Patientsäkerhetsberättelse

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2017

2 Patientsäkerhetsberättelse Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål ch strategier... 5 Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Struktur för uppföljning ch utvärdering... 7 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för att öka patientsäkerheten... 8 Uppföljning genm egenkntrll Samverkan för att förebygga vårdskadr Riskanys Häls- ch sjukvårdspersnens rapprteringsskyldighet Hantering av klagmål ch synpunkter Sammanställning ch anys Samverkan med patienter ch närstående Resultat Klagmål/Avvikelser lämnade av: Klagmål/Avvikelser sm avser: Övergripande mål ch strategier för kmmande år... 25

3 Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Sammanfattning vård ch msrgsbende byggdes m till äldrebende 1994 ch drivs sedan mars 2013 av Temab AB. Temabs uppdrag ch mål är att skapa ett aktivare bende för äldre. s prfil är sång, dans ch musik ch mfattar 34 äldrebendeplatser varav 10 är inriktade mt demensvård ch 24 mt smatisk vård ch msrg. Vår verksamhet utgår från en sutgen värdegrund ch fkuserar på vad sm är meningsfullt för den bende. Vårt arbetssätt bygger på en förtrendefull samarbetsrelatin med varje bende ch närstående samtidigt sm vi följer intentinerna för äldremsrg i scitjänstlagen ch häls- ch sjukvårdslagen. Temabs verksamheter har ett gemensamt arbetssätt sm säkerställer patientsäkerheten. Genm ett systematiskt kvitetsledningssystem Leva arbetar verksamheterna utifrån aktiviteter ch prcesser. Dessa leder vidare till styrande dkument, riktlinjer ch rutiner för huvudprcesser, delprcesser ch stödprcesser. Ledningssystemet mfattar la prcesser med avvikelsehantering kpplat till förbättring. Samverkan sker med läkarrganisatinen Legevisitten AB, ch regelbundna undersökningar, behandlingar ch läkemedelsgenmgångar genmförs, vilket är centrt för patientsäkerheten, ch för att den bende får gd vård i livets slutskede. Samverkan med tandhygienister från OrCare sker vid inflytt av en ny bende ch genm årliga munhälsbedömningar efter bendes samtycke. Samverkan med tandläkare från Flexident ch tandhygienister från LaRmain äger rum genm planerade besök ch utbildningar tillhandahålls till vård ch msrgspersn. Detta ska leda till att den bendes munhälsa är av gd kvitet. Samverkan sker vidare inm interna nätverk för de lika yrkesgrupperna inm Temabs verksamhet samt inm lika mötesfrum på. Egenkntrller ch uppföljning äger rum med Vårdhygien genm regelbundna uppföljningar av följsamheten av basa hygienrutiner, hygien av lker ch förslag till förbättringar. Likaså sker en årlig apteksgranskning av Apteket Farmaci för att säkerställa att verksamhetens läkemedelshantering har en gd patientsäkerhet. Egenkntrllen sker genm checklistr ch uppföljning av signeringslistr ch delegeringar. Avvikelser sm sker utifrån HSL ch SL följs upp ch diskuteras på APT, Kvitetsfrum ch Teamfrum. Syftet med avvikelserna, sm är ett viktigt element i det systematiska kvitetsarbetet, är att se över rutiner ch öka medarbetarnas kmpetens så att händelser sm lett till avvikelserna inte ska upprepas. Den inflyttande ch dennes närstående infrmeras, m verksamheternas patientsäkerhetsarbete ch hur förbättringsarbete systematiskt följs upp. Infrmatin ges även m hur klagmål ch andra synpunkter kan lämnas ch hur återkppling av dessa sker. Det systematiska kvitetsarbetet ska leda till att verksamheterna arbetar förebyggande för att förhindra vårdskadr. Sm ansvarig vårdgivare har verksamheter även skyldighet att utreda händelser sm hade kunnat leda till, eller har lett till vårdskada ch m den är av lvarlig art, sker anmäla till Inspektinen för vård- ch msrg (IVO). För att bygga upp en gd kvitet i verksamheten ch en hög patientsäkerhet krävs kmpetent persn samt metdiskt arbete. Följande knkreta åtgärder har genmförts under 2017: Samtliga bende sm givit samtycke till registrering har under året registrerats i Senir Alert ch uppföljning har skett. 54 fl har nterats i avvikelsesystemet ch registrerade i Senir Alert.

