KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK
|
|
|
- Linda Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK ÅRSRAPPORT 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRAFER OCH TABELLER Antal operationer per typ... 2 Dagkirurgisk verksamhet... 4 Andel ingrepp som utförts i dagkirurgi... 6 Vårdtid per typ (Ej dagkirurgi)... 8 Akut kirurgi för bukväggs Patientålder och kön per typ Patient BMI för olika typer av Antal tidigare operationer i området ASA-klassificering av patienter vid olika typer av Infektionsprofylax innevarande och tidigare år Trombosprofylax innevarande och tidigare år Anestesimetod för olika bukväggs Operationsteknik för olika bukväggs Typ av plastik vid operation av olika bukväggs Plastik vid Operation av olika bukväggs Operationstid för olika typer Registrerade riskfaktorer inför kirurgi för bukväggs Komplikationsfritt efterförlopp Uppföljning efter 1 månad Komplikationsfritt förlopp efter 1 månad Andel uppföljda patienter efter 6 månader Komplikationsfritt förlopp 1-6 mån Ärr efter tidigare operation... 61
2 ANTAL OPERATIONER PER BRÅCKTYP Antal operationer inklusive könsfördelning Total
3 Navel Kvinna ,0% Man ,0% Epigastrika- Kvinna ,3% Man ,7% Övriga primära Kvinna ,4% Man ,6% Rektusmuskel- Kvinna ,7% diastas Man ,3% Ärr Kvinna ,7% Man ,3% Stomi Kvinna ,9% Man ,1%
4 DAGKIRURGISK VERKSAMHET
5
6 ANDEL INGREPP SOM UTFÖRTS I DAGKIRURGI Antal operationer och andel dagkirurgi per typ över tid op (n) (%) op (n) (%) op (n) (%) op (n) Navel 60 85, , ,8 361 Epigastrika , , ,1 142 Övriga primära 2 100,0 4,0 11 9,1 13 Rektusmuskel diastas Ärr 53 5,7 76 7, ,5 313 Stomi 6,0 9,0 21,0 15 Antal operationer och andel dagkirurgi per typ över tid
7 (%) op (n) (%) Navel 77, ,3 Epigastrika- 73, ,5 Övriga primära 15, ,4 Rektusmuskel-. 3,0 diastas Ärr 15, ,7 Stomi,0 22 9,1 Typ av bukväggs * Dagkirurgi Crosstabulation Dagkirurgi Nej Ja Total Typ av bukväggs Navel Count % within Typ av bukväggs 18,0% 82,0% 100,0% Epigastrika- Count % within Typ av bukväggs 24,3% 75,7% 100,0% Övriga primära Count % within Typ av bukväggs 76,5% 23,5% 100,0% Rektusmuskel- Count diastas % within Typ av 100,0% 0,0% 100,0% bukväggs Ärr Count % within Typ av 80,2% 19,8% 100,0% bukväggs Stomi Count % within Typ av 95,9% 4,1% 100,0% bukväggs Total Count % within Typ av bukväggs 42,4% 57,6% 100,0%
8 VÅRDTID PER BRÅCKTYP (EJ DAGKIRURGI) Primära har enstaka outliers (>30) Sekundära har enstaka outlier (>50) Vårdtid (dygn)
9 Typ av bukväggs N Mean Std. Deviation Minimum Median Maximum Navel 183 3,22 12, , Epigastrika- 99 1,69 1, ,00 12 Övriga primära 26 4,31 12, ,00 65 Rektusmuskel- 3 1,67, ,00 2 diastas Ärr 601 4,98 22, , Stomi 47 7,17 5, ,00 24 Total 959 4,38 18, ,00 380
10 AKUT KIRURGI FÖR BUKVÄGGSBRÅCK
11 Operationsindikation för olika bukväggs över tid Total (n, %) Navel Elektiv operation ,9% Elektiv, del av annan ,3% operation Akut, inklämt ,1% Akut, annan orsak ,5% Epigastrika Elektiv operation operation ,7% Elektiv, del av annan Akut, inklämt ,5% 2,3% Akut, annan orsak ,7% Övriga primära Elektiv operation operation ,9% Elektiv, del av annan Akut, inklämt ,0% 4,5% Akut, annan orsak ,0% Rektusmuskeldiastas Elektiv operation ,0% Elektiv, del av annan ,0% operation Akut, inklämt ,0% Akut, annan orsak ,0% Ärr Elektiv operation ,8% Elektiv, del av annan ,6% operation Akut, inklämt ,2% Akut, annan orsak ,4% Stomi Elektiv operation ,4% Elektiv, del av annan ,4% operation Akut, inklämt ,5% Akut, annan orsak ,0% Total Elektiv operation ,0% Elektiv, del av annan operation ,2% Akut, inklämt ,7% Akut, annan orsak ,8%
12 PATIENTÅLDER OCH KÖN PER BRÅCKTYP
13
14
15
16 PATIENT BMI FÖR OLIKA TYPER AV BRÅCK BMI (kg/m²) Typ av bukväggs N Mean Std. Deviation Minimum Median Maximum Navel ,1 5,1 16,9 27,7 60,5 Epigastrika ,1 5,2 18,4 26,5 47,4 Övriga primära 40 27,9 5,6 19,5 26,9 45,0 Rektusmuskel- 3 27,2 6,3 20,1 29,7 31,8 diastas Ärr ,7 5,6 16,3 29,1 58,8 Stomi 63 27,6 4,7 18,3 27,4 38,8 Total ,5 5,4 16,3 28,1 60,5
17 BMI vid operation av olika bukväggs Total (n, %) Navel Underviktig ,7% Normalviktig ,1% Överviktig ,4% Fet ,8% Extremt fet ,4% Epigastrika Övriga primära Rektusmuskeldiastas Underviktig ,2% Normalviktig ,1% Överviktig ,6% Fet ,6% Extremt fet ,0% Underviktig ,3% Normalviktig ,0% Överviktig ,4% Fet ,5% Extremt fet ,8% Underviktig ,0% Normalviktig ,3% Överviktig ,3% Fet ,3% Extremt fet ,0% Ärr Underviktig ,1% Normalviktig ,0% Överviktig ,2% Fet ,0% Extremt fet ,9% Stomi Underviktig ,5% Normalviktig ,2% Överviktig ,0% Fet ,8% Extremt fet ,8% Total Underviktig ,3% Normalviktig ,5% Överviktig ,6% Fet ,5% Extremt fet ,1% Undervikt: BMI<20; Normalvikt: BMI 20-25; Övervikt: BMI 25-30; Fet: BMI 30-35; Extremt fet: BMI >35.
18 ANTAL TIDIGARE OPERATIONER I BRÅCKOMRÅDET Tidigare antal operationer vid operation av olika bukväggs
19 Total (n, %) Navel Inga ,0% ,2% ,1% ,0% 4 eller fler ,0% Epigastrika Övriga primära Rektusmuskeldiastas Inga ,0% ,2% ,0% ,0% 4 eller fler ,0% Inga ,0% ,0% ,0% ,0% 4 eller fler ,0% Inga ,0% ,0% ,0% ,0% 4 eller fler ,0% Ärr Inga ,6% ,3% ,5% ,1% 4 eller fler ,4% Stomi Inga ,8% ,2% ,0% ,4% 4 eller fler ,0% Total Inga ,9% ,2% ,9% ,2% 4 eller fler ,6%
20 ASA-KLASSIFICERING AV PATIENTER VID OLIKA TYPER AV BRÅCK 2013
21 ASA-klassificering inför operation av olika bukväggs Total (n, %) Navel I ,1% II ,1% III ,5% IV ,0% V ,0% Epigastrika Övriga primära Rektusmuskeldiastas I ,0% II ,0% III ,7% IV ,5% V ,0% I ,8% II ,9% III ,3% IV ,0% V ,0% I ,3% II ,7% III ,0% IV ,0% V ,0% Ärr I ,8% II ,7% III ,5% IV ,3% V ,0% Stomi I ,7% II ,8% III ,2% IV ,0% V ,0% Total I ,2% II ,2% III ,5% IV ,2% V ,0%
22 INFEKTIONSPROFYLAX INNEVARANDE OCH TIDIGARE ÅR Innevarande år (2013)
23 Infektionsprofylax de senaste 5 åren.
24 Infektionsprofylax vid operation av olika bukväggs Total (n, %) Navel Nej ,9% Ja, en-dos ,5% Ja, utökad ,1% Epigastrika Övriga primära Rektusmuskeldiastas Nej ,5% Ja, en-dos ,8% Ja, utökad ,9% Nej ,5% Ja, en-dos ,8% Ja, utökad ,8% Nej ,0% Ja, en-dos ,0% Ja, utökad ,0% Ärr Nej ,4% Ja, en-dos ,0% Ja, utökad ,9% Stomi Nej ,5% Ja, en-dos ,9% Ja, utökad ,3% Total Nej ,3% Ja, en-dos ,0% Ja, utökad ,5%
25 TROMBOSPROFYLAX INNEVARANDE OCH TIDIGARE ÅR
26
27 Trombosprofylax vid operation av olika bukväggs Total (n, %) Navel Nej ,1% Ja, operationsdygnet ,5% Ja, utökad ,0% Epigastrika Övriga primära Rektusmuskeldiastas Nej ,8% Ja, operationsdygnet ,8% Ja, utökad ,1% Nej ,9% Ja, operationsdygnet ,1% Ja, utökad ,5% Nej ,0% Ja, operationsdygnet ,0% Ja, utökad ,0% Ärr Nej ,4% Ja, operationsdygnet ,5% Ja, utökad ,4% Stomi Nej ,8% Ja, operationsdygnet ,0% Ja, utökad ,8% Total Nej ,3% Ja, operationsdygnet ,2% Ja, utökad ,5%
28 ANESTESIMETOD FÖR OLIKA BUKVÄGGSBRÅCK
29 Operationsindikation för olika bukväggs över tid Total (n, %) Navel Elektiv operation ,9% Elektiv, del av annan ,3% operation Akut, inklämt ,1% Akut, annan orsak ,5% Epigastrika- Elektiv operation ,7% Elektiv, del av annan ,5% operation Akut, inklämt ,3% Akut, annan orsak ,7% Övriga primära Elektiv operation ,9% Elektiv, del av annan ,0% operation Akut, inklämt ,5% Akut, annan orsak ,0% Rektusmuskel- Elektiv operation ,0% diastas Elektiv, del av annan ,0% operation Akut, inklämt ,0% Akut, annan orsak ,0% Ärr Elektiv operation ,8% Elektiv, del av annan ,6% operation Akut, inklämt ,2% Akut, annan orsak ,4% Stomi Elektiv operation ,4% Elektiv, del av annan ,4% operation Akut, inklämt ,5% Akut, annan orsak ,0% Total Elektiv operation ,0% Elektiv, del av annan operation ,2% Akut, inklämt ,7% Akut, annan orsak ,8%
30 OPERATIONSTEKNIK FÖR OLIKA BUKVÄGGSBRÅCK Rektusdiastas infördes 2013
31 Operationsteknik för olika bukväggs över tid Total (n, %) Navel Öppen ,8% Laparoskopisk ,9% Laparoskopisk, ,0% konverterad Epigastrika- Öppen ,6% Laparoskopisk ,1% Laparoskopisk, konverterad ,2% Övriga primära Öppen ,5% Laparoskopisk ,6% Laparoskopisk, konverterad ,3% Rektusmuskel- Öppen ,0% diastas Laparoskopisk ,0% Laparoskopisk, ,0% konverterad Ärr Öppen ,5% Laparoskopisk ,6% Laparoskopisk, ,5% konverterad Stomi Öppen ,1% Laparoskopisk ,7% Laparoskopisk, konverterad ,1% Total Öppen ,8% Laparoskopisk ,4% Laparoskopisk, konverterad ,1%
32 TYP AV PLASTIK VID OPERATION AV OLIKA BUKVÄGGSBRÅCK
33 Nätplastik vid operation för olika bukväggs över tid Total (n, %) Navel Suturplastik ,0% Nätplastik ,7% Epigastrika- Suturplastik ,3% Nätplastik ,1% Övriga primära Suturplastik ,8% Nätplastik ,9% Rektusmuskel- Suturplastik ,0% diastas Nätplastik ,0% Ärr Suturplastik ,4% Nätplastik ,7% Stomi Suturplastik ,6% Nätplastik ,0% Total Suturplastik ,7% Nätplastik ,7%
34 PLASTIK VID OPERATION AV OLIKA BUKVÄGGSBRÅCK
35
36 Operation använd för kirurgi vid olika bukväggs Total (n, %) Navel Sutur, icke resorberbar ,5% Sutur, långsamt ,5% resorberbar Sutur, snabbt ,0% resorberbar Onlay nät ,5% Retromuskulärt nät ,2% Interstitiellt nät ,0% IPOM ,3% Pluggteknik ,6% Annan ,9% Epigastrika- Sutur, icke resorberbar ,6% Sutur, långsamt ,3% resorberbar Sutur, snabbt ,0% resorberbar Onlay nät ,4% Retromuskulärt nät ,1% Interstitiellt nät ,1% IPOM ,6% Pluggteknik ,9% Annan ,5% Övriga Sutur, icke resorberbar ,4% primära Sutur, långsamt ,3% resorberbar Sutur, snabbt ,0% resorberbar Onlay nät ,0% Retromuskulärt nät ,9% Interstitiellt nät ,0% IPOM ,0% Pluggteknik ,0% Annan ,2% Rektusmuskel Sutur, icke resorberbar ,0% -diastas Sutur, långsamt ,0% resorberbar Sutur, snabbt ,0% resorberbar Onlay nät ,0% Retromuskulärt nät ,0% Interstitiellt nät ,0% IPOM ,0% Pluggteknik ,0% Annan ,0%
37 Operation använd för kirurgi vid olika bukväggs (forts.) Total (n, %) Ärr Sutur, icke resorberbar ,7% Sutur, långsamt ,7% resorberbar Sutur, snabbt ,0% resorberbar Onlay nät ,9% Retromuskulärt nät ,5% Interstitiellt nät ,4% IPOM ,1% Pluggteknik ,7% Annan ,0% Stomi Sutur, icke resorberbar ,8% Sutur, långsamt ,0% resorberbar Sutur, snabbt ,0% resorberbar Onlay nät ,7% Retromuskulärt nät ,2% Interstitiellt nät ,7% IPOM ,4% Pluggteknik ,0% Annan ,7% Total Sutur, icke resorberbar ,9% Sutur, långsamt resorberbar ,7% Sutur, snabbt resorberbar ,0% Onlay nät ,8% Retromuskulärt nät ,3% Interstitiellt nät ,0% IPOM ,0% Pluggteknik ,7% Annan ,1%
38 OPERATIONSTID FÖR OLIKA BRÅCKTYPER Primära har 4 outliers (>175) Arr har 8 outliers (>360)
39 Operationstid (min) Typ av bukväggs N Mean Std. Deviation Minimum Median Maximum Navel ,86 28, , Epigastrika ,48 30, , Övriga primära 41 73,17 43, , Rektusmuskel ,00 16, , diastas Ärr ,98 75, , Stomi ,92 73, , Total ,69 63, ,50 635
40 REGISTRERADE RISKFAKTORER INFÖR KIRURGI FÖR BUKVÄGGSBRÅCK Registrerade riskfaktorer Navel Riskfaktorer saknas Epigastrika- Riskfaktorer saknas Övriga primära Riskfaktorer saknas Rektusmuskel- Riskfaktorer diastas saknas Ärr Riskfaktorer saknas Stomi Riskfaktorer saknas Antalet faktorer ökades Total (n, %) Nej ,9% Ja ,1% Nej ,1% Ja ,9% Nej ,1% Ja ,9% Nej ,3% Ja ,7% Nej ,8% Ja ,2% Nej ,0% Ja ,0%
41 Registrerade riskfaktorer Total (n, %) Navel Aktiv rökare Nej ,1% Ja ,9% Epigastrika Övriga primära Aktiv rökare med rökstopp Nej ,0% Ja ,0% Diabetes Nej ,2% Ja ,8% KOL & Astma Nej ,8% Ja ,2% Koagulationsrubbn Nej ,4% ing Ja ,6% Steroidbehandling Nej ,4% Ja ,6% Immunosuppressiv Nej ,4% behandling Ja ,6% Aktiv rökare Nej ,3% Ja ,7% Aktiv rökare med Nej ,0% rökstopp Ja ,0% Diabetes Nej ,6% Ja ,4% KOL & Astma Nej ,6% Ja ,4% Koagulationsrubbning Nej ,5% Ja ,5% Steroidbehandling Nej ,3% Immunosuppressiv behandling Ja ,7% Nej ,9% Ja ,1% Aktiv rökare Nej ,2% Ja ,8% Aktiv rökare med Nej ,0% rökstopp Ja ,0% Diabetes Nej ,7% Ja ,3% KOL & Astma Nej ,7% Ja ,3% Koagulationsrubbn Nej ,0% ing Ja ,0% Steroidbehandling Nej ,0% Ja ,0% Immunosuppressiv Nej ,7% behandling Ja ,3%
42 Rektusmusk Aktiv rökare Nej ,0% el- Ja ,0% diastas Aktiv rökare med Nej ,0% rökstopp Ja ,0% Diabetes Nej ,0% Ja ,0% KOL & Astma Nej ,7% Ja ,3% Koagulationsrubbn Nej ,0% ing Ja ,0% Steroidbehandling Nej ,0% Ja ,0% Immunosuppressiv Nej ,0% behandling Ja ,0% Ärr Aktiv rökare Nej ,6% Ja ,4% Aktiv rökare med Nej ,0% rökstopp Ja ,0% Diabetes Nej ,1% Ja ,9% KOL & Astma Nej ,9% Ja ,1% Koagulationsrubbn Nej ,7% ing Ja ,3% Steroidbehandling Nej ,3% Ja ,7% Immunosuppressiv Nej ,2% behandling Ja ,8% Stomi Aktiv rökare Nej ,4% Aktiv rökare med rökstopp Antalet faktorer ökades 2009 Ja ,6% Nej ,0% Ja ,0% Diabetes Nej ,4% Ja ,6% KOL & Astma Nej ,2% Ja ,8% Koagulationsrubbn Nej ,0% ing Ja ,0% Steroidbehandling Nej ,9% Ja ,1% Immunosuppressiv Nej ,0% behandling Ja ,0%
43 Registrerade riskfaktorer fördelade över primära och sekundära bukväggs Primärt Aktiv rökare Nej Ja Aktiv rökare med rökstopp Nej Ja Diabetes Nej Ja KOL & Astma Nej Ja Koagulationsrubbning Nej Ja Steroidbehandling Nej Ja Immunosuppressiv Nej behandling Ja Sekundärt Aktiv rökare Nej Aktiv rökare med rökstopp Ja Nej Ja Diabetes Nej Ja KOL & Astma Nej Ja Koagulationsrubbning Nej Ja Steroidbehandling Nej Ja Immunosuppressiv behandling Nej Ja
44 Registrerade riskfaktorer fördelade över primära och sekundära bukväggs 2013 Total (n, %) Primärt Aktiv rökare Nej ,8% Ja ,2% Aktiv rökare med rökstopp Nej ,0% Ja 0 0 0,0% Diabetes Nej ,4% Ja ,6% KOL & Astma Nej ,0% Ja ,0% Koagulationsrubbning Nej ,5% Ja 4 8 0,5% Steroidbehandling Nej ,3% Ja ,7% Immunosuppressiv behandling Nej ,2% Ja ,8% Sekundärt Aktiv rökare Nej ,6% Antalet faktorer ökades 2009 Ja ,4% Aktiv rökare med rökstopp Nej ,0% Ja 0 0 0,0% Diabetes Nej ,1% Ja ,9% KOL & Astma Nej ,8% Ja ,2% Koagulationsrubbning Nej ,7% Ja 0 3 0,3% Steroidbehandling Nej ,3% Ja ,7% Immunosuppressiv behandling Nej ,2% Ja ,8%
45 KOMPLIKATIONSFRITT EFTERFÖRLOPP
46 Komplikationsfritt peroperativt förlopp (t.o.m. utskrivning) Total (n, %) Navel Nej ,8% Ja ,2% Epigastrika- Nej ,3% Ja ,7% Övriga primära Nej ,5% Ja ,5% Rektusmuskel- Nej ,0% diastas Ja ,0% Ärr Nej ,0% Ja ,0% Stomi Nej ,8% Ja ,2% Total Nej ,3% Ja ,7% Registrerade peroperativa (innan hemgång) komplikationsfrekvenser för kirurgi vid olika bukväggs Total (n, %) Navel Blödning Nej ,8% Ja ,2% Tarmskada Nej ,0% Ja Urinblåseskada Nej ,0% Ja Epigastrika Kardiopulmonell komplikation Medicinteknisk komplikation Annan komplikation Nej ,9% Ja 1 1 0,1% Nej ,9% Ja 1 1 0,1% Nej ,8% Ja ,2% Blödning Nej ,8% Ja 1 1 0,2% Tarmskada Nej ,0% Ja Urinblåseskada Nej ,0% Ja Kardiopulmonell komplikation Medicinteknisk komplikation Annan komplikation Nej ,0% Ja Nej ,0% Ja Nej ,0% Ja
47 Registrerade peroperativa (innan hemgång) komplikationsfrekvenser för kirurgi vid olika bukväggs. (forts.) Total (n, %) Övriga Blödning Nej ,7% primära Ja 1 1 2,3% Tarmskada Nej ,7% Ja 1 1 2,3% Urinblåseskada Nej ,0% Ja Kardiopulmonell Nej ,0% komplikation Ja Medicinteknisk Nej ,0% komplikation Ja Annan Nej ,0% komplikation Ja Rektusmuskel- Blödning Nej ,0% Ja diastas Tarmskada Nej ,0% Ja Urinblåseskada Nej ,0% Ja Kardiopulmonell Nej ,0% komplikation Ja Medicinteknisk Nej ,0% komplikation Ja Annan Nej ,0% komplikation Ja Ärr Blödning Nej ,4% Ja ,6% Tarmskada Nej ,5% Ja ,5% Urinblåseskada Nej ,0% Ja Kardiopulmonell Nej ,0% komplikation Ja Medicinteknisk Nej ,0% komplikation Ja Annan Nej ,7% komplikation Ja ,3% Stomi Blödning Nej ,0% Ja Tarmskada Nej ,3% Ja 2 2 2,7% Urinblåseskada Nej ,0% Ja Kardiopulmonell Nej ,0% komplikation Ja Medicinteknisk Nej ,0% komplikation Ja Annan komplikation Nej ,3% Ja 2 2 2,7%
48 UPPFÖLJNING EFTER 1 MÅNAD
49 Uppföljningsprocent 1 mån kontroll Navel Epigastrika Övriga primära Opererade (n) Uppföljda (%) Opererade (n) Uppföljda (%) Opererade (n) Uppföljda (%) , ,5 2 50, , ,7 4 25, , , , , , , , , ,6 Uppföljningsprocent 1 mån kontroll Rektusmuskeldiastas Ärr Stomi Opererade (n) Uppföljda (%) Opererade (n) Uppföljda (%) Opererade (n) Uppföljda (%) ,3 6, ,9 9 22, , , , , , , ,8
50 KOMPLIKATIONSFRITT FÖRLOPP EFTER 1 MÅNAD
51
52 Komplikationsfritt förlopp 1 mån postoperativt Total (n, %) Navel Nej ,0% Ja ,3% Epigastrika- Nej ,3% Ja ,0% Övriga primära Nej ,8% Ja ,1% Rektusmuskel- Nej ,0% diastas Ja ,7% Ärr Nej ,5% Ja ,6% Stomi Nej ,3% Ja ,8% Registrerade komplikationer 1 mån postoperativt Navel Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Ileus Ja Recidiv Ja Svår smärta Ja Resp insuff Ja Kardiopulmonell Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 1 mån postoperativt Epigastrika Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Ileus Ja Recidiv Ja Svår smärta Ja Resp insuff Ja Kardiopulmonell Ja Avliden Ja Annat Ja
53 Registrerade komplikationer 1 mån postoperativt Övriga primära Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Ileus Ja Recidiv Ja Svår smärta Ja Resp insuff Ja Kardiopulmonell Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 1 mån postoperativt Rektusmuskeldiastas Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Ileus Ja Recidiv Ja Svår smärta Ja Resp insuff Ja Kardiopulmonell Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 1 mån postoperativt Ärr Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Ileus Ja Recidiv Ja Svår smärta Ja Resp insuff Ja Kardiopulmonell Ja Avliden Ja Annat Ja
54 Registrerade komplikationer 1 mån postoperativt Stomi Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Ileus Ja Recidiv Ja Svår smärta Ja Resp insuff Ja Kardiopulmonell Ja Avliden Ja Annat Ja
55 ANDEL UPPFÖLJDA PATIENTER EFTER 6 MÅNADER
56 Uppföljningsprocent 6 mån kontroll Navel Epigastrika Övriga primära Opererade (n) Uppföjda (%) Opererade (n) Uppföjda (%) Opererade (n) Uppföjda (%) , ,2 2 50, , ,7 4 25, , , , , , , , , ,4 Uppföljningsprocent 6 mån kontroll Rektusmuskeldiastas Ärr Stomi Opererade (n) Uppföjda (%) Opererade (n) Uppföjda (%) Opererade (n) Uppföjda (%) ,3 6, ,9 9 22, , , , , , , ,1
57 KOMPLIKATIONSFRITT FÖRLOPP 1-6 MÅN
58 Komplikationsfritt förlopp 6 mån postoperativt Total Navel Nej ,7% Ja ,4% Epigastrika- Nej ,1% Ja ,7% Övriga primära Nej ,3% Ja ,4% Rektusmuskeldiastas Nej ,0% Ja ,0% Ärr Nej ,5% Ja ,1% Stomi Nej ,2% Ja ,4% Registrerade komplikationer 6 mån postoperativt Navel Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Rörelsebegränsning Ja Recidiv Ja Lindrig smärta Ja Behandlingskrävande smärtor Ja Bukopererad Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 6 mån postoperativt Epigastrika Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Rörelsebegränsning Ja Recidiv Ja Lindrig smärta Ja Behandlingskrävande Ja smärtor Bukopererad Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 6 mån postoperativt Övriga primära Serom Ja Sårinfektion Ja
59 Nätinfektion Ja Rörelsebegränsning Ja Recidiv Ja Lindrig smärta Ja Behandlingskrävande Ja smärtor Bukopererad Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 6 mån postoperativt Rektusmuskeldiastas Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Rörelsebegränsning Ja Recidiv Ja Lindrig smärta Ja Behandlingskrävande smärtor Ja Bukopererad Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 6 mån postoperativt Ärr Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Rörelsebegränsning Ja Recidiv Ja Lindrig smärta Ja Behandlingskrävande Ja smärtor Bukopererad Ja Avliden Ja Annat Ja Registrerade komplikationer 6 mån postoperativt Stomi Serom Ja Sårinfektion Ja Nätinfektion Ja Rörelsebegränsning Ja
60 Recidiv Ja Lindrig smärta Ja Behandlingskrävande smärtor Ja Bukopererad Ja Avliden Ja Annat Ja
61 ÄRRBRÅCK EFTER TIDIGARE OPERATION Endast sekundära bukväggs
62 Ärr efter föregående operation hos Egen klinik Annan kirurgklinik Antal (%) Antal (%) Antal Typ av bukväggs Ärr ,2% ,8% 125 Stomi 48 75,0% 15 23,4% 1 Gynekologi/ KK Ärr efter föregående operation hos Gynekologi/K K Kärlkirurgi Ortopedi (%) Antal (%) Antal (%) Typ av bukväggs Ärr 14,7% 5 0,6% 6 0,7% Stomi 1,6% 0 0,0% 0 0,0% Ärr efter föregående operation hos Plastikkirurgi Thoraxkirurgi Urologi Antal (%) Antal (%) Antal Typ av bukväggs Ärr 3 4,2% 12 16,7% 44 Stomi 0 0,0% 0 0,0% 4 Typ av bukväggs Ärr efter föregående operation hos Urologi Okänd (%) Antal (%) Ärr 61,1% 13 18,1% Stomi 100,0% 0 0,0%
Antal operationer inklusive könsfördelning Navelbråck Kvinna 19 26,0% 55 27,9% 126 34,9% 133 33,9% 164 33,3% 497 32,8% Man 54 74,0% 142 72,1% 235 65,1% 259 66,1% 329 66,7% 1019 67,2% Totalt 73 100,0% 197
Trattdiagram (funnel plot). Röd linje motsvarar samtliga enheters medelvärde 2016, och streckade respektive prickade linjer visar på 90% och 99.9% konfidensintervall vid en viss operationsvolym. Varje
Kvalitetsregistret för. Svenska Bukväggsbråck. Årsrapport Peder Rogmark Agneta Montgomery
Kvalitetsregistret för Svenska Bukväggsbråck Peder Rogmark Agneta Montgomery Kvalitetsregistret fo r Svenska Bukva ggsbra ck A rsrapport 2018 2018 Copyright Peder Rogmark, KvR Svenska Bukväggsbråck Malmö
Svenska Bukväggsbråck
Kvalitetsregistret för Svenska Bukväggsbråck Årsrapport 2012 Peder Rogmark, registerhållare Agneta Montgomery, ordförande styrgruppen 2013 Copyright Peder Rogmark, Agneta Montgomery. Malmö. Styrgruppen
Svenska Bukväggsbråck
Svenska Bukväggsbråck Nationellt kvalitetsregister för främre bukväggsbråck (2009) 30001 Klinik ID Personnummer 1. Datum (ÅÅÅÅMMDD) Namn 1 Man 2 Kvinna 2. Bukväggsbråck Primära 1 Navelbråck 2 Epigastrikabråck
Årsrapport Svenska Bukväggsbråck Ett nationellt kvalitetsregister. Bakgrund och syfte. Syfte
Årsrapport 2011 Bakgrund och syfte Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens, en
Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort Författare, år, land, referens nr
Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort 4. Ko, Gyn TRH 33,8 medel+-14,2 TAH 23,3 medel+-12,7 (P
Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013
Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN
Verksamhetsrapport 2014
Verksamhetsrapport 2014 Bakgrund och syfte Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens,
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Lund-Landskrona lasarett jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: Pär Nordin
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 1997 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Kom igång online med registrering
Kom igång online med registrering 1. Öppna webbläsaren och gå till www.ventralhernia.se 2. Välj Inlogg till registerdatabasen. Inloggningssidan till 3C Comporto öppnas. 3. Ange ditt användarnamn och lösenord.
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Verksamhetsrapport 2016
Verksamhetsrapport 2016 Bakgrund Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens, en
Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01
Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Landstingsrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1994 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Verksamhetsrapport 2015
Verksamhetsrapport 2015 Bakgrund Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens, en
Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014
RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Lund-Landskrona lasarett jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson
ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi
2018-11-12 20723 1 (5) ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi Sammanfattning ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett program för peri operativa rutiner vid bukkirurgi. Det används
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1999 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1997 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2000 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Adnexregistret Årsrapport 2016
Adnexregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN APRIL 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Mathias Pålsson, registeransvarig för adnexregistret, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg
DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER
DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): Om cancer påvisades vid den patologiska
SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro
SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro 1 2 3 4 5 Standardiserat Vårdförlopp http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/
Könsskillnader vid operation av ljumskbråck
Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress
Operativ registrering ERCP och kolecystektomi
Operativ registrering ERCP och kolecystektomi Patientfall 1 Patient planerad för laparoskopisk kolecystektomi. Vid operationen konverterades till öppen kirurgi p.g.a. sammanväxningar. På grund av alla
Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Torsby Hernia Meeting 2017
Torsby Hernia Meeting 2017 Även i år arrangerade radarparet Stephan Axer och Bengt Hansske med sin personal på anestesi och operationsavdelningen i Torsby ett mycket lyckat möte i ämnet Bråckkirurgi. Man
DILALA - CRF - OPERATION
DILALA - CRF - OPERATION Fråga 1-15 fylls i på samtliga patienter, även de som ej blivit randomiserade 1. Operationsdatum: åå - mm - dd 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patientens randomiseringsnummer:
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2007-2009 Registercentrum: 5 Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi
För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2015
Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2015 Återrapport från Gynop-registret Författare: Mathias Pålsson, registeransvarig adnexregistret, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Figurer och dataanalys:
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekriterare
Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass
2015-05-31 19687 1 (5) Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass Sammanfattning Behandling/förberedning inför/under/efter obesitaskirurgi. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Ileus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2014
Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Mathias Pålsson, registeransvarig adnexregistret, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg REGISTRET UNDERSTÄLLT
Utfallsmått: Corpus: Peroperativ blödning Författare, år, land, referens nr
Utfallsmått: Corpus: Peroperativ blödning Bell, 2008, USA Nr 8 Boggess, 2008, USA Nr 9 DeNardis, 2008, USA Nr 10 Magrina, 2008, USA Nr 17 Seamon, 2009, USA Nr 13 40 TRH, 30 TLH, 40 TAH. Ingen skillnad
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Kristianstad-Hässleholms sjukhus jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: 5 Pär Nordin
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: 5 Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekriterare
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Regional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi
PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt
DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR
DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Ankomstavdelning Malmö
2017-01-12 Ansvarig: Camilla Andersson Ankomstavdelning Malmö BEHOVSINVENTERING 1 Uppdrag... 3 2 Bakgrund... 3 2.1 ORK... 3 2.2 OKK... 4 2.3 OO... 4 2.4 OK... 5 2.5 Handkirurgen... 5 3 Syfte... 5 4 Resultat...
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2011
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2011 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints
Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2008 08 28 Bakgrund Enl. Socialstyrelsen från n 2003 : i Sverige utförs mellan
Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi. Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset
Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset Postoperativ vård historisk utveckling Utveckling av vårdtider
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Ileus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Dokumentrubrik. Läkemedel Antibiotikaprofylax vid kirurgi
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) 2019 04 16 2017 10 16 Leif Israelsson (lin002) Fastställare Leif Israelsson (lin002) Granskare Maria Tempé
SPOR Svenskt Perioperativt Register
SPOR Svenskt Perioperativt Register Sara Lyckner, Registerkoordinator SPOR, Specialistsjuksköterska intensivvård, Kvalitetssamordnare Anestesikliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Maria Björk Svensson, Specialistsjuksköterska,
Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
OPERATION ANESTESI POSTOP UVA & IVA. NYCKELTAL 2016 Rapport
OPERATION ANESTESI POSTOP UVA & IVA NYCKELTAL 2016 Rapport April 2017 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sammanfattning...3 Om Nysam...4 Gemensamma definitioner...5 Profilbeskrivning av deltagande kliniker
Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska
Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska Vad är PMI? PMI är en sjukhusövergripande funktion för patientcentrerad, högkvalitativ och innovativ vård, forskning och utbildning inom perioperativ
ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012
ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012 Sammanställning av adnexoperationer inrapporterade under år 2011 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexskirurgi Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexsregistret
Hur ska man behandla ett kroniskt serom efter ärrbråckskirurgi?
Hur ska man behandla ett kroniskt serom efter ärrbråckskirurgi? Nedan kan ni följa maildiskussionen som förts i detta ämne av bråckprofilerade kirurger i Sverige.Frågan initierades av Sven Bringman Södertälje
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER 2009-09-30 NBW KK US
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER Utveckling inom gynekologi Mitten på 1800-talet över 60% dödlighet efter sectio (studie från Europa och Amerika på 1600 kvinnor). Peritonit uterotomin
Nyckeltal Rapport Operation/ Anestesi/Postop/UVA & IVA
Nyckeltal 215 Rapport Operation/ Anestesi/Postop/UVA & IVA Juni 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Gemensamma definitioner...5 3. Profilbeskrivning av deltagande kliniker för operation, anestesi,
PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus
PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?
ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi
2018-11-08 20709 1 (5) ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi Sammanfattning ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett program för peroperativa rutiner vid bukkirurgi.
Registret för Svenska Bukväggsbråck, NKR14-117
Registret för Svenska Bukväggsbråck, NKR14-117 Registret för Svenska Bukväggsbråck Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik
Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2015
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2015 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Navelbråck. Information inför operation av navelbråck
Navelbråck Information inför operation av navelbråck Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 Allmänt Navelbråck är en ofarlig åkomma som uppkommer då en medfödd
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17
Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en
5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut
Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram
Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS
Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Landstingsrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - - Landstingsrapport Hur många bråckoperationer har utförts vid?
Hysteroskopiregistret. Årsrapport 2016
Hysteroskopiregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN SEPTEMBER 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Stefan Zacharias, registeransvarig för hysteroskopiregistret Figurer och dataanalys:
Hysterektomi på benign indikation. Årsrapport 2017
Hysterektomi på benign indikation Årsrapport 2017 RAPPORT FRA N GYNOP UTGIVEN JULI 2018 REGISTRET UNDERSTA LLT SFOG Författare: Mathias Pålsson, Carlanderska, Göteborg, registeransvarig for hysterektomiregistret
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö
Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15 Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Urologiska kliniken SUS Malmö - Vad är en Bulge? Agenda Njurarnas anatomi och
Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur
Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -
Det som göms i snö. Pia Teleman Kvinnokliniken SUS. SFOG-veckan 2012
Det som göms i snö Pia Teleman Kvinnokliniken SUS SFOG-veckan 2012 Danmarks Radio 20 augusti Underlivsnet: Lægeforening kræver skrappere regler for udstyr Farligt underlivsnet: Patientforening kræver undersøgelse
Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se
Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom
Del 6. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Carina Nyberg, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.
Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik