Sjukhusgemensamma Resultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusgemensamma Resultat"

Transkript

1 Sjukhusgemensamma Resultat :45

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella riktlinjer för strokevård. Tidsperiod: helår Datakälla: Riks-Stroke. Täckningsgrad ca 98 %. Återinsjuknade i stroke inom 28 dagar är exkluderade (på samma sätt som i Riks-Stroke redovisning). Få felkällor förekommer, men siffrorna kan påverkas marginellt av senare registreringar, felaktig diagnossättning. Vidare stör dubbelregistreringar vid olika sjukhus i samband med vårdkedjor täckningsgraden i viss omfattning. Riksgenomsnitt: 89,1 % enligt Riks-Stroke Antalet strokepatienter totalt på sjukhuset med diagnoskod I61, I63 och I64 (huvud- eller bidiagnos). Antalet patienter av dessa som behandlats vid strokeenhet där behandling tillämpas enl Nationella riktlinjer Andelen av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandling tillämpas enl Nationella riktlinjer, % Tot K M Tot K M Tot K M CStG ,6 % 93,1 % 96,3 % CStG % 90 % 90 % CStG % 89 % 91 % Analys: En fortsatt hög andel av strokepatienterna bereds plats på strokeenhet under sjukdomens akuta fas. Jämfört med föregående års värden har det skett en viss förbättring från 90 till 94,6 % (som motsvarar det resultatet som presenteras i Riks- Stroke), vilket är en tydlig förbättring jämfört föregående år på ca 5 %. Till en viss del beror detta dock på olika sätt att beräkna värdet. Av patienter som vårdas på strokeenhet, är 89 % inlagda direkt till strokeenheten. Endast en marginell skillnad mellan de bägge könen noteras (m 96 %, kv 93 %), med all sannolikhet kopplad till olika insjuknandeåldrar i de bägge grupperna. Notabelt är en viss sänkning av det absoluta talet på antalet strokepatienter till ca 850, en sänkning med ca patienter. Orsaken till detta är inte en förändring i diagnostiken eller sämre täckningsgrad i registreringen. En möjlighet till detta fynd är en pågående förändring i demografin i vårt närområde. Möjligen kan vi se en bättre effekt av förbättrad primär och sekundärprofylax gentemot strokesjukdomen. Utifrån SKL:s Öppna jämförelser vet vi att det under den senaste 5 års perioden (och kraftigt så de senaste 1-2 åren), fler patienter med förmaksflimmer har fått antikoagulantiabehandling i vårt landsting. Trombolysbehandling vid stroke Beskrivning: Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling enligt gällande kriterier för sådan behandling dvs ålder mellan år, som innan insjuknandet är oberoende avseende ADL-funktioner. Tidsperiod: Helår Datakälla: Riks-Stroke samt lokalt register. Täckningsgrad: 100 % avseende trombolyser, ca 98 % avseende antalet. Totalt skedde under året 58 st trombolysbehandlingar vid ischemisk stroke; 18 st kvinnor och män 40 st. Inkluderar patienter som har återinsjuknat före 28 dagar. Riksgenomsnitt: 10,3 % (2011 års siffror ur Riks-Stroke). Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling enligt gällande kriterier för sådan behandling 16,6 %. Samtliga insjuknade i hjärninfarkt 80 år som tidigare varit funktionsoberoende Antal insjuknade i hjärninfarkt 80 år som fått trombolysbehandling i överensstämmelse med kriterierna Andelen patienter av totala antalet patienter med hjärninfarkt som fått trombolysbehandling Tot K M Tot K M Tot K M CStG ,6 % 14,2 % 18,1 % CStG ,6 % 9,0 % 12,0 % CStG ,3 % 7,2 % 12, 8 % SLL 13,0 % Analys: En fortsatt stigande och hög andel av patienter med cerebral infarkt har fått akut behandling med trombolys enligt godkända kriterier. Majoriteten får behandling inom 60 minuter från ankomst till sjukhuset. Mycket få patienter får symptomgivande blödningskomplikationer. Den skillnad mellan könen som noteras uppfattas snarast bero på olika insjuknandeåldrar i stroke av den omfattningen att trombolys är indicerat. Det bör noteras att i hela populationen (alla åldrar och funktionsnivå) med ischemisk stroke gavs 105 behandlingar med trombolys, vilket motsvarar ca 13,6 %. Medianvärdet för tid till trombolys i detta fall var 47 minuter, att jämföra med värdet för riket 2011 på ca 60 minuter KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet, Trombolys behandling vid stroke

3 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Kranskärlssjukdom Beskrivning: RIKS-HIA är ett nationellt kvalitetsregister för akut hjärtsjukvård sedan From 2007 ingår samtliga 74 enheter som vårdar akuta hjärtinfarktpatienter i Sverige i RIKS-HIA. För att åskådliggöra sjukhusens följsamhet av nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom redovisas sedan 2005 ett kvalitetsindex. Detta index baseras på nio rekommenderade åtgärder med hög prioritet. Sjukhusen får för varje åtgärd 0, 0,5 eller 1 poäng beroende på hur hög andel av patienterna i varje målgrupp som behandlats enligt nationella riktlinjer. I urvalet ingår endast patienter under 80 år med hjärtinfarkt. Punkt 8 och 9 är regionspecifika och redovisas gemensamt för Stockholms läns landsting. Från och med 2008 är RIKS-HIA sammanslaget med SCAAR, SEPHIA och thoraxkirurgiska registret till Swedeheart. Tidsperiod: Datakälla: Swedeheart/RIKS-HIA. Täckningsgrad 100 % av HIA-vårdade patienter på Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad 100 % för hela sjukhuset för alla patienter med hjärtinfarkt som huvuddiagnos. Kvalitetsindex Utfall CStG Utfall CStG 2011 Utfall CStG ACE-hämmare Kranskärlsröntgen vid NSTEMI ASA mm Beta blockad 1 1 0,5 5.Clopidogrel vid NSTEMI Lipidsänkare 1 1 0,5 7.Lågmolekylärt heparin. LMWH Analys: Capio S:t Görans Sjukhus uppvisar återigen mycket fina kvalitetsdata för. Sjukhuset redovisar sedan flera år en mycket hög jämn kvalitet och har bland de bästa resultaten i landet. I jämförelse med 2011 har poängen ökat från 8 poäng till 8,5 poäng. Avseende de sju första parametrarna som är sjukhusspecifika har kvalitetsindexpoäng stigit med 0,5 poäng vilket motsvarar maximal poäng. Täckningsgraden för registrering är 100% då vi aktivt efterregistrerar patienter som vårdas på annan enhet än HIA. För regionspecifika parametrar uppnår Stockholm full poäng för andelen patienter som erhållit reperfusionsbehandling,. För att uppnå en poäng för reperfusionsbehandling krävs att minst 85 % av patienterna erhåller detta. För Stockholm som region erhöll 86 % av patienterna reperfusionsbehandling, för Capio S:t Görans sjukhus som enskild enhet 90 %. För den andra regionspecifika parametern tid till reperfusion når inte Stockholmregionen full poäng, utan landar på 0,5 poäng. För att nå full poäng krävs att 90 % av patienterna erhåller intervention inom 90 minuter. Capio St Görans sjukhus som enskild enhet når 89 %, vilket är mycket nära målet, Stockholm som region 87 %. SHIP gruppen (Stockholms HIA- och PCI-ansvariga läkare) har denna vårdprocess som fokusområde för att i framtiden kunna erbjuda ännu bättre vård till patienter med akut koronart syndrom. Mediantid för dörr till nål för ST-höjningsinfarktpatienter på Capio S:t Göran var 24 minuter vilket är en utmärkt tid och ett mått på en mycket välfungerande vårdkedja. Ovan angivna analys och dokumenterade data lämnas med förbehåll om att den slutgiltiga rapporten från Riks-HIA inte ännu är publicerad. 8.Tid till reperfusion vid STEMI 0,5 0,5 0,5 9.Andel reperfusionbehandlade vid STEMI 1 0,5 0,5 Poäng enligt RIKS-HIA:s kvalitetsindex 8,5 8 7 Tid till reperfusion CStG Riket Mediantid från akuten till start av reperfusion 0:24 1:37 Med reperfusion avses i detta fall PCI KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kranskärlssjukdom 17