4 Patientsäkerhetsberättelse Samtliga 12 dödsfl sm har inträffat på enheten har registrerats i Pliativa registret. BPSD-registret sm står för "beteendemässiga ch psykiska symptm vid demens" har använts sm metd ch arbetssätt ch registret har använts flitigt under året. 7/10 bende har registrerats ch skattats efter samtycke. Arbetet med säker läkemedelshantering har under året frtsatt med gtt resultat vid apteksgranskning. et läkemedelsavvikelser under 2017 är 27 st. Arbetet med säker läkemedelshantering är pågående ch varje avvikelse följs upp av sjuksköterska tillsammans med berörda. Ingen avvikelse har varit föremål för Lex Maria-anmälning. Natinell vårdplan för pliativ vård implementerades i årets slut, arbetet har frtsatt, 2 dödflsjurner har upprättats ch granskats. Under året har arbetsterapeut påbörjat arbetet med att revidera rutiner för måltidssituatinen. Detta utifrån de bservatiner av måltidssituatiner sm utförts under året. Rutinerna har förankrats bland persnen. Kmpetensutveckling har varit ett annat målmråde ch under 2017 har bl.a följande utbildningsinsatser ägt rum: Silvicertifierad i mars månad, utbildat fler BPSD administratörer, inkntinens utbildning, ViSam utbildning, utbildat nya pliativa mbud, hygien utbildning, kstutbildning m.m. En nyanställd sjuksköterska ch två undersköterskr har under våren genmfört administratörsutbildningen till BPSD-registret samt en nyanställd sjuksköterska, arbetsterapeut ch en undersköterska har utbildats under hösten undersköterskr (hygienmbuden) samt en sjuksköterska deltg I Slna Stads Hygienutbildning sm hölls av Vårdhygien, Stckhlm. Handledning i HSL- ch SL-dkumentatin har hållits för samtliga medarbetare. Samtliga medarbetare på mvårdnadsvåningarna har genmfört de webb baserade utbildningarna: hygienutbildningen, nllvisin, äldre ch läkemedel, ch webb utbildningen äldre med diabetes. Samtliga nyanställda samt smmarvikarier (förkrtad versin) genmför hygienutbildningen ch Demens ABC. 4 sjuksköterskr ch 7 undersköterskr har genmfört inkntinents utbildning med representant från Attends. 5 nya pliativa mbud utbildades under hösten 5 sjuksköterskr har gått på utbildning i ViSam arangerad av Slna stads MAS två sjuksköterskr har gått igenm den nya versinen av Natinella register, Senir Alert med Temab MAS en sjuksköterska deltg i Inspiratinsdagen i Slna stad en sjuksköterska ch två undersköterskr deltg i Brandskyddskurs-grund i Slna stad en sjuksköterska ch en undersköterska har gått Brandskyddskntrllant kurs i Slna stad Verksamhetschef deltg i Brandskyddsansvarig utbildning i Slna stad en sjuksköterska har gått en grundkurs i vårdhygien en sjuksköterska ch en undersköterska deltg i Kvitetsdagen i Slna stad tre sjuksköterskr deltg i PKC-dagen Vi tar tillvara bendes, närståendes ch medarbetares resurser, samtidigt sm vi följer intentinerna för äldremsrg i scitjänstlagen ch häls- ch sjukvårdslagen. Medarbetarna på har ett gemensamt arbetssätt sm säkerställer patientsäkerheten.

5 Patientsäkerhetsberättelse Övergripande mål ch strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 ch SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet för patientsäkerhetsarbetet på vård- ch msrgsbende är att systematiskt ch frtlöpande utveckla verksamhetens kvitet. Arbetet utgår ifrån den natinella värdegrunden för äldremsrgen sm har sin utgångspunkt i de nya bestämmelser sm skrevs in i scitjänstlagen (2001:453), SL, den 1 januari Detta innebär att vården ch msrgen ska inriktas på att äldre persner får leva ett värdigt liv ch känna välbefinnande. Mål för kvitet ch patientsäkerhet inm la Temabs verksamheter, är en gd ch säker vård där antet vårdskadr minskar genm ett systematiskt kvitetsarbete. Uppsatta mål för 2017 är uppfyllda i mråden sm: Fl, Trycksår, Nutritin, Vårdrelaterade infektiner, Basa hygienrutiner ch klädregler (BHK), Regelbundna läkemedelsgenmgångar. Patientsäkerhetsarbetet ska vara av gd kvitet ch följa Temabs ledningssystem samt riktlinjer från Slna stads medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Ledningssystemets riktlinjer ska överensstämma med gällande lagstiftning. Vi har fkus på den enskilde individen ch utgår från varje persns behv av vård ch msrg. Vi sätter in de åtgärder sm behövs ch följer upp åtgärderna. Vi arbetar med ständiga förbättringar på ett systematiskt sätt genm kvitetsledningssystemet ch genm riskanyser ch egenkntrller. Med delaktiga medarbetare ch engagerade ledare uppnår vi en samsyn i vård ch msrg för att ge en gd ch patientsäker vård. Vi arbetar med kunskap ch kmpetensutveckling genm återkppling ch feedback, engagemang i lika nätverk. Målet för häls- ch sjukvården vid s vård- ch msrgsbende är att den vårdtagaren ska: känna sig trygg ch få ett gtt bemötande uppleva självbestämmande ch att den krppsliga integriteten respekteras känna sig delaktig i mvårdnaden ha rätt till en säker läkemedelsbehandling få gd persnlig mvårdnad ch säker specifik vård, vara välnärd, reducera risk att skadas av fl, eller få trycksår, ha gd munhälsa via uppföljning av Senir Alert kvitetsregister. erbjudas en hälsfrämjande ch meningsfull vardag, erbjudas ett rikt dagligt prgram med sång, musik ch dans. erbjudas en gd vård i livets slutskede enligt Natinell vårdplan för pliativ vård.

6 Patientsäkerhetsberättelse Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Häls- ch sjukvårdslagen (HSL) 29. Verksamhetschef vid har delegerat ansvar för enskilda ledningsuppgifter till HSLansvarig sjuksköterska. Denne ansvarar för bland annat säkerställa att verksamheten fyller de krav ch mål sm gäller enligt lagar ch föreskrifter för häls- ch sjukvård. Denne har även ett nära samarbete med verksamhetschef avseende HSL- uppgifter. Temab har en utsedd MAS för verksamheten vid s vård- ch msrgsbende. Dennes ansvar regleras i 24 HSL. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet följer avt m ansvarsfördelning mellan Temabs MAS ch medicinskt ansvariga sjuksköterskan vid Slna stad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska från Slna har från nämnden i uppdrag att bevaka att en gd kvitet ch gd hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behv av trygghet i vården ch behandlingen tillgdses. Verksamhetschef vid har på uppdrag av vårdgivaren att årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Slnas stads MAS ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer ch vidarerapprtera den till nämnden. Temabs MAS ansvarar för översyn av ledningssystemet så att det överensstämmer med rådande lagstiftning. Sjuksköterska, sjukgymnast ch arbetsterapeut har ansvar för att följa de riktlinjer sm finns i ledningssystemet för häls- ch sjukvård samt utföra den egenkntrll sm följer med ansvaret. Häls- ch sjukvårdspersnen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls (SFS 2010:659 6 kap. 4 ) ch sm häls- ch sjukvårdspersn räknas den persn sm medverkar i häls- ch sjukvård samt den sm biträder en legitimerad yrkesutövare (SFS 2010:659 3 kap. 4 ). Omvårdnadspersn sm genm delegering utövar häls- ch sjukvårdsuppgift/er är skyldiga att följa lagar ch regler samt rutiner sm finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet.

7 Patientsäkerhetsberättelse Struktur för uppföljning ch utvärdering Struktur för uppföljning ch utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 HSL-avvikelser rapprteras av medarbetarna på ch dkumenteras av legitimerad sjuksköterska i dkumentatinssystemet Safedc. Händelser rapprteras i Senir Alert där även bedömningar ch åtgärder beskrivs. Uppföljning sker av den legitimerade persn sm är mest lämpad utifrån prfessin. Därefter går verksamhetschefen in ch gör sin bedömning. Verksamhetschefen delegerar till sjuksköterskan att börja ch göra stra delar av utredningen ch tillsammans tas en handlingsplan fram för att förbättra metder eller arbetssätt. Varje månad har Temabs MAS ansvar för att, utifrån sin rll, göra en bedömning av avvikelsen ch följa upp eller avsluta, berende av utfl på den åtgärd sm är gjrd. et avvikelser, typ av avvikelser, inklusive riskbedömning följs upp varje månad vid kvitetsfrum. Varje månad skickas s HSL-avvikelser sammanställt till Slna Stads MAS via en enkät ch samtliga avvikelser rapprteras även in i vårt ledningssystem, LEVA. I verksamhetsplanen sätts mål gällande registreringar i Senir Alert, Pliativa registret ch BPSD för att öka vår kunskap m patientsäkerhet, för att eliminera risker ch för att genmföra förbättringar. För att eliminera vårdskadr, arbetar verksamheter utifrån prcessrienterad sätt för att säkerställa att den vård ch msrg sm ges är ändamålsenlig, individuell, kunskapsbaserad, patientsäker ch jämlik. För att öka patientsäkerheten är avvikelshanteringen är ett viktigt instrument för att mäta ch följa upp beslutade åtgärder. Arbetet med att förebygga fl, trycksår, undernäring ch munhälsa utgår från att la medarbetare ska ha en relevant kunskap m ch vara uppmärksam på dessa risker för la individuella bende. Årligen genmgår la medarbetare med läkemedelsdelegering ett kunskapstest för att följa upp ch upprätthålla kunskapsnivån. Kunskapsnivån gällande basa hygienrutiner upprätthålls genm årlig webbaserad utbildning för la medarbetare ch månatliga egenkntrller. Nyanställda medarbetare genmför webbaserad utbildning i basa hygienrutiner innan dem påbörjar sin intrduktin. Målmråden för patientsäkerhetsarbetet utgår från den samlade kunskapen m antet registrerade avvikelser inm ett mråde t ex fl. Kunskap från mvärlden t ex öppna jämförelser, utgör ckså underlag för vda mråden. Målresultatet sm är beslutat följs upp ch strävar mt ett förbättrat resultat mt föregående år. Vårdskadr mäts genm antet avvikelser sm leder till utredning ch ev anmälan till Lex Maria. Temab arbetar ledningssystemet LEVA för att på ett överskådligt sätt kunna planera, genmföra ch utvärdera verksamhetens förbättringsarbete. Ledningssystemet är indelat i målmråden, övergripande mål, verksamhetsmål, mätet ch aktivitet. Målmrådena är kvitet, medarbetare/ledarskap ch eknmi. Målmrådena styrs i str utsträckning av scilagstiftningen, häls- ch sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen samt Scistyrelsens föreskrifter. Arbetet i ledningssystemet utmynnar så småningm i diverse lagstadgade rapprter, varav patientsäkerhetsberättelsen samt kvitetsberättelsen är centra.

8 Patientsäkerhetsberättelse Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för att öka patientsäkerheten Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kenderår SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 När någt blir fel ch patientsäkerheten htas, är det viktigt att verksamheten använder sig av händelsen för att lära av det sm skett. Det ger underlag för ett förbättringsarbete ch för att öka den frtsatta kviteten ch patientsäkerheten. Vi har en utsedd HSL-ansvarig sjuksköterska sm ansvarar specifikt för att förbättra ch utveckla HSL arbetet ch förebygga händelser. Vi har påbörjat arbetet enligt kartlagda riskbedömda prcesser med Nrtn, Dwntn flriskindex, Mnutritin Assesement, ROAG bedömning ch enligt BPSD sm står för "beteendemässiga ch psykiska symptm vid demens" ch Natinell vårdplan för pliativ vård. Detta i ett led att arbeta mer strukturerat ch förebyggande inm häls- ch sjukvården, demensvården ch den pliativa vården. Vid varje inflyttning vidtas den bende ch tillfrågas m samtycke till registrering i Senir ert, Pliativa registret ch BPSD-registret. De 12 dödsfl vi haft vid under 2017 har registrerats i det Pliativa registret. Under året 2017 har vi återupptagit arbetet i BPSD-registret. Nya BPSD-administratörer utbildades i maj ch nvember Syftet med registret är att främja ett metdiskt sätt att arbeta för att hitta rsaken till, samt minska beteendemässiga- ch psyklgiska symtm i samband demenssjukdm. Under året har 7 registreringar ch 14 uppföljningar genmförts. Under året har fördjupning av kunskaper kring demenssjukdm ch bemötande av persner med demenssjukdm ägt rum via webb-utbildningar. Reflektinsledarutbildningen under 2017 säkerställer ett frtsatt, löpande ch arbetsplatsnära lärande inm mrådet. Sm ett led i att förankra scitjänstlagens intentiner rörande den natinella värdegrunden inm äldremsrgen har värdegrundshandledarna deltagit i två nätverksträffar anrdnade av Slna Stad. Värdegrundshandledarna kmmer under 2018 att frtsätta delta i nätverksträffar för att inhämta inspiratin till frtsatt utvekling av värdegrundsarbete vid. Samtliga medarbetare har genmfört landstingets nätbaserade utbildning i basa hygienrutiner. Under 2017 har sci dkumentatin varit ett av ämnena för handledning. Teamledare har ägnat mycket tid åt individuell handledning. Fkus har varit att utveckla genmförandeplanerna i fram för lt, detjplaneringen. För att nå kvitetssäkring av insatser inm häls- ch sjukvården arbetar vi vidare med avvikelserapprtering. För ansvarsfördelning ch hantering se avsnitt 4 ch 5. Mötesstruktur Vi arbetar i team ch har regelbundna möten i lika frum. Teamfrum hålls en gång per vecka på tisdagar ch mfattar legitimerad sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast ch msrgspersn. Syftet med teamfrum är att förbättra arbetsmetder ch förhållningssätt kring den bende ur ett persncentrerat förhållningssätt, både medicinskt ch scit. Kvitetsfrum hålls 1 gång/ månad ch mfattar legitimerad sjuksköterska, verksamhetschef, teamledare. Avvikelser diskuteras vidare, anyseras, förbättringsåtgärder ch uppföljningar görs av tidigare händelser. Vi ser över instruktiner ch rutiner sm behöver revideras eller upprättas. Våningsmöten hålls 1 gång/månad av ansvarig sjuksköterska, teamledare ch medarbetarna från våningen. Våningsnära avvikelser, arbetsmiljöfrågr, bendes status, förbättringsarbeten ch rutiner

9 Patientsäkerhetsberättelse diskuteras. APT-möten hålls 1 gång/månad. Tillgänglighet för riktlinjer Samtliga medarbetare, tillsvidare ch timanställda på har åtkmst till Temabs ledningssystem med riktlinjer för häls- ch sjukvården ch scia msrgen via Temab intranätet. Lk rutinpärm med aktuella utskrifter för riktlinjer inm diagnstik, vård ch behandling finns tillgänglig för tillfälligt anställd legitimerad persn.

10 Patientsäkerhetsberättelse Uppföljning genm egenkntrll Uppföljning av egenkntrll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Avvikelsesystemet utgör en viktig del för egenkntrllen. Alla avvikelser anyseras individuellt. Klagmål ch synpunkter är en viktig del av förbättringsarbetet ch hanteras på samma sätt sm avvikelser. Varje månad redvisas en sammanställning av avvikelserna i vårt ledningssystem LEVA samt till medicinskt ansvarig sjuksköterska i Slna Stad. Prcesser ch kvitetsmål för följs regelbundet upp lkt vid ledningsmöten ch kvitetsfrum. För att vi ska veta hur våra rutiner ch prcesser fungerar mäter vi utflet från dem. Detta sker genm granskning av eknmiskt resultat, riskbedömningar, avvikelsehantering samt synpunkter ch klagmål. Vi följer även upp resultaen från den årliga brukarundersökningen. Resultaten utvärderas vid kvitetsfrum fyra gånger per år. Uppföljningen sker i enlighet med rutin för uppföljning av prcesser. Vid väsentliga förändringar i verksamheten ska särskild riskbedömning göras under ledning av verksamhetschef. Granskning av HSL jurner sker med jämna mellanrum två gånger per år. HSL- ch utbildningsansvarig sjuksköterska vid har tillsammans med Temabs MAS granskat 10 st slumpvis utvda HSL jurner. En ny Temabs MAS gjrde i nvember 2017 ett tillsynsbesök. Uppföljningsmöte med Apteket Farmaci sker årligen för att säkerställa läkemedelshanteringen. I rapprten från Aptekets årliga granskning av läkemedelshanteringen den 11 december 2017 knstateras att tydliga lka rutiner för läkemedelshanteringen finns liksm skriftlig ansvarsfördelning för läkemedelshanteringens lika mment med namngivna persner. Vi fick en anmärkning i egenkntrll av vid behvs läkemedel ch hantering av rdinatinshandlingar i bendes pärm på rummen. Irdningsställande ch administrering av vid behvs läkemedel av delegerad persn skl förbättras. För att följa upp hur kviteten av service- ch msrgsinsatser upplevs av de bende samt deras närstående ch för att kunna jämföra kviteten mellan lika enheter genmförs Scistyrelsens öppna jämförelser. Resultatet från öppna jämförelser anyseras enhetsvis ch ligger till grund för utvecklingsplaner. Brukarundersökning genmförs varje år, senast under våren 2017 med Scistyrelsens "Vad tycker de äldre m äldremsrgen?". På frågan m brukar persnen bemöta dig på ett bra sätt fick vi 92 %. Det är en höjning mt förra årets 81 %. På frågan tar persnen hänsyn till dina åsikter ch önskemål m hur hjälpen ska utföras var det 33 % mt förra årets 71 %. 67 % upplever att persnen har tillräcklig med tid för att kunna utföra sitt arbete hs sig var siffran 53 %. 33 % upplever att persnen i förväg meddelar m tillfälliga förändringar. Det är en försämring mt 2016 då siffran var 36 %. 50 % upplever att de kan påverka vid vilka tider man får hjälp, det är en förbättring mt 2016 då siffran var 25 %. Hur tryggt eller tryggt känns det att b på ditt äldrebende, i år svarade 83 % att man känner sig trygg, en ökning i jämfört med förra året då 71 % upplevde trygghet. 58 % tycker att maten smakar bra ch 58 % upplever att måltiderna på är en trevlig stund på dagen. Detta är en markant minskning från föregående år då resultatet var 87 % respektive 77 %. Detta är någt sm vi kmmer att ha strt fkus på under Siffran m man är nöjd eller missnöjd med de aktiviteter sm erbjuds har ökat från 58 % till 67 %. Möjligheterna att kmma utmhus bra el dåliga, siffran har minskat från 62 % till 55 %. Händer det att du besväras av ensamhet har 25 % svarat nej mt 40 % förra året.

11 Patientsäkerhetsberättelse På frågan hur lätt eller svårt är det att träffa sjuksköterska vid behv svarade 75 % mt 64 % På frågan hur lätt eller svårt är det att träffa läkare vid behv svarade 50 % mt 50 % På frågan hur lätt eller svårt är det att få kntakt med persnen vid behv svarade 75 % mt 75 % % har önskat att få kmma till, 2016 var siffran 73 %. Däremt trivs man bättre med sin lägenhet 73 % mt 53 % % tycker det är trivsamt i gemensamma utrymmena, mt 50 % förra året. 50 % upplever att det är trivsamt utmhus ch det är samma resultat sm föregående år. Sjukgymnasten ch arbetsterapeuten gör egenkntrller gällande funktin av MTP prdukter två gånger per år samt vid behv.

12 Patientsäkerhetsberättelse Samverkan för att förebygga vårdskadr Samverkan för att förebygga vårdskadr SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Vid s kvitetsfrum ch ledningsmöten finns patientsäkerhet sm en stående punkt på agendan där aktuella patientsäkerhetsfrågr anyseras. Månatliga verksamhetsrapprter från la verksamheter utgör grunden för faktabaserade beslut inm mrådet. I kncernens verksamhetsplan fastställs aktiviteter inm patientsäkerhetsmrådet för det kmmande året baserat på anys av nuläget. Vid lvarlig avvikelse, t ex Lex Maria, resultat av händelseanys diskuteras i verksamhetens ledningsgrupp för gemensamt lärande, riskanys ch förbättring av prcesserna för att undvika upprepning av händelsen ch öka patientsäkerheten. Vid lvarliga händelser arbetar vi utifrån Temabs beredskapsplan. När en ny bende flyttar in till tillgdser vi patientsäkerheten genm ett strukturerat arbetssätt för mttagandet. Vid behv av akut sjukvård eller byte av bstad arbetar vi på mtsvarande sätt. Vid vårdens övergångar lägger vi särskild vikt vid vårdplan ch aktuell läkemedelsbehandling samt eventuell behandlingsplan. Vid persnbyte i samband med arbetspass skl säkerställas att nödvändig infrmatin delas för att tillgdse patientsäkerheten. Läkarrganisatinen Legevisitten AB ansvarar för läkarinsatserna ch har egen jur på kvällar, nätter ch helger. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns persn med både frmell ch reell kmpetens för de uppgifter sm verksamhetens häls- ch sjukvård kräver, för att därigenm tillgdse kravet på hög säkerhet. Läkarkntakten är reglerad enligt de riktlinjer sm finns i överenskmmelsen mellan Slna Stad ch läkarrganisatinen Legevisitten AB. Fyra gånger per år sker uppföljningsmöte mellan sjuksköterskr, ansvarig läkare från Legevisitten AB ch Slna Stads MAS. Verksamhetschefen ingår i ett nätverk av andra verksamhetschefer. Nätverket diskuterar bl a patientsäkerhetsfrågr för erfarenhetsutbyte ch att lära av varandra. Verksamhetschefsmötena äger rum en gång per månad. Av Slna Stads riktlinjer framgår hur kntakten mellan s vård- ch msrgsbende ch sjukhus ska ske. Sjuksköterskan ansvarar för att ansvarig läkare ltid kntaktas efter SBARbedömning m bende behöver skickas till sjukhus, m inte tillståndet frdrar snabba akuta åtgärder - då kntaktas ansvarig läkare i efterhand. Sjuksköterskan ansvarar ckså för att ge den mttagande slutenvårdsenheten relevant infrmatin. För samtliga bende medföljer ltid en akutmapp. Sjuksköterskan eller delegerad persn ser till att bende märks med ID-band. Sjuksköterska i tjänst gör ltid en bedömning m en medföljare behövs. Vid överrapprtering/utskrivning från sjukhus gäller att sjuksköterskan kntrllerar att utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av de medicinska, mvårdnadsmässiga ch rehabiliterande insatser sm bende erhållit. Genm HSL-rapprt i SafeDc ges möjlighet att säkerställa infrmatinsöverföringen mellan legitimerade persn ch msrgspersn. Inm två veckr efter inflyttning hålls välkmstsamt med bende ch dennes närstående. Vid välkmstsamtet deltar representanter från samtliga yrkeskategrier: kntaktman, mvårdnads

13 Patientsäkerhetsberättelse ansvarig sjuksköterska samt sjukgymnast eller arbetsterapeut. Ett viktigt instrument för att upprätthålla patientsäkerheten är teamfrumen. Teamfrum hålls kntinuerligt, en gång i veckan på tisdagar. Enskilt möte kring den bende hålls vid behv, exempelvis när avvikelserapprter föranlett riskbedömningar eller handlingsplaner. Initiativ till att sammankla ett vårdplaneringsmöte kan kmma från la yrkeskategrier i teamet eller från närstående. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska samrdnar möte i samråd med övriga inblandade.

14 Patientsäkerhetsberättelse Riskanys Riskanys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Infrmatin m riskanys Bakgrund Inm vår verksamhet har vi ett viktigt uppdrag att säkerställa en gd vård ch msrg för den bende. Kviteten inm vår verksamