Särskolans kunskapsuppdrag och formativ bedömning som redskap för kunskapsutveckling

Transkript

1 Särskolans kunskapsuppdrag och formativ bedömning som redskap för kunskapsutveckling Diana Berthén, lektor i specialpedagogik Stockholms universitet Underlag för föreläsningen Alm M., Berthén D., Bladini K., & Johansson I. ( 2001). Komplicerad skolsituation: Elever med utvecklingsstörning och deras lärare (Karlstad University studies, nr. 2001:20). Forskningsrapport. Andersson, F. (i manus). Forskningscirkeln Kunskap och bedömning i särskola. Arbetsrapport Botkyrka kommun. Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling vid Karlstad universitet elektronisk resurs: Berthen, D. (2009). Att hitta rätt nivå - om bedömningsarbete i särskolan. Ingår i Proceedings Pedagogisk bedömning från förskola till högskola: lokalt, nationellt och internationellt. Andra årliga FoUkonferensen nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning. Skolinspektionen (2010). Undervisningen i särskolan. Kvalitetsgranskningsrapport. Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux - ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 2 Att möta eleven där hon är. Boel har bestämt att hon vill pussla. Hon står vid hyllan och plockar bland pusslena. Torborg sitter vid skrivbordet. Hon iakttar Boel, som tar ett 20-bitars Pippi Lågstrump-pussel från hyllan och vänder sig om för att lägga det på sin bänk. Torborg uppmanar henne att lägga tillbaka pusslet för att det är för svårt. Boel lägger tillbaka pusslet på hyllan och pekar på ett 10- bitars Ludde-pussel samtidigt som hon tittar på Torborg. Ja, det där klarar du. Ta det!, säger Torborg (Berthén, 2007, observationsunderlag) diana.berthen@specped.su.se 3 Att individualisera.. För en vecka sedan infördes tuggträning med Ben. Kerstin ansvarar. De sitter vid det runda bordet. Kerstin har skurit smörgåsen i små, små bitar och Ben ska tugga i sig samtliga. Det går långsamt. De andra barnen äter frukt. Ben ser ut som om han inte vill göra detta. Kerstin säger vänligt men bestämt att han inte kommer undan och hon säger vidare att det bara är en fråga om tid fem minuter eller en timme. Kerstin vänder sig till mig [observatören] och säger Vi har föräldrarnas tillåtelse att köra det här stenhårt. När Ben är klar har klockan blivit 9.40 och han har suttit 25 minuter med tuggträningen. Efter detta har han toaletträning med talpedagogen Sonja. I dag blev det ingen rast för honom diana.berthen@specped.su.se 4 (Berthén, 2007, observationsutdrag) 1

2 Att anpassa efter elevens förutsättningar På pappret står det fem rader med text av typen Bea och Boel och Torborg uppmanar Bea att ringa in alla och. Bea hittar det första och-ordet och ringar in det. Nej, du måste rita en snyggare ring, säger Torborg och suddar bort det Bea ritat. Bea gör ett nytt försök och nu verkar Torborg bli nöjd. Bra!, säger hon och uppmanar Bea att fortsätta. Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem och-orden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger Torborg. (Berthén, 2007, observationsunderlag) Att konkretisera. Arbeta-stund. Egil arbetar på sidan tre i mattehäftet. Uppgiften är att färglägga och klippa ut tre fyrkanter, som är förtryckta på ett lösblad. Sedan ska de limmas i häftet nedanför siffran 3. Egil målar fyrkanterna med kraftfulla drag. Han har svårt att hålla sig innanför linjerna. Lisa påpekar för honom att han ska försöka måla fint. Egil säger att han är klar, tar saxen och börjar klippa. Till en början ser det ut att fungera bra men efter första fyrkanten börjar det krångla. Egil klipper fel och fyrkanten går sönder. Egil börjar gråta. Lisa visar honom hur han ska hålla pappret och hjälper honom att klippa ut den sista fyrkanten och tillsammans limmar de sedan in dem i häftet. Lisa berömmer honom för att han målade så fint och nästan kunde klippa allt. (observationsutdrag Grundsär) diana.berthen@specped.su.se 6 Avhandling: Förberedelse för särskildhet-2007 En studie av två olika särskoleklasser Att utforska vari det särskilda med särskolans pedagogiska arbete består och vilket lärande som möjliggörs Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet? Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig i särskolan? diana.berthen@specped.su.se 7 Kvalitativt olika undervisningspraktiker (Berthén (2007), Förberedelse för särskildhet) I träningsklassen skapas träning inför deltagande i vardagsliv och eleverna tränas inför ett kommande vuxenliv (att klara personlig hygien, dagliga göromål, basförråd av tecken osv) I grundsärskoleklassen förbereds eleverna för att bli elever: att göra dem kompetenta att uppföra sig på ett sätt så att de kan undervisas (sitta still i bänken, vänta på sin tur, ta instruktioner, kunna bokstäver, klippa och klistra mm) Resultatet visar alltså att särskolelever erbjuds goda förutsättningar för att lära sig t.ex. äta och umgås i sociala sammanhang samt att lära sig uppföra sig som skolelever. men också att elevernas lärande och kunskapsutveckling tenderar att komma i bakgrunden diana.berthen@specped.su.se 8 2

3 Kunskapsuppdraget i LGR 11 Nya förväntningar.. att skapa miljöer, använda redskap och bygga kommunikation som kan skapa förutsättningar för att eleverna kan utveckla förmågor som anges i läroplanen Vad finns det för nya förväntningar med Lgr11? diana.berthen@specped.su.se 9 Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven / / upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, / / får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande diana.berthen@specped.su.se 10 Hur svarar det mot en praktik där förberedelse och uppfostran tycks vara i fokus för det pedagogiska arbetet? förberedelsen fokuserar på det som förväntas ska komma i framtiden (lärande för nästa praktik istället för den pågående praktiken)? denna förberedelse tenderar att fortsätta år efter år? Bokstavsträningen kan för en enskild elev pågå i tre-fyra år utan någon större variation eller innehållslig progressio..det ser ut att finnas en föreställning om att dessa elever behöver en annan slags kunskap först innan de kan närma sig kunskap som läroplanens mål ger uttryck för? diana.berthen@specped.su.se 11 Skolverket har under flera år pekat på behov av fokus på kunskapsutvecklande undervisning och bedömning Särskolan och särvux bättre på att sköta omsorgen än att kunskapsutveckla eleverna Det har alltid funnits en tradition att värna om eleverna och se till att de har det bra Pedagogernas sätt att tänka när det gäller kunskapsbedömningen i särskolan behöver ändras Det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska trivas. Pedagogerna tror att pressen blir för hård för eleverna och att de backar i sin utveckling. Man kanske inte heller tror att eleverna har den utvecklingspotential som de har. (hämtat från Skolverkets webbsida 2009) diana.berthen@specped.su.se 12 3

4 Det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska trivas. Pedagogerna tror att pressen blir för hård för eleverna och att de backar i sin utveckling. Man kanske inte heller tror att eleverna har den utvecklingspotential som de har. Att anpassa efter elevens förutsättningar Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem ochorden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger Torborg. När Ben är klar har klockan blivit 9.40 och han har suttit 25 minuter med tuggträningen. Efter detta har han toaletträning med talpedagogen Sonja. I dag blev det ingen rast för honom diana.berthen@specped.su.se 13 Skolinspektionen pekade på behov av kunskapsutvecklande undervisning och bedömning Undervisningen i grundsärskolan ger inte eleverna tillräckliga förutsättningar att utveckla de språkliga förmågor som uttrycks i grundsärskolans kursplan i svenska. /../ Det finns inga resultat på övergripande nivå som visar hur det går för eleverna och skolorna behöver förbättra sitt arbete med att följa upp och bedöma elevernas kunskapsutveckling Lärarna behöver utveckla arbetet med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål. För detta behöver de en bred repertoar av tillvägagångssätt där inte bara det enkelt mätbara kan fångas. Att få syn på varje elevs kunskapsutveckling är ett gediget och krävande arbete /../Därför behöver rektorerna ge lärarna förutsättningar att utveckla sin bedömarkompetens för att de ska kunna göra individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, vilka ger både stöd för elevers lärande och ger kunskap om elevers måluppfyllelse diana.berthen@specped.su.se 14 (Skolinspektionen, 2010) Hur är förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling om innehållet är liknande år efter år? kunskapsinnehållet reduceras till detaljer och tas ur sitt sammanhang? Eller riskerar att försvinna helt? skolkunskap i form av läsande, skrivande, matematik och kommunikation ges en underordnad roll och riskerar att tappas bort i det dagliga klassrumsarbetet bakomliggande antagande om att elever som betraktas som utvecklingsstörda inte har kapacitet att lära det som brukar ses som sk teoretisk kunskap? Forts. förutsättningarna för kunskapsutveckling Inom det specialpedagogiska forskningsfältet, nationellt och internationellt ifrågasätts allt mer vilket lärande och vilken kunskapsutveckling som uppnås med ett arbetssätt som kännetecknas av ett långsamt tempo och av i huvudsak enkla, repetitiva uppgifter med få variationer och obefintlig progression. I relation till de elevgrupper som uppfattas ha de största hindren för lärande betonar forskningen snarare vikten av en sammanhangsskapande undervisning som förmår utmana och överskrida barnens svårigheter (Andersson & Berthén, i manus) diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 16 4

5 Vad för slags stöd behöver lärarna för att lyckas realisera särskolans kärnuppdrag: Undervisning för elevernas kunskapsutveckling Idealt borde alla lärare kunna se vad barnen (med stöd) behärskar inom ett kunskapspmåde och i konkreta verksamheter och utifrån detta bedöma vilka pedagogiska åtgärder som är nödvändiga (formativ bedömning) Kunskapsperspektiv (Carlgren, 2009)" Modern:" Lära för livet" Förmåga att lära som ingångsvärde (att vara intelligent)" Kurser" Lärande som att ʻta inʼ" Undervisning som överföring " Kunskap som färdighet" Kunskap som ett ting" Kunnande som att veta att och veta om " Senmodern:" Livslångt lärande " Förmåga att lära ett resultat (att bli intelligent)" Lärande = att utveckla förmågor (att bli kompetent) " Undervisning = att inviga någon in i kunskapskulturer" Ämnesspecifika sätt att kunna " Kunskap = inbyggd i praxis" " Kunnande som att vara och göra! diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 18 Att fokusera elevernas kunskapsutveckling Att ställa frågor Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet? Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig? Att strukturera och repetera.. Lillemor ger nya instruktioner och slutligen är det bara Jesu byxor kvar att färglägga och hon säger Jesus har gröna byxor. Ta den gröna pennan! Jesus har gröna byxor. Ta den gröna pennan! (Berthén, 2007, observationsutdrag Grundsär) diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 20 5

6 Formativ bedömning handlar om att följa elevernas läroprocess och stimulera lärandet Formativ bedömning skulle kunna beskrivas som bedömning för lärande medan summativ bedömning kan ses som bedömning av lärande. Ett centralt innehåll kan genom hur det behandlas göras tillgängligt på olika sätt. Detta får konsekvenser för vad eleverna ges möjlighet att lära. Våra undervisningstraditioner kan beskrivas i termer av varierande undervisningspraktiker Vem gör vad, tillsammans med vem och med vilka redskap? Vad är det man försöker åstadkomma? diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 22 Skolverkets intention är bland annat att sprida metoder för kunskapsbedömning men " Särskolan har inte en tradition av att tala om bedömning, prov och betygsättning i relation till elevernas kunskapsutveckling (jfr tex Alm, Berthén, Bladini & Johansson 2001; Skolverket 2009b) diana.berthen@specped.su.se 23 Frågor som behöver undersökas: vad fokuserar lärare i särskolan i sitt bedömningsarbete? Vilket syfte har bedömningsarbetet i särskolan? Två aktuella studier (Andersson, i manus; Berthén, 2009) av vad som utgör lärarnas bedömningsarbete i en grundsärskoleklass och särskilt med fokus på formativ bedömning som redskap för elevernas kunskapsutveckling Vilka typer av bedömning förekommer? Vad är det lärarna observerar i det dagliga arbetet- vad är det som bedöms? Vilka redskap använder lärarna? Vad indikerar att eleverna har lärt sig? Vilken funktion har bedömningsarbetet i relation till elevernas kunskapsutveckling - tex i svenska? diana.berthen@specped.su.se 24 6

7 Teoretiska utgångspunkter Black & Williams (1998, 2003) forskning om formativ bedömning Pedagogiskt syfte Systematiskt följa elevens lärande & utveckling för att få en bild över vad eleven har problem och svårigheter med och vad eleven har för behov och utmaningar Fokuserad på att skapa underlag för att förändra undervisningen & medvetandegöra eleverna om deras lärande Tentativa resultat Frågeställningar: vilket slags bedömningsarbete och dokumentation sker i relation till elevernas kunskapsutveckling i läs- och skriv vilken funktion har dessa? Kontinuerligt bedömningsarbete & dokumentation sker Dock ofta intuitivt och osystematiskt Främst i form av samlade minnen eller minnesstöd Tre övergripande funktioner För att planera undervisningen För att utvärdera skolundervisningen För att legitimera och synliggöra arbetet diana.berthen@specped.su.se 26 För att planera undervisningen - att hitta rätt nivå För att utvärdera skolplaceringen - är det rätt skolform? identifiera var eleven är - om undervisningen är på rätt eller fel nivå Elevens attityd Motivation, arbetsglädje, nyfikenhet eller ointresse och indikerar att arbetsuppgifter är tråkiga Elevens beteende Samarbetar eleven, försöker eleven göra arbetsuppgifter med koncentration, begär eleven fler och ev. svårare uppgifter eller arbetsvägrar eller visar eleven trötthet Elevens prestationer - eller kvaliteten på hur uppgifterna genomförs Försöker eleven vara noggrann och göra fint, göra färdigt och kan eleven göra på egen hand eller slarvar eleven, ger upp eller måste eleven ha hjälp Indikatorer för att eleven är placerad i fel skolform är att eleven Inte går framåt i sin utveckling, står still eller går tillbaka Inte lär sig något Inte mognar diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 28 7

8 För att legitimera och synliggöra undervisningsarbetet Portfolio, LUS, Hembrev, Veckoutvärdering, foto i fotoalbum sker främst för att kommunicera till skolledare och föräldrar: framstå som professionella för att ha någonting att gå på då med de här nya, så kände vi då att vi ville lusa de här nya barnen och vi tyckte det verkade lite proffsigt då när föräldrarna kom (utdrag ur intervju 16/10) visa vad som pågår i särskolan-klassrummet Jag tycker också att det är lika mycket för oss att vi har kvar liksom dokumentation. Jag tycker det är bra för oss att skicka hem det att föräldrarna får se.. (utdrag ur intervju 14/2) Studierna visar på behov av att utmana och utveckla bedömningsarbete Bedömning för att planera undervisning i relation till att identifiera var eleven är - om undervisningen är på rätt eller fel nivå utifrån enbart attityd, beteende och kvaliteten på hur uppgifterna genomförs är begränsande och ger inte läraren tillräcklig vägledning för kunskapsutvecklande undervisningsupplägg! diana.berthen@specped.su.se diana.berthen@specped.su.se 30 Att konkretisera. Arbeta-stund. Egil arbetar på sidan tre i mattehäftet. Uppgiften är att färglägga och klippa ut tre fyrkanter, som är förtryckta på ett lösblad. Sedan ska de limmas i häftet nedanför siffran 3. Egil målar fyrkanterna med kraftfulla drag. Han har svårt att hålla sig innanför linjerna. Lisa påpekar för honom att han ska försöka måla fint. Egil säger att han är klar, tar saxen och börjar klippa. Till en början ser det ut att fungera bra men efter första fyrkanten börjar det krångla. Egil klipper fel och fyrkanten går sönder. Egil börjar gråta. Lisa visar honom hur han ska hålla pappret och hjälper honom att klippa ut den sista fyrkanten och tillsammans limmar de sedan in dem i häftet. Lisa berömmer honom för att han målade så fint och nästan kunde klippa allt. (observationsutdrag Grundsär) diana.berthen@specped.su.se 31 Vilket kunnande? Lillemor: Det var tre rutor i dag. Lisa: Ja och han [Egil] har ju verkligen jobbigt att klippa alltså. Lillemor: Och då kan man ju förstå att det kommer bli alldeles för svårt för honom och klippa ut sju, åtta, nio, tio. Men då får han hela pappren och måla, bara måla. Lisa: Men då tycker jag då om vi bestämmer oss för att vi ger honom lätta uppgifter som vi vet att han förstår Lillemor: Ja men alltså, för det första tänka på att väldigt tydligt instruera då och visa hur man gör. Lisa Ja. Intervjuare: vad är det som är det viktiga i uppgiften då? Är det viktiga att han ska klippa ut dem eller är det viktiga att han ska jobba med mängden eller vad är vad har ni för tanke? Vad ska han lära? Lisa: Nej alltså. Ja vi tänkte att vi skulle få klippträning. (GLI:4 januari 2003) diana.berthen@specped.su.se 32 8

9 Förhållningssätt som behöver utmanas Vilket lärande möjliggörs? Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet? Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig i särskolan? Den starka inriktningen mot förberedelse på något som förväntas ska komma i framtiden Att förberedelsen fortsätter år efter år Att synen på kunskap och lärande tycks vara vara särskild en föreställning om att dessa elever behöver en annan slags kunskap först innan de kan närma sig kunskap som läroplanens mål ger uttryck för Att elever som betraktas som utvecklingsstörda riskerar att inte erbjudas (lika) möjlighet till lärande och kunskapsutveckling som andra elever Att grundsärskolans utbildning tycks förbereda för särskildhet och segregation snarare än för deltagande och inklusion diana.berthen@specped.su.se 33 Stort tack för er uppmärksamhet! diana.berthen@specped.su.se 34 9