Kunskapsuppdraget i LGR Skolans & lärarnas uppdrag. Empiriska utgångspunkter. Data: Avhandling Förberedelse för särskildhet 2007

Transkript

1 Diana Berthén fil dr lektor på SU medarbetare i Living V&I Living V & I Data: Empiriska utgångspunkter * Skolverksprojekt: Kartläggning av behov * Skolverksprojekt: Bedömningsstöd GLS år 1-6 * Utvecklingsprojekt: Lessonstudy i träningsskolan * Fou-projekt: Nyckeluppgifter i grundsärskolan Avhandling Förberedelse för särskildhet 2007 Att utforska vari det särskilda med särskolans pedagogiska arbete består och vilket lärande som möjliggörs Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet? Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig i särskolan? Kunskapsuppdraget i LGR 11 Skolans & lärarnas uppdrag att skapa miljöer, använda redskap och bygga kommunikation som kan skapa förutsättningar för // alla barn ska utvecklas så långt som möjligt, ett uppdrag som är komplext och utmanande på olika plan bland annat när det kommer till vad som ska väljas ut för lärande och hur utbildningen ska läggas upp för att nå målen. (Nihlfors, 2012, Lärarens dubba uppdrag, enligt den nya skollagen, sid 23, min emfas) Vad finns det för nya förväntningar med Lgr11? Diana Berthén 4 1

2 Hur svarar det mot Föreställningar Särskolan som kunskapsutvecklande undervisningspraktik mot bakgrund av Särskolan som Omsorgspraktik och/eller habiliteringspraktik (jfr LSÄ73) Tradition och rötter Särskolans historiska rötter Sinnesslöskolan Vård & Omsorg Publik debatt om skola och utbildning för barn som betraktas som utvecklingsstörda sedan slutet av 1800-talet Principiellt organisatoriska betingelser som problematiserats Det pedagogiska arbetet i särskolan har betraktats som särskilt och unikt Men vad detta särskilda - speciella bestått av har inte undersökts eller beskrivits historiskt eller i nutid all@living.ax Avhandlingen Förberedelse för särskildhet En studie av två olika särskoleklasser Att utforska vari det särskilda med särskolans pedagogiska arbete består och vilket lärande som möjliggörs Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet? Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig i särskolan? Berthén, 2007 (finns på nätet att ladda ner) Kvalitativt olika undervisningspraktiker (Berthén (2007), Förberedelse för särskildhet) I träningsklassen skapas träning inför deltagande i vardagsliv och eleverna tränas inför ett kommande vuxenliv (att klara personlig hygien, dagliga göromål, basförråd av tecken osv) I grundsärskoleklassen förbereds eleverna för att bli elever: att göra dem kompetenta att uppföra sig på ett sätt så att de kan undervisas (sitta still i bänken, vänta på sin tur, ta instruktioner, kunna bokstäver, klippa och klistra mm) Resultatet visar alltså att särskolelever erbjuds goda förutsättningar för att lära sig t.ex. äta och umgås i sociala sammanhang samt att lära sig uppföra sig som skolelever. men också att elevernas lärande och kunskapsutveckling tenderar att komma i bakgrunden

3 Slutsatser Elever som betraktas som utvecklingsstörda riskerar att inte erbjudas (lika) möjlighet till lärande och kunskapsutveckling som andra elever Deras utbildning tycks förbereda för särskildhet och segregation snarare än för deltagande och inklusion Seriös uppmärksamhet bör riktas mot särskolan som lärandepraktik och denna typ av lärandepraktik behöver problematiseras Utmaningen Grundsärskolan som omsorgspraktik visavi eller & grundsärskolan som undervisningspraktik Berthén, 2007 Vad händer idag? Vilka är utmaningarna? Vilka är förutsättningarna? Ex vilket kunnande finns inom grundsärskolan Läraren ska Nya förväntningar.. organisera och genomföra arbetet så att eleven / / upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, / / får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Hur svarar det mot en praktik där förberedelse och uppfostran tycks vara i fokus för det pedagogiska arbetet? förberedelsen fokuserar på det som förväntas ska komma i framtiden (lärande för nästa praktik istället för den pågående praktiken)? denna förberedelse tenderar att fortsätta år efter år? Bokstavsträningen kan för en enskild elev pågå i tre-fyra år utan någon större variation eller innehållslig progression..det ser ut att finnas en föreställning om att dessa elever behöver en annan slags kunskap först innan de kan närma sig kunskap som läroplanens mål ger uttryck för?

4 Hur är förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling om Innehållet är liknande år efter år? Kunskapsinnehållet reduceras till detaljer och tas ur sitt sammanhang? Eller riskerar att försvinna helt? Skolkunskap i form av läsande, skrivande, matematik och kommunikation ges en underordnad roll och riskerar att tappas bort i det dagliga klassrumsarbetet Bakomliggande antagande om att elever som betraktas som utvecklingsstörda inte har kapacitet att lära det som brukar ses som sk teoretisk kunskap? Tes: Behov av en expanderad och förändrad förståelse av utbildning för elever som betraktas som utvecklingsstörda och av deras möjligheter till kunskapsutveckling. Behov av en expanderad och medveten kvalificering av grundsärskolans kunnande Skolinspektionen pekade på behov av kunskapsutvecklande undervisning och bedömning Lärarna behöver utveckla arbetet med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål. För detta behöver de en bred repertoar av tillvägagångssätt där inte bara det enkelt mätbara kan fångas. Att få syn på varje elevs kunskapsutveckling är ett gediget och krävande arbete /../Därför behöver rektorerna ge lärarna förutsättningar att utveckla sin bedömarkompetens för att de ska kunna göra individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, vilka ger både stöd för elevers lärande och ger kunskap om elevers måluppfyllelse. (Skolinspektionen, 2010) Vilket stöd behövs? o Vad för slags stöd behöver lärarna för att lyckas realisera särskolans kärnuppdrag: Undervisning för elevernas kunskapsutveckling? o Idealt borde alla lärare kunna se/identifiera vad barnen (med stöd) behärskar inom ett kunskapsområde och i konkreta aktiviteter och utifrån detta bedöma vilka pedagogiska åtgärder som är nödvändiga (formativ bedömning)

5 Formativt bedömningsarbete Bedömningsarbete pågår ständigt Frågor att ställa är: Vilket slags bedömningsarbete? Och för vad? Och hur? Och på vilket sätt? Att möta eleven där hon är. Boel har bestämt att hon vill pussla. Hon står vid hyllan och plockar bland pusslena. Torborg sitter vid skrivbordet. Hon iakttar Boel, som tar ett 20-bitars Pippi Lågstrump-pussel från hyllan och vänder sig om för att lägga det på sin bänk. Torborg uppmanar henne att lägga tillbaka pusslet för att det är för svårt. Boel lägger tillbaka pusslet på hyllan och pekar på ett 10- bitars Ludde-pussel samtidigt som hon tittar på Torborg. Ja, det där klarar du. Ta det!, säger Torborg (Berthén, 2007, observationsunderlag) Att anpassa efter elevens förutsättningar På pappret står det fem rader med text av typen Bea och Boel och Torborg uppmanar Bea att ringa in alla och. Bea hittar det första och-ordet och ringar in det. Nej, du måste rita en snyggare ring, säger Torborg och suddar bort det Bea ritat. Bea gör ett nytt försök och nu verkar Torborg bli nöjd. Bra!, säger hon och uppmanar Bea att fortsätta. Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem ochorden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger Torborg. (Berthén, 2007, observationsunderlag) Att individualisera.. För en vecka sedan infördes tuggträning med Ben. Kerstin ansvarar. De sitter vid det runda bordet. Kerstin har skurit smörgåsen i små, små bitar och Ben ska tugga i sig samtliga. Det går långsamt. De andra barnen äter frukt. Ben ser ut som om han inte vill göra detta. Kerstin säger vänligt men bestämt att han inte kommer undan och hon säger vidare att det bara är en fråga om tid fem minuter eller en timme. Kerstin vänder sig till mig [observatören] och säger Vi har föräldrarnas tillåtelse att köra det här stenhårt. När Ben är klar har klockan blivit 9.40 och han har suttit 25 minuter med tuggträningen. (Berthén, 2007, observationsutdrag)

6 Att konkretisera. Arbeta-stund. Egil arbetar på sidan tre i mattehäftet. Uppgiften är att färglägga och klippa ut tre fyrkanter, som är förtryckta på ett lösblad. Sedan ska de limmas i häftet nedanför siffran 3. Egil målar fyrkanterna med kraftfulla drag. Han har svårt att hålla sig innanför linjerna. Lisa påpekar för honom att han ska försöka måla fint. Egil säger att han är klar, tar saxen och börjar klippa. Till en början ser det ut att fungera bra men efter första fyrkanten börjar det krångla. Egil klipper fel och fyrkanten går sönder. Egil börjar gråta. Lisa visar honom hur han ska hålla pappret och hjälper honom att klippa ut den sista fyrkanten och tillsammans limmar de sedan in dem i häftet. Lisa berömmer honom för att han målade så fint och nästan kunde klippa allt. (observationsutdrag Grundsär) Skolverket har under flera år pekat på behov av fokus på kunskapsutvecklande undervisning och bedömning Särskolan och särvux bättre på att sköta omsorgen än att kunskapsutveckla eleverna Det har alltid funnits en tradition att värna om eleverna och se till att de har det bra Pedagogernas sätt att tänka när det gäller kunskapsbedömningen i särskolan behöver ändras Det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska trivas. Pedagogerna tror att pressen blir för hård för eleverna och att de backar i sin utveckling. Man kanske inte heller tror att eleverna har den utvecklingspotential som de har. (hämtat från Skolverkets webbsida) Det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska trivas. Pedagogerna tror att pressen blir för hård för eleverna och att de backar i sin utveckling. Man kanske inte heller tror att eleverna har den utvecklingspotential som de har. Att anpassa efter elevens förutsättningar Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem och-orden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger Torborg. Utveckla lärarnas analysförmåga: Vilket stöd.frts Vilket lärande möjliggörs genom undervisningen? Vad är det man kan när man kan? När Ben är klar har klockan blivit 9.40 och han har suttit 25 minuter med tuggträningen. Efter detta har han toaletträning med talpedagogen Sonja. I dag blev det ingen rast för honom Diana Berthén 24 6

7 Forts. Vilket slags stöd Att ställa frågor till undervisningen vilket kunnande ges eleven möjlighet att utveckla.. Lillemor ger nya instruktioner och slutligen är det bara Jesu byxor kvar att färglägga och hon säger Jesus har gröna byxor. Ta den gröna pennan! Jesus har gröna byxor. Ta den gröna pennan! (Berthén, 2007, observationsutdrag Grundsär) Lärande som ett komplext fenomen o Lärande har alltid ett innehåll o Lärande är relationellt och kontextuellt o Lärande har en yttre och inre sida Lärande pågår alltid Frågan är vilket lärande! Diana Berthén 26 Förutsättningar för kunskapsutveckling frts Utmana lärarnas förhållningssätt & analysfokus Att fokusera elevernas kunskapsutveckling Att ställa frågor Vad är det de (lärarna) försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet? Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig? Arbeta-stund. Egil arbetar på sidan tre i mattehäftet. Uppgiften är att färglägga och klippa ut tre fyrkanter, som är förtryckta på ett lösblad. Sedan ska de limmas i häftet nedanför siffran 3. Egil målar fyrkanterna med kraftfulla drag. Han har svårt att hålla sig innanför linjerna. Lisa påpekar för honom att han ska försöka måla fint. Egil säger att han är klar, tar saxen och börjar klippa. Till en början ser det ut att fungera bra men efter första fyrkanten börjar det krångla. Egil klipper fel och fyrkanten går sönder. Egil börjar gråta. Lisa visar honom hur han ska hålla pappret och hjälper honom att klippa ut den sista fyrkanten och tillsammans limmar de sedan in dem i häftet. Lisa berömmer honom för att han målade så fint och nästan kunde klippa allt. (observationsutdrag grundsär) Diana Berthén 27 7

8 Lillemor: Det var tre rutor i dag. Lisa: Ja och han [Egil] har ju verkligen jobbigt att klippa alltså. Lillemor: Och då kan man ju förstå att det kommer bli alldeles för svårt för honom och klippa ut sju, åtta, nio, tio. Men då får han hela pappren och måla, bara måla. Lisa: Men då tycker jag då om vi bestämmer oss för att vi ger honom lätta uppgifter som vi vet att han förstår Lillemor: Ja men alltså, för det första tänka på att väldigt tydligt instruera då och visa hur man gör. Lisa Ja. Intervjuare: vad är det som är det viktiga i uppgiften då? Är det viktiga att han ska klippa ut dem eller är det viktiga att han ska jobba med mängden eller vad är vad har ni för tanke? Vad ska han lära? Lisa: Nej alltså. Ja vi tänkte att vi skulle få klippträning. (GLI:4 januari 2003) Forts. förutsättningarna för kunskapsutveckling Utmana lärares föreställningar Lärandeproblem som resurs för undervisning Från idé om rätt svar till felsvarens betydelse Elevernas kunnande i fokus Vilket kunnande ska eleverna utveckla? * Vad är centralt i tex svenska eller kommunikation? Vad är det man kan när man kan? Vad är det som svårt? Vad är de kritiska aspekterna? Vad tar vi som lärare för givet om elevers föreställningar? Diana Berthén 30 Vilket förmåga utvecklas? Forts. Vilket slags stöd Torborg uppmanar eleverna att sätta sig på stolarna igen. Hon ger fiskespöet till Boel, som för spöet så att snöret med magneten tar fatt i magneten på ett bildkort. När Boel får napp tar Torborg upp kortet från golvet. På kortet är en buss avbildad och under bilden är ordet buss skrivet. Vad står det där?, frågar Torborg. Buss!, säger Boel. <<Teckna>>! Säg inte! Du ska vara tyst och <<teckna>>, bara <<teckna>>, säger Torborg och Boel tecknar ordet <buss>. Ja, du kan ju. Bra!, säger Torborg. I tur och ordning fiskar eleverna upp bilder. Varje bildkort som de kan teckna korrekt [utan att samtidigt uttala ordet] placeras på tavlan medan bildkort som inte tecknas korrekt eller som eleverna uttalar verbalt läggs tillbaka på golvet (Observationsunderlag Berthén, 2007) Skolverkets intention är bland annat att sprida metoder för kunskapsbedömning men " Särskolan har inte en tradition av att tala om bedömning, prov och betygsättning i relation till elevernas kunskapsutveckling (jfr tex Alm, Berthén, Bladini & Johansson 2001; Skolverket 2009) Diana Berthén

9 Bedömningsarbete pågår ständigt - i vilket syfte? Tentativa resultat från studie om bedömningsarbete i särskolan Pedagogisk kartläggning & Pedagogisk utredning stadieövergångar Mottagande placering i skolform/ läsa efter rätt kursplan Summativa omdömen Skriftliga omdömen Individuella utvecklingsplaner Åtgärdsprogram Formativt underlag Viss kontinuitet Viss dokumentation Ofta intuitivt och osystematiskt Främst i form av samlade minnen eller minnesstöd Tre övergripande funktioner För att fylla i alla dokument För att legitimera och synliggöra arbetet För att planera undervisningen 34 För att legitimera och synliggöra undervisningsarbetet Portfolio, LUS, Hembrev, Veckoutvärdering, foto i fotoalbum sker främst för att kommunicera till skolledare och föräldrar: framstå som professionella för att ha någonting att gå på då med de här nya, så kände vi då att vi ville lusa de här nya barnen och vi tyckte det verkade lite proffsigt då när föräldrarna kom (utdrag ur intervju 16/10) visa vad som pågår i särskolan-klassrummet Jag tycker också att det är lika mycket för oss att vi har kvar liksom dokumentation. Jag tycker det är bra för oss att skicka hem det att föräldrarna får se.. (utdrag ur intervju 14/2) Att planera undervisningen - att hitta rätt nivå identifiera var eleven är - om undervisningen är på rätt eller fel nivå Elevens attityd Motivation, arbetsglädje, nyfikenhet eller ointresse och indikerar att arbetsuppgifter är tråkiga Elevens beteende Samarbetar eleven, försöker eleven göra arbetsuppgifter med koncentration, begär eleven fler och ev. svårare uppgifter eller arbetsvägrar eller visar eleven trötthet Elevens görande & prestationer - eller kvaliteten på hur uppgifterna genomförs Försöker eleven vara noggrann och göra fint, göra färdigt och kan eleven göra på egen hand eller slarvar eleven, ger upp eller måste eleven ha hjälp (Berthén, 2010) Diana Berthén 36 9

10 Utmana lärarnas föreställningar om formativt bedömningsarbete Bedömning för att planera undervisning i relation till att identifiera var eleven är - om undervisningen är på rätt eller fel nivå utifrån enbart attityd, beteende och kvaliteten på hur uppgifterna genomförs är begränsande och ger inte läraren tillräcklig vägledning för kunskapsutvecklande undervisningsupplägg! Formativt bedömningsarbete Pedagogiskt syfte Systematiskt följa elevens lärande & utveckling för att få en bild över vad eleven har problem och svårigheter med och vad eleven har för behov och utmaningar Fokuserad på att skapa underlag för att medvetandegöra eleverna om deras lärande men främst * förändra undervisningen Diana Berthén Diana Berthén 38 (Black & Williams, 1998 & 2003) Utmana föreställningar om elevens potential / Att anpassa efter elevens förutsättningar På pappret står det fem rader med text av typen Bea och Boel och Torborg uppmanar Bea att ringa in alla och. Bea hittar det första och-ordet och ringar in det. Nej, du måste rita en snyggare ring, säger Torborg och suddar bort det Bea ritat. Bea gör ett nytt försök och nu verkar Torborg bli nöjd. Bra!, säger hon och uppmanar Bea att fortsätta. Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem och-orden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger Torborg. (Berthén, 2007, Tränings observationsunderlag) Redskap för kunskapsutveckling formativ bedömning Vad ska fokuseras i undervisningen? Vad av det som undervisningen ska åstadkomma har lärare bra kunskap om och vad är svårare att realisera? Hur är undervisningen organiserad? Vilka läromedel används? Vilka uppgifter används? Hur prövas elevernas kunnande/kunskaper? Vad indikerar att eleverna har lärt sig? Vad skapar svårigheter för elevens lärande?

11 Kunskap i att skaffa giltigt underlag för bedömningsarbete Man måste veta vad det innebär att vara kunnig och hur detta kan komma till uttryck i olika situationer för att kunna planera för bedömningsarbetet Man måste även vara lyhörd för vad det är som kan skapa svårigheter i lärande (t.ex. missförstånd) Man måste alltså veta vad det innebär att vara kunnig och hur man kan bedöma detta för att kunna göra en bra verksamhetsplanering Vilket stöd behöver grundsärskolans lärare för sitt bedömningsarbete? Kunskaper om Hur man arbetar med målrelaterad kursplan Ämneskunnande, dvs vad består förmågorna/ kunnandet av Bedömningsarbete - hur samlas underlag vad utgör giltigt underlag för bedömning av kunskapsutveckling Bedömningsredskap anpassade till grundsärskolan Handledning och möjligheter till kollegialt bedömnings- och tolkningsarbete Tid och kollegiala nätverk Delta i riktat utvecklingsarbete Stort tack för att ni har lyssnat!