Riskbedömning till detaljplan för Bråta 2:139 avseende farligt gods och industri

Transkript

1 OBS! Skriv ej text efter det här samt ta INTE bort efterföljande avsnittsbr ytning! Riskbedömning till detaljplan för Bråta 2:139 avseende farligt gods och industri Detaljplan för Bråta 2:139 m.fl., bostäder m.m. vid Landvettersjön i Mölnlycke Datum:, ver 1.3 Handläggare: Mikaela Ljungqvist & Axel Hagström Granskare: Lars Grahn Uppdragsledare: Björn Carlsson

2 Sammanfattning Next Step Group planerar att utveckla ett område i Bråta intill Landvettersjön med cirka 750 nya bostäder och tillhörande service. Projektet drivs som en exploatördriven planprocess, där exploatören ansvarar för att ta fram underlag till detaljplan. Som en del i detta arbete har Sweco fått i uppdrag att utföra en riskbedömning för människor i planområdet med bakgrund av närheten till väg 40/27 och industriverksamheter. Syftet med denna riskbedömning är att säkerställa att risksituationen med avseende på identifierade riskkällor är acceptabel för människor som bor och uppehåller sig i planområdet. Förslag på skyddsavstånd och ev. andra riskreducerande åtgärder för att uppnå detta ges där så anses vara motiverat. Sweco har redan från ett tidigt skede bistått exploatör och planarkitekt med expertkunskap och haft en rådgivande roll inom respektive utredningsområde under förslagsarbetet. Hänsyn till risker genom införande av skyddsavstånd och andra rekommendationer har därför tagits löpande genom planeringen av området. Avseende risker från farligt gods så ska följande skyddsavstånd från vägkant på väg 40/27 inarbetas i detaljplanen: - Minst 30 meter bebyggelsefritt. Detta område ska utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. - Minst 40 meter till normalkänslig verksamhet, exempelvis handel, kontor och småbostadshus. - Minst 70 meter till känslig verksamhet, exempelvis flerbostadshus, vård och skola. Vidare ska befintligt vägräcke ersättas med ett högkapacitetsräcke, kombinerat med ett avrinningsskydd (t.ex. dike eller kantsten), i nordvästra delen av området där vägen ligger intill en brant slänt ner mot planområdet. Avseende risker från närliggande industrier så ska följande skyddsavstånd från fasadgräns på Svenska Retursystem inarbetas i detaljplanen: - 3 meter till s.k. A-byggnader (avståndet är dock så kort att det inte påverkar planområdet) meter till känsliga byggnader, t.ex. skola och äldreboende. I detta skede har ingen riskanalys gjorts för en eventuell etappvis utbyggnad under pågående sprängningsarbete, utan verksamheten i stenbrottet har antagits avslutas innan inflyttning i området. Om så inte är fallet behöver en mer detaljerad riskanalys för möjlig etapputbyggnad göras. Detsamma gäller om någon av de befintliga industriverksamheternas hantering av farliga ämnen utökas betydligt. 1 (26) 1.3_.docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Riskdefinition Tillvägagångssätt och avgränsningar 3 2 Förutsättningar och riktlinjer Planområdet och planerad bebyggelse Farligt gods Risker med farligt gods Riktlinjer för samhällsplanering intill transportled för farligt gods Industri Risker med industri Riktlinjer för skyddsavstånd till hantering av farliga ämnen Tillstånd Verksamheter utan tillstånd 13 3 Riskbedömning Farligt gods Industri 18 4 Slutsats och åtgärdsförslag Farligt gods Industri 23 5 Referenser 26 2 (26) 1.3_.docx

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Next Step Group planerar att utveckla ett område i Bråta intill Landvettersjön med cirka 750 nya bostäder och tillhörande service. Projektet drivs som en exploatördriven planprocess, där exploatören ansvarar för att ta fram underlag till detaljplan. Som en del i detta arbete har Sweco fått i uppdrag att utföra en riskbedömning för människor i planområdet med bakgrund av närheten till väg 40/27 och industriverksamheter. 1.2 Syfte Syftet med denna riskbedömning är att säkerställa att risksituationen med avseende på identifierade riskkällor är acceptabel för människor som bor och uppehåller sig i planområdet. Förslag på skyddsavstånd och ev. andra riskreducerande åtgärder för att uppnå detta ges där så anses vara motiverat. 1.3 Riskdefinition Risk brukar normalt definieras som en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvensen av denna händelse. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att den oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de skador som kan uppstå. Figur 1 illustrerar hur risken ökar med ökande sannolikhet och/eller konsekvens av en händelse. Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens. 1.4 Tillvägagångssätt och avgränsningar Sweco har redan från ett tidigt skede bistått exploatör och planarkitekt med expertkunskap och haft en rådgivande roll inom respektive utredningsområde under förslagsarbetet. Hänsyn till risker genom införande av skyddsavstånd och andra rekommendationer har därför tagits löpande genom planeringen av området. 3 (26) 1.3_.docx

5 En kvalitativ bedömning med utgångspunkt i riktlinjer och föreskrifter gjorts enligt arbetsgången som beskrivs nedan. För bedömning av risker från närliggande industri har följande arbetsgång använts: 1) Kartläggning av vilka farliga ämnen som hanteras, eller har tillstånd att hanteras, inom befintliga verksamheter i anslutning till planområdet. Genomgång av befintliga tillstånd samt uppgifter i tillgängliga handlingar från Räddningstjänsten Storgöteborg och Härryda kommuns miljö- och bygglovsnämnd. Kontakt har även tagits med verksamhetsutövare för att få uppgifter om hantering av farliga ämnen i sådana mängder som inte är tillståndspliktiga, samt för information om eventuella planerade framtida förändringar. 2) Utifrån identifierad hantering kartlägga rekommenderade skyddsavstånd utifrån Sprängämnesinspektionens och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) föreskrifter. Risker från transporter av farligt gods på väg 40/27 har bedömts genom följande arbetsgång: 1) Kartläggning av rekommenderade skyddsavstånd från vägen till planerad bebyggelse enligt regionala och lokala riktlinjer. 2) Utredning av hur lokala förutsättningar t.ex. topografi och avstånd, påverkar risknivån. 3) Utifrån ovanstående rekommenderas skyddsavstånd till olika typer av verksamheter och bebyggelse. Vid behov kombineras skyddsavstånden med ytterligare skyddsåtgärder. I detta skede har ingen riskanalys gjorts för en eventuell etappvis utbyggnad under pågående sprängningsarbete, utan verksamheten i stenbrottet har antagits avslutas innan inflyttning i området. Om så inte är fallet behöver en mer detaljerad riskanalys för möjlig etapputbyggnad göras inför bygglovsskedet (eventuella tillfälliga begränsningar kan inte regleras i detaljplaneskedet). 4 (26) 1.3_.docx

6 2 Förutsättningar och riktlinjer 2.1 Planområdet och planerad bebyggelse Planområdet ligger i Bråta, Mölnlycke i Härryda kommun. Området består idag av ett stenbrott och gränsar till ett industriområde i väster, ett skogsområde i öster, väg 40/27 i norr och Boråsvägen i söder. Området planeras innehålla cirka 750 nya bostäder och tillhörande service, däribland förskola, äldreboende, idrott och en mindre andel centrumverksamhet. Se Figur 2. Industriverksamheter Figur 2. Illustrationsplan för planområdet, med väg 40/27 i norr och industriverksamheter i väster. 2.2 Farligt gods Risker med farligt gods Farligt gods är ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö eller egendom vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring. Det kan exempelvis röra sig om brandfarliga ämnen, giftiga gaser och explosiva ämnen. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Utsläpp av farligt gods kan ske på flera sätt, exempelvis genom mekanisk påverkan i samband med avåkning, kollision mellan fordon eller läckage från trasiga tankar. 5 (26) 1.3_.docx

7 Sannolikheten för en allvarlig olycka är låg men konsekvenserna av ett utsläpp riskerar att bli mycket stora, t.ex. till följd av en brand, explosion eller ett gasutsläpp. Transporterna av farligt gods ska i första hand ske på rekommenderade leder. Väg 40/27 som ligger intill planområdet är en primärt rekommenderad transportled för farligt gods. Hur mycket farligt gods som transporteras på svenska vägar idag är inte helt klarlagt, säkert, bland annat på grund av en årlig variation samt en okänd andel utländska lastbilar. Nationell statistik visar att transporter av farligt gods under år 2015 i medeltal utgjorde ca 1,4 % av det totala antalet inrikes godstransporter med svenska lastbilar och ca 3 % av antalet körda kilometer (Trafikanalys, 2016). Notera att det är nationell statistik varför siffrorna bör tolkas med försiktighet. Sannolikheten för att ett utsläpp av farligt gods ska inträffa är låg, men på grund av de betydande trafikmängderna på väg 40/27 inte försumbar. Räddningsverkets (nuvarande MSB) rapport Kartläggning av farligt godstransporter september 2006 visar att ca 70 % av farligt gods som transporteras på väg utgörs av brandfarliga vätskor, t.ex. bensin, etanol och diesel. Av de återstående farliga godstransporterna utgörs endast en liten del av sådana ämnen som kan skada boende i närheten av en farlig godsled. Det kan t.ex. röra sig om brandfarliga eller giftiga gaser och explosiva ämnen. Brandfarlig vätska transporteras dessutom i tankar som inte tål lika stora påfrestningar som tankar för gaser. Brandfarliga vätskor utgör därför en stor del av risken upp till ca 30 meter från vägkant (om spridning begränsas till vägen), men kan vid olyckliga omständigheter och bristfälliga skyddsbarriärer orsaka skador på längre avstånd Riktlinjer för samhällsplanering intill transportled för farligt gods Det finns inga nationellt fastställda riktlinjer för hur samhällsplaneringen ska anpassas till transporter av farligt gods. Där lokala riktlinjer saknas, vilket är fallet i Mölnlycke, brukar man därför få hänvisa till andra regionala och kommunala riktlinjer som brukar användas som vägledande i riskbedömningar. För Västra Götalands län finns riktlinjer för hur riskhantering bör beaktas vid markanvändning intill farligt godsleder, dock presenteras inga rekommenderade skyddsavstånd. För att hitta sådana presenteras nedan därför även Borås och Göteborgs riktlinjer som kan användas som vägledning för bedömning av lämpliga skyddsavstånd från väg 40/27 till olika typer av bebyggelse. Riskhantering i detaljplaneprocessen Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län presenterar i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen från 2006 riktlinjer för hur riskhantering bör beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods. Där rekommenderas att risker från farligt gods beaktas inom 150 meter från farlig godsled i detaljplaneprocessen. En översiktlig zonindelning för lämplig markanvändning intill transportleder för farligt gods presenteras också. Om marken intill en transportled för farligt gods önskas användas på annat sätt bör riskerna förknippade med denna markanvändning studeras i detalj. I Figur 3 presenteras den rekommenderade zonindelningen. Zonerna har inga fasta gränser, 6 (26) 1.3_.docx

8 utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för vilken markanvändning som kan rekommenderas. Figur 3. Zonindelning för markanvändning intill transportled för farligt gods enligt skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen från Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län 2006 Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods - Översiktlig riskanalys av transporter med farligt gods på väg och järnväg i Borås Stad WUZ (2016) har tagit fram en översiktlig riskanalys för Borås stad, i vilken markanvändning kategoriseras i fyra olika kategorier: Ej känslig verksamhet, mindre känslig verksamhet, normalkänslig verksamhet och känslig verksamhet. I Figur 4 beskrivs vilka verksamheter som ingår i resp. kategori och i Tabell 1 redovisas rekommenderade skyddsavstånd från väg 27/40 till de olika verksamheterna. 7 (26) 1.3_.docx

9 Figur 4. Kategorier för markanvändning enligt WUZ (2016). Skyddsavstånden i Tabell 1 presenteras både med och utan skyddsåtgärder, i de fall då vägen ligger högre än intilliggande mark förutsätts dock både avåkningsskydd och invallning finnas för enbart skyddsavstånd (WUZ, 2016). Tabell 1. Skyddsavstånd till väg 40/27 enligt WUZ (2016). Översiktsplan för Göteborg 1999 I Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods från 1999 presenteras rekommendationer till en fysisk ram kring leder med transporter av farligt gods. Avsikten är att om avstånden mellan bebyggelse och farlig godsled anpassas till den angivna fysiska ramen så ska inte någon ytterligare riskanalys behöva utföras. Riktlinjerna som illustreras i Figur 5 anger följande: Ett bebyggelsefritt område på 30 meter från transportleden ska upprätthållas. Området ska vara utformat så att få människor normalt vistas där. Det ska heller 8 (26) 1.3_.docx

10 inte innehålla element som kan skada fordon. Marken ska utformas för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig från en eventuell olycksplats. Tät kontorsbebyggelse medges fram till 50 meter från vägkant. Mindre persontät kontors- och industriverksamhet samt andra verksamheter med få anställda bör kunna medges fram till 30 meter från väg. Sammanhållen bostadsbebyggelse medges fram till 100 meter från vägkant. Figur 5. Förslag till fysisk ram kring väg för farligt gods enligt Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods från Industri De riskkällor som beaktas i denna utredning är förvaring av farlig vara; brandfarlig gas, brandfarlig vätska och explosiv vara hos närliggande verksamheter. Inga verksamheter som förknippas med andra betydande risker, exempelvis Seveso-anläggningar, har identifierats i anslutning till planområdet. I de olika riktlinjerna förekommer olika benämning på skyddsobjekt. Efter Kapitel förenklas dessa till A-byggnad (inkluderar byggnader i allmänhet såsom bostäder, kontor och centrumverksamhet) och känsliga byggnader (inkluderar bland annat svårutrymda 9 (26) 1.3_.docx

11 lokaler och skyddsobjekt av särskild omfattning såsom vård, barnomsorg och större samlingslokaler). Känsliga byggnader karaktäriseras av en kombination av exempelvis hög persontäthet, begränsad lokalkännedom, begränsad förmåga till självutrymning och att sovande personer är vanligt Risker med industri Inför exploatering av planområdet måste risker inom industriverksamheterna kartläggas. De risker som avses gäller hantering av brandfarlig vätska, brandfarlig gas och explosiv vara. Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete (Boverkets Allmänna råd (1995:5), 1995) innehåller riktlinjer för diverse verksamheter inkluderande flera av de som identifierats i programområdet. I denna utredning används Bättre plats för arbete endast som ett underlag för resonemang om skyddsavstånd. Skyddsavstånden i skriften ger en samlad bedömning av behov av skyddsavstånd utifrån en kombination av riskfaktorer och störande faktorer såsom lukt och buller. Riskaspekten utgör generellt enbart en liten del av dessa skyddsavstånd och därför kan avstånden anses vara mycket konservativa. För att inte överskatta risken har istället andra riktlinjer använts för att bedöma lämpliga skyddsavstånd. Skyddsavstånden med avseende på brandfarlig vara ges till A-byggnader såsom bostäder samt till känsliga verksamheter eller svårutrymda lokaler. Känsliga verksamheter och svårutrymda lokaler inkluderar bland annat skolor och sjukhus, verksamheter med en kombination av hög persontäthet, begränsad lokalkännedom, begränsade möjligheter till självutrymning och där sovande människor förekommer. Utan vidare utredning är det i dagsläget oklart var inom vissa verksamheten som farlig vara förvaras. Därför utgår skyddsavståndet generellt från verksamhetsbyggnadernas fasad. Det är tillåtet att hantera små mängder farlig vara utan tillstånd. För verksamheter i Mölnlycke utfärdas tillstånd för större mängder av Räddningstjänsten Storgöteborg. De har tillhandahållit uppgifter om typ och mängd av farlig vara för tillståndspliktiga verksamheter. För äldre tillstånd för hantering av farlig vara har Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommun varit ansvariga, därför har även tillstånd därifrån begärts ut Riktlinjer för skyddsavstånd till hantering av farliga ämnen Hantering av brandfarlig vätska Verksamheter med förhöjd brandrisk har identifierats vid platsbesök och genomgång av verksamheters tillståndsansökningar för brandfarlig vara. Riktlinjer för hantering av brandfarlig vätska beskrivs nedan. Tillstånd hos räddningstjänsten behöver sökas om verksamheten hanterar kvantiteter som överstiger värdena enligt Tabell (26) 1.3_.docx

12 Tabell 2. Mängder brandfarlig vätska som får hanteras utan tillstånd. Tabell från MSB (2013) Hantering Volym brandfarlig vätska med flampunkt högst 60 C (liter) Volym brandfarlig vätska med flampunkt mellan 60 och 100 C (liter) Yrkesmässig publik verksamhet Yrkesmässig icke publik verksamhet, inomhus Yrkesmässig icke publik verksamhet, utomhus Icke yrkesmässig hantering Skyddsavstånden till verksamheter som hanterar brandfarlig vätska beror på typ och mängd vätska samt skyddsobjektets känslighet enligt Tabell 3. I riktlinjerna finns dessutom rekommenderade skyddsavstånd till byggnader av obrännbart material och materiel med stor brandbelastning, dessa skyddsavstånd presenteras inte i Tabell 3 eftersom de inte bedöms vara relevanta för utredningen. Tabell 3. Skyddsavstånd till olika skyddsobjekt som beror på olika kvantiteter brandfarlig vätska och vätskans flampunkt. Tabell från Sprängämnesinspektionen (2000) Skyddsobjekt Vätskor med flampunkt under 30 C Vätskor med flampunkt mellan 30 och 100 C Volym <3 000 liter Volym liter Volym < liter Volym liter A-byggnader såsom bostäder och kontor Svårutrymda lokaler såsom hotell, vård och skola 25 meter 50 meter 9 meter 12 meter 25 meter 50 meter 12 meter 25 meter Gashantering Vid yrkesmässig hantering av mer än 30 liter gas inomhus respektive 250 liter utomhus måste varningsskylt finnas (Räddningstjänsten Storgöteborg, 2013). Med tanke på typen av verksamheter i utredningsområdet är förekommande typ av brandfarlig gas troligen till störst del gasol och acetylen (svetsgas). Gasmängder som får hanteras utan tillstånd presenteras i Tabell (26) 1.3_.docx

13 Tabell 4. Mängder brandfarlig gas som får hanteras utan tillstånd. Tabell från MSB (2013) Hantering Yrkesmässig publik verksamhet Inomhus: 2 Utomhus: 60 Yrkesmässig icke publik verksamhet, inomhus 250 Yrkesmässig icke publik verksamhet, utomhus 1000 Volym brandfarlig gas (liter) Icke yrkesmässig hantering Gasol: 60 Andra brandfarliga gaser: 10 Skyddsavstånd till bostäder respektive svårutrymda lokaler såsom hotell, skola och sjukhus presenteras i Tabell 5. I riktlinjerna finns även skyddsavstånd till verksamheter med stor brandbelastning såsom bensinstationer och brädgårdar, dessa skyddsavstånd bedöms inte vara relevanta för utredningen och har därför inte angivits nedan. Tabell 5. Rekommenderade skyddsavstånd till olika verksamheter beroende på volym brandfarlig gas. Byggnad i allmänhet kan till exempel vara bostäder. Tabell från Sprängämnesinspektionen (1998) Lösa behållares sammanlagda volym (V) Liter Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet utanför anläggningen (meter) Svårutrymda lokaler, t.ex. Skolor, förskolor, samlingslokaler, sjukhus (meter) 4000 < V 25* 100* 1000 < V * 100* 60 < V ** 100** * För volymer över 1000 liter kan skyddsavståndet halveras om behållarna förvaras avskilt i lägst brandteknisk klass EI60. (Sprängämnesinspektionen, 1998) ** Behållare med sammanlagda volymer under 1000 liter behöver inget skyddsavstånd om behållarna förvaras avskilt med lägst brandteknisk klass EI60. Skyddsavståndet för gasol i behållare med sammanlagda volymer under liter behöver inget skyddsavstånd om behållarna förvaras avskilt med lägst brandteknisk klass EI 60. För volymer över liter kan skyddsavståndet halveras om behållarna förvaras avskilt i lägst brandteknisk klass EI60 (Sprängämnesinspektionen, 1998) Explosionsrisk Explosiva varor är ämnen, blandningar eller föremål såsom sprängämnen, ammunition och pyrotekniska satser, till exempel fyrverkerier och pyroteknisk säkerhetsutrustning. Bedömning av skyddsavstånd har gjorts efter MBS:s (2012) rapport Handbok, förvaring av explosiva varor. Skyddsavstånd till verksamheter som förvarar explosiv vara beror på en rad faktorer såsom typ av explosiv vara, typ av skyddsobjekt (t.ex. bostäder och känsliga verksamheter) och om varan förvaras tätt packat eller glest. För tabeller över skyddsavstånd hänvisas därför till MBS:s rapport. Aktuell typ av explosivämne, sprängämne och sprängkapslar som används till stenbrottets verksamhet, tillhör riskgrupp (26) 1.3_.docx

14 Hantering av kemiska produkter Inga verksamheter bedöms hantera kemikalier, utöver ovan nämnda, i sådan omfattning eller på så vis att särskilda skyddsavstånd är motiverat Tillstånd Tillstånd för hantering av farlig vara har begärts ut från Räddningstjänsten Storgöteborg och Härryda kommuns miljö- och bygglovsnämnd. Flera tillhandahållna tillstånd bedöms vara irrelevanta för planområdet med hänsyn till tillståndens ålder eller verksamhetens mängd och typ av farlig vara i kombination med tillräckligt avstånd från planområdet. Exempelvis är skyddsavståndet för upp till liter brandfarlig vätska 50 meter. Verksamheter som hanterar brandfarlig vätska men som ligger på betydligt längre avstånd än 50 meter bedöms därför inte vara relevanta för planområdets exploatering. De tillstånd som finns och bedöms vara relevanta för planområdet är kopplade till verksamheten i stenbrottet. Som beskrivits ovan i kapitel 1.4 görs i detta skede ingen riskbedömning av en ev. etappvis utbyggnad under pågående sprängningsarbete, utan verksamheten i stenbrottet har antagits avslutas innan inflyttning i området. Om så inte är fallet behöver en mer detaljerad riskanalys för möjlig etapputbyggnad göras inför bygglovsskedet (eventuella tillfälliga begränsningar kan inte regleras i detaljplaneskedet). De tillstånd som i sådana fall finns och behöver tas hänsyn till avser 400 kg sprängämne och 1000 sprängkapslar som troligtvis förvaras i sprängkista i stenbrottets nordöstra del. Vid eventuell etappvis exploatering som medför att människor flyttar in i planområdet när verksamhet fortfarande sker i stenbrottet ska exakt förvaringsplats och förknippade risker utredas. Dessutom finns ett tillstånd för hantering av dieselförvaring inom aktuellt planområde Verksamheter utan tillstånd Kontakt har tagits med industriverksamheter som är verksamma inom eller nära planområdet. Inom planområdet hanteras brandfarlig vätska i container och på fat samt explosiv vara. Dessa varor kommer, på sikt, inte finnas kvar på platsen då området exploateras men under delar av exploateringsfasen kan viss verksamhet fortgå i stenbrottet varpå farlig vara också kan förekomma. I den stora intilliggande verksamhetsbyggnaden, nummer 1 i Figur 6, finns verksamheterna Tente och Svenska Retursystem. Tente hanterar mycket små mängder brandfarlig gas och vätska, exempelvis för rengöring och smörjning av maskiner. Svenska Retursystem hanterar mycket begränsad mängd brandfarlig vätska, så som lösningsmedel för rengöring. Verksamheten hanterar däremot en sammanlagd mängd brandfarliga aerosoler (främst sprejburkar) och brandfarlig svetsgas som kan överstiga 60 liter. Gas och aerosoler förvaras normalt dessutom relativt tätt. Söder om byggnaden finns GB Grossisten Göteborg, nummer 2 i Figur 6, som distribuerar glass till Göteborgsregionen. Verksamheten använder enbart köldmedium som inte är giftigt för människor men som vid en olycka kan få miljökonsekvenser. Verksamheten planeras flytta från lokalerna vid årsskiftet 2019/ (26) 1.3_.docx

15 Nummer 3 i Figur 6 är Besikta Bilprovning och MLS Bil & Däck. Bilprovningen hanterar inte brandfarlig eller explosiv vara. MLS Bil & Däck ligger i verksamhetsområdets västra del, på tillräckligt avstånd för att eventuella skyddsavstånd inte ska påverka detaljplanens exploateringsmöjligheter. Inom fastighet nummer 4 finns kontor och verksamheter som inte förknippas med hantering av farlig vara Figur 6. Utdrag ur illustrationsplan med plangräns daterad med de industriverksamheter som ligger närmast planområdet markerade: 1. Tente och Svenska Retursystem, 2. GB Grossisten, 3. Besikta Bilprovning och MLS Bil & Däck, 4. Kontor och verksamheter. 14 (26) 1.3_.docx

16 3 Riskbedömning 3.1 Farligt gods Vid planering av markanvändningen inom planområdet har stor hänsyn tagits till rekommenderade skyddsavstånd för farligt gods. Skyddsavstånden gäller dock förutsatt att vägen ligger lägre än, eller i samma höjd som, omgivningen. I de fall då vägen ligger högre än intilliggande mark förutsätts både avåkningsskydd och invallning finnas (WUZ, 2016). Om detta uppfylls bedöms risksituationen avseende farligt gods för människor inom planområdet vara acceptabel. I de nordvästra delarna av planområdet finns en bergskam som utgör en kraftig barriär mellan väg 40/27 och planerad bebyggelse. Den hindrar exempelvis påverkan från explosioner och spridning av brandfarlig vätska mot planområdet. I den nordvästra delen av planområdet bedöms därför skyddsavstånden i sig utgöra ett tillräckligt skydd utan vidare åtgärder. I de nordöstra delarna av planområdet däremot går en brant slänt direkt från vägkant ner mot området med föreslagen bebyggelse. Slänten sträcker sig ca 175 meter utmed vägen, är ca 20 meter hög och har en lutning på ca 1:1,5. I Figur 7 visas en flygbild över planområdet och slänten, och i Figur 8 visas ett fotografi av slänten österifrån. Figur 7. Flygbild över planområdet med ungefärlig föreslagen plangräns i gult samt den 175 meter långa slänten markerad i rött. Bergskammen väster om slänten kommer att vara kvar och utgör en barriär mot farligt godsolyckor från väg 27/40 för den delen av planområdet. 15 (26) 1.3_.docx

17 Figur 8. Övre delen av slänten. Foto från öster. Det finns ett väckräcke längs sträckan idag men enligt Trafikverket kan det inte klassas som ett högkapacitetsräcke 1, se Figur 9. Högkapacitetsräcken är utformade och dimensionerade för att fånga tunga fordon, t.ex. lastbilar. Med det befintliga räcket riskerar dock tunga fordon kunna köra igenom och ner för slänten mot planområdet. En avkörning med en transport av farligt gods vid slänten kan med mycket stor sannolikhet resultera i en olycka med mycket allvarliga konsekvenser. Även om sannolikheten för en avkörning är relativt låg så är den inte försumbar, framförallt eftersom konsekvenserna kan bli så omfattande. Även ett fordon utan farligt gods skulle kunna orsaka allvarliga skador på människor vid en avkörning. Både trafikanter på väg 40/27 och oskyddade människor inom planområdet riskerar att skadas, antingen genom direkt påkörning eller sekundärt, genom t.ex. påkörning av träd eller annan konstruktion som skadas. 16 (26) 1 Mailväxling med Trafikverket, _.docx

18 Figur 9. Befintligt vägräcke, nergrävt i mark. Sammanfattningsvis så bedöms det på grund av den kraftiga slänten och räckets status vid den nordöstra delen av planområdet, behövas ytterligare skyddsåtgärder där för att uppnå en acceptabel risknivå. Eftersom en avkörning skulle kunna få så stora konsekvenser, bör man i detta fall förebygga en allvarlig olycka genom att minska sannolikheten för att den ska inträffa, snarare än att sätta in åtgärder senare i händelsekedjan. Vilka åtgärder som bör genomföras specificeras nedan i kapitel (26) 1.3_.docx

19 3.2 Industri Riskbedömningen och förslag till skyddsavstånd är baserad på mängd brandfarlig gas och vätska som bedöms användas i dagsläget och ger således endast en nulägesbild. Denna baseras på underlag från Härryda kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg och kontakt med enskilda verksamhetsutövare. Eftersom det råder en viss osäkerhet kopplat till hur verksamheterna inom industriområdet kommer hantera och förvara farlig vara i framtiden kan riskbilden ändras det är därför viktigt att exploatören för en dialog med berörda verksamhetsutövare i nära anslutning till planområdet inför byggnation. När byggnaderna är uppförda är verksamhetsutövarna ansvariga för att ta hänsyn till eventuella närliggande skyddsobjekt, såsom känslig verksamhet. För verksamheter som ansöker om tillståndspliktiga mängder farlig vara skickas en remiss till Härryda kommun som har möjlighet att ta hänsyn till eventuell påverkan på framtida planer. Vid avstämning med Räddningstjänsten Storgöteborg 2 konstaterades att en nulägesbeskrivning i kombination med en bedömning av eventuell framtida hantering av farlig vara hos verksamheter i planområdets närhet är att betrakta som tillräckligt. Det är inte rimligt att vidta försiktighetsåtgärder för eventuella, mindre troliga, framtida förekomster av farlig vara i närområdet. I anslutning till planområdet finns flera industriverksamheter. Inom planområdet pågår stenbrytning och bergkrossning, som i denna riskbedömning antas upphöra innan exploatering. Verksamheten i stenbrottet innefattar bl.a. en dieseltank i container och fat med diesel, samt ett tillstånd för hantering av explosiv vara som används vid stenbrottets verksamhet. Om etappvis exploatering ska påbörjas innan stenbrottsverksamheten upphör behöver en särskild riskanalys avseende verksamheten genomföras. Bortsett från stenbrottet i sig har inga andra verksamheter identifierats som ligger intill planområdet och som har tillståndspliktig mängd farlig vara på så kort avstånd från planområdet att exploateringsmöjligheterna påverkas. I nära anslutning till planområdet, se Figur 10, finns det däremot en verksamhet som har en begränsad mängd farlig vara, en mängd som inte kräver tillstånd från räddningstjänsten men som ändå motiverar skyddsavstånd (se Tabell 6). 18 (26) 2 Karin Sköldberg, Koordinator LBE, Räddningstjänsten Storgöteborg, telefonkontakt _.docx

20 Figur 10. Flygfotografi av planområdet och de verksamheter som ligger i nära anslutning, väster om planområdet. Tente (1) hanterar brandfarlig gas och vätska i så begränsade mängder att inget skyddsavstånd är nödvändigt. Vid kontakt med verksamheten angavs att de inte heller i framtiden har för avsikt att införskaffa betydande mängd farlig vara. Svenska Retursystem (1) hanterar en begränsad mängd brandfarlig vätska, exempelvis lösningsmedel för rengöring, som därför inte motiverar skyddsavstånd. Däremot motiverar uppskattad mängd brandfarlig gas ett skyddsavstånd på 3 meter till A- byggnader och 100 meter till känsliga byggnader. Mängden som hanteras är osäker, men det kan inte uteslutas att den överstiger 60 liter varför skyddsavstånden anses motiverade. Verksamhetsutövaren anger att den farlig vara som verksamheten hanterar förvaras inne i verksamhetsbyggnaden. Vidare anges att verksamheten inte har planer att öka hanteringen av farlig vara eller förlägga förvaringen öster om verksamhetsbyggnaden, närmare planområdet. 19 (26) 1.3_.docx

21 GB Grossisten Göteborgs (2) hantering av köldmedium motiverar inte skyddsavstånd. Enligt verksamhetsutövaren planeras verksamheten upphöra vid årsskiftet 2019/2020. Det är inte fastställt vilken verksamhet som kommer nyttja lokalerna därefter men med utgångspunkt från dagens verksamhet bedöms det vara osannolikt med en verksamhet som har för avsikt att hantera typ och kvantitet farlig vara som motiverar skyddsavstånd. Besikta Bilprovning (3) hanterar inte farlig vara, därför behövs inget skyddsavstånd. Tabell 6. Skyddsavstånd från de verksamheter som ligger i anslutning till planområdet. Eftersom hanteringen sker inne i verksamhetsbyggnaden kan skyddsavstånden mätas från verksamhetens fasad. Verksamhetsnummer Verksamhet Skyddsavstånd A-byggnader 1 Tente & Svenska Retursystem 3 meter 100 meter 2 GB Grossisten Besikta Bilprovning - - Skyddsavstånd känsliga byggnader 20 (26) 1.3_.docx

22 4 Slutsats och åtgärdsförslag 4.1 Farligt gods Redan från ett tidigt skede har planen utformats med hänsyn till Länsstyrelsens rekommenderade zonindelning för markanvändning intill transportled för farligt gods (se Figur 3). I den mån det har varit rimligt med hänsyn till övriga faktorer har känsliga verksamheter, t.ex. skola och äldreboende, placerats så långt ifrån väg 40/27 som möjligt. Av de olika lokala riktlinjer som finns rekommenderas att följa Borås rekommendationer (WUZ, 2016). Detta eftersom de innefattar väg 40/27 och är baserade på betydligt nyare riskberäkningar än Göteborgs stads riktlinjer från Det innebär att följande skyddsavstånd från vägkant på väg 40/27 ska inarbetas i detaljplanen: - Minst 30 meter bebyggelsefritt. Detta område ska utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. - Minst 40 meter till normalkänslig verksamhet, exempelvis handel, kontor och småbostadshus. - Minst 70 meter till känslig verksamhet, exempelvis flerbostadshus, vård och skola. En preliminär plankarta med de inarbetade skyddsavstånden redovisas i Figur (26) 1.3_.docx

23 22 (26) Figur 11. Preliminär plankarta, daterad , med markerade skyddsavstånd 30, 40 och 70 meter från väg 40/27. Skyddsavstånden ovan gäller förutsatt att vägen ligger lägre än, eller i samma höjd som, omgivningen. I de fall då vägen ligger högre än intilliggande mark förutsätts både avåkningsskydd och invallning finnas. Därför ska även följande skyddsåtgärder vidtas på den sträcka av ca 175 meter där vägen gränsar till en kraftig sluttning ner mot planområdet: - Befintligt vägräcke ersätts med ett högkapacitetsräcke. - Ett avrinningsskydd i form av dike eller kantsten uppförs. - Före antagen plan ska ett avtal tecknas mellan Trafikverket och kommunen/exploatören som säkerställer att ovanstående skyddsåtgärder genomförs. Flera alternativa åtgärder har utvärderats men vägnära högkapacitetsräcke kombinerat med avrinningsskydd har bedömts vara de mest effektiva. Ett avrinningsskydd, i form av t.ex. dike eller kantsten, säkerställer att ett utsläpp på vägen rinner till närmsta dike i bergskärningarna väster eller öster om den öppna slänten mot planområdet istället för ner mot bebyggelsen. Till skillnad från fastighetsnära åtgärder skyddar dessa åtgärder även trafikanter och oskyddade människor inom planområdet som riskerar att skadas allvarligt 1.3_.docx

24 vid en avkörning. En olycka (med eller utan farligt gods) skulle medföra betydligt allvarligare konsekvenser vid en avkörning jämfört med om fordonet håller sig kvar på vägen. Ur ett farligt godsperspektiv är bedömningen att planförslaget är genomförbart, förutsatt att skyddsåtgärder och skyddsavstånd enligt ovan inarbetas i detaljplanen. Förslaget bedöms ta god hänsyn till Länsstyrelsens riktlinjer med översiktlig zonindelning för lämplig markanvändning intill transportleder för farligt gods samt lokala riktlinjer för skyddsavstånd. 4.2 Industri Denna riskbedömning utgår från underlag från Räddningstjänsten Storgöteborg, Härryda kommuns miljö- och bygglovsnämnd och uppgifter från relevanta verksamhetsutövare. Riskutredningen ger en ögonblicksbild av förekomst och mängd farlig vara i nuläget. Att utgå ifrån en nulägesbild är ett vedertaget arbetssätt. Eftersom typ, mängd och förvaringssätt av farlig vara kan ändras över tid är det viktigt att exploatören för en dialog med berörda verksamhetsutövare, se Kapitel 3.2 för förtydligande. För de farliga ämnen som förekommer hos undersökta verksamheter utgör brandfarlig gas den kategori av ämnen som i dagsläget medför behov av skyddsavstånd. Utifrån befintlig situation behövs följande skyddsåtgärder (se Figur 12): - Ett skyddsavstånd på 100 meter ska hållas från Svenska Retursystem till planbestämmelse för känsliga byggnader, t.ex. skola och äldreboende. Detta på grund av risker från hantering av brandfarlig gas (understigande 1000 liter). - Om verksamhetsutövaren förvarar gasbehållare avskilt i förvaring med lägst brandteknisk klass EI60 är skyddsavstånd inte nödvändigt. Verksamhetsutövaren har vid mailkontakt uppgett att de är villiga att förvara sin gas i brandtekniskt klassat skåp om finansiering säkras 3. Om avsteg från skyddsavståndet 100 meter vill göras behöver dialog föras för att säkerställa finansiering, avtal och ansvar för åtgärder. - En olycka med brandfarlig gas kan orsaka brand och explosion, för explosioner är effekten av fastighetsnära åtgärder inom planområdet begränsad. Därför är det fördelaktigt att vidta åtgärder vid riskkällan hos respektive verksamhet för att skydda planområdet mot olyckor med brandfarlig gas. Om verksamhetsnära åtgärder önskas vidtas måste detta ske genom dialog med aktuella verksamhetsutövare. I första hand rekommenderas att skyddsavstånd upprätthålls. Det skyddsavstånd på 3 meter som behövs från Svenska Retursystem till A-byggnader mäts från verksamhetens fasad (eftersom hanteringen sker inne i verksamhetsbyggnaden), och påverkar således inte exploateringen i planområdet. 3 Marie Winslow Andersson, Svenska Retursystem AB, (26) 1.3_.docx

25 1. Figur 12. Preliminär plankarta, daterad , med markerade skyddsavstånd 3 och 100 meter från Svenska retursystem (mätt från verksamhetens fasadgräns). Om planområdet ändå önskas exploateras inom skyddsavstånd behöver ytterligare skyddsåtgärder vidtas. Detsamma gäller om verksamheternas hantering av farlig vara utökas på ett sätt som medför att verksamheterna mängd som motiverar skyddsavstånd men som inte är tillräcklig för att behöva tillstånd från räddningstjänsten. Därför är en fortsatt dialog med verksamhetsutövarna väsentlig innan byggskedet påbörjas. Detta gäller även om ny verksamhet etableras i lokalerna som GB Grossisten planerar att flytta från vid årsskiftet 2019/2020. Sammanfattningsvis bedöms exploatering enligt nuvarande planförslag ( ) vara möjligt utan andra åtgärder än skyddsavstånd enligt ovan. Kontakt behöver hållas med närliggande industriverksamheter för att säkerställa att dessa inte införskaffar farlig vara med skyddsavstånd som påverkar önskad exploatering (eftersom detta även gäller mängder som inte är tillståndspliktiga). Baserat på de kontakter som tagits med verksamhetsutövare finns det dock ingenting i dagsläget som tyder på detta. Vid färdigställda byggnader är det verksamhetsutövarnas ansvar att ta hänsyn till förekommande byggnader och verksamheter. 24 (26) 1.3_.docx

26 Slutligen ska en särskild riskutredning genomföras om verksamhet som medför att hantering av brandfarlig eller explosiv vara kommer ske i stenbrottet under exploateringsfasen. Detta för att verksamheten inte ska utgöra en oacceptabel risk för de människor som eventuellt flyttar in i planområdet under exploateringsfasen. 25 (26) 1.3_.docx

27 5 Referenser Boverkets Allmänna råd (1995:5). (1995). Bättre plats för arbete. Göteborgs stad. (1999). Översiktsplan för Göteborg - fördjupad för sektorn farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen. MSB. (2012). Handbok - Förvaring av explosiva varor. MSB. (2013). Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Räddningstjänsten Storgöteborg. (2013). Gasolhantering, Råd och anvisning nr: 107. Räddningsverket. (2006). Kartläggning av farligt godstransporter september Sprängämnesinspektionen. (1998). Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3. Sprängämnesinspektionen. (2000). Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. Trafikanalys. (2016). Lastbilstrafik 2015 Statistik 2016:27. WUZ. (2016). Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods - Översiktlig riskanalys av transporter med farligt gods på väg och järnväg i Borås Stad. 26 (26) 1.3_.docx

28 Beställare Uppdrag Konsult Upprättad av Granskad av Härryda Projektutveckling AB Tekniska utredningar DP Bråta Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist & Axel Hagström Lars Grahn