Kristiina Laitinen och Merja Hallantie. VÄLBEFINNANDE I MORGONDAGENS SKOLA Ramar för utveckling av elevvården. Guider och handböcker 2012:4

Transkript

1 Kristiina Laitinen och Merja Hallantie VÄLBEFINNANDE I MORGONDAGENS SKOLA Ramar för utveckling av elevvården Guider och handböcker 2012:4

2 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2012:4 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L X ISSN X (tryckt) ISSN (online) Pärmbild: Johanna Toivanen Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy Tampereen Yliopistopaino Oy Juvenes Print

3 INNEHÅLL Förord Elevvården på 2000-talet Elevvården blir mål för utveckling Verksamhet för att utveckla elevvårdens kvalitet och servicestruktur Författningar och bestämmelser om elevvården Barnens rättigheter som utgångspunkt Elevvården i lagstiftningen Lagen om grundläggande utbildning Gymnasielagen Hälso- och sjukvårdslagen och statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Barnskyddslagen Andra lagar som reglerar elevvården Elevvården i grunderna för läroplanerna Grundläggande frågor vad gäller utvecklingen av elevvården Elevvården som en helhet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Elevvårdstjänster Skolpsykologtjänster Skolkuratorstjänster Skolhälsovårdstjänster Skolpsykologens och skolkuratorns konsultationer Yrkesövergripande samarbete Det yrkesövergripande samarbetet som begrepp Det yrkesövergripande samarbetet i skollagstiftningen och i grunderna för läroplanerna Det yrkesövergripande samarbetet i undervisningsväsendets organisation Fördelar och utmaningar i fråga om det yrkesövergripande samarbetet Ledarskap Elevvårdsgruppens verksamhet Lärarens uppgifter inom elevvården Förtroende och datasekretess

4 4 Utveckling av elevvården i kommunen Elevvårdens strategiska kontinuum Gränsytor inom den gemensamma planeringen av elevvården Strategin för elevvården styr utvecklingsverksamheten Utarbetande av strategin för elevvården Fastställande av utvecklingsmålen för elevvården Utvärdering av elevvården Utvärdering av elevvårdstjänsternas servicestruktur Utvärdering av elevvården i skolan Resultaten av verksamheten för att utveckla elevvårdens kvalitet och servi cestruktur Litteratur Bilagor Bilaga 1 Barnkonventionen i korthet Bilaga 2 Författningar och bestämmelser om elev- och studerandevården

5 Förord Under de senaste åren har det blivit allt tydligare hur viktigt välbefinnandet är för lärandet. I skolans vardag går undervisningen och elevvården hand i hand. Det gångna årtiondet kan kallas elevvårdens årtionde. Elevvården inkluderades i skollagstiftningen och i grunderna för läroplanen. I kommunerna genomfördes utvecklingsverksamhet finansierad med statsunderstöd, och inom ramen för denna verksamhet utarbetades i kommunerna och regionerna strategier för elevvården. Denna publikation är en handbok för utbildningsanordnare och för kommuner i vilka det är aktuellt att utveckla elevvården. Med boken vill vi hjälpa främst de kommuner som inte deltog i det riksomfattande utvecklingsarbetet för att förbättra elev- och studerandevårdens kvalitet och servicestruktur. Den ger också kommunerna och utbildningsanordnarna stöd för utarbetandet av egna utvecklingsplaner och strategier för elevvården. Publikationen erbjuder synvinklar på utvecklingen av elevvården på dess olika nivåer: på riksnivå, i kommunerna och i skolorna. I publikationens första kapitel behandlas elevvårdens utveckling på talet. I kapitel 2 beskrivs kort de viktigaste författningarna och bestämmelserna om elevvården. I kapitel 3 behandlas de grundläggande frågorna vad gäller utvecklingen av elevvården: elevvården som helhet, elevvårdtjänsterna samt begreppet yrkesövergripande samarbete och dess strukturer. Dessutom behandlas i detta kapitel ledningen av elevvården i skolan, lärarens uppgifter inom elevvården samt frågan om tystnadsplikt och datasekretess. I handbokens sista kapitel redogörs för de resultat som erhölls i arbetet för att utveckla elevoch studerandevårdens kvalitet och servicestruktur under åren I likhet med ovannämnda utvecklingsarbete fokuserar även denna publikation på den grundläggande utbildningen. Många av basfrågorna inom elevvården är desamma inom alla utbildningsstadier och kan därmed tillämpas från förskoleundervisningen till andra stadiet. I publikationen behandlas i någon mån kort även motsvarande utvecklingsarbete inom förskoleundervisningen och gymnasieutbildningen. Studerandevården inom yrkesutbildningen behandlas däremot inte. I publikationen används begreppet elevvård för både elevvården inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt studerandevården inom gymnasieutbildningen. På motsvarande sätt avses med begreppet skola 5

6 både enheter där förskoleundervisning ges och läroanstalter på andra stadiet. Med elev avses utöver eleverna inom den grundläggande utbildningen även ofta de barn som deltar i förskoleundervisning, gymnasieelever eller ungdomar. Om vårdnadshavarna använder vi benämningen föräldrar. I publikationen används i allmänhet den enklare formen utveckling av elevvården för verksamheten för utveckling av elev- och studerandevårdens kvalitet och servicestruktur. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga har vi i regel förkortat till förordningen om skolhälsovården. Välkommen att bekanta dig med elevvårdens värld och de aktuella utmaningarna i den! Helsingfors, den 13 oktober 2011 Kristiina Laitinen och Merja Hallantie 6

7 1 Elevvården på 2000-talet Början av 2000-talet var en viktig tid för elev- och studerandevården. Elev- och studerandevården inkluderades för första gången i skollagstiftningen och i grunderna för läroplanen. Lagstiftningen om skolhälsovården och barnskyddet har nyligen reviderats. För det praktiska genomförandet av elevvården har det varit av stor betydelse att uppdateringen av lagstiftningen samtidigt har stärkt samarbetet mellan sektorerna och det yrkesövergripande samarbetet. År 2007 inledde undervisnings- och kulturministeriet verksamhet för att utveckla elevvården. Det viktigaste målet var att trygga tillgången på tjänster inom elevvården, att utveckla servicestrukturen och att främja samarbete över gränserna mellan sektorerna. För första gången anslogs statsunderstöd för att utveckla elevvården i kommunen. 1.1 Elevvården blir mål för utveckling Syftet med grundskolreformen på 1970-talet var att trygga en jämlik utbildning. Elevvården i den form vi känner den i dag har utvecklats i takt med grundskolan. I Elevvårdskommitténs betänkande 1974 definierades elevvård. Enligt denna definition är elevvård verksamhet som organiskt hör samman med fostrings- och undervisningsarbetet och som förbättrar förutsättningarna för detta arbete. Dess syfte är att sörja för elevens välbefinnande i alla hänseenden och för elevens balanserade utveckling, att främja skolgången, lärandet och övervinnandet av inlärningssvårigheter, att sörja för en jämlik utbildning och samhällelig jämlikhet och för att skolan är trivsam och trygg och för att eleverna trivs i skolan. När elevvården trettio år senare inkluderades i skollagstiftningen ville man i likhet med Elevvårdskommittén betona en helhetssyn på barns och ungas välbefinnande samt välbefinnandets inverkan på lärandet. För elev- och studerandevården har det första årtiondet av 2000-talet på många sätt varit exceptionellt rikt och betydelsefullt. Elev- och studerandevården har för första gången inkluderats i skollagstiftningen och i grunderna för läroplanen. Under denna tidsperiod har man utöver undervisningsväsendet även reformerat lagstiftningen om skolhälsovården och barnskyddet. Utvecklingen 7

8 av lagstiftningen om elev- och studerandevården har föregåtts av arbete i flera arbetsgrupper inom statsförvaltningen. De olika arbetsgrupperna har också behandlat elevernas och hela skolans välbefinnande och trygghet och gett rekommendationer för utvecklingen av dem. Elevvården har utvecklats också för att säkra hög kvalitet och jämlikhet i tillgång på tjänster. För skolhälsovården har man tagit fram kvalitetsrekommendationer och för barnskyddet håller man som bäst på med det. Stödet för lärandet, uppväxten och välbefinnandet hör till de områden som har beskrivits i anknytning till kvalitetskriterierna. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd håller på att utarbeta en nätpublikation om elev- och studerandevården. För första gången har kommunerna och de ekonomiska regionerna fått flera statsunderstöd för utveckling av elevvård. Tabell 1 innehåller en sammanställning av de mest centrala författningarna och bestämmelserna med tanke på utvecklingen av elevvården samt arbetsgruppers promemorior, publikationer och rekommendationer. Tabellen åskådliggör hur dynamisk utvecklingen av elevvården har varit på 2000-talet. Sammanställningen kan också användas som bakgrundslitteratur vid utveckling av elevvården. Tabell 1. Elevvårdens utveckling på 2000-talet År Arbetsgruppers promemorior, publikationer Författningar och bestämmelser och rekommendationer 2000 Turvatyöryhmän muistio. Opetusministeriön työryhmien muistioita 20:2000. (finns endast på finska) 2001 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem (99/2001) Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001) 8

9 2002 Oppilaan hyvinvointi ja oppilashuolto. Opetusministeriön työryhmien muistioita 13:2002. (finns endast på finska) Terveellisen ja turvallisen opiskeluympäristön laadun arvioinnin perusteet perusopetusta varten. Opetusministeriön työryhmien muistioita 27:2002. (finns endast på finska) Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen för gymnasieundervisningen (955/2002) 2003 Lagen om ändring av gymnasielagen (478/2003) Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (477/2003) Lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning (479/2003) 2004 Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004: Kouluhyvinvointityöryhmän muistio. Opetusministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 27:2005. (finns endst på finska) Grunderna för gymnasiets läroplan Utbildningsstyrelsens föreskrift 33/011/2003 Ändring av grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Utbildningsstyrelsens föreskrift 42/011/2003 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsens föreskrift 1/011/2004 Grunderna för läroplanen och för fristående examen inom den grundläggande yrkesutbildningen Utbildningsstyrelsens föreskrift 28/011/2004 9

10 2006 Handbok för studerandehälsovården. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2006:12. Ungdomslagen (72/2006). Oppilashuoltoon liittyvän lainsäädännön uudistamistyöryhmän muistio. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2006:33. (finns endst på finska) Oppilashuoltoon liittyvän lainsäädännön uudistamistyöryhmän muistio. Lausuntoyhteenveto työryhmän muistiosta. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2006:67. (finns endst på finska) 2007 Erityisopetuksen strategia. Opetusministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2007:47. (finns endst på finska) 2009 Jokelan koulusurmat Tutkintalautakunnan raportti. Oikeusministeriön julkaisuja 2009:2. (finns endst på finska) Opetuksen järjestäjien ja rehtoreiden näkemyksiä ja kokemuksia perusopetuksen vuoden 2004 opetussuunnitelmauudistuksesta. Opetushallitus (finns endst på finska) Barnskyddslagen (417/2007). Lagen om ändring av folkhälsolagen (626/2007). Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (199/2009). Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (380/2009). Oppilas- ja opiskeluhuoltotyöryhmän toimenpide-ehdotukset. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2009:34. (finns endst på finska) Rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård. Motiveringar till och tillämpningsanvisningar för förordningen (380/2009). Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:20. Säkerhet i läroanstalter. Arbetsgruppsrapport. Inrikesministeriets publikation 40/

11 2010 Kauhajoen koulusurmat Tutkintalautakunnan raportti. Oikeusministeriön selvityksiä ja ohjeita. Julkaisu 11/2010. (finns endst på finska) Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Lagen om ändring av barnskyddslagen (88/2010). Esi- ja perusopetuksen oppilashuollon palvelurakenteenarviointi kehittäjäkunnissa. Net Effect Oy. Opetushallitus. Raportit ja selvitykset 2010:5. (finns endst på finska) Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Undervisningsministeriets publikationer 2010:6. Lagen om ändring av folkhälsolagen (1327/2010) Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010) Lagen om ändring av ungdomslagen (693/2010). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan Utbildningsstyrelsens föreskrift 51/011/2010 Verksamhetsmodell för behandling av diabetes hos barn under skoldagen. Undervisningsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och läroplanen för den grundläggande utbild- Ändringar och kompletteringar av grunderna för Kommunförbundet. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2010:9. 50/011/2010 ningen Utbildningsstyrelsens föreskrift 2011 Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011). Under beredning Handbok för elev- och studerandevården. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd. Handbok om säkerhet för undervisningsväsendet. Utbildningsstyrelsen. Kvalitetsrekommendationer för barnskyddet. Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Undervisnings- och kulturministeriet bereder ett förslag till förenhetligande av lagstiftningen om elev- och studerandevården. 11

12 1.2 Verksamhet för att utveckla elevvårdens kvalitet och servicestruktur Arbetsgruppen för reformering av social- och hälsovårdsministeriets lagstiftning om elevvård föreslog i sin promemoria (2006) att det för tryggande av tillgången på elevvårdstjänster behövs samarbete mellan kommunerna när man ordnar och tillhandahåller tjänsterna. Arbetsgruppen föreslog att organiseringen och tillhandahållandet av tjänsterna inom elevvården ska ses över och planeras som en egen servicehelhet i samband med kommun- och servicestrukturreformen. På grundval av denna rekommendation inledde undervisningsministeriet i början av 2007 utveckling av elevvården, och verksamheten inkluderades i den åtgärdshelhet som fokuserade på att främja välbefinnandet i skolan. Utbildningsstyrelsen svarade för styrningen och uppföljningen av utvecklingsverksamheten. Utvecklingsverksamheten finansierades i sex vågor genom att bevilja kommuner och regioner statsunderstöd för att utveckla elevvårdens kvalitet och servicestruktur. Under åren deltog totalt 192 kommuner i utvecklingsverksamheten. Även inom fem separata nätverk har elevvården varit mål för utveckling. Det huvudsakliga målet för utvecklingsverksamheten var att man i kommunerna eller i regionerna utarbetade en strategi för elevvården. Man ville att åtgärderna i strategin skulle bli en etablerad del av kommunens servicesystem för barn och unga. När undervisningsministeriet inledde verksamheten för att utveckla elev- och studerandevårdens kvalitet och servicestruktur definierades allmänna mål och motiveringar för statsunderstödet (Opetusministeriön taustamuistio 2007), som fortfarande är aktuella: Tryggande av tillgången på tjänster inom elevvården och studerandevården. Enligt utredningar finns det inom skolhälsovården och den psykosociala elevvården inte tillräckligt med resurser i hela landet. I synnerhet skolpsykolog- och skolkuratorsresurserna är otillräckliga med tanke på elevernas behov. I många områden är det viktigt att kommunerna samarbetar när dessa tjänster ordnas. Nätverk är särskilt viktiga för små kommuner. Utveckling och etablering av elevvårdens servicestruktur och den nätverksbaserade verksamheten i kommunerna. Ett annat mål är att göra servicestrukturen klarare och öka dess funktionsduglighet med avseende på barnen och ungdomarna, deras föräldrar samt undervisningsväsendets och social- och hälsovårdsväsendets personal. För att nå målen utarbetar kommunen eller kommunerna tillsammans en strategi för elevvården. På grundval av stra- 12

13 tegin tas det fram ett åtgärdsprogram, som blir en bestående del av kommunens eller regionens servicesystem för barn och unga. Stöd för verkställandet av läroplanerna. I grunderna för läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är ett av målen att stödja barnens utveckling och att tidigt upptäcka hinder för lärandet och ingripa i dem. Alla skolans vuxna har ansvar för den elevvård som utbildningsanordnaren har fastslagit i sin läroplan, och därmed utgör den en central del av skolans verksamhetskultur. Tidigt stöd och beaktande av elevernas många olika problem förutsätter ofta samarbete mellan skolans anställda och mellan de anställda inom kommunens olika sektorer. Överföring av tyngdpunkten inom elevvårdsarbetet från korrigerande till förebyggande arbete. Avsikten är att utveckla förebyggande arbetssätt, arbetsmetoder och strukturer för elevvården i förskoleundervisningens enheter och i skolorna. I stället för att fokusera på individer inriktar man sig på att främja barnens och ungdomarnas välbefinnande i de grupper, klasser och gemenskaper som de är medlemmar i. Att upptäcka behov i ett så tidigt skede som möjligt och att sätta in stödåtgärder vid rätt tidpunkt, är ett centralt mål då det gäller att utveckla den förebyggande verksamheten inom förskoleundervisningen och skolgemenskapen. I arbetsplatsernas verksamhetskultur ska den positiva interaktionen mellan barnen respektive ungdomarna och de vuxna stärkas. Främjande av samarbete över gränserna mellan yrken, sektorer, organisationer och utbildningsstadier. Målet är att stärka strukturerna för samarbetet mellan småbarnsfostran, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och social- och hälsovårdsväsendet. Elevvården har utvecklats också i andra sammanhang där målsättningen har varit att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Ett exempel är utvecklingen av det intensifierade och särskilda stödet samt elevhandledningen. I de olika utvecklingsprojekten har man ganska långt haft liknande mål, och i flera kommuner har man haft en gemensam styrgrupp för projekten. I alla dessa projekt har yrkesövergripande samarbete och samarbete mellan de olika sektorerna varit centrala mål för utveckling. 13

14 2 Författningar och bestämmelser om elevvården Elevvården hör till både undervisningsväsendets och social- och hälsovårdsväsendets kompetensområden. Sektorövergripande samarbete förutsätter kunskap om lagstiftningen för de olika sektorerna. Det finns separat lagstiftning för varje sektor, och därför har också elevvården utvecklats på skilda håll. Ändringarna i lagstiftningen på 2000-talet har fört med sig preciseringar i elevvårdsarbetet och samarbete kring det, både i skolan och i kommunen. Även läroplansreformen sporrar kommunens olika aktörer till närmare samarbete. 2.1 Barnens rättigheter som utgångspunkt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter är ett människorättsavtal som gäller alla under 18 år. Konventionen godkändes i Förenta nationernas generalförsamling 1989 och ratificerades av Finland Enligt konventionen har alla barn lika värde, de har rätt till ett gott liv och barnens åsikter ska beaktas (bilaga 1). Konventionen ska i Finland iakttas av staten, kommunerna, barnens föräldrar och andra vuxna. Föräldrarna och vårdnadshavarna har det primära ansvaret för omsorgen om och fostran av sitt barn. Vid behov har de rätt att få stöd och handledning för att klara denna uppgift. Myndigheterna i sin tur ska i alla sina åtgärder och beslut som gäller barn bedöma deras konsekvenser för barnet, beakta barnens intresse och ståndpunkter samt även lyssna på barnen. Konventionen fastställer vilka rättigheter barnen har. Dess viktigaste mål är att basrättigheterna, som rätten till hälsa, utbildning, jämlikhet och trygghet, tillgodoses för alla barn i hela världen. Konventionens innehåll kan komprimeras till tre centrala teman. Barnen har rätt att 1) få särskilt skydd och särskild omsorg (protection) 2) få en tillräcklig andel av samhällets resurser (provision) samt 3) delta enligt ålder och utvecklingsnivå i beslutsfattande som rör barnet självt (participation). 14

15 2.2 Elevvården i lagstiftningen År 2003 ändrades bestämmelserna om elev- och studerandevården i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998) och lagen om yrkesutbildning (630/1998). I samband med denna lagstiftningsreform definierades elev- och studerandevården i lagstiftningen för första gången: elev- och studerandevård avser att främja och upprätthålla elevernas och de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. När lagen om grundläggande utbildning (642/2010) ändrades år 2010 kompletterades bestämmelserna om behandling, hemlighållande och överlämnande av personuppgifter samt bestämmelserna om elevvården vid behandling av ett ärende som gäller en enskild elev. Bestämmelser om elevvården ingår också i följande reviderade författningar: barnskyddslagen (417/2007), hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011). Verkställigheten av hälso- och sjukvårdslagen, förordningen om skolhälsovården och barnskyddslagen följs upp och övervakas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och fem regionförvaltningsverk. Regionförvaltningsverken styr, övervakar och utvärderar verkställigheten av elevvården, tryggheten och elevens rättsskydd inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Dataombudsmannen styr och övervakar verkställigheten av personuppgiftslagen Lagen om grundläggande utbildning Lärandet och välbefinnandet utgör den grund som man ska bygga undervisningen på. I skollagstiftningen föreskrivs om elevvård inom förskoleundervisningen och inom den grundläggande utbildningen i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Enligt lagen om grundläggande utbildning ska utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. Inom den grundläggande utbildningen består elevvården av elevvård i enlighet med den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt av elevvårdstjänster, vilka enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) utgörs av skolhälsovård och enligt barnskyddslagen (417/2007) av stöd för skolgången. Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att han eller hon ska kunna delta i undervisningen. Denna rätt gäller eleverna både i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, men inte de studerande på andra stadiet. 15

16 Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till en trygg studiemiljö. I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren göra upp en plan för hur man skyddar eleverna mot våld, mobbning och trakasseri. Utbildningsanordnaren bör övervaka att planen iakttas och förverkligas. Dessutom ska utbildningsanordnaren godkänna ordningsregler eller utfärda andra ordningsbestämmelser som skolan ska tillämpa för att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolsamfundet. När lagen om grundläggande utbildning ändrades år 2010 förnyades bestämmelserna om intensifierat och särskilt stöd och bestämmelserna om behandling, hemlighållande och överlämnande av personuppgifter samt bestämmelserna om elevvården kompletterades. Lagstiftningen om elevvård utökades med bestämmelser om behandling av ärenden som gäller en enskild elev inom det yrkesövergripande elevvårdsarbetet och om tillvägagångssättet vid förande av anteckningar om denna behandling. Utgångspunkten är att elevvårdsarbetet genomförs i samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas, får endast de som är involverade i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta. Med skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller så som särskilt bestäms i lag får också andra delta, om det behövs för behandlingen av elevens ärenden. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet görs en anteckning om vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motivering, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter om eleven som lämnats och till vem de lämnats. Utbildningsanordnaren ansvarar i egenskap av registeransvarig för behandlingen av personuppgifterna. Oberoende av sekretessbestämmelserna har de som deltar i elevvårdsarbetet rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den myndighet som ansvarar för den undervisning och verksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Den som har för avsikt att lämna ut information bör dock först överväga till exempel om det är frågan om information som är nödvändig för att säkerställa tryggheten för eleven eller andra elever. Med tanke på samarbetet och förtroendet finns det skäl att alltid i första hand försöka få vårdnadshavarens samtycke till att överlämna sekretessbelagd information. 16

17 Med specifikt skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare får sekretessbelagda uppgifter begäras också från andra håll, när det är nödvändigt för att ordna undervisningen. Trots bestämmelserna om sekretess har en utbildningsanordnare för att kunna ordna undervisningen för en elev rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheterna, andra som tillhandahåller tjänster inom socialservicen och hälso- och sjukvården samt av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Om en elev övergår till utbildning eller morgon- eller eftermiddagsverksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisningen till den nya utbildningsanordnaren. Den nya utbildningsanordnaren har också rätt att på begäran få motsvarande uppgifter. Sekretessbelagda uppgifter får inte utan vårdnadshavarens samtycke överlämnas när en elev övergår till annan utbildning än utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning, till exempel till gymnasie- eller yrkesutbildning Gymnasielagen I skollagstiftningen föreskrivs om elevvård i gymnasiet i gymnasielagen (629/1998; ändring 478/2001). Enligt gymnasielagen avses inom gymnasieutbildningen med elevvård att främja och upprätthålla de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. Utbildningsanordnaren ska se till att handikappade studerande och studerande som av någon annan anledning är i behov av särskilt stöd ges information om de hälsovårds- och socialvårdstjänster som står till buds för dem och ge dem handledning i att söka dessa tjänster. Studerande som på grund av handikapp eller av någon annan anledning är i behov av särskilt stöd har i enlighet med vad som särskilt bestäms därom rätt att få de biträdestjänster, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. Enligt gymnasielagen ska gymnasieutbildningen för ungdomar genomföras i samarbete med hemmen. I samarbetet bör man beakta en fullvuxen studerandes självständighet och eget ansvar i frågor som gäller den studerande själv. Enligt lagstiftningen har även de som studerar i gymnasiet rätt till en trygg studiemiljö. På samma sätt som inom den grundläggande utbildningen ska utbildningsanordnaren i samband med utarbetandet av läroplanen utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt 17

18 verkställa planen och övervaka att den iakttas och genomförs. Ordningsreglerna ska också godkännas av utbildningsanordnaren Hälso- och sjukvårdslagen och förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), som delvis ersatte folkhälsolagen, innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av den hälso- och sjukvård som kommunerna är skyldiga att ordna samt innehållet i den. Hälso- och sjukvårdslagen innehåller således bestämmelser även om tillhandahållandet av tjänsterna i rådgivningsbyråerna för barnavård samt tjänsterna inom skol- och studerandehälsovården och innehållet i dessa tjänster. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen inom sitt område ordna rådgivningsbyråtjänster för barn under läropliktsålder och deras familjer. För eleverna inom förskoleundervisningen ordnas hälsorådgivningen och hälsovårdstjänsterna som en del av rådgivningsverksamheten. När man inom den kommunala primärvården ordnar rådgivningsbyråtjänsterna ska man samarbeta med de instanser som svarar för förskolepedagogiken, barnskyddet och annan socialvård och specialiserad sjukvård samt med andra behövliga instanser. I rådgivningstjänsterna ingår bland annat att främja barnets sunda tillväxt, utveckling och välbefinnande och att följa upp dessa i genomsnitt en gång i månaden under barnets första levnadsår och därefter årligen och enligt individuellt behov. Rådgivningen ska även innefatta stödjande av föräldraskapet och familjens allmänna välbefinnande. Dessutom främjas en hälsosam hemmiljö och uppväxt- och utvecklingsmiljö för barnet samt sunda levnadsvanor i familjen. Kommunerna ska ordna skolhälsovård för eleverna vid de läroanstalter i kommunen som ger grundläggande utbildning. Lagen ålägger kommunerna att ordna skolhälsovård i samarbete med föräldrar, vårdnadshavare, annan elevvårds- och undervisningspersonal samt andra behövliga instanser. Enligt hälso- och sjukvårdslagen utgör skolhälsovården en del av de elevvårdstjänster som avses i lagen om grundläggande utbildning. Den myndighet som svarar för primärvården ska också delta i utarbetandet av den lokala läroplanen till den del den gäller elevvården och samarbetet mellan läroanstalten och hemmet. Till skolhälsovårdens tjänster hör att främja en sund och trygg skolmiljö och att främja välbefinnandet i skolan samt följa upp detta med tre års mellanrum. 18

19 Dessutom ska skolhälsovården årskursvis följa och främja elevernas uppväxt och utveckling samt deras hälsa och välbefinnande. Genom tjänsterna stöds föräldrarna i fostran av eleven. I tjänsterna ingår också att i ett tidigt stadium identifiera och stödja elever som är i behov av särskilt stöd eller undersökningar samt att stödja egenvården av långvarigt sjuka barn i samarbete med de andra aktörerna inom elevvården. Dessutom ska man vid behov hänvisa barnet till ytterligare undersökningar och fortsatt vård. Skolhälsovården tillhandahåller även mun- och tandvård samt de specialundersökningar som är nödvändiga för att fastställa elevens hälsotillstånd. Den kommunala primärvården ska ordna studerandehälsovårdstjänster för de studerande vid gymnasier, läroanstalter som ger grundläggande yrkesutbildning, högskolor och universitet i kommunen, oberoende av de studerandes hemvist. Lagen ålägger den kommunala primärvården att ordna tjänsterna inom studerandehälsovården i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare till minderåriga studerande, med annan studenthälsovårdspersonal och undervisningspersonal och med andra relevanta instanser. Studerandehälsovården är en del av den elevvård som avses i gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning. Den myndighet som svarar för den kommunala primärvården ska delta i utarbetandet av den läroplan som avses i gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning till den del den gäller elevvården och samarbetet mellan läroanstalten och hemmet. Till studerandehälsovårdens uppgifter hör att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och främja välbefinnandet hos de studerande samt att följa upp detta med tre års mellanrum. Dessutom ska den följa och främja de studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga, vilket omfattar två periodiska hälsoundersökningar för gymnasieelever och studerande vid yrkesläroanstalt samt hälsoundersökningar för alla studerande enligt individuellt behov. För de studerande ordnas både hälso- och sjukvårdstjänster. Dessutom tillhandahåller studerandehälsovården tjänster inom mentalvårdsarbete och alkoholoch drogarbete, främjande av den sexuella hälsan och mun- och tandvård. Att i ett tidigt stadium identifiera behovet av särskilt stöd eller behov av undersökningar hos studerande, och att stödja de studerande och vid behov hänvisa dem till ytterligare undersökningar eller fortsatt vård, hör också till studerandehälsovårdens uppgifter. Hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft i maj 2011, och samtidigt utfärdades en ny förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 19

20 (338/2011). I förordningen betonas att hela familjens välbefinnande ska beaktas både i rådgivningstjänsterna och i skolhälsovårdens tjänster. För att ordna tjänsterna ska den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen godkänna ett enhetligt handlingsprogram för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga. Handlingsprogrammet ska utarbetas i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet. Hälsoundersökningarna och den hälsorådgivning som planeras utifrån dem ska bilda en planmässig helhet så att individen och familjen har möjlighet att delta i dem. När dessa tjänster tillhandahålls ska man också fästa uppmärksamhet vid de miljöer där barn och unga utvecklas. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska efter behov ordnas på yrkesövergripande basis. De uppföljningsuppgifter om kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande som har inhämtats vid hälsoundersökningarna och hälsorådgivningen ska användas vid planeringen av tjänsterna. Kommunen ska ordna återkommande hälsoundersökningar för alla som hör till en på förhand angiven årskull eller årskurs och därutöver enligt individuella behov. Inom den grundläggande utbildningen ska man för eleverna ordna en hälsoundersökning i varje årskurs; i årskurs 1, 5 och 8 ska undersökningen vara omfattande. Barnen i förskoleundervisningen genomgår en hälsoundersökning på rådgivningsbyrån, vanligtvis vid sex års ålder. För studerande som bedriver studier vid en yrkesläroanstalt eller vid ett gymnasium ska under det första studieåret ordnas en undersökning som utförs av en hälsovårdare och under det första eller andra studieåret en undersökning som utförs av en läkare, ifall en läkarundersökning inte har gjorts i samband med antagningen av den studerande. En omfattande hälsoundersökning görs av en hälsovårdare i samarbete med en läkare. I den omfattande hälsoundersökningen av barn och elever under skolåldern ingår en intervju med föräldrarna och vid behov en utredning av hela familjens välbefinnande. Innan barnet börjar i förskolan eller skolan genomgår det en omfattande hälsoundersökning. Denna görs vanligtvis när barnet är fyra år gammalt. Med vårdnadshavarens skriftliga samtycke inkluderas i den omfattande hälsoundersökningen dagvårds- och förskoleundervisningspersonalens bedömning av hur barnet under skolåldern klarar sig i dagvården och av hur det mår. Läraren gör på motsvarande sätt en bedömning av elevens välbefinnande i skolan. Bedömningen ska innehålla de uppgifter som är nödvändiga när man bedömer behovet av hälso- och sjukvård eller stöd och när man ordnar och genomför vården eller stödet. 20

21 En sammanfattning av de omfattande hälsoundersökningarna ska användas då elevvården gemensamt bedömer det rådande läget i klassen och skolsamfundet samt eventuella behov av extra åtgärder. Sammanfattningen får inte innehålla personuppgifter. En undersökning av om skolan och studiemiljön är sund och trygg ska göras i samarbete med läroanstalten och dess elever eller studerande, skol- eller studerandehälsovården, hälsovårdsinspektören, personalens företagshälsovård och arbetarskyddspersonalen samt vid behov med andra sakkunniga. Åtgärder för att avhjälpa eventuella brister som konstaterats vid undersökningen följs upp årligen Barnskyddslagen Barnskyddslagens (417/2007) syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Till barnskyddets uppgifter hör att inverka på barnens allmänna uppväxtförhållanden, att stödja föräldrarna i fostringsuppgiften och att sköta det egentliga barnskyddet. I verksamhet som främjar barns och ungas välbefinnande vidtar man åtgärder för att det inte ska finnas behov av egentligt barnskydd och genom det förebyggande barnskyddet erbjuds hjälp och stöd tillräckligt tidigt, för att problem inte ska uppstå. I det förebyggande arbetet har rådgivningsbyråerna, dagvården och skolan en viktig roll. Som barn anses den som inte fyllt 18 år. Enligt barnskyddslagen är det barnets föräldrar och andra vårdnadshavare som har huvudansvaret för barnets välfärd. Myndigheter som arbetar med barn och familjer ska stödja föräldrarna och vårdnadshavarna i deras uppgift som fostrare samt sträva till att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt samt vid behov hänvisa barnet och familjen till barnskyddet. Helheten barnskydd innefattar förebyggande barnskydd samt barn- och familjeinriktat barnskydd. Med förebyggande barnskydd avses främjande av barns och ungas välfärd samt stödjande av föräldraskapet när barnet eller den unga personen inte är klienter hos barnskyddet. Det förebyggande barnskyddet omfattar sådant stöd och särskilt stöd som ges till exempel inom undervisning, ungdomsarbete och dagvård, vid rådgivningsbyråerna för mödravård och barnavård samt inom annan social- och hälsovård. Det förebyggande barnskyddsarbetet innebär att de kommunala myndigheterna i samarbete ska ge akt på och främja barns och unga personers välfärd samt avhjälpa och förebygga missförhållanden i uppväxtförhållandena. Dessutom ska tjänsterna ordnas så att man genom dem stöder föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som i sitt arbete svarar för barns vård och fostran och så att man får vetskap om barnens, de 21

22 unga personernas och barnfamiljernas behov av särskilt stöd. För att stödja skolgången ska man ordna skolkurators- och psykologtjänster. Dessutom ska barnet beaktas i service som riktar sig till vuxna. Ur undervisningsväsendets perspektiv innebär förebyggande barnskydd att man i skolan sörjer för barnens och ungdomarnas välfärd. Det är fråga om barn- och familjeinriktat barnskydd när barnet och familjen är klienter hos barnskyddet. Utredningar av behovet av barnskydd, klientplaner och olika stödåtgärder inom öppenvården ingår i det barn- och familjeinriktade barnskyddet. Också brådskande placering och omhändertagande av barn samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård är barnskydd. I barnskyddslagen föreskrivs anmälningsskyldighet i situationer där ett barns utveckling är i farozonen. Anmälningsskyldiga är till exempel personer som arbetar inom undervisningsväsendet, social- och hälsovården, ungdomsväsendet, polisväsendet, församlingen samt personer som arbetar inom morgonoch eftermiddagsverksamheten för skolelever. De är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds. Ett barnskyddsärende kan inledas förutom genom en barnskyddsanmälan också genom en ansökan av ett barn, en ungdom eller av en familj eller genom en begäran om bedömning av barnskyddsbehovet som myndigheten och klienten gör tillsammans. Barnskyddsmyndigheternas skyldighet att ingripa är densamma oberoende av hur klientskapet har inletts. Enligt barnskyddslagen ska kommunen eller flera kommuner tillsammans göra upp en plan över hur man i kommunens eller kommunernas verksamhet främjar barns och unga personers välfärd samt ordnar och utvecklar barnskyddet. Planen ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen ska beaktas när budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen (365/1995) görs upp. Planen ska innehålla uppgifter för planeringsperioden om 1. barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation 2. åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem 3. behovet av barnskydd i kommunen 4. resurser som ska reserveras för barnskyddet 22

23 5. tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen 6. ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om 7. genomförandet och uppföljningen av planen Andra lagar som reglerar elevvården Om elev- och studerandevården finns det bestämmelser inte bara i skollagstiftningen, folkhälsolagen och barnskyddslagen utan även bland annat i förvaltningslagen (434/2003), personuppgiftslagen (523/1999), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, senare offentlighetslagen), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) samt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) sammanfattar det som barnet behöver för en balanserad uppväxt, utveckling och välfärd: positiva och nära människokontakter, god vård och uppfostran, behövlig tillsyn och omsorg, en trygg och stimulerande uppväxtmiljö, utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål, förståelse, trygghet och ömhet. Bilaga 2 innehåller en sammanställning av lagstiftningen om elevvård. Flera arbetsgrupper som har behandlat utvecklingen av lagstiftningen om elev- och studerandevården har föreslagit en samordning av den splittrade lagstiftningen om elevvård. Beredningen av en enhetlig elevvårdslag inleddes som ett samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet våren Elevvården i grunderna för läroplanerna Elevvårdens mål, principer och uppgifter är då det gäller kärnfrågorna i stort sett desamma inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. I och med reformen av skollagstiftningen 2003 fick Utbildningsstyrelsen i uppgift att i grunderna för läroplanen införa bestämmelser om de centrala principerna för elev- och studerandevården och för samarbetet mellan hem och skola/läroanstalt samt om målen för den elevvård som undervisningsväsendet har ansvar för. Enligt skollagarna bereder Utbildningsstyrelsen de delar av grunderna för läroplanen som gäller förskoleundervisningen, elevvården samt samarbetet mellan hemmet och skolan i samråd med Institutet för hälsa och välfärd. På motsvarande sätt ska utbildningsanordnaren göra upp de ovannämnda delarna av läroplanen i samarbete med de verkställande myndigheterna inom social- och hälsovården i kommunen eller den kommun där läroanstalten är belägen. 23

24 Reformen av lagen om grundläggande utbildning 2010 föranledde ett behov av motsvarande ändringar även i grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen 2010). Lagändringen stärkte ytterligare elevvårdens ställning som en del av läroplanen. Elevvården, främjandet av säkerhet, behandlingen av personuppgifter, sekretessen och överlämnandet av uppgifter samt anvisningarna om utarbetandet av de lokala läroplanerna bildar en egen helhet i de reformerade grunderna för läroplanerna. I grunderna för läroplanen definieras elevvården på samma sätt som i lagstiftningen om den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Med elev- och studerandevård avses främjande och upprätthållande av gott lärande, god psykisk och fysisk hälsa och social välfärd samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvården inom den grundläggande utbildningen består av elevvård i enlighet med den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen och sådana elevvårdstjänster som i hälso- och sjukvårdslagen avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen med stöd för skolgången. Elevvården består av stöd på både gruppnivå och individuell nivå. För elevvården har alla skolans vuxna ansvar, och den genomförs som ett yrkesövergripande samarbete. Syftet med elevvården är att skapa en välmående och trygg lär- och uppväxtmiljö, skydda den psykiska hälsan och förebygga utslagning förebygga, upptäcka, lindra och undanröja hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter samt andra problem så tidigt som möjligt främja en positiv interaktion och en atmosfär av ömsesidig omsorg samt vid behov ingripa vid problem. Inom elevvården utvecklar man, följer upp och bedömer välbefinnandet i hela skolan, i klasserna och hos enskilda elever. Elevvårdens uppgift är att utveckla en lärmiljö som stöder välbefinnandet och stärka det gemensamma arbetssättet som en del av skolans verksamhetskultur följa varje elevs helhetsmässiga välbefinnande och vid behov stödja eleven och tillsammans med vårdnadshavaren ingripa om det sker förändringar i välbefinnandet. I grunderna för gymnasiets läroplan (Utbildningsstyrelsen 2003) fastslås att elevvården är verksamhet som syftar till att tillgodose de studerandes helhetsmässiga fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö och att förebygga utslagning. I gymna- 24

25 siet bör man stödja de studerandes deltagande i att främja välbefinnandet i den egna gruppen. Enligt grunderna ska man i den lokala läroplanen fastslå bland annat vilket stöd och vilken handledning som ska erbjudas de studerande när de har svårigheter i sina studier, sin utveckling eller sin livssituation. Likaså behandlas samarbetet mellan kommunens olika sektorer och de lokala stödnätverk som behövs för att trygga de tjänster som de studerande behöver och för att vägledade de studerande till nödvändiga tjänster. I läroplanen beskrivs också läroanstaltens plan för den hälso- och trygghetsfrämjande verksamheten och de åtgärder som ska vidtas i problem-, olycksfalls- och krissituationer. Exempel på dessa situationer är mobbning, våld, frågor som gäller den mentala hälsan, tobaksrökning, alkohol och narkotika, olika slags olyckor och dödsfall. Enligt grunderna för gymnasiets läroplan ska vårdnadshavarna ges tillräckliga möjligheter att göra sig förtrogna med arbetet i gymnasiet. I läroplanen ska man fastslå principerna för samarbetet mellan hem och skola och för samarbetet med vårdnadshavarna med beaktande av minderåriga och myndiga studerande i skolan. Utgångspunkten i samarbetet är att man tar hänsyn till självständigheten och ansvarskänslan hos de snart vuxna och myndiga studerandena och att man har omsorg om studerande som behöver stöd. 25

26 3 Grundläggande frågor vad gäller utvecklingen av elevvården När man ska utveckla elevvården är det nödvändigt att förstå en tämligen omfattande helhet. Detta innebär att man bör ha klart för sig att begreppet elevvård innefattar mycket, att man känner till elevvårdens grundläggande strukturer och att man löser frågorna om hur elevvården ska ledas på de olika organisationsnivåerna. Aktörerna inom elevvården finns inom många sektorer och representerar många yrkesgrupper. Elevvården kräver i praktiken samordning av olika verksamhetskulturer, rutiner och processer. Eftersom det finns flera aktörer inom elevvården och eftersom många ärenden som behandlas är känsliga, är det viktigt att det finns förtroende samt kännedom om och respekt för de förfaranden som tillämpas i fråga om datasekretessen. 3.1 Elevvården som en helhet i förskoleundervisningen och i den grundläggande utbildningen Enligt skollagstiftningen och grunderna för läroplanen avses med elevvård främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvården innefattar den elevvård och de elevvårdstjänster som nämns i den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen. I figur 1 ges en bild av helheten i elevvården. Elevvård är verksamhet som avser främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvård i enlighet med läroplanen Elevvårdstjänster Skolhälsovård enligt hälso- och sjukvårdslagen Skolpsykolog- och skolkuratortjänster enligt barnskyddslagen Figur 1. Elevvården som en helhet 26