Aktuellt inom elev- och studerandevården

Transkript

1 Aktuellt inom elev- och studerandevården Heidi Peltonen, undervisningsråd Utbildningsstyrelsen Må bra i skolan Nationella dagar för elev- och studerandevård , Vasa

2 Vertio H Hälsokunskap

3 att främja hälsa och trygghet i skolan som del av skolans verksamhetskultur medierna, omg. samhället samarbete hem och skola undervisning elevvård temaområdena arbetssätt myndigheter, att växa som människa, läroämnen arbetsgivare trygghet och trafikkunskap, inlärning I arbetet organisationer, församlingen, företag hållbar utveckling, välfärd hälsokunskap, arbetssäkerhet medier. gymnastik, huslig ekonomi, samhällslära,. tidsandan världen stadd i förändring lärmiljön fysisk, psykisk, social, pedagogisk delaktighet eleverna, de studerande lärarna, Den övriga personalen växelverkan förtroende, rättvisa, omsorg, delaktighet, behovsmötande, hörande, ansvar elevvård stöd till individen och skolgemenskapen samarbete skolbespisning, skolresor elevvårdstjänster skolhälsovård, stöd för fostran kurators-psykologarbete lagstiftningen, läroaplansgrunderna, läroplanen, värdena, synen på lärande, synen på människan handlandet i situationer som hotar individen eller skolgemenskapen, kriser olycksfall, svårigheter lärarnas arbetshälsa arbetsskydd arbetshälsovården Heidi Peltonen OPH/YL/KE 3

4 Utbildningsstyrelsen och Insititutet för hälsa och välfärd har utvecklat uppföljningen av arbetete med att främja hälsa och välbefinannde i den grundläggande utbildningen ( , 2009, hösten 2010 pågående) I gymnasiet 2008 I yrkesläroanstalterna 2008

5 Jämförelsedatabasen TEA-viisari Jämförelsedatabasen för främjande av hälsan TEAviisari offentliggjordes i mars Inom en referensram för hälsofrämjande aktivitet (TEA) som består av sju dimensioner beskriver databasen kommunens verksamhet som syftar till att främja befolkningens hälsa inom olika sektorer. Det första materialet som har matats in i databasen är ett material som samlades in vid hälsocentralerna hösten Materialet består av information som samlades in hos ledningen inom den grundläggande utbildningen (N=2865) hösten Svar kom från 1803 skolor (63 %). Materialet kompletterades med hjälp av andra informationskällor. De svarsalternativ som grupperats inom de olika dimensionerna för hälsofrämjande aktivitet poängsattes för att ställa svaret i relation till antagandet om god praxis, dvs. god kvalitet. SIDORNA ÖPPNAS PÅ SVENSKA I DECEMBER också resultater om yrkesutbildning 2008 och gymnasieutbildning 2008

6 Strukturen i de förändrade grunderna ärendet, dess syfte och målsättning principer för genomförande och praktiska arrangemang Genomförande på olika nivåer inom det allmänna stödet inom det intensifierade stödet inom det särskilda stödet anvisningar för uppgörande av den lokala läroplanen hänvisning till lagstiftning OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

7 Grunderna för förskolundervisningen och grunderna för den grundläggande utbildningen förenhetligas dispositionen och textens struktur är lika förskolans särprägel beaktas samarbetet med småbarnsfostran beaktas i grunderna för förskolans läroplan talar man om barnet (i den grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen talar man om eleven) OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

8 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Samarbetet med hemmet Samarbetet mellan hem och skola 5.3 Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet 5.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Främjandet av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Elevvården och främjandet av tryggheten och säkerheten i den lokala läroplanen Elevvård Främjandet av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Elevvården och främjandet av tryggheten och säkerheten i den lokala läroplanen OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

9 Samarbetet mellan hem och skola Uppgörandet av den lokala läroplanen Vårdnadshavaren ska informeras om läroplanen, om ordnandet av undervisningen, om elevbedömningen i anslutning till studierna, om elevens behov av stöd och om möjligheter att få stöd och elevvård. om på vilket sätt det finns möjlighet att delta i samarbetet mellan hem och skola och i att främja välbefinnandet och tryggheten i skolsamfundet. om verksamheten inom elevvården, samt om verksamhetsmodeller och förfaringssätt för information i olika problem-, olycksfalls-, och krissituationer. inom ramen för samarbetet mellan hem och skola ska elevens frånvaro följas upp. Skolan ska informera vårdnadshavaren om elevens frånvaro. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

10 Samarbetet mellan hem och skola Uppgörandet av den lokala läroplanen I den lokala läroplanen ska mål, verksamhetsmodeller, ansvar och arbetsfördelning mellan olika aktörer för samarbetet mellan hem och skola definieras. Då verksamhetsmodellerna definieras ska man beakta samarbetet med hemmet på hela skolsamfundets nivå, på klassnivå och på individnivå. I den lokala läroplanen ska också principerna i anslutning vårdnadshavarnas delaktighet och informationen till dem, elevernas andel i samarbetet samt förfaringssätt vid uppföljning och information om frånvaro beskrivas. Läroplanen ska också innehålla en beskrivning av förfaringssätt för uppföljning och utvärdering av samarbetet, samt av förfaringssätt vid problemsituationer i samarbetet och i anslutning till disciplinära ärenden. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

11 Vad avses med elevvård? I elevvården ingår 1. elevvård enligt en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren 628/1998, 477/ /2010, 1352/ d.v.s skolhälsovård enligt hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010) -skolhälsovårdare och skolläkare, mun- och tandvård samt elevvårdstjänster elevvårdssamarbete 477,478,479/2003 och 3. stöd vid fostran enligt barnskyddslagen (417/2007, 88/2010) (-kurators-psykologarbete) Elevvården/studerandevården avser att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. (477, 478, 479/ 2003) OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

12 Elevvårdsarbetet studerandevårdsarbetet Lagen om grundläggande utbildning 628/1998 Föränd. 477/2003, 642/2010 Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 Barnskyddslag 417/2007 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 Ändr. och komplem. av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010 Läroplan Elevvård och främjande av säkerhet Samarbetet mellan hem och skola I samarbete med hälso-och socialväsendet Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/2011 Enhetligt handlingsprogram Utarbetas i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendett. Barnskydd och förebyggande barnskydd Stöd för skolgången Plan för att ordna och utveckla barnskyddet I samarbete mellan hälso- och undervisiningsväsende

13 Hälso-och sjukvårdslagen 1326/ Rådgivningsbyråtjänster En kommun ska ordna rådgivningsbyråtjänster för där bosatta gravida kvinnor, familjer som väntar barn och barn under läropliktsålder och deras familjer... När den kommunala primärvården ordnar rådgivningsbyråtjänster ska den samarbeta med instanser som svarar för förskolepedagogik, barnskydd och annan socialvård och specialiserad sjukvård och med andra relevanta instanser. 16 Skolhälsovård En kommun ska ordna skolhälsovård för eleverna vid de läroanstalter i kommunen som ger grundläggande utbildning. Till skolhälsovården hör också hälso- och sjukvården under den tid eleven deltar i arbetslivsorientering. När kommunen ordnar skolhälsovård ska den samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, med annan elevvårds- och undervisningspersonal och med andrarelevanta instanser. Skolhälsovården är en del av de elevvårdstjänster som avses i 31 a 2 mom. I lagen omgrundläggande utbildning (628/1998). Den myndighet som svarar för primärvården i kommunen ska delta i utarbetandet av läroplanen enligt 15 i lagen om grundläggande utbildning till den del den gäller elevvården och samarbetet mellan läroanstalten och hemmet. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

14 Hälso-och sjukvårdslagen 1326/2010 Studerandehälsovård Den kommunala primärvården ska ordna studerandehälsovårdstjänster för de studerande vid gymnasier, läroanstalter som ger grundläggande yrkesutbildning, oberoende av de studerandes hemvist. Till studerandehälsovården hör också hälso- och sjukvården under den tid den studerande deltar i arbetspraktik. Till studerandehälsovården hör 1) att främja en sund och trygg studiemiljö 2) att följa och främja de studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga, 3) att ordna hälso- och sjukvårdstjänster för studerande 4) att i ett tidigt stadium identifiera behovet av särskilt stöd

15 När den kommunala primärvården ordnar tjänster inom studerandehälsovården ska den samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare till minderåriga studerande, med annan studenthälso- och undervisningspersonal och med andra relevanta instanser. Studerandehälsovården är en del av elevvården enligt 37 a i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och 29 a i gymnasielagen (629/1998). Den myndighet som svarar för den kommunala primärvården ska delta i utarbetandet av läroplanen enligt 11 i gymnasielagen och 14 i lagen om yrkesutbildning till den del den gäller elevvården och samarbetet mellan läroanstalten och hemmet.

16 7 De omfattande hälsoundersökningarnas innehåll en intervju med barnets föräldrar och en utredning av hela familjens välbefinnande. med vårdnadshavarens skriftliga samtycke dagvårds- och förskoleundervisnings personalens bedömning av hur ett barn under skolåldern klarar sig i dagvården och barnets välbefinnande och lärarens bedömning av hur en elev klarar sig i skolan och elevens välbefinnande bedömningen ska innehålla uppgifter som är nödvändiga för att bedöma behovet av hälso- och sjukvård eller stöd samt för att de ska kunna ordnas och genomföras En sammanfattning av de omfattande hälsoundersökningarna ska användas då elevvården gemensamt bedömer det rådande läget i klassen och skolsamfundet samt behovet av eventuella extra åtgärder. Sammanfattningen får inte innehålla personuppgifter. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

17 Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/ Hälsoundersökningar, undersökningar av munnen för alla som hör till en på förhand fastslagen ålders- eller årsklass samt hälsoundersökningar som utgår från individuella behov hälsoundersökning i varje årskurs; i årskurs ett, fem och åtta ska undersökningen vara omfattande, I den omfattande hälsoundersökning i årskurs åtta ska elevens särskilda behov i fråga om yrkesval och fortsatta studier bedömas samt behövliga stödåtgärder planeras. Specialundersökningar i skolhälsovården: specialläkare, psykiater, psykolog Identifiering av behov av särskilt stöd och tillhandahållande av stöd Tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster för studerande OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv Samarbetet elevvårdsgruppernas roll 17

18 Studerandehälsovård Hälsoundersökningar i läroanstalter enligt gymnasielagen (629/1998), under det första studieårett en undersökning som utförs av en hälsovårdare och under det första eller andra studieåret en undersökning som utförs av en läkare i läroanstalter enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998), under det första studieåret ordna en undersökning som utförs av en hälsovårdare och under det första eller andra studieåret en undersökning som utförs av en läkare, om inte läkarundersökning har gjorts i samband med antagningen av den studerande; en läkarundersökning ska dock alltid ordnas under det första studieåret för studerande som deltar i specialundervisning eller för vilka en utredning av hälsotillståndet och studieförmågan är nödvändig på grund av studieområdet eller det kommande yrket,

19 Hälso- och sjukvårdstjänster i studerandehälsovården Studerandehälsovården omfattar också hälso- och sjukvårdstjänster 1) tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella mentala störningar och missbruksproblem, 2) tjänster som främjar sexuell hälsa, 3) mun- och tandvårdstjänster, 4) andra hälso- och sjukvårdstjänster inom primärvården samt hänvisning till fortsatt vård. Verksamhet för studerande som främjar hälsan och förebygger sjukdomar samt hälso- och sjukvårdstjänsterna ska bilda en helhet som främjar de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. 338/2011, 17

20 13 Identifiering av behov av särskilt stöd och tillhandahållande av stöd 338/2011 hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna ska ordnas så att behovet av särskilt stöd hos ett barn under skolåldern, en elev, en studerande eller en familj identifieras i ett så tidigt skede som möjligt, och att det stöd som behövs tillhandahålls utan dröjsmål behovet av särskilt stöd ska utredas, om det hos ett barn i skolåldern, en elev, en studerande eller en familj eller i miljön finns faktorer som kan äventyra en sund uppväxt och utveckling vid behov extra besök och hembesök dessutom ska det utarbetas en plan i samarbete med den som behöver stöd och, beroende på personens ålder, med hans eller hennes familj utfallet av planen ska följas och bedömas i syfte att bedöma och tillgodose behovet av särskilt stöd ska samarbete vid behov också bedrivas mellan olika kommunala aktörer, såsom dagvården, hemservicen, barnskyddet, elev- och studerandevården samt den specialiserade sjukvården och andra aktörer. 642/2010, barnskyddslaget, läroplans grunder... Elevvårdsgruppernas roll och samarbete OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

21 12 En sund och trygg skola och studiemiljö I syfte att främja elevernas och de studerandes hälsa ska det vart tredje år göras en undersökning av om skolan och studiemiljön är sund och trygg Undersökningen ska göras i samarbete med läroanstalten och dess elever eller studerande, skol- eller studerandehälsovården, hälsovårdsinspektören, personalens företagshälsovård och arbetarskyddspersonalen samt vid behov med andra sakkunniga Arbetet för att avhjälpa de brister som konstaterats vid undersökningen ska följas upp årligen. Anvisningarna gällande främjande av säkerheten och krisberedskap ska utarbetas i multiprofessionellt samarbete inom elevvården samt i samverkan med polisen och räddningsväsendet. Läroplans gr. Elevvårdsgruppernas roll och samarbete OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

22 Elevvård 1/2 Elevvård hör till alla som arbetar i skolan samt till de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Elevvård innebär både kollektivt och individuellt stöd. Uppgiften för elevvården är att som en del av verksamhetskulturen i skolan utveckla. En inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och verksamhetssätten i skolgemenskapen. Gemenskapen stöds genom att främja elevens och vårdnadshavarens delaktighet i att utveckla välbefinnandet i skolgemenskap. Genom elevvård främjas en positiv interaktion och en atmosfär av inbördesomsorg och vid behov ingripande i problem. Målet är att skapa en sund och trygg inlärnings- och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan samt förebygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskap. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

23 Elevvård innebär både kollektivt och individuellt stöd Målet är att skapa en sund och trygg inlärnings- och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan samt förebygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskap. OPH/YL/KE/HP/2010

24 Elevvård 2/2 Då elevvårdsarbetet planeras kommer man skilt överens om principer och förfaringssätt både för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolgemenskapen och för stödjandet av en enskild elev och hantering av hans eller hennes ärenden. Skolgemenskapens allmänna verksamhetskultur för att främja hälsa och välbefinnande kan utvecklas inom ett yrkesövergripande samarbete. Då kan olika aktörer delta i samarbetet inom elevvården utan hinder av tystnadsplikten. Då ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevärenden omedelbart hör delta i behandlingen. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

25 Förändringarna i elevgruppernas arbete Elevvårdsgruppen Behandlingen i den enskilda elevens ärende i samarbe Behandlingen i den enskilda elevens ärende i samarbe -främjandet av tryggheten, säkerheten och välbefinnandet i uppväxt- och inlärningsmiljön och främjandet av en sund uppväxt- och inlärningsmiljö, samt uppföljning och utvärdering -elevvårdens betydelse och stöd för skolgemenskapen och för att stärka delaktigheten -Samarbetet osv. - Behandlingen i den enskilda elevens ärende i samarbe OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

26 5.4.2 Främjandet av trygghet och säkerhet 2/2 Då man främjar tryggheten och säkerheten och förebygger uppkomsten av situationer som kan äventyra den ska: lagstiftningen som styr tryggheten och säkerheten och de olika säkerhetsanvisningarna som gjorts upp för de olika läroämnena följas andra riktlinjer som gjorts upp för att trygga den lokala säkerheten beaktas regler arbetsskyddslagen och av det verksamhetsprogram för arbetarskyddet som nämns i laget beaktas räddningsplan som förutsätts i räddningslagen hållas uppdaterad Skolans hela personal ska informeras om planen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildningsanordnaren ansvarar för att alla skolor har anvisningar i anslutning till trygghet och säkerhet. I samarbetet med skolhälsovården och andra behövliga myndigheter ska man följa upp och utvärdera att anvisningarna genomförs och att skolsamfundet är sunt och tryggt. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

27 5.4.2 Främjandet av trygghet och säkerhet 1/2 Eleven har rätt till en trygg studiemiljö. Till en trygg studiemiljö hör både fysisk, psykisk och social trygghet och säkerhet. Utgångspunkten i att ordna undervisningen är att garantera elevernas och skolpersonalens trygghet och säkerhet i alla situationer. Att främja tryggheten och säkerheten i inlärningsmiljön är en del av verksamhetskulturen i skolan. Tryggheten och säkerheten ska beaktas i all verksamhet i skolan. Målet för elevvården är att stödja upprätthållandet av funktionsförmågan även i situationer som hotar den fysiska och psykiska tryggheten och säkerheten. Detta görs genom att sörja för det psykosociala stöd som behövs för den enskilda eleven eller för hela skolgemenskapen i olika problem-, olycksfalls-, och krissituationer och i efterbehandlingen av situationerna. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

28 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 1/8 Utgångspunkten för elevvårdsarbetet är ett förtroendefullt samarbete med Läroplans eleven och hans eller hennes vårdnadshavare. grunder När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, enligt 642/2010 får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Sådana personer kan vara rektor eller skolföreståndare, klassföreståndare eller elevens lärare, skolhälsovårdare, speciallärare, ett skolgångsbiträde som arbetar med eleven, en skolpsykolog, skolkurator och i årskurserna 7-9 också studiehandledare och vid behov skolläkare och socialarbetare inom barnskyddet. Beslutet om vilka som deltar vid behandlingen av ett ärende ska fattas separat för varje enskilt ärende och beroende på vad saken gäller. Med skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller så som särskilt bestäms i lag får också andra delta som behövs för behandlingen av elevens ärenden. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv )28

29 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 2/8 När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet görs en anteckning om vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motivering, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter om eleven som lämnats och till vem de lämnats. Utbildningsanordnaren ansvarar i egenskap av registeransvarig för behandlingen av personuppgifterna. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

30 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 3/8 Inom elevvårdsarbetet behandlas många uppgifter som gäller eleven och hans eller hennes familj och som enligt lagstiftningen är sekretessbelagda. Med sekretess avses att en handling ska hållas hemlig och att en uppgift inte får röjas muntligen, det vill säga tystnadsplikt, och att en sekretessbelagd uppgift inte får användas till egen fördel eller till skada för andra. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

31 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 4/8 Uppgifter som är sekretessbelagda är bland andra uppgifter som gäller elevernas och deras familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar, familjeliv, politisk övertygelse, inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i föreningsverksamhet, samt uppgifter om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och handikapp. Sekretessbelagda är också uppgifter om att en elev fått intensifierat eller särskilt stöd, befriats från undervisning och handlingar som gäller elevvård och de uppgifter som ingår i dem. Även resultat i psykologiska test av eleven eller lämplighetsprov samt elevens provprestationer är sekretessbelagda. De betyg som ges eleven är offentliga, med undantag av verbal bedömning av elevens personliga egenskaper som undantagsvis kan ingå och som är sekretessbelagda. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

32 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 5/8 Skyldiga att iaktta sekretess är skolans rektor, lärare, personer som genomgår undervisningspraktik, skolgångsbiträden, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning. Inte heller andra personer som är anställda av utbildningsanordnaren får röja för utomstående sekretessbelagda uppgifter som kommit till deras kännedom eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter. De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra samt till elevens lärare och den myndighet som enligt lagen om grundläggande utbildning ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven. 642/ OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

33 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 6/8 Den som överlämnar en uppgift är tvungen att överväga om det är fråga om till exempel sådan information som är nödvändig för att trygga elevens eller de övriga elevernas trygghet och säkerhet. Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett gott samarbete och förtroende. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

34 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 7/8 Inom elevvårdsarbetet behandlas många uppgifter som gäller eleven och hans eller hennes familj och som enligt lagstiftningen är sekretessbelagda. Med sekretess avses att en handling ska hållas hemlig och att en uppgift inte får röjas muntligen, det vill säga tystnadsplikt, och att en sekretessbelagd uppgift inte får användas till egen fördel eller till skada för andra. Uppgifter som är sekretessbelagda är bland andra uppgifter som gäller elevernas och deras familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar, familjeliv, politisk övertygelse, inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i föreningsverksamhet, samt uppgifter om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och handikapp. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

35 5.4.3 Behandling av uppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 8/8 För att kunna ordna undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården. Om en elev övergår till utbildning eller morgon- och eftermiddagsverksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildnings anordnarenutan hinder av bestämmelserna om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande utbildningen till exempel gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

36 Elevvården och säkerheten i den lokala läroplanen

37 1. Organiseringen av samarbetet inom elevvården, struktur, mål och verksamhetsmodeller. 1/4 ordnandet av elevvårdstjänster i kommunen, samarbetet, ansvaret och arbetsfördelningen mellan olika aktörer. (oavsett var föreskolundervisningen tar plats) organiseringen av elevvården elevvårdens betydelse och stöd för skolgemenskapen och för att stärka delaktigheten samarbete med hemmet, skolan, sakkunniga inom elevvårdstjänster, övriga sakkunniga och lokala stödnätverk OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

38 samarbetet 1. Organiseringen av samarbetet inom elevvården, struktur, mål och verksamhetsmodeller 2/4 elevvårdsstöd samt vid behov samarbete med barnskyddsmyndigheterna eller polisen i situationer där barnets eller den ungas växande och utveckling kan äventyras på grund av omständigheter i uppväxtmiljön främjandet av tryggheten, säkerheten och välbefinnandet i uppväxt- och inlärningsmiljön och främjandet av en sund uppväxt- och inlärningsmiljö, samt uppföljning och utvärdering promotion de allmänna principerna för dokumentation inom elevvårdsarbetet, inledandet och behandlingen av ett enskilt elevärende. elevvårdsstöd för skolgången och för att stödja barnets och den ungas fysiska, psykiska och sociala växande och utveckling rättskyddet OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

39 1. Organiseringen av samarbetet inom elevvården, struktur, mål och verksamhetsmodeller 3/4 prevention interventio n elevvårdsstöd som ges i syfte att stödja en elev i behov av intensifierat eller särskilt stöd och en elev inom flexibel grundläggande utbildning vid svårigheter i anslutning till elevens utveckling och mentala hälsa vid olika svårigheter i anslutning till elevens livssituation, t.ex. familjvåld, rusproblem eller mentala problem i familjen agerande i disciplinära situationer och elevvårdsstöd i samband med disciplinärt straff eller då en elev förvägras undervisning samarbetet inom elevvården vid olika övergångsskeden i utbildningen samarbetet vid handledning av elev och vid planering för elevens fortsatta studier OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

40 1. Organiseringen av samarbetet inom elevvården, struktur, mål och verksamhetsmodeller 4/4 ordnandet av nödvändigt stöd och uppföljning för vård av elevens hälsa eller sjukdom förhindrande av olyckor, första hjälpen, hänvisande till vård och uppföljning förebyggande och uppföljning av frånvaro samt meddelande om frånvaro förebyggande av rökning och användning av rusmedel samt ingripande när sådant förekommer ordnandet av skolbespisningen och eventuella mellanmål anvisningar som gäller säkerheten under väntan på skoltransport och under transporten handledning för personalen, eleverna, vårdnadshavarna och samarbetspartnerna om innehållet i planen för hur elevvårdsarbete ska ordnas uppdatering, uppföljning och utvärdering av anvisningarna OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

41 Upprätthållande av säkerheten Lagstiftning och normer Skolan bör känna till de 1 direktiv som gäller säkerheten: lagstiftning, grunderna för läroplanen, kommunala bestämmelser och direktiv. Säkerhetsplan och direktiv Skolan skall 2 ha planer och anvisningar som gäller skolans säkerhet, nödsituationer och arbetarskydd, Skolan eller läroanstalten skall regelbundet granska och uppdatera information som gäller säkerheten. Övervakning Huvudmannen skall försäkra sig om att skolorna 3 och läroanstalterna har uppdaterade planer och direktiv som gäller skolans säkerhet. Planernas funktion skall övas i praktiken.. Personalen och eleverna skall göras förtrogna med säkerhetsplanerna, anvisningarna och verksamhetsprinciperna

42 Säkerhetsplaner och direktiv Räddningsplan Skolan skall ha planer och direktiv som gäller skolans säkerhet, nödsituationer och arbetarskyddet Upprätthållande av säkerheten Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri Skolans ordningsregler 1. Direktiv för verksamheten vid våldsdåd 2. Direktiv för lärarnas övervakningsskyldighet. 3. Skolan och läroanstalten skall genom information, utbildning och introduktion se till att personalen, eleverna och vårdnadshavarna känner till innehållet i planerna och direktiven. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv Plan för förverkligande av elevoch studerandevården som en del av läroplanen Elevvårdsgruppernas roll och samarbete Arbetarskyddets verksamhetsplan 42

43 Övervakning Huvudmannen skall försäkra sig om att skolorna och läroanstalterna har uppdaterade planer och direktiv i anslutning skolans säkerhet Elevvårdsgruppernas samarbete vid främjandet och bedömning av hälsa och trygghet Säkerheten skall utgöra en del av skolårets verksamhetsplan I samband med skolans årliga utvärdering bör också säkerheten utvärderas. Undervisningsmiljöns trygghet bör granskas i samband med besök på skolan. Elevvårdsgruppernas roll och samarbete 338/2011 OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

44 2. Förfaringssätt vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer I anslutning till läroplanen definieras förfaringssätt vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer. Denna del kan kallas till exempel krisplan. I planen ska följande beskrivas: förebyggande av krissituationer och beredskap inför sådana samarbetet och den inbördes arbets- och ansvarsfördelningen i beredskapen inför krissituationer och i krissituationer samordning av räddningsplan, skolans ordningsregler och övriga säkerhetsanvisningar anvisningar vid olika plötsliga krissituationer principer för ledning, intern och extern informationsgång och informationsgången mellan skolorna och utbildningsanordnaren vid plötsliga kriser och olika hotfulla eller farliga situationer ordnandet av psykosocialt stöd och psykosocial eftervård information om krisplanen, handledning om innehållet i planen, samt övningar i beredskapen OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

45 3. Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri Både de inbördes interaktionsförhållandena mellan eleverna och mellan eleverna och de vuxna ska beaktas. I planen ska följande beskrivas: förebyggande av mobbning och ingripande när sådant förekommer förebyggande av våldsamt och aggressivt beteende samt ingripande när sådant förekommer förebyggande av trakasseri och ingripande när sådant förekommer hur ärendet behandlas på individens, klassens och hela skolgemenskapens nivå, det individuella stödet och den behövliga vården både för den som varit föremål för handlingen och för den som utfört handlingen förfaringssätt för kontakt till hemmet och samarbetet med vårdnadshavare samarbetet med myndigheter information om planen och hur personalen i skolgemenskapen, eleverna och vårdnadshavarna samt samarbetsparters ska göras förtrogna med planen uppdatering av planen, uppföljning av genomförandet av planen, och den dokumentation som ska göras vid uppföljningen av planen. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

46 Att lära vid samarbete Kunskap om de skyldigheter, det ansvar och de rättigheter som styr den egna verksamheten Kunskap om samarbetsparternas skyldigheter och ansvar Kunskap om de begrepp som används i verksamheten och sammanjämkning av dem Att tillsammans komma överens om verksamhetsmodeller, arbets- och ansvarsfördelning Att introducera i verksamhetsmodeller, upprätthålla färdigheter och förbinda sig vid dem Att uppdatera och utvärdera verksamhetsmodellerna Heidi Peltonen 46

47 Sammanjämkning av överlappande delar räddningsplanen läroplanen gemensamma mål, kontinuiteten i säkerhetsfrämjandet SKOLANS SÄKERHETSPÄRM uppbyggnad innehåll innehåll som är öppet för alla avgränsat innehåll: särskilda ansvarspersoner OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

48 Obs! nytt Räddningslagen och statsrådets förordning har förändras: Räddninglagen 379/2011 Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011 I kraft : OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

49 1 Syftet Räddningslagen 379/2011, träder i kraft att förbättra människornas säkerhet och minska antalet olyckor, också att när en olycka är överhängande eller har inträffat ska människor räddas, viktiga funktioner tryggas och följderna av olyckan begränsas effektivt. 2 Tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om människors, företags och andra sammanslutningars och juridiska personers skyldighet att 1) förebygga eldsvådor och andra olyckor, 2) förbereda sig på olyckor och på insatser när en olycka är överhängande eller inträffar, 3) begränsa följderna av olyckor, 4) bygga och underhålla skyddsrum, 5) delta i uppgifter som hör till räddningsverksamheten och i befolkninsskyddsutbildning. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

50 Räddningslagen 379/2011, i kraft Egen beredskap Ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare är för egen del skyldig att 1)förebygga eldsvådor och uppkomsten av andra farliga situationer, 2) ha beredskap att skydda personer, egendom och miljön i farliga situationer, 3) ha beredskap att släcka eldsvådor och för andra sådana räddningsinsatser som de på egen hand förmår göra, 4) vidta åtgärder för att trygga utrymning vid eldsvådor och andra farliga situationer samt åtgärder för att underlätta räddningsverksamheten. Det som föreskrivs i 1 mom. gäller också verksamhet som bedrivs någon annanstans än i en byggnad samt offentliga tillställningar. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

51 Räddningslagen 379/2011, i kraft Räddningsplan En räddningsplan för de åtgärder som avses i 14 ska göras upp Byggnadens eller objektets innehavare ansvarar för att en räddningsplan görs upp. Räddningsplanen ska innehålla en redogörelse för 1) slutsatserna av bedömningen av faror och risker, 2) säkerhetsarrangemangen i byggnaden och de utrymmen som används i verksamheten, 3) olycksförebyggande anvisningar och förhållningsregler för olyckssituationer och farliga situationer till boende och andra personer, 4) eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen beredskap. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de objekt för vilka en räddningsplan ska göras upp. Närmare bestämmelser om räddningsplanens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

52 Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, träder i kraft Skyldighet att göra upp räddningsplaner för byggnader och andra objekt En räddningsplan enligt 15 i räddningslagen (379/2011) ska göras upp för 1) bostadsbyggnader som omfattar minst tre bostadslägenheter, 2) objekt som avses i 18 i räddningslagen, 3) skolor, läroanstalter och andra motsvarande lokaler som används för undervisning, 4) barnskyddsanstalter och skolhem samt daghem, familjedaghem och andra lokaler som används för vård av barn i grupper, med undantag för privata bostäder,. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

53 Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, träder i kraft Räddningsplanens innehåll Förutom det innehållskrav som anges i 15 2 mom. i räddningslagen ska även avvikande användning av ett objekt och tillfälliga ändringar i användningssättet vid behov beaktas i räddningsplanen. Räddningsplanen ska också innehålla en redogörelse för hur sådan egen beredskap som avses i 14 i räddningslagen genomförs i undantagsförhållanden. Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och nödvändig information om den ska ges till invånare och anställda i byggnaden eller objektet i fråga samt till andra som är skyldiga att delta i verkställigheten av räddningsplanen. Räddningsverket ska ge råd om utarbetandet av räddningsplanen. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

54 Hur förverkligas skolans säkerhet? Tryggheten och de faktorer som påverkar den ses i ett brett perspektiv och man agerar på alla arenor. Verksamheten för att främja trygghet och välbefinnande är förebyggande, inte reaktivt. Den egna verksamhetsmiljön och verksamhetskulturen är bekant och förändringar i den följs upp. De allmänna utvecklingstrenderna för olika fenomen och förändringskrafter följs upp, megatrender bedöms, trender och svaga signaler uppmärksammas. Förekomsten av vilda kort uppmärksammas och man har beredskap för dem. Man samarbetar och skapar gemensamma mål och verksamhetsmallar. OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv Kuvion lähde: Niemelä P., 2002, Inhimillinen turvallisuus

55 Skolans Trivselprofil ofil Skolans Trivselprofil är ett sätt att få information om välmåendet i hela skolan (elever och personal i den finländska skolan) och den kan därför utgöra en grund för skolans utvecklingsarbete och för undervisningsplanen för hälsokunskap. Resultaten från trivselprofilen kan således användas för att utveckla skolan samt inom elevvårdsarbetet, men det kan också visa på vad som är aktuellt på det lokala planet när det gäller det nya läroämnet hälsokunskap. Trivselprofilen kan fungera som ett hjälpmedel då grundskolorna och andra stadiets läroanstalter vill göra en egen utvärdering OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

56 Institutet för hälsa och välfärd utmanar alla skolor att bli godisfria THL genomför kampanjen med godisfria skolor i samarbete med huvudstadsregionens samarbetsgrupp för främjande av munhälsa. Genom den samtidiga kampanjen MouthBook SustaPuhe strävar samarbetsgruppen efter att nå åriga skolelever i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Grankulla och Kyrkslätt i Habbo Hotell och på webbplatsen Målet är att få skoleleverna att tänka efter vad de äter som mellanmål, hur mycket godis de äter och hur mycket energidrycker och läskedrycker de dricker. Informationspaketet Godis med måtta har sammanställts för skolelever av THL:s näringsexperter och finns på och

57 KOULUIKÄISEN TERVEYDEN POLKU _terveyden_polku/miten_polku a_luetaan OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv

58 Koululaisen terveyden polku veyden_polku/miten_polkua_luetaa n OPH/YL/KE Heidi Peltonen sv