4 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD SEPHIA (Sekundärprevention efter hjärtinfarkt) Beskrivning: Uppföljning av patienter yngre än 75 år som haft hjärtinfarkt och registrerats i RIKS-HIA. Tidsperiod: till , uppföljning 12 månader efter utskrivning. Datakälla: SEPHIA (Del av Swedeheart) CStG Riket Deltagande i fysiskt träningsprogram 68 % 47 % Uppnått mål LDLkolesterol under 2,5 59 % 68 % Uppnått mål systoliskt blodtryck under % 65% Rökfrihet 80% 86% Analys: Capio S:t Görans Sjukhus deltar sedan drygt 3 år i registrering och uppföljning av sekundärprevention efter hjärtinfarkt i SEPHIA. I jämförelse med hela riket har vi en hög deltagandefrekvens i fysiska träningsprogram. Rökavvänjning och fortsatt rökfrihet är bättre än tidigare sedan vi startade egen rökavvänjning för drygt 6 månader sedan. Vi ligger något under rikssnitt i måluppfyllelse vad gäller blodtryck och LDLkolesterol. Ett större multiprofessionellt arbete planeras under våren 2013 i syfte att förbättra sekundärpreventionen på sjukhuset. Vi planerar även en mera standardiserad uppföljning från utskrivningsdagen, så att måluppfyllelsen blir ännu bättre. RiksSvikt Beskrivning: Resultat med avseende på bakgrundskarakteristika och behandling för patienter som registrerats i RiksSvikt samt täckningsgrad för registret Tidsperiod: Datakälla: RiksSvikt, nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt. Antal vårdtillfällen eller mottagningsbesök som registrerats i RiksSvikt Analys: Samtliga registrerade patienter har genomgått ekokardiografi. De bakomliggande orsakerna till patienternas hjärtsvikt är framförallt hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom. Åldersfördelningen visar övervägande äldre patienter - över 56 % är år, drygt 35 % år. Drygt 73% av patienterna är män. 24 % av de som registrerats behandlades för nydebuterad hjärtsvikt vilket är lägre jmf med Behandlingsanalysen visar att andelen patienter behandlade med ACE-hämmare är 70 %, jämfört med rikets 57 %, och Angiotens inreceptorblockerare(arb) 31 %, jämfört med rikets 26%. Att andelen ACE-hämmare + ARB är över 100 % förklaras av att en liten andel av patienterna har dubbel RAAS-blockad, dvs både ACE-hämmare och ARB. Andelen patienter behandlade med betablockad har ökat under till 98 % från 95 % Detta kan jämföras med andelen patienter i riket, som behandlas med betablockad, 88 %. Andel diuretikabehandlade patienter är lägre i år (46 %) jämfört med 2011 (55 %) vilket sannolikt avspeglar ytterligare bättre individualisering av sviktbehandlingen med undvikande av onödig dehydrering av patienter med hjärtsvikt, där ACEhämmare, ARB och aldosteronhämning har en bättre dokumenterad effekt. 44 % av de registrerade patienterna har behandling med spironolakton, vilket är högre än Täckningsgrad: 12 % av patienterna som har ett vårdtillfälle eller ett mottagningsbesök på kardiologisektionen med huvuddiagnos hjärtsvikt (I50.0- I50.9) under är registrerade i RiksSvikt. Vi har färre antal registrerade patienter under vilket kan hänga samman med att registerhållaren varit tjänstledig en längre period. Vi har försökt förenkla och förtydliga de obligatoriska parametrarna i blanketten för att underlätta ifyllandet, dock utan att vi hittills har lyckats höja andelen registrerade patienter. Under våren 2013 planeras ett förbättringsprojekt för att öka täckningsgraden och användandet av RiksSvikt på sektionen. Felkällor: Den låga täckningsgraden gör att vi inte vet om frekvenssiffrorna ovan är representativa för hela hjärtsviktspopulationen som vårdats på kardiologisektionen. Pacemakerregistret Beskrivning: komplikationsandel vid pacemakerinläggning Tidsperiod: Datakälla: Pacemakerregistret, Täckningsgrad 100 %. Andel komplikationer Capio S:t Göran 4,65 % 2,47 % 3,14 % Nationellt - 6,2 % 6,0 % KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD SEPHIA, RiksSvikt, Pacemakerregistret

5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Analys: Sjukhuset har få komplikationer vid pacemakerinläggning. Komplikationer under 5 % anses vara ett mycket bra resultat. Under året har vi haft en unik möjlighet att utbilda 3 pacemakersköterskor för att kunna sedera patienter med Propofol under pacemakeroperation. Detta har kraftigt förbättrat möjligheterna till optimal smärtlindring. Under 2013 ämnar vi mäta denna förbättring via enkät. Sammanlagt 19 komplikationer av sammanlagt 409 operationer, vilket motsvarar 4,65 %. 8 av dessa komplikationer har samband med ICD/ CRT-D operationer och resterande härrörs från pacemakeroperationer. De komplikationer som har registrerats är: 3 fall med infektioner 3 fall med connectorproblem 1 fall med pneumothorax 1 fall med dosfickejustering 8 fall med elektroddislokationer 1 fall med blödning 1 fall med icke lyckad insättning av LV-elektrod 1 fall med elektrodperforation Årets komplikationer är fortsatt låga men fler än året innan. Vid genomgång av dessa komplikationer har vi hittat ett par gemensamma orsaker. 1) En ny operatör under utbildning vilket kräver längre operationer och kan leda till fler komplikationer. 2) Fler infektioner som krävt systemborttagning. Vi har gått igenom rutiner för preoperativ tvätt, antal personer på operation, hygienrutiner och ventilation på operationssalen och inom kort kommer vi med ett nytt PM avseende preoperativt tvätt som är utarbetat tillsammans med hygienssköterska. Nationella diabetesregistret Nationella Diabetes Registret, NDR, skapades 1996 av Svensk förening för Diabetologi som ett svar på S:t Vincent deklarationen, vars syfte var att påverka Europas länder att minska sjuklighet till följd av diabetes. Registerhållare är läkare vid Diabetescentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Årligen rapporteras vikt, HbA1c (= mått på blodsockerkontroll), blodfetter, kreatininvärde, förekomst av mikroalbuminuri, blodtryck, aktuell behandling, resultat av ögonbottenfoto och fotstatus. (52 mmol/mol motsvarar HbA1c Mono S 6.0 %, 57 mmol/mol 6.5 %). Uppgifter från NDR gällande för Endokrint Centrum. Antal patienter inrapporterade är 1000, varav 925 med diabetes typ 1 (556 män, 369 kvinnor), 58 med diabetes typ 2 (43 män, 15 kvinnor) och 17 patienter med oklar/sekundär diabetes. Täckningsgrad: >95 % CStG Totalt Män Kvinnor Medelvärde för HbA1c, mmol/mol 63 % Diabetes typ I Riket HbA1c 52 mmol/mol 22 % 25 % 18 % 16 % HbA1c 57 mmol/mol 38 % 42 % 33 % 27 % Diabetes typ II Diabetes typ I BT <130/80 HbA1c 52 mmol/l 28 % 23 % 40 % 30 % HbA1c 57 mmol/l 50 % 51 % 47 % 43 % Diabetes typ II BT <130/80 Andel patienter med blodtrycksbehandling Andel patienter med lipidbehandling 46 % 40 % 56 % 56 % 60 % 33 % 56 % 50 % Typ I 40 % 43 % 37 % 40 % Typ II 79 % % Typ I 32 % 35 % 29 % 41 % Typ II 66 % % Analys: HbA1c-resultatet för Endokrint Centrum är bättre jämfört med riket. Jämfört med 2011 är resultatet väsentligen oförändrat. För typ I-diabetiker har männen högre grad av måluppfyllelse av HbA1c än kvinnorna. Kvinnorna har dock bättre måluppfyllelse än genomsnittet i riket. Det är svårare att göra någon analys för patienter med diabetes typ 2, då flertalet remitterats ut från akutsjukhuset varvid vi bara har ett fåtal och endast de med specialistbehov går kvar på mottagningen. P.g.a av lågt antal är det svårt att beräkna statistik, små variationer kan ge stora förändringar procentuellt. Andelen patienter med blodtryck inom målvärdet (129/79) är fler jämfört med Blodtryck mäts med manuell manschett och då avrundas det uppmätta värdet till närmaste tio eller femtal. Om målnivån sätts till 130/80 uppnår 74 % av individerna med typ 1 diabetes målet (män 67 %, kvinnor 83%). Felkällor: Sedan sker rapporteringen till NDR direkt från journal till NDR. Under året har vissa problem identifierats och åtgärdats. Endast patienter som accepterar att delta i NDR rapporteras. De patienter som avböjer deltagandet i registret registreras inte och inte heller de patienter som endast har en kort tillfällig kontakt med vår mottagning. Uppgifterna för riket är lästa ur en graf vilket ger större osäkerhet. Uppgifterna för Endokrint Centrum är beräknade siffervärden vilket ger ett säkrare och mer korrekt resultat. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Nationella diabetesregistret 19

6 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD IBD-register SWIBREG Tidsperiod: Datakälla: Health Solutions detta sker i januari För att uppnå att alla aktuella patienter som givit sitt medgivande förs in i registret, behöver rutinerna vid mottagningsbesöken ses över. Målet med SWIBREG är: att utöka kunskapen om Inflammatorisk tarmsjukdom, risker kopplade till sjukdomen och utfallet av medicinsk och kirurgisk behandling att på sikt förbättra vården för den enskilda patienten att utgöra ett beslutsstöd i kliniska vardagen och ökad kunskap om patientpopulationen att underlätta för forskning om sjukdomen registerbaserad forskning såväl som skapande av forskningsformulär direkt i registret. att registret utgör ett stöd för bedömning av effekten av olika behandlingar på lokal, regional och nationell nivå. att kunna synliggöra och väga viktiga parametrar såsom sjukskrivning, inneliggande vård och operationer på lokal, regional och nationell nivå. att ge statistik på den lokala klinikens patientpopulation. Nationella riktlinjer för behandling planeras att läggas in som stödfunktion. Registret är indelat i 3 nivåer: A. Nationellt med basala epidemiologiska data B. Nationellt med kvalitets-/uppföljningsparametrar C. Möjlighet till samkörningar i samband med projekt och studier samt att kunna utforma egna moduler vid behov. 200 Genom att registrera val av behandling, behandlingssvar, samt eventuella läkemedelsbiverkningar kommer vi att få en nationell bas för vård av IBD-patienter. Detta kommer att betyda alltmer när nya behandlingsmetoder som biologisk terapi (t ex anti-tnf) och leukocytaferes har introducerats under senare år. SWIBREG möjliggör forskning med kompletterande data till öppenvårds- och slutenvårdsregister, att studera prognos och naturalförlopp hos patienter med IBD men också resultat av medicinsk och kirurgisk behandling. På sikt leder detta till ökade möjligheter att skräddarsy uppföljning och behandling av patienter. Analys: Idag har vi 360 av 1070 patienter registrerade i SWIBREG. Målet är att alla IBD-patienter ska registreras under Under har registrering pågått, men tyvärr inte riktigt i den takt vi planerade. Tillfälligt har Swibreg varit stängt under hösten då nytt databasverktyg IBD Care införts. Utbildning till alla blivande och befintliga gastroenterologer på kliniken för 20 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD IBD-register SWIBREG

7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Kirurgi Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad CStG: 100 % 2010, 2011, Ansvarig läkare: Cecilia Billkvist Modin Ansvarig sköterska: Åsa Karlsson CSTG CSTG 2011 CSTG 2010 GallRiks Antal galloperationer Andel dagkirurgi 28,3% 27,2 % 27,6 % 25,8% Andel elektiva op 56 % (201) 53,8 % 61,4% 66,8% Andel akuta op (inom samma VTF) Andel akuta cholecystiter 29,2 % (105/360) Operationsindikation: Gallstens-komplikation Andel konverterade till öppen kirurgi 44 % (159) 46,2% 38,6% 27,6% 61,4% (221) 29,7 % 23,9 % 15,7% % 0,8 % 1,2 % 1,4 % 5,6 % Andel primärt öppen kirurgi 0,8 % 1,5 % 0,85 % 5,3 % Operationstid min (median) 100 min 108 min 93 min 90 min Andel peroperativa cholangiografier Andel försök till peroperativ cholangiografi Andel choledochuskonkrement 92,8% 93,9 % 91,5 % 78,2% 2,8 % 1,2 % 2,3 % 4,1 % 11 % (40) 10,1 % 8,8 % 9,8 Transcystisk teknik 45 % (18) 33 % - 11 % Andel choledochusskador 0,3 % 0,6 % 0,3 % 0,3 % Komplikationer postop, totalantal 30d Komplikationer elektiv operation, inom 30d Komplikationer akut op, inom 30d Antibiotika-profylax/ p + terapi elektiv op Antibiotika-profylax/ p + terapi akut op 5,8 % (21) 4,6 % 5,4 % 8 % 4 % (8) 5,7 % 3,7 % 7,1 % 8,2 % (13) 3,3 % 9,0 % 10,9% 19,4%/ 21,4% 70 %/ 85 % 19,9 % 6,2 % 13 %/ 64,9 % 44 % 15 % Mortalitet, inom 30 d 0 0 0,03 % 0,03 % Analys: Under utfördes sammanlagt 360 cholecystektomier (könsfördelning; 62 % kvinnor och 38 % män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (CStG), vilket är nästan 10 % mer än under Detta innebär att CStG utförde drygt 3 % av alla galloperationer i Sverige under. För närvarande finns endast preliminära data tillgängliga från GallRiks för hela Sverige. Jämfört med riket har CStG en fortsatt väldigt låg konverteringsfrekvens (0,8 % mot 5,6 % ), låg frekvens komplikationer (5,8 % mot 8 %) och ingen mortalitet (0 % mot 0,03 %). Vi har en hög andel akuta patienter på kirurgkliniken vilket avspeglar sig i en hög andel akuta operationer (44 % jmf med 28 % i riket). Målsättningen på kliniken är att operera akuta cholecystiter vid det första vårdtillfället. Gallstenskomplikationer som indikation till kirurgi står därmed för hela 61 % jmf med enbart 36 % i riket. Medianoperationstiden är tio min längre än i riket för hela materialet men det är ingen större skillnad om man jämför subgrupper såsom akut cholecystit, elektiv operation av tidigare genomgången cholecystit och dessutom utförs peroperativa cholangiografi (PC) i mycket större utsträckning på CStG än i riket i övrigt. (96 % jmf med 82 %). Ytterligare analys av operationstiderna kommer att göras under I 40 fall (11 %) upptäcktes det choledochuskonkrement vid PC och i 45 % av dessa fall utfördes en transcystisk choledocoskopi/ stenextraktion (TS), att jämföra med 11 % i riket. Kirurgkliniken CStG har mångårig erfarenhet av TS. Denna metod är lämplig för t.ex. patienter med choledochussten som tidigare genomgått gastric bypass. CStG har fått ett antal sådana patienter på remiss från andra sjukhus i Stockholm och i framtiden kommer sannolikt denna typ av patienter att öka. I övriga Sverige löses choledochussten på olika sätt vilket ofta beror på lokala traditioner, på många kliniker används ledarteknik följd av postoperativ ERCP och detta utfördes i tio fall (25 %) på CStG jämfört med riket 19 %. Under året förekom en peroperativ choledochusskada (0,3 %) i form av en skada på högergången (<1/3 av circumferensen). Skadan åtgärdades öppet och ett stent lades via en peroperativ ERCP. Utöver detta inträffade två tarmskador; en serosarift på duodenum där skadan upptäcktes vid primäroperationen och en tunntarmsperforation, av oklart skäl, som upptäcktes postoperativt och patienten reopererades. Denna patient vårdades på IVA under en period men mår nu bra. Av de akut opererade finns fyra patienter med kvarsten i choledochus efter operationen och i tre fall hade man spolat ut sten och i ett fall använt TC. Peroperativt hade man fått ett stenfritt cholangiogram och patienterna genomgick en postoperativ ERCP. Fyra patienter har haft galläckage och alla var läckage från ductus cysticus. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier Cholecystektomier21

8 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Under året har det förekommit ett fåtal sårinfektioner. Vad gäller antibiotikaanvändningen vid både akuta och elektiva cholecystektomier ligger CStG något över riksgenomsnittet framför allt vid akuta operationer. Detta kan sannolikt förklaras av typen av indikation för operation (se ovan). Under 2013 skall det göras en genomgång av den preoperativa antibiotikaprofylaxen inför gallkirurgi. ERCP Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad: 100 % 2010, 2011 respektive. Ansvarig läkare: Rikard Henricsson och ansvarig koordinator sekr Tina Jansson CStG CStg 2011 CStg 2010 Gallriks Antal ERCP Kanyleringsfrekvens 93,3 % 96,8 % 97,3 % 91,5 % Komplikationer efter ERCP inom 30 dagar Pankreatit 2,8% 3,3 % 4,2 % 4,6 % Cholangit 0,6% 3,3 % 4,1 % 2,4 % Blödning 2,2% 1,0 % 0,0 % 1,5 % Perforation 0,0 % 0,0 % 0,9 % 0,6 % Mortalitet inom 30 dagar 2,2 % 2,9 % 2,1 % 4,9 % Analys: Under utfördes 180 ERCP (könsfördelning; 64 % kvinnor och 36 % män en frekvens som nära motsvarar den tidigare) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans sjukhus (CStg). Data tagna från GallRiks för hela Sverige, under, är preliminära. Undersökningarna har under varit av hög kvalité med en högre kanyleringsfrekvens på CStg jämfört med riket (93,3 % resp. 91,5 %) och en med riket klart jämförbar komplikationsfrekvens. Vi har fortsatt utbildningen av en kirurgspecialist i ERCP under året vilket delvis kan förklara en något minskad kanyleringsfrekvens. Den lägre totalmängd ERCP:er som gjorts under gör dessutom att enstaka svårkanylerade patienter får ett matematiskt större utfall.. Samtidigt kan vi se att t.ex Danderyds Sjukhus i Stockholm kraftigt ökat antalet gjorda ERCP: er under jämfört året innan. Det är oklart vad som ligger bakom denna skillnad mellan våra sjukhus i år. Under året sjönk frekvensen av pancreatit och cholangit efter ERCP vilka är klart lägre än föregående två år. Under var 30-dagarsmortaliteten lägre än riksgenomsnittet trots vårt oselekterade material med akuta patienter. Ett välkänt faktum är att en hög mortalitet föreligger efter ERCP då patienterna ofta har bl.a. en hög ålder, cancersjukdom eller svår sepsis med gallstas och leversvikt. Undersökningarna har under året genomförts allt mindre på röntgenavdelningen och i ökande antal på endoskopicentrum där vi fortsatt gjort akuta fall utanför planerade ERCP-pass under veckan. En ökad flexibilitet och tillgänglighet för bl.a. ERCP och därigenom ett minskat antal vårddagar skulle man kunna få med en annorlunda organisation där ett team skapades för akuta endoskopier såsom ERCP:er, stentinläggningar och akuta gastroskopier under hela arbetsdagen. En teknisk lösning för bildöverföring från C-bågen på endoskopicentrum till röntgenavdelningen har genomförts och skall kunna starta helt ut under första kvartalet av Appendicit Beskrivning: Antal opererade med misstänkt appendicit. Tidsperiod: Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Antal opererade Medelålder 36 år 37 år 37 Antal män/kvinnor 269/ / /210 Andel preoperativ datortomografi (DT) 42 % 46 % 46 % Andel preoperativ ultraljud (UL) 68 % 60 % 55 % UL+ DT 10 % 12 % 14 % DT+ UL 2 % 1 % 2 % Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 50 år. Andel op. påbörjade laparoskopiskt 99 % 8 % 13 % 7 % (M 99 % K 99 %) 94 % (M 88 % K 93 %) 87 % (M 81 % K 93 %) Andel konverteringar 1,6 % 3 % 4 % Friska appendoktomier 4,7 % (M 2,6 % K 7,2 %) Andel perforerade apendiciter 19 % 19 % <60 år 26 % >60 år 6,20 % (M 4,0 % K 8,4 %) 23 % 20 % <60 år 64 % >60 år 5,30 % (M 2,4 % K 9,0 %) 23 % 22 % <60 år 38 % >60 år Urinretention 2,8 % 0,80 % 3 % Sårinfektion ytl/djup 0,4 % / 1,0 % 0,7 % / 2,0 % 1,2 % / 1,2 % KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD ERCP, Appendicit

9 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Analys: Jämfört med året innan har andelen preoperativa DT minskat medan UL har ökat vilket är i linje med våra rekommendationer. Den laparoskopiska tekniken har nu helt tagit över som standardmetod, endast ett fåtal är primärt öppet opererade och då av särskilda skäl t. ex. samtidigt bukväggsbråck. Konverteringsfrekvensen har sjunkit till nästan hälften. Vidare kan vi rapportera en minskad andel friska appendektomier och en minskad andel perforerade appendiciter. Frekvensen postoperativ urinretention har ökat medan såväl ytliga som djupa infektioner har minskat. Sammantaget en förbättring vad gäller flera viktiga kvalitetsparametrar enligt ovan, dock med undantag av ökad postoperativ urinretention. Obesitas Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret SOReg. Tidsperiod:. Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg, täckningsgrad 100 %. Ansvarig läkare: Carl-Eric Leijonmarck och ansvarig sköterska Ulla Solén. CStG CStg 2011 CStg 2010 SOReg * Antal gastric bypassoperationer Varav utomlänspatienter 27 % ** Medianålder Andel kvinnor 81 % 78 % 81 % 75 % Preoperativt BMI kg/m2(median) Andel öppen op 0 % 0 % 0 % 2,9 % Andel konverterade 0 % 0,3 % 0 % 1,2 % Operationstid min (median) Andel reoperationer 0,7 % 0,6 % 0,3 % 2,8 % Anastomosläckage 0 % 0,3 % 0 % 1,5 % Andel patienter med komplikation 6,9 % 6,7 % 6,8 % 9,8 % Postoperativ vårdtid dygn medel 1,5 1,7 2 2,1 median ** Postoperativ vårdtid dygn, enbart Sthlms län medel 1,4 1,6 2 ** median ** Utskrivna dag 1 postoperativt, enbart Sthlms län 66 % 59,3 % 13,8 % ** Mortalitet inom 30 dagar 0 % 0 % 0 % 0,05 % Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen 99 % 99 % 99 % 85 % * Jämförelsesiffror från SOReg:s senaste rapport från september (inkluderar alla patienter i registret opererade fram till och med april ) ** Data saknas Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus utförs laparoskopisk gastric bypass som primär operationsmetod vid obesitas och hittills har drygt patienter opererats. Vårdkedjan för dessa patienter är nu definitivt etablerad och är multidisciplinär med kirurger, obesitasmedicinare, dietister, kuratorer, sjukgymnaster, mottagningspersonal mm. Utredningen av obesitaspatienter inleds med ett patientinformationsmöte och under har vi haft tio stycken möten. Under våren har sjukhusledningen i samråd med kirurgkliniken beslutat att flytta obesitasoperationerna från centraloperation till dagoperation. Detta för att inte interferera med de akuta operationerna och också försöka optimera obesitasflödet ytterligare. Detta har medfört en kunskapsöverföring där det ingått utbildning av ny personal och teambildning på dagoperation; något som krävt tid och resurser. Under utfördes sammanlagt 272 operationer och det är en minskning med 15 % jämfört med Anledningen till detta är tre; remissflödet var lägre under våren, utbildning av nya obesitaskirurger och att obesitasoperationerna flyttade till dagoperation (se ovan). Utomlänspatienter utgjorde 27 % av totala antalet patienter. De 272 patienterna hade ett preoperativt BMI på 41 (jämförbart med landet i övrigt 42). Andelen kvinnor var 81 % och detta skiljer sig inte från SOReg men i normalpopulationen är fördelningen av obesitas mellan män och kvinnor ungefär lika. Fler kvinnor söker sig till kirurgi. Under påbörjades operationen laparoskopiskt i 100 % av fallen och ingen behövde konverteras jämfört med 1,2 % i landet i övrigt. Vårdtiden är kort och fler och fler Stockholmspatienter går hem dagen efter operationen. Ileus är en av de potentiellt allvarliga komplikationer som kan uppstå efter en operation. Mekanismen vid ileus efter obesitaskirurgi är annorlunda än vid vanliga operationer då det naturligt vid omkopplingen av tarm uppstår slitsar som tarmen kan klämmas in i, SK intern herniering (inre bråck). För att försöka motverka det har vi infört en ny teknik från 1 januari 2011 som innebär att vi primärt syr över dessa slitsar vilket i sin tur betyder längre operationstid. Detta görs inom ramen för en studie där vi jämför de patienter som tidigare opererats utan att slitsarna sytts med de som opererats där slitsarna sytts. Högst preliminära data talar för att det är mindre risk för inre bråck om slitsarna sys men studien pågår så några säkra slutsatser kan inte dras. Andelen postoperativa komplikationer är lägre för CStg jämfört med landet i övrigt, komplikationsfrekvensen skiljer sig inte KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Obesitas 23

10 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD mellan könen. Under året förekom ingen mortalitet på CStg och i SOReg registrerades under endast enstaka dödsfall. Medelvärdet för viktnedgång efter 1 år var 38 kg och efter 2 år 38 kg och efter 5 år 35 kg. Under 2013 skall en ingående analys utföras på alla patienter som passerat 5-årskontrollen för att få en uppfattning om långtidsprognosen. Bukplastiker Beskrivning: Utdrag ur lokalt kvalitetsregister. Tidsperiod:. Datakälla: Journalgranskning i Cosmic. Täckningsgrad: 100 %. Ansvarig läkare: Marcus Holmberg 2011 Antal bukplastiker Ålder, median Andel kvinnor 95 % 93 % Andel som genomgått viktreducerande kirurgi, totalt 86 % 91 % Primäroperation på S:t Görans Sjukhus 13 % 17 % Överhäng i cm, median 4 4 BMI kg/m2, median Viktstabilitet mån, median Resektionsvikt kg, median 1,6 1,7 Vikt kg vid operation, median Operationstid min, median Vårdtid dygn, median 1,0 1 Vårdtid dygn, medel 1,3 1,7 Andel infektion antibiotika per os 21 % - iv antibiotika 2 % 0 % kirurgisk dränering i narkos 0 % 3 % Andel som utvecklat blödning som krävt kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % Andel som erhållit blodtransfusion 5 % 17 % Andel som utvecklat lambånekros, navelnekros, djup ventrombos, lungemboli eller pneumoni 1 % 0 % Mortalitet 0 % 0 % Clavien-Dindo komplikationsgrad > 2 4 % 7 % Analys: I maj 2011 gjordes den första bukplastiken på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (CStG). Sedan dess har 163 bukplastiker utförts. Patienterna följs upp efter tre månader (med fokus på ev komplikationer) och efter ett år (med fokus på besvär, funktion och kosmetik). På 3 mån-kontrollen utförs en komplikationsregistrering utifrån Clavien-Dindo s klassificering. På ett års-kontrollen besvarar patienten samma enkät om besvär, funktion och utseende vid nybesöket. Under utfördes 94 bukplastiker. Medianåldern var 40 år. Könsfördelningen var 95 % kvinnor och 5 % män. Den höga andelen kvinnor kan till del förklaras av att de flesta (87 %) har tidigare genomgått viktreducerande kirurgi. Av de opererade har drygt var åttonde (13 %) genomgått laparoskopisk gastric bypass på CStG. Bukplastik efter viktreduktion är ett stort ingrepp med en komplikationsfrekvens på upp mot 50 % enligt litteraturen, inklusive en aktuell svensk studie. Större komplikationer (blödning som kräver kirurgisk dränering, lambånekros, djup ventrombos, lungemboli, pneumoni samt infektion som kräver kirurgisk dränering och/eller intravenös antibiotikabehandling) svarar för nästan 20 %. På CStG fick endast fyra patienter (4 %) någon större komplikation (tre fick infektion som krävde iv antibiotika, en fick pneumoni). Åttiotvå patienter (87 %) kunde skrivas hem dagen efter operation. Median- och medelvårdtiden var 1 respektive 1,3 dygn. Under 2011 uppmärksammades att drygt var sjätte patient (17 %) drabbades av tranfusionskrävande blödning postoperativt. Genom en högre medvetenhet och ett strukturerat arbetssätt kan nu patienter med riskfaktorer för blödning identifieras och ges särskild blödningsförebyggande behandling. Under har endast 5 % av patienterna fått blodtransfusion. Två tredjedelar (66 %) av patienterna* hade normalt postoperativt förlopp eller en komplikationsgrad Clavien-Dindo grad 1 (lindrig farmakologisk åtgärd, ex antiemetika). Däremot fick nästan en tredjedel (30 %) av patienterna någon form av farmakologisk intervention (grad 2), oftast antibiotika. Endast tre patienter (4 %) hade en komplikationsgrad > 2 (radiologisk el kirurgisk intervention; IVA vård; Död). En patient fick ett ultraljudslett dränage drän; en dränerades kirurgiskt (utan narkos); en observerades på IVA. Denna siffra har halverats sedan Tjugotvå patienter (23 %) fick postoperativ sårinfektion, varav två (2 %) krävde iv antibiotika. Ingen reoperation utfördes. Infektionsfrekvensen är något högre än vad litteraturen anger och kan förklaras av att vi idag inte ger någon preoperativ antibiotikaprofylax. Vi ämnar påbörja detta under De flesta som opererades under 2011 har nu passerat 1 års-kontrollen. Samtliga har blivit av med sina besvär och förbättrat sin funktionsförmåga, och de flesta är nöjda med det kosmetiska resultatet. Unika standardjournaler för bukplastik (nybesök, operation samt 3-månaders och 1 årskontroll) har införts och underlättat det löpande dokumentationsarbete. De ger en tydligare och mer informationsrik överblick och möjliggör en automatisk dataöverföring till vårt lokala kvalitetsregister för bukplastiker KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bukplastiker

11 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Denna automatiserade överföringsfunktion hoppas vi kunna verkställa tidigt under *för de som opererats efter oktober, och därmed inte hunnit komma på 3 mån-kontroll, har en preliminär 30 dagarsregistrering utifrån journaler utförts Rektalcancer Beskrivning: Under handlades 54 nya rektalcancerpatienter på kirurgkliniken. 10 patienter hade lokalt avancerad tumörväxt och remitterades enligt vårdprogrammet till Karolinska sjukhuset, Solna, 10 patienter hade spridd sjukdom och remitterades till Radiumhemmet för ställningstagande till onkologisk behandling. 1 patient erhöll endast avlastande stomi, 1 patient genomgick lokal resektion av tumören(beroende på komorbiditet och liten tumörbörda), och 32 patienter opererades med radikalresektion av tumören. Det är resultatet för dessa 32 patienter som redovisas nedan. Datakälla: Svenskt register för cancer recti. Tidsperiod: CStG CStG 2011 Antal utförda rektumamputationer 4 5 Antal utförda Hartmanns operation 2 2 Antal utförda främre resektioner varav laparoskopiassisterat 6 2 Antal utförda avlastande loopileostomi 16 5 Antal opererade män Antal opererade kvinnor Medelålder män Medelålder kvinnor Medianålder män Medianålder kvinnor Vårdtid 3-22 dgr 5-90 dgr Medianvårdtid 8 dgr 8 dgr Andel MDT-konferens preoperativt 100 % 75 % Andel MDT-konferens postoperativt 100 % 86 % Andel preparat med >=12 lymfkörtlar 84 % 78,5 % Andel peroperativ sköljning: 100 % 91 % Mortalitet 30 dgr: 0 % 0 % Antal reoperationer: 1 1 Antal anastomosläckage: 1 1 Antal återinläggningar inom 30 dgr 4 4 Antal registrerade sårinfektioner 0 2 Analys: Under året har vi som första Stockholmssjukhus börjat operera vissa rektalcancerpatienter robotassisterat. Förhoppningen är att detta ska ge ett förbättrat postoperativt förlopp med bevarat onkologiskt resultat. Hittills har 7 patienter opererats på detta sätt, så långtgående slutsatser kan ännu inte dras. Vi har dock kunnat konstatera att operationspreparaten håller bra kvalitet med bevarad mängd av lymfkörtlar. Medelvårdtiden har varit 7,4 dagar, median 7 dagar. Nackdelen är förlängd operationstid och högre kostnad. Vad gäller kvalitetsparametrarna gläder vi oss åt att vi nu har 100 % patienter på pre-och postoperativ MDT-konferens, 100 % peroperativ sköljning samt ökat antal lymfkörtlar i preparaten, samtliga parametrar där vi i tidigare nationella kvalitetsrapporter fått minuspoäng. För 8:e året i rad kan vi rapportera 0 30-dagars postoperativ mortalitet(på totalt 193 opererade patienter vilket torde vara unikt i Sverige). Även siffrorna för reoperationer och anastomosläckage är bättre än riksgenomsnittet. Under året har publicerats nationella kvalitetssiffror för rektalcancerkirurgi 2011 för hela landet. Ser man på enbart Stockholmssjukhusen och parametrarna mortalitet, reoperationer och recidivfrekvens har St Göran -2, SöS -3, Ersta -4, Karolinska Solna -6 och Danderyd -11 poäng. (0 poäng, vilket Västerås har, betyder optimal kvalitet). KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Rektalcancer 25

12 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bröstcancer Beskrivning: Kvalitetsdata bröstcancerregistret Tidsperiod: Datakälla: INCA och internt Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad: Alla primära bröstcancer registreras (n=496) Det är önskvärt för våra patienter att Capio S:t Görans Sjukhus enligt verksamhetsplanen ställer om arbetet i processerna till flödesstyrning. Vi bör alltså i planeringen som behöver bli mer flexibel utgå från patienternas behov. Det skulle innebära bättre kvalitet för de många kvinnor med bröstcancer som vänder sig till oss. Andra möjligheter är att enligt LEON flytta ut lämpliga operationer från akutsjukhuset t.ex. bröstreduktionsplastiker. Indikator CStG CStG 2011 Väntetid i dagar från nybesök till vårdplan (1) medel 16 d median 10 d medel 14 d median 13 d Riket 2010 /2011 (2) median 12 d Mål ej definierat Kontinuitet är också viktigt för våra patienter men kan hamna i konflikt med ambitionen om kortare ledtider. Vi avser att mäta hur stor andel patienter som prioriterar kontinuitet före kortare väntetid. Andel patienter med diagnos innan operation Andel patienter med bröstcancer som opererades inom tre veckor 94 % 95 % 92 % >90 % 59 % medel 21 d median 20 d 65 % medel 20 d median 20 d median 18 d > 90 % Andel reoperationer i bröstet p.g.a. tumördata är högre jämfört Att minska antalet reoperationer är en av ambitionerna i verksamhetsplanen och här behövs i första hand en analys av orsak till resultatet. Andel patienter som genomgick bröstbevarande ingrepp Andel reoperationer i bröstet pga tumördata Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi Träffsäkerhet vid sentinelnode-biopsy (SNB) Andel patienter opererade med SNB som genomgått en andra operation i armhålan pga falskt negativt fryssnittssvar Andel pat. som fått besked på PAD och behandlingsförslag vid återbesök veckan efter operation Läkarkontinuitet vid canceroperationer (vårdplanerande läkare och operatör) 64 % 65 % 55% ej definierat 13,5 % 7,5 % 9,7 % <10 % 28 % 16,6 % 6,5 % att erbjuda om ej olämpligt 99,7 % 99 % Info saknas > 97 % 5,7 % 3,6 % - <15 % 73 % 74 % median 20 d >90 % Info saknas 52 % Info saknas >80 % (1) Angående väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för en stor majoritet av kvinnorna är bröstcancerdiagnosen redan klar då de kommer till någon av våra mottagningar första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror baseras på 67 kvinnor som genomgick primär utredning hos oss efter nybesöket. (2) Resultat för hela riket tagna från årsrapporten Nationella Bröstcancerregistret 2010 och Analys: Fokus i vårt förbättringsarbete behöver även i fortsättningen läggas på andel patienter med bröstcancer som opereras i rimlig tid. Väntetid till behandling vid bröstcancer är från en specifik kvalitetsindikator som ska rapporteras till uppdragsgivaren Stockholms Läns Landsting. Vi når inte vårt eget mål för och resultatet ligger de senaste tre åren kring 60 %. (54 % 2010). En förklaring är att operationskapacitet på traditionellt vis planerats ur perspektivet att vara resurseffektivt. Inflödet till sektionen är stort och i viss mån fluktuerande och det leder till att väntetiderna ibland blir för långa. Flera indikatorer speglar att kvaliteten på det diagnostiska arbetet i samarbete med Unilabs mammografi- och patologavdelningar är mycket god. fick 47 patienter primär rekonstruktion vid mastektomi, en tydlig ökning återspeglande kompetensförstärkning. Ljumskbråck Beskrivning: Kvalitetsdata över ljumskbråck. Datakälla: Svenskt bråckregister. Tidsperiod: jan-dec årligen. CStG CStG 2011 CStG 2010 Antal operationer Antal bilaterala op Medianålder Andel män 85 % 86,3 % 89,5 % Andel kvinnor 15 % 13,7 % 10,5 % Andel utförda op med laparaskopisk teknik 30 % 35 % 32 % Andel akuta op 11,5 10 % 7 % Andel opererade i öppenvård 55 % 47 % 70 % Andel op utförda i narkos 91 % 91 % 95 % Andel op utförda i epidural/ spinalanestesi Andel op utförda i lokalbedövning 5 % 6 % 4 % 4 % 3 % 1 % Andel omoperationer 13,9 % 18,5 % 13,6 % Analys: Antalet ljumskbråckoperationer på kliniken fortsätter att minska. Förklaringen till detta är att en stor del av patienterna som remitteras till kliniken har erbjudits operation på annan klinik. De patienter som inte anses lämpliga att operera på annan klinik är äldre/sköra patienter. Dessutom har patien KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bröstcancer, Ljumskbråck

13 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 ter där ett laparoskopiskt ingrepp (ex. vis recidivoperationer) är att föredra till större delen opererats på vår klinik. Detta får som följd att andelen patienter som opereras för recidivbråck är betydligt större än tidigare. Medianåldern har ökat kraftigt. Andelen patienter som opereras i öppenvård är lägre än tidigare även om man kan notera en viss ökning under. I Socialstyrelsens Öppna jämförelser har man skattat sannolikheten att inte drabbas av omoperation inom fem år efter den utförda ljumskbråckoperationen. Under de 5-årsperioder som studerats under 2000-talet har risken för omoperation i riket succesivt sjunkit. Capio S:t Görans sjukhus har under denna tidsperiod haft marginellt men ändock lägre risk för omoperation än i riket. Förklaringen till detta kan vara att vi på ett tidigt stadium introducerade nätplastiker som standard vid alla operationer, något som man i riket också gjort om än inte så snabbt som på vår klinik. I den senaste upplagan av Öppna jämförelser har dock andelen ljumskbråck som inte skattats att behöva omopereras i riket beräknats till 97,7 %. För Capio S:t Görans del uppgår den siffran till 96,4 % (motsvarande siffra för är 97,5 %). Således kan man notera en något ökad risk för omoperation. Sedan ett antal år tillbaka finns ett utbildningsprogram som alla ST-läkare genomgår innan de självständigt får utföra ljumskbråckoperationer. Det finns ingen anledning att misstänka att kvaliteteten på kirurgin har försämrats. En tänkbar orsak till den något större risken för recidiv kan bero på den selektering av operationer som skett. Att operera ett recidivbråck är behäftat med ungefär dubbelt så stor risk för recidiv som att operera ett primärbråck. Urologisk onkologi Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: Datakälla: Kvalitetsregister Täckningsgrad: Njurcancer: 100% (8 pat) Prostatacancer: 96,5% (55 av 57 pat; kvar att registrera: 2 pat), Urinblåsecancer: 100% (43 pat) Kvalitetsdata prostatacancer 2011 Antal opererade för nyupptäckt prostatacancer Andel opererade med robotassisterad laparoskopisk teknik 100 % 100 % Andel konverterade 0 % 0 % Andel reoperationer inom 30 dgr 0 % 0 % Mortalitet 30-dagar 0 % 0 % Kvalitetsdata njur-/ urotelcancer 2011 Antal opererade för nyupptäckt njur-/ urotelcancer Andel opererade med konventionell laparoskopisk teknik Andel opererade med robotassisterad laparoskopisk teknik 0 % 0 % 93 %, 13 st 94 %, 17 st Andel opererade med nefronsparande teknik 28 %,2 st 17 %, 3 st Andel konverterade 7 % 1 st 0 % Andel reoperationer inom 30 dgr 0 % 0 % Mortalitet 30-dagar 0 % 0 % Analys: Kommentar till begreppet täckningsgrad: under året har formuläret för anmälan till kvalitetsregistret ändrats, och dels gäller att det är provtagningsdatum, inte svarsdatum från patolog, som gäller som diagnosdatum, och dels kan inte diagnosblankett fyllas i och godkännas förrän patienten fått diagnosbesked. I de två aktuella fallen har prov tagits i december, men utlåtanden har dröjt till sista januari pga arbetsbelastning på patologavdelningen, varför återbesök för PAD-besked ej kunnat bokas. Dessa två patienter är inbokade för återbesök närmaste dagarna. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Urologisk onkologi 27

14 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Höftledsplastik Ortopedi Andelen primär höftplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100% Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Samtliga patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik eller osteosyntes Antalet patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Tot K M Tot K M Tot K M ,3 % 65,6 % 68,4 % ,2 % 69,6 % 60,7 % Analys: Andelen patienter äldre än 65 år med cervikal höftfraktur som opererades med en primär höftplastik, halvplastik eller totalplastik, var under året 67 %. Detta är väl i nivå med de 63-70% som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling och över genomsnittet för landet. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 80 år och opereras med en primär halvplastik. Andelen primära plastiker var något lägre bland män. Detta förklaras huvudsakligen av att andelen odislocerade frakturer (bör behandlas med osteosyntes) detta år var högre hos män jämfört med hos kvinnor, 30% jämfört med 24%. En annan bidragande orsak var sannolikt en högre andel manliga patienter som inte bedömdes klara av en primär höftplastik. Det är väl känt från litteraturen att män med höftfrakturer generellt är både äldre och sjukare jämfört med de kvinnliga patienterna. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för primär höftplastikoperation vid cervikal höftfraktur. Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 2011 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 99,3 % Riksgenomsnittet: 93,8 % Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret Patientrapporterad hälsovinst (EQ-5D-indexvinst efter 1 år) Smärtlindring preoperativt/ postoperativt CStG Riket ,34 0,36 0,36-61/16 61/16-90-dagars mortalitet, ,6-6,9 90-dagars mortalitet, ,7 - Reoperation inom 2 år, ,2 1,2 % - Reoperation inom 2 år, ,3 % - 1,8 % 10-års protesöverlevnad - 94 % 94,8 % 94,8 % Analys: Klinikens resultat i Svenska höftregistret har kontinuerligt förbättrats den senaste 10-årsperioden både vid jämförelse med oss själva och med övriga kliniker i landet. År har vi rapporterat 406 primära höftledsplastiker och 79 revisioner utbytes- eller reoperationer (2011: 455 respektive 76). Samtliga förekommande såväl tidiga som sena komplikationer handläggs på kliniken. Andel reoperationer har nu några år varit rel. konstant. Klinikens 10-årsöverlevnad för proteser vid total höftledsplastik är nu 94 % vilket speglar riksgenomsnittet. Med våra volymer är vi till delar grund för att skapa detta riksmedelvärde. Via Svenska Höftprotesregistret ges återkoppling av våra resultat. Detta sker med ett års fördröjning. Aktuella siffror avser perioden t.o.m års överlevnad 95 % vilket är lika med snitt för riket. Reoperation inom 2 år ger ett mått på framför allt problem med luxationer och infektioner. Vi har där en tydlig sjunkande trend från 3 % till nu 1,2 % inom mätt 3-årsintervall ) sedan Rikssnitt är 2,0 % och vi klarar väl att jämföras med övriga kliniker i Stockholm. Generellt gäller för dessa jämförelser att man bör beakta var kliniks s.k. casemix d.v.s. vilket är vårt patientutval. Större kliniker med större resurser (Capio S:t Göran bl.a.) tar hand om successivt fler patienter med fler riskfaktorer, därmed måste man vara öppen för att komplikationer kan tendera att t.o.m. öka något över tiden KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Andelen primär höftplastik, Höftledsplastik

15 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Risk för tidig reoperation inom 2 år är generellt låg, med sjunkande trend för kliniken, varje enskilt fall påverkar värdet och skillnad i delar av % kan därmed inte värderas meningsfullt. År 2008 till 2011 blev 1,3 % av patienterna reopererade inom 2 år jämfört 2,6 % år Således har c:a 15 av ca patienter de senaste 3 åren behövt tidig reoperation, dessa utgörs till lika delar av infektioner och luxationer. Trenden mot färre tidiga reoperationer har varit tydlig men förefaller nu stabiliserad runt drygt 1 %. Lägre värden kan vara svåra att uppnå med samtidig trend av patienter med större co-morbiditet. Siktet inställt nedåt kvarstår emellertid. Statistiskt säkerställda riskfaktorer för tidig reoperation (primär artros) utgörs av underrespektive övervikt samt ASA-grupp 3. För sekundär artros är dessutom ålder över 80 år en klar riskfaktor. Tidig mortalitet är som väntat mycket låg, någon promille, och denna faktor kan svårligen analyseras. Likaså är värdet för patientrelaterad hälsovinst välkänd sedan flera år och ligger på samma väntade nivå vid jämförelse kliniker emellan. Detta värde kan användas vid jämförelse med andra operationer och värdering av nyttan av dessa. Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport Täckningsgrad: 98,6% år 2011 Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken Relativ revisionsrisk, inom 10 år - - 0,89 0,96 Rang Analys: Enligt egna data har ortopeden genomfört 349 operationer för och vi räknar med att 100% inrapporteras till knäprotesregistret. Täckningsgraden för 2011 beräknas till 98,6 % utifrån egna data. Verifierade siffror för 2011 kommer i årsrapporten från knäprotesregistret Det saknas idag on-line funktion varför registeruppgifter har inhämtats manuellt från registret. Den relativa revisionsrisken är Under en analyserad 10-årsperiod har 74 av totala knäledproteser reviderats. I svenska knäprotesregistret ger det ranking 43 i riket. En successiv förskjutning av lättare fall från akutsjukhus till mindre elektiva enheter pågår i Stockholm efter införandet av vårdval höft- och knäproteser som ger en tyngre case-mix. Antalet knäkirurger begränsas till 4 och revisionsoperationerna utförs av utvalda operatörer som opererar tillsammans för att successivt öka vanan och förbättra operationsresultaten.. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport avser data för 2010, d.v.s. två års eftersläpning. Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: ca 100 % av operationerna registreras i registret. Patienten väljer själv huruvida de önskar delta med egenrapporterande data, detta innebär bl.a. att uppföljningsgraden för pre och postoperativa data ej uppnår 100% Antal op 67 Preop EQ5D diskbråck 0.24 (n=31) 1 års resultat EQ5D diskbråck 0.62 (n=34) 2010 Antal op (n=40) 0.64 (n=34) Riket (n=1 575) 0.71 (n=1 336) Riket (n=1 570) 0.71 (n=1 383) Hälsovinst 1 år postop. diskbråck Andel patienter som anser sig nöjda med sin operation,diskbråck 56% 69% 76% 77% Analys ryggregistret och öppna jämförelser: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis. Även öppna jämförelser redovisar från klinikvis resultat för patienter opererade åren Vi har bra resultat i diagnosgruppen diskbråck men sämre relativt resultat i diagnosgruppen spinal stenos. Vi tror att det till stor del beror på patientselektion, men uppföljningsprocenten är också så pass dålig att det blir svårt att dra några slutsatser. Dessutom har vi försökt att verifiera uppgifterna i öppna jämförelser med egna statistiksökningar i swespine, och fått dålig överensstämmelse i resultaten, vilket ytterligare försvårar analysen. Vi har under 2010 och 2011 enligt våra egna analyser något sämre resultat på bensmärta efter diskbråck, men här har vi en uppföljningsfrekvens på bara ca 50% vilket omöjliggör analys. Swespine håller för närvarande på att bygga upp en central uppföljningsorganisation, som vi ämnar ansluta oss till under Vi planerar under 2013 med hjälp av statistisk kompetens att fördjupa analysen av vår data. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik, Ryggregistret 29

16 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Anestesi Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 30 dagar (avlidna på IVA och efter utskrivning från IVA) från inskrivning på intensivvårdsavdelningen, dividerat med antalet förväntat avlidna (utifrån beräknad mortalitetsrisk beroende till specifik diagnos). Tidsperiod:. Datakälla: SIR. Riskjusterad mortalitet samt bortfall i SAPS3 Antal patienter som ingår i beräkningen av riskjusterad mortalitet Riskjusterad mortalitet enligt SIR 0,61 0,57 0,60 Bortfall 9,8% 6,4 % 3,9 % Analys: SMR enligt SAPS3 är 0.61 och är lägre än riksgenomsnitten på 0,62. Könsuppdelning visar en SMR för kvinnor på 0,66 och på 0,57 för män. Alla patienter (546) är inrapporterade men i beräkningen finns ett bortfall på ca 5 % som utgörs av patienter med reservnummer. Av dessa är 90.2% kompletta avseende SAPS KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet

17 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Sjukhusgemensamma kvalitetsmått Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter i samband med att planerad operation beslutas Andel patienter över 18 år som genomgått elektiv operation, där patientens rökstatus är dokumenterad i journalen Antalet patienter över 18 år totalt på sjukhuset som genomgått elektiv operation Antal patienter där rökstatus är dokumenterat i journalen Andel patienter där rökstatus är dokumenterat i journalen Andel rökande patienter som genomgått elektiv operation där rökavvänjning är redovisat i journalen Tot K M Tot K M Tot K M Totalt CStG ,2 % 50,3 % 45,0 % 35,7 % CStG totalt Kirurgen Ortopeden ,6 % 61,1 % 54,1 % 48,2 % ,6 % 51,3 % 34,2 % 0 % ,3 % 64,7 % 63,4 % 62,0 % Tidsperiod: Datakälla: Journalsystem Cosmic Datakvalitet/felkällor: Då journalsystemet medger dokumentation av rökvanor på två olika ställen i journalen men där enbart det som här redovisas kan följas regelbundet via insamling från journaldatabas finns en felkälla i att löpande textinformation av rökvanor inte kan redovisas. Dokumentation i löpande text skall ersättas med strukturerad journaldokumentation. Analys Övergripande: Vi har förbättrat vår dokumentation gällande tobaksvanor jmf med 2011 års resultat 48,2% och likaså hänvisning till rökavvänjning som var 35,7% Vi fortsätter arbetet med att förbättra rutinen kring anamnestagning och dokumentation. Analys Ortopedkliniken: I samband med kallelse till Nybesök till läkare får patienten fylla i en hälsodeklaration där det framgår om patienten röker eller ej. Vid läkarbesöket kontrolleras detta med patienten och det dokumenteras i journalen om att patienten röker samt att råd kring vart man som patient kan vända sig för att få hjälp att sluta. När sedan patienten kommer för inskrivningssamtal hos sjuksköterskan 1-2 veckor innan planerad operation kontrolleras om patienten har slutat eller ej, detta dokumenteras också i journalen. Under 2013 kommer vi att erbjuda de patienter som röker ett möte innan operationen med en sköterska som tillsammans med patienten går igenom de risker som finns i samband med rökning-operation och där vikten av att sluta röka är oerhört viktigt i samband med läkning. Vi kommer mer i detalj presentera de olika förslag som finns för att sluta röka. Analys Kirurgen: Läkaren som träffar patienten på kirurgmottagningen ansvarar för att identifiera rökare och ge information om rökningens risker inför kommande operation. Läkaren ger patienten den skriftliga information som framtagits på kirurgkliniken Rökning påverkar resultatet av din operation samt hänvisar patienten till rökavvänjning. Läkaren dikterar in om patienten är rökare eller icke rökare och om den rökande patienten blivit hänvisad till rökavvänjning. ( Dokumentationen av detta görs i Cosmics Patientbakgrund ) När patienten läggs in för sin planerade operation på vårdavdelningen frågar ansvarig sjuksköterska huruvida den rökande patienten varit rökfri inför operationen (Dokumentationen av detta görs i Cosmics Patientbakgrund ). Vi har under året fått ett förbättrat resultat gällande dokumentation av patienternas rökstatus, däremot har vi inte alls lyckats med att dokumentera huruvida vi hänvisat rökande patienter till rökavvänjning. Vi planerar att 2013 öka vårt fokus på detta med syfte att förbättra resultaten, och förhoppningsvis bli ännu bättre kunna hjälpa våra patienter att bli rökfria. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Dokumentation av rökstatus inför operation 31

18 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Akut hjärtinfarkt, dokumentation av rökstatus i journalen Tidsperiod: Datakälla: Journalsystem Cosmic Andel av patienterna med diagnos i diagnosgrupp I21 (akut hjärtinfarkt) där rökstatus är redovisat i journalen Samtliga patienter med diagnos I21 (akut hjärtinfarkt) Antal patienter där rökstatus är redovisat i journalen Andel patienter där rökstatus är redovisat i journalen Tot K M Tot K M Tot K M CStG ,5 % 68,4 % 74,5 % CStG % 72,2 % 83,3 % Alkoholanamnes i journalen och alkoholrådgivning på akutmottagning Beskrivning: Delta i utveckling/framtagande av en indikator avseende alkoholprevention. Resultat/Analys: Capio S:t Görans sjukhus har under deltagit i arbetet genom nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Under november v 45 deltog sjukhuset i en enkätundersökning gällande patienters alkoholvanor. Samtliga öppenvårdsmottagningar med stora patientflöden ingick i denna nationella enkätundersökning. Det sammanställda resultatet är ännu inte redovisat av Statens folkhälsoinstitut (FHI) och nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) vilket medför att vi inte har några data att presentera för närvarande. Analys: Genom månatliga redovisningar av registrerade rökstatus i journalen förväntas att alla patienter med hjärtinfarkt skall tillfrågas om rökvanor samt information om hjälp med rökavvänjning. Möjligheten att idag dokumentera tobaksvanor på olika ställen i journalen försvårar en heltäckande kartläggning. Pilotprojekt med förtydligande av rutin att dokumentera tobaksvanor i patientbakgrund har genomförts på HIA där flest patienter med diagnosgrupp I21 passerar. Vi har därför valt att endast ta data från HIA. Projektet med förtydligande av rutin är planerad att genomföras under 2013 på ytterligare utvalda avdelningar där representationen av diagnosgrupp I21 är av betydande storlek. Det pågår för närvarande ett projekt i Stockholms län för framtagande av strukturerad vårddata kardiologi då enskilda parametrar blir sökbara, men detta kommer inte att påverka årets registrering. 200 Om man däremot granskar Riks-HIA är registreringsgraden för rökning 86 %, omfattande samtliga infarktpatienter oavsett vårdenhet och ålder. 32 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Rökstatus akut hjärtinfarkt, Alkoholanamnes och alkoholrådgivning

19 9

20 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser Antalet rapporterade avvikelser fortsätter att öka och ligger i linje med sjukhusets ambition att avdramatisera och uppmuntra till ökad rapportering. 0 År 2010 År 2011 År Händelse och riskanalyser 35 Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Sjukhuset arbetar aktivt för att allvarliga eller komplexa händelser eller risker skall analyseras med händelseeller riskanalys. 0 År 2010 År 2011 År Anmälningsärenden År År År Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS Antalet anmälningar enligt Lex Maria har ökat, vilket ses som en utveckling mot att allvarliga händelser uppmärksammas och utreds 34 Översikt patientsäkerhetsarbete

Sjukhusgemensamma resultat

Sjukhusgemensamma resultat Sjukhusgemensamma resultat 15 12-03-15-11:13 Innehåll KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet... 17 Trombolys behandling vid stroke... 17 Hjärtstopp... 18 Kranskärlssjukdom...

Läs mer

Sjukhusgemensamma Resultat

Sjukhusgemensamma Resultat Sjukhusgemensamma Resultat 19 14-04-02-09:18 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper

Läs mer

Sjukhusgemensamt resultat

Sjukhusgemensamt resultat 15-03-19-09:30 21 Akutkliniken Vistelsetid på akutmottagningen Datakälla: Cosmic akutliggare 140101-141231. (alla inskrivna patienter). Analys: Under året hade akutmottagningen 78 070 besök. Det är cirka

Läs mer

Resultat Medicinkliniken

Resultat Medicinkliniken Resultat 15-03-18-13:44 101 Akutsektionen Andel HLR-utbildad personal Datakälla: Internt register för HLR-utbildad personal Täckningsgrad: 2012 Antal HLR-utbildade medarbetare 1164 951 1017 Andel HLR-utbildade

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Resultat Medicinkliniken

Resultat Medicinkliniken Resultat 21 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel patienter med akut stroke som vårdas på strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt

Läs mer

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2011 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

VERKSAMHETSREDOVISNING

VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning Inledning Produktion och verksamhet 4 Kvalitets- och miljöarbete 4 Patientuppföljningar 5 Framtiden 6 Bilaga 1 - Produktion på mottagningen 7 Bilaga 2 -

Läs mer

Kvalitet för den enskilde innebär att behov och förväntningar blir tillfredsställda.

Kvalitet för den enskilde innebär att behov och förväntningar blir tillfredsställda. Kvalitet Kvalitet för den enskilde innebär att behov och förväntningar blir tillfredsställda. Florence Nightingale Att vara delägare Amputation och Protesregistret Andningssviktregistrett AuriculA (Nationellt

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

Fördjupad uppföljning av allmänkirurgi vid akutsjukhusen

Fördjupad uppföljning av allmänkirurgi vid akutsjukhusen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 (16) HSN 0905-0419 Handläggare: Anne Håkansson Eva Lestner Per C Larsson Fördjupad uppföljning av allmänkirurgi vid akutsjukhusen I denna rapport redovisas resultaten

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN R iks-stroke För helåren 1999 och 2000 RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåren 1999 och 2000. 1 UTGIVARE STYRGRUPPEN

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Kirurg- o urologkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg

Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg 2005 ÅRSRAPPORT 2005-2006! TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har under 2005 åter igen fått in ca 500 rapporter under året. Totalt har vi fått mer än 3000 rapporter under de första 7 åren. Det innebär att

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Nyheter i utdataportalen och SIR:s årsrapport

Nyheter i utdataportalen och SIR:s årsrapport Nyheter i utdataportalen och SIR:s årsrapport Vad är nytt i utdataportalen? Flera portaler Nu finns också Årsrapportsportal 2012 Fliken Standardrapporter färdiga urval Möjligheten att göra urval på åtgärder

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala vårdprogram och riktlinjer är dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Dokumenten tas fram av medarbetare

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård SIR Ansvariga författare: Sten Walther, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 7.0 Fastställd: 2011-06-30 Gäller från: 2011-06-30 SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård För hjärtopererade

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Av kardiologer... För kardiologer... Systemutveckling & systemintegration. xcense www.excense.com

Av kardiologer... För kardiologer... Systemutveckling & systemintegration. xcense www.excense.com Av kardiologer... För kardiologer... Systemutveckling & systemintegration www.e.com Hjärtjournalen - Översikt Hjärtjournalen är en specialiserad applikation för journalföring inom kardiologi. Applikationen

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer