårdplan till operation Tid från diagnos till operation Andel patienter med diagnos innan operation Andel patienter med bröstcancer som opererades inom tre veckor Andel patienter som genomgick bröstbevarande ingrepp, cancer < 30 mm Andel reoperationer i bröstet pga tumördata Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi 13 d (median) 25 d (median) 14 d (median) 15 d (median) som före- gående år. Siffran ska avläsas i relation till andel bröstbevarande kirurgi. Notera att urvalet, hämtat från nationella bröstcancerrregistret har ändrats, i enlighet med europeiska riktlinjer. Flera indikatorer speglar att kvaliteten på det diagnostiska arbetet i samarbete med sjukhusets mammografi- och patologavdelningar är mycket god. Mer onkoplastikkirurgi innebär ökat resursbehov på operation och på bröstmottagningen pre- och postoperativt. De bröstrekonstruktioner som görs vid mastektomi pga lokalt återfall av bröstcancer eller i sällsynta fall vid profylaktisk operation ingår inte i sta- tistiken enligt tabellen som bygger på regist- rering av nydiagnostiserad primär bröstcancer i INCA-registret. Totalt utfördes 54 primära rekonstruktioner om alla indikationer medräknas d d 95% 94% 94% 94% >90% 88% Median 13 d 76% median 14 d 69% medel 17 d median 15 d 63 % median 17 d > 90% 84% 86% 88% 76% >80% 9,6% 8,5% 7% 8,7% >10 % 24% 26% 23% 8,7% >10% (1) Angående väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för en stor majoritet av kvinnorna är bröstcancerdiagnosen redan klar då de kommer till någon av våra mottagningar första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror baseras på kvinnor som registrerats ha genomgått primär utredning hos oss efter nybesöket. Planerade förbättringsåtgärder: Vårt systematiska förbättringsarbete för att korta väntetiderna för operation av bröstcancer har varit framgångsrikt och vi är nära målet för andel opererade inom tre veckor kommer ledtidsmål enlgt Standardiserade vårdförlopp, SVF att införas. Målen är ambitiösa. För att korta handläggningstiderna innan diagnosbesked planerar vi införa multidisciplinära terapikonferenser, MDK ytterligare en dag i veckan. För att minska risken för reoperation vid operation av bröstcancer använder vi internt framtagna indikationer för MRT, magnetresonanstomografi i ökad utsträckning. Tydliga nationella riktlinjer saknas. Analys: Vårt förbättringsarbete med fokus på att patienter med bröstcancer ska opereras i rimlig tid har varit framgångsrikt. Väntetid till behandling vid bröstcancer är en specifik kvalitetsindikator som ska rapporteras till uppdragsgivaren Stockholms Läns Landsting. Vi fortsatte under året sträva efter anpassning av resurserna till en varierande efterfrågan och nådde 88 % opererade inom tre veckor. Den här förändringen har vi gjort i samarbete med andra sektioner på kirurgkliniken och andra kliniker på sjukhuset. Kontinuitet är också viktigt för våra patienter men kan hamna i konflikt med ambitionen om kortare ledtider 2016 innebär stora förändringar för bröstsektionen. Vi har fått ansvaret för även den onkologiska vården för bröstcancerpatienterna. Patienterna kommer att omhändertas under en organisation med helhetsansvar för hela flödet. Övergångarna mellan vårdgivarna blir smidigare. En ny grupp av kvalitetsindikatorer kommer att bli aktuella. En hög andel bröstbevarande canceroperationer i kombination med en låg andel reoperationer är väsentliga mål Andel reoperationer i bröstet p.g.a. tumördata ligger på ungefär samma nivå 69

4 NGI-sektionen 2015 inca (svenskt register för cancer recti) Rektalcancer Datakälla: Svenskt register för cancer recti Registeransvarig: Johan Dalén Patientunderlag: Under handlades 49 nya rektalcancerpatienter på kirurgkliniken. 5 patienter hade lokalt avancerad tumörväxt och remitterades enligt vårdprogrammet till Karolinska sjukhuset, Solna, 7 patienter hade spridd sjukdom och erhöll palliativ behandling alt. palliativ vård, 1 patient erhöll enbart avlastande stomi, 2 patienter opererades med lokal excision, 1 patient rem till ÖAK för leverkirurgi innan rektalkirurgi, 6 patienter blev diagnostiserade men ej opererade under kalenderåret och redovisas ej här. Återstående 27 patienter opererades med intentionen radikalresektion av tumören. Det är resultatet för dessa 27 patienter som redovisas nedan Antal utförda rektumamputationer Antal utförda Hartmanns operation Antal utförda främre resektioner varav laparoskopiassisterat konverterade laparoskopiassisterade 3 Antal utförda avlastande loopileostomi Antal opererade män Antal opererade kvinnor Medelålder män Medelålder kvinnor Medianålder män 65, Medianålder kvinnor 68, Vårdtid Medianvårdtid Andel MDT-konferens preoperativt 100 % 100 % 100 % Andel MDT-konferens postoperativt 100 % 100 % 100 % Andel preparat med >=12 lymfkörtlar 92 % 96 % 72 % Andel peroperativ sköljning: 100 % 100 % 100 % Mortalitet 30 dgr: 0 % 3,7 % 0 % Antal reoperationer: Antal anastomosläckage: Antal återinläggningar inom 30 dgr Antal registrerade sårinfektioner Analys: Årets siffror i ovanstående parametrar är relativt oförändrade jmf med föregående år. Antalet lymfkörtlar i preparaten har minskat något jämfört med föregående år men ligger fortfarande klart högre än åren dessförinnan. Andelen operationer som påbörjats laparoskopiassisterat har klart ökat. Tio ingrepp påbörjades med robotassisterad laparoskopi, varav tre konverterats till öppen kirurgi p.g.a. operationstekniska svårigheter. Vad säger då dessa siffror, är de bra, medelmåttiga eller dåliga? Årets siffror är således i paritet med förra årets och borde därmed stå sig väl i en nationell jämförelse. Denna registrering görs i INCA och har i det närmaste 100 % täckning vilket tjänar som bas för nationell jämförelse. Sammanställningen på riksnivå för 2015 beräknas bli färdig under senvåren 2016, medan de nedan redovisade siffror är tagna ur års nationella kvalitetsrapport som presenterades Man bedömer kvaliteten på rektalcancerkirurgin med Effektmått respektive Processmått. Effektmåtten innehåller 7 bedömningspunkter: radikaloperation, 30-dagars mortalitet, relativ 3-års överlevnad, lokalrecidivfrekvens inom 3 år (preop strålade samt ej strålade), peroperativ tarmperforation och slutligen cirkumferentiell marginal (andel >= 1 mm). Dessa poängsätts från 0 till som sämst (varierar) -5 poäng där man vid perfekt kvalité i alla mått alltså får sjukhus är bedömda och hamnade mellan -1 och -14 poäng. Capio St. Göran hade -3 och hamnar på delad tredjeplats med Södersjukhuset och Ersta. Processmått innehåller 14 bedömningspunkter (t.ex. ledtider, 4 olika sådana, deltagande i MDT-konferens, kirurgisk kompetens, d.v.s. ackrediterade kolorektalkirurger, antal lymfkörtlar i preparaten, sköljning av ändtarmen vid operation, täckningsgrad i register, deltagande i studier mm). De 36 sjukhusen hamnade mellan Capio St. Göran hade -11 vilket innebar näst bäst. Av våra 11 minuspoäng kommer 7 från bristande ledtider, 3 från att vi inte deltar i studie och slutligen en poäng från att inte 100 % av resektionerna sköljdes med sterilt vatten. Om vi ser på mer specifika parametrar ser det ut så här: 3-årsöverlevnad Capio St. Göran 97,2 %, bäst i Sverige, nationella snittet 90 % Lokalrecidiv efter op T1-T3-tumör 3 år Preop strålning Ej strålning Sverige 3,4 % 2 % Capio S:t Göran 2,6 % 0 % Lokalrecidiv efter op T1-T3-tumör 5 år Preop strålning Ej strålning Sverige 4,2 % 4,9% Capio S:t Göran 1,8 % 2,3 % Reoperationer Andel 70

5 2015 NGI-sektionen Sverige () 7,6 % Capio St Göran (2015) 6,7 % Anastomosläckage Avlastande stomi Ej avlastande stomi Sverige ( ) 8,2% 6,5% Capio St Göran 3,4% 6,8% Förbättringar: Ur nationellt perspektiv håller vi på Capio Sankt Göran en hög nivå i vårt omhändertagande av rektalcancerpatienter. Siffrorna för relativ 3-årsöverlevnad och lokalrecidiv är särskilt glädjande. Det finns dock fortfarande en förbättringspotential beträffande ledtider trots att det skett förbättringar jämfört med föregående år. De poster som ger flest minuspoäng beträffande ledtider är dels väntetid från diagnos till behandlingsstart, där väntetid från preoperativ MDT till start av strålbehandling spelat en viktig roll. Tillgång till framför allt preoperativ behandling (strålning/ onkologisk) är en gemensam resurs för alla sjukhusen i regionen och har hittills varit svårstyrda. Under och 2015 har vi genomförts en rad åtgärder för att minska ledtiderna i de delar av flödet som ligger inom sjukhuset ramar. Exempel på implementerade åtgärder är fler mottagningstider för nya cancerfall, fler förhandsbokade röntgentider, en liggare på kirurgmottagningen där man direkt kan se om någon patient faller ur vårt flöde. Detta arbete fortsätter under Nyheter under 2016: SVF(standardiserade vårdförlopp) kommer att införas inom SLL, vilket säkerligen underlättar möjligheten att fortlöpande följa processmåtten för rektalcancerflödet. En nyanställd undersköterska med uppgiften att följa patientens väg genom vårdkedjan och följa KVÅ koderna ger bättre och snabbare insyn i processmåtten. NGI sektionen kommer att under året påbörja ett tvärprofessionellt arbete i så kallad LIKE(L-logistik I-information K-kvalité) grupper, där vi gemensamt med anestesin, endoskopin, röntgen, operation, vårdavdelningen har det uttalade målet att rätta till och förbättra varje del i flödet. Detta bör få positiva konsekvenser för en mängd viktiga kvalitéts och logistiska parametrar. Vidare planerar vi under 2016 att gå med i ett antal forskningssamarbeten samt inom sektionen starta upp en egen studie. Deltagandet, tror vi, kommer att ha positiva bieffekter både för effekt/processmåtten. Fortsatt fokus på kirurgisk kvalité, kirurgisk utveckling samt utökat uppdrag är sektionens mål för

6 ÖGI-sektionen 2015 gallriks Cholecystektomier Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad: Capio S:t Görans Sjukhus 100 %, 2011, 2012, 2013 Registeransvarig: Cecilia Modin Billkvist Ansvarig koordinator: Carina Sundqvist CSTG 2015 CSTG CSTG 2013 GallRiks Årsrapport Antal galloperationer Andel dagkirurgi 43 % (192) 39 % 32 % Andel elektiva op 62 % (277) 61 % 57 % 67 % Antal elektiva fördelat K + M Andel akuta op (inom samma VTF) 277 (187+90) 289 (199+90) 247 ( ) 38 % (173) 39 % 43 % 33 % Andel akuta cholecystiter 25 % (111) 23 % 23 % - Operationsindikation: Gallstens-komplikation Andel konverterade till öppen kirurgi Andel primärt öppen kirurgi 49 % (223) 48 % 51 % - 0 0,8 % 1,4 % 5,6 % 0 0,2 % 0 3,7 % Operationstid min (median) 95 min 92 min 96 min 91 min Andel peroperativa cholangiografier Andel försök till peroperativ cholangiografi Andel peroperativ cholangiografi med choledochuskonkrement Transcystisk teknik vid choledocus-konkrement 95 % (426) 94 % 95 % 89 % 2 % (10) 2 % 3 % 3,8 % 11 % (51) 9 % 12 % 6,8 % 49 % (25) 40 % 51 % - Lap choledocotomi 2 % (1) 0 % 0 % - Andel gallgångsskador 0 0,4 % 0 0,4 % Komplikationer inom 30d, totalantal Kirurgiska komplikationer inom 30d Kirurgiska komplikationer inom 30d, elektiv operation Kirurgiska komplikationer inom 30d, akut op Antibiotika-profylax/ p + terapi, elektiv op 8,4 % (38) 7,4 % 5 % - 4,2 % (19) 1,9 % 3,9 % 5,5 % 2,9 % (8/277) 6,4 % (11/173) 6 % (18/277) 5,2 % 2,8 % - 11 % 7,9 % - 13 % 22 % - - Analys: Årets jämförelse med kvalitetsregistret GallRiks är hämtad från GallRiks Årsrapport, publicerad Under 2015 utfördes sammanlagt 450 cholecystektomier (könsfördelning; 67 % kvinnor och 33 % män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (), vilket är en liten minskning jämfört med förra årets höga nivå. Jämfört antalet utförda cholecystektomier ligger på tredje plats jämfört med övriga kirurgkliniker i landet. Det är en fortsatt hög andel akuta patienter på kirurgkliniken (38 % jmf med 33 % i riket). Målsättningen på kliniken är att operera akuta cholecystiter vid det första vårdtillfället. Andelen elektiva patienter som fått antibiotika har glädjande nog minskat betydligt de senaste åren då det inte är visat att det har någon effekt. har en fortsatt väldigt låg konverteringsfrekvens och ingen patient konverterades till öppen kirurgi under året. Peroperativa cholangiografi (PC) utrördes i 95 % av fallen och det ger förutsättningar för hög kvalitet och enligt litteraturen minskar då risken för allvarliga gallgångsskador. Under 2015 har det inte förekommit någon gallgångsskada. Transcystisk stenextraktion utfördes i hälften av fallen med choledochuskonkrement och en laparoskopisk choledochotomi utfördes framgångsrikt. Medianoperationstiden har stigit något jämfört med förra året och är fyra min längre än riket, sannolikt beror det på att andelen akuta operationer är högre. Under året har 38 patienter fått någon form av komplikation, totalt 8,4 %. Den allra största delen av dessa patienter (13 st) hade miktionsbesvär postoperativt och behövde gå hem med KAD. Fem patienter fick medicinska problem i form av hjärt/njursvikt eller pneumoni. Fyra patienter fick pancreatit efter att antingen ha haft en jag-wire eller genomgått transcystiskstenextraktion. Två patienter fick cholangit/pancreatit av kvarsten. Fem patienter fick reopereras, en pga blödning, en pga galläckage från cysticusstumpen och två pga sårruptur i navelincisionen. En patient reopererades på 5:e dagen och hade en tunntarmsperforation och en ileostomi anlades. Denna äldre kvinna hade ett mycket långt och komplicerat efterförlopp. Patienten mår nu bra och planeras för nedläggning av ileostomin. Det förekom ingen mortalitet inom 30 dagar på (riket 0,2 %). Antibiotika-profylax/ p + terapi, akut op 71 % (123/173) 74 % 86 % - Mortalitet inom 30 d ,2 72

7 2015 ÖGI-sektionen gallriks ERCP Tidsperiod: 2015 Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks Täckningsgrad: 1100 % 2012, 2013, respektive Registeransvarig: Rikard Henricsson Ansvarig koordinator: Tina Jansson Gallriks 2015 Gallriks Antal ERCP Kanylerings-frekvens 91,1% 95,2 % 95,5 % 91,3 % 91,3 % Verksamheten har fortsatt klara behov av att göra akuta fall utanför planerade ERCP-pass under veckan bl.a på operation vilket ställer betydande krav på välfungerande logistik. Ett förbättringsförslag är att förlänga det akuta gastroskopipasset på förmiddagen med ett akut team under hela dagen för alla akuta endoskopier såsom ERCP:er, stentinläggningar, PEGinläggningar och akuta gastroskopier under hela arbetsdagen. Bildöverföringen mellan röntgenc-bågen och RIS/PACS har fortsatt fungerat väl under året liksom efterföljande bildgranskning av röntgendoktorerna. En teknisk installation för inkoppling av kablar i taket har bytts ut mot nya välplacerade väggkontakter. Regelbundna tvärprofessionella möten på endoskopicentrum har hållits med förbättrade rutiner till följd med användandet av s.k. LEAN-tavla. Komplikationer efter ERCP inom 30 dagar Pankreatit 4,7 % 2,4 % 4,4 % 3,9 % 4,3 % Cholangit 0 % 0,6 % 2,9 % 2,3 % 2,6 % Blödning 0,7 % 0 % 0,5 % 1,1 % 0,8 % Perforation 0 % 0 % 0,5 % 0,5 % 0,7 % Mortalitet inom 30 dagar 1,3 % 3,0 % 3,4 % 5,2 % 5,3 % Analys: Under 2015 utfördes 149 ERCP (könsfördelning; 53 % kvinnor och 47 % män oförändrat senaste 3 åren men frekvensen män har ökat av oklar anledning med 10 % jämfört med åren 2012 och bakåt). Data tagna från GallRiks för hela Sverige, under 2015, är preliminära (160129) och sannolikt är siffrorna i underkant då alla komplikationer ej är registrerade ännu. Undersökningarna har under 2015 varit av hög kvalité med en jämförbar kanyleringsfrekvens på jämfört med riket (91,1 % resp. 91,8 %) och en med riket jämfört låg komplikationsfrekvens. Frekvensen av pankreatit har ökat något till 4,7 % (7 pat.) men sannolikt är en förklaring variabilitet. Andelen cholangiter efter ERCP är fortsatt mycket låga (0 % 2015 och 0,6 % ) och troligen är det till följd av att vi fortsatt sedan särskilt betonat vikten av antibiotikaprofylax på rätt indikation och i rätt tid. Vi har fortsatt en låg 30-dagarsmortalitet (1,3 %) jämfört med riksgenomsnittet (5,2 %) trots vårt oselekterade patientmaterial av ffa akuta patienter (82,6 %) där många har en malignitet eller svår cholestatisk sjukdom med infektion. Under 2015 har så gott som alla ERCP:erna genomförts på endoskopicentrum (även de i intubationsnarkos) men i vissa fall på centraloperation där en ökande trend av perioperativa ERCP:er skett. soreg Obesitas Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Carl-Eric Leijonmarck Ansvarig sköterska: Ulla Solén SOReg * Antal gastric bypass (GBP) Antal gastric sleeve (GS) Varav totalt utomlänspatienter 21 % 3 % 24 % ** Medianålder Andel kvinnor 79 % 72 % 77 % 77 % Preoperativt BMI kg/m2(median) Andel öppen operation 0 % 0 % 0 % 2,9 % Andel konverterade 0 % 0,5 % 0 % 0,4 % Operationstid min GBP (median) Operationstid min GS (median) Andel akuta reoperationer 0,5 % 1,4 % 0,9 % 2,0 % Anastomosläckage 0 % 0 % 0 % 0,7 % Andel patienter utan komplikation 95 % 93,3 % 92,5 % 94,7 % Postoperativ vårdtid dygn GBP 73

8 ÖGI-sektionen 2015 Postoperativ vårdtid dygn GS medel 1,7 1,4 1,5 2,1 median ** medel 1,6 2,1-2,0 median ** Mortalitet inom 30 dagar 0 % 0 % 0 % 0,04 % Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen * Jämförelsesiffror från SOReg:s Årsrapport del 1 ** Data saknas 99 % 99 % 99 % 85 % Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus har laparoskopisk gastric bypass (GBP) varit primär operationsmetod vid obesitas och hittills har drygt 1700 patienter opererats. Under har laparoskopisk gastric sleeve (GS) introducerats på kliniken och det har utförts 142 sådana operationer Operationsmetoden innebär att c:a 70 % av magsäcken tas bort och resterande magsäck blir kvar som ett rör. Fördelarna med denna operationsmetod är att magtarmkanalens kontinuitet är intakt, det går att komma åt gallgångsöppningen för att eventuellt extrahera gallgångsstenar och ingen omkoppling av tunntarmar utförs. Operationen är kirurgiskt tekniskt enklare och operationstiden är kortare. Nackdelen är att det inte går att återställa anatomin då en stor del av magsäcken tas bort och viktnedgången är sannolikt inte lika stor som vid GBP. Det finns även en risk för postoperativ reflux och en del patienter behöver medicinera med protonpumpshämmare postoperativt. Vi har initialt valt att utföra GS på patienter med ett BMI under 45. Under 2015 utfördes sammanlagt 198 operationer varav 142 GS. De 198 patienterna hade ett preoperativt BMI på 40 (jämförbart med landet i övrigt 41). Utomlänspatienter ffa från Södermanland) utgjorde 21 % av totala antalet och det är en ökning jämfört med. Under 2015 påbörjades operationen laparoskopiskt i 100 % av fallen och ingen patient behövde konverteras till öppen kirurgi jämfört med 0,4 % i landet i övrigt. Vårdtiden är kort jämfört med landet i övrigt och målsättningen på kliniken är att alla patienter går hem dagen efter operationen. Andelen postoperativa komplikationer är under 2015 ungefär detsamma som i landet i övrigt. Sammanlagt 10 patienter (5 %) är registrerade med komplikationer inom 30 dagar. Andelen reoperationer på (0,5%) är betydligt färre än i landet i övrigt (2,0%). En reoperation utfördes där en enteroanastomos efter GBP fick korrigeras. Övriga komplikationer var en GS som fick en bukväggsabscess som dränerades och en GS patient fick blodtransfusion postoperativt. För övrigt tre UVI, tre ytliga sårinfektioner och en patient med oklara buksmärtor. Klassifikation enligt Clavien-Dindo utfaller enligt följande: Grad 1: en patient Grad 2: sju patienter Grad IIIa: en patient och Grad IIIb: en patient. Under året förekom ingen mortalitet på och i SOReg registrerades under 2015 endast enstaka dödsfall. Vid 1-årskontroll efter GBP är den procentuella viktnedgången av ursprunglig kroppsvikt i genomsnitt 31 %, efter 2-årskontrollen 30 % och efter 5-årskontrollen 28 %. De patienter som varit på 1-årskontroll efter GS hade en procentuell viktnedgång på 26 %. Problematiken med inre bråck med tarmvred efter GBP finns inte vid GS och inga sena reoperationer har utförts på de hittills 200 opererade GS. Bukplastiker Beskrivning: Utdrag ur lokalt kvalitetsregister. Tidsperiod: Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Marcus Holmberg Antal bukplastiker Ålder, median Andel kvinnor 88 % 92 % 93 % Tidigare viktreducerande kirurgi - Andel - Antal Primäroperation på S:t Görans Sjukhus - Andel - Antal 100 % % % % % % 49 Överhäng i cm, median 4,0 4,5 4,5 BMI kg/m2, median 25,0 26,5 26 Viktstabilitet mån, median Resektionsvikt kg, median 1,4 1,7 1,7 Vikt kg vid operation, median Operationstid min, median Vårdtid dygn, median 1,0 1,0 1,0 Vårdtid dygn, medel 1,4 1,2 1,2 Andel infektion antibiotika per os 8 % 2 % 14 % iv antibiotika 0 % 0 % 2 % kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 0 % Andel blödning: - Blodtransfusion - Kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 2 % 0 % 0 % 0 % Andel som erhållit blodtransfusion 2 % 0 % 5 % 74

9 2015 ÖGI-sektionen Andel som utvecklat lambånekros, navelnekros, djup ventrombos, lungemboli eller pneumoni 0 % 0 % 0 % Mortalitet 0 % 0 % 0 % Clavien-Dindo komplikationsgrad > 2 0 % 0 % 2% Analys: : I maj 2011 gjordes den första bukplastiken på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (). Sedan dess har 319 bukplastiker utförts. Patienterna följs upp med ett postoperativt besök efter c:a 5 dagar, en journalgenomgång tre månader efter operation och läkarbesök ett år efter operation. Efter att ha uppmärksammat en något hög postoperativ infektionsfrekvens 2012 började vi under 2013 ge preoperativ antibiotikaprofylax och vi slutade med rutinmässig placering av drän. Under 2015 fick två patienter (8 %) lindrig sårinfektion som läkte på per oral antibiotika och ingen behövde intravenös antibiotika. De flesta som opererades mellan 2011 och har passerat 1 års-kontrollen. Samtliga har blivit av med sina besvär och förbättrat sin funktionsförmåga, och de flesta är nöjda med det kosmetiska resultatet. Tidigare år har samtliga patienter preoperativt bedömts och godkänts av plastikkirurger vid Karolinska Universitetssjukhuset även de som primäropererats med viktreducerande kirurgi på. Under fick vi förtroendet att själva göra den preoperativa bedömningen på dessa patienter och under 2015 hade samtliga tidigare genomgått en viktreducerande operation på. Vår målsättning är att erbjuda denna typ kirurgi även framöver. Under 2015 utfördes 25 bukplastiker. Det är en halvering jämfört med antalet för år, men samtidigt har det tidigare aldrig opererats lika många som tidigare genomgått viktreducerande operation på. Medianåldern var 46 år. Könsfördelningen var 88 % kvinnor och 12 % män. Den höga andelen kvinnor kan till del förklaras av att samtliga har genomgått tidigare viktreducerande kirurgi, där majoriteten av patienterna är kvinnor. Bukplastik efter viktreduktion är ett stort ingrepp med en komplikationsfrekvens på upp mot 50 % enligt litteraturen, inklusive en aktuell svensk studie. Större komplikationer (blödning som kräver kirurgisk dränering, lambånekros, djup ventrombos, lungemboli, pneumoni samt infektion som kräver kirurgisk dränering och/eller intravenös antibiotikabehandling) svarar för ca %. På fick ingen patient (0 %) någon större komplikation under Tjugotre patienter (92 %) hade ett normalt postoperativt förlopp eller behandlades för en lindrig komplikation exempelvis illamående (komplikationsgrad 1 enligt Clavien-Dindo). Två patienter (8 %) hade komplikationsgrad 2 (farmakologisk intervention i form av per oral antibiotika men inga allvarliga komplikationer (komplikationsgrad > 2) förekom. Median- och medelvårdtiden var 1 respektive 1,4 dygn. Planerade förbättringsåtgärder: svenskt bråckregister Ljumskbråck Datakälla: Svenskt bråckregister Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Erik Larsson Ansvarig koordinator: Christina Browall Antal operationer Antal bilaterala op Medianålder Andel män 95,1 % 89,9 % 85 % Andel kvinnor 4,9 % 10,1 % 15 % Andel utförda op. med laparoskopisk teknik 31,1 % 36,4 % 30 % Andel akuta op. 9,6 % 10 % 11,5 Andel opererade i öppenvård 67 % 65 % 55 % Andel op. utförda i narkos 91 % 95 % 91 % Andel op. utförda i epidural/spinalanestesi Andel op. utförda i lokalbedövning 5 % 2,9 % 5 % 4 % 2,2 % 4 % Andel omoperationer 10,2 % 11,3 % 13,9 % Svenskt bråckregister Under 2011 uppmärksammades att var sjätte patient (17 %) drabbades av tranfusionskrävande blödning postoperativt. Genom ett förbättringsarbete i form av högre medvetenhet, ett strukturerat arbetssätt och förfinad kirurgisk teknik har antalet blödningskomplikationer minskat drastiskt. Exempelvis behövde ingen patient blodtransfusion under 2015 och under de tre senaste åren har endast en patient (<1 %) av 131 opererade behövt transfusion. Analys: Antalet ljumskbråckoperationer på kliniken fortsätter att öka. Förklaringen är att vi i allt större utsträckning valt att handlägga okomplicerad bråckkirurgi själva istället för att som tidigare skett skicka remisser för sådan kirurgi vidare till extern klinik. Kliniken har på så vis kunnat säkerställa att kirurger under utbildning får adekvat träning för att nå upp till de av Socialstyrelsen uppsatta målen. Produktionsökningen har varit möjlig då en allt större andel patienter kan opereras på enheten 75

10 Klinikgemensamma resultat 2015 Patientenkät För att få en vägledning om vad vi på kirurgklinikens vårdavdelningar skulle göra under året för att förbättra bemötandet och patientdelaktigheten beslutade vi oss att en patient/ patientflöde/ vecka mellan den 1/4-15/9 skulle intervjuas med 5 frågor gällande bemötande och delaktighet av vår bemanningsassistent. Frågorna löd: Är du nöjd med det bemötande du fått? Var det någon av medarbetarna som utmärkte sig positivt eller negativt, och i så fall hur? Kände du dig sedd och lyssnad på? Kände du dig delaktig i den vård du fick? Har du något mer att tillägga? Varje fråga kunde dessutom värderas på en skala Intervjuresultat: 40 intervjuer har utförts, dvs. 10 intervjuer/ sektion. Samtliga intervjuade har graderat bemötande, sedd och lyssnad på och delaktighet mellan Två patienter har graderat delaktighet 5 och 7. Positivt valda uttalanden: Personligt, proffsig personal, lyssnande, hög klass, vänliga, har blivit sedd och hörd, känner mig trygg, jag är mycket nöjd, bra kommunikation, verkar gilla sitt jobb, bryr sig om mig och delaktig i den mån det går. Negativt valda uttalanden: Pratas högt på expeditionerna om patienterna, kort stund med doktorn, prata tystare på expeditionen, dålig information när man väntar, skrattas och pratas högt i korridoren. Till våra höstkonferenseftermiddagar där medarbetarna delades upp i två grupper(var sin eftermiddag), skapade vi fyra frågeställningar utifrån intervjuresultatet. Förslag på rutiner/ regler som ska gälla på kirurgklinikens vårdavdelningar: 1. För att få våra patienter nöjdare med ljudvolymen. Var och hur ska vi prata med varandra? 2. För att alla våra patienter, elektiva och akuta, ska få var sin patientmapp, samt blir informerade om mappens funktion? 3. För att våra patienter ska förstå vad vätskelistan är till för, vem som fyller i den och hur kan den enskilde patienten bli delaktig? 4. För att våra patienter ska slippa ligga i sängen och vänta på transport strax utanför expeditionen? Medarbetarnas förslag på nya regler och rutiner som skall gälla på vårdavdelningarna har sammanställts och beslutats till följande: Fråga 1: Rapportbladen flyttas från samtliga expeditioner till på 36:an- personalrummet, på 38:an- gamla loungen och på 39.an läkarexp NGI och Uro. I möjligaste mån ges inga muntliga rapporter på stora avdelningsexpeditionen. ALLA måste tänka på att inte tala för högt, särskilt nattetid. ALLA salsdörrar skall stängas på natten. Undantag är när man av medicinska skäl behöver ha dörren öppen och då ska medpatienterna på salen informeras om detta. Fråga 2: I samband med att patienten anländer till avdelningen SKALL ALLA (akuta och elektiva patienter) få en patientmapp och visas den avdelnings- och sjukhusgemensamma information som finns i mappen. Patienten skall informeras om att mappen skall användas under hela vårdtiden för att samla på de dokument som hör till vårdtillfället. Fråga 3: ALLA patienter som har en vätskelista informeras om listan och varför vi mäter vätskeintaget och eventuell kaloriregistrering på patienten. Adekvata patienter tillfrågas om de vill fylla i listan själva. Fråga 4: I avvaktan på ny sjukhusgemensam rutin, strävar vi på kirurgkliniken efter att patienterna görs klara för transport inne på salen och dras ut för transport när bäraren kommer. När patienten kommer åter kör vi in patienten så fort det går. Telefontillgänglighet Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem Täckningsgrad: 100 % under öppettiden 2015 Totalt antal uppringda patienter Andel uppringda patienter inom tidsintervallet eller tidigare 80% 85% Analys: Kirurgmottagningen inkl urologi samt gynekologi: Under 2015 har vi skapat ett val i teleq, dvs en möjlighet att välja önskad tjänst. Vi har också givit möjlighet för patienterna att ringa in till telefonsvarare för avbokning av tid. För att ytterligare öka medvetenheten hos personalen tas en veckorapport ut på fredagar och analyseras. Avvikelser diskuteras på möte veckan efter. 76

11 2015 Klinikgemensamma resultat Under 2016 skulle ett förbättringsarbete kunna vara att kategorisera samtal och på så sätt minska antalet samtal. Vi kommer även att lägga till stomimottagningen i vårt träd. Under början av 2016 kommer en engelsk version att läggas in, arbetet är nästan klart för det. 77

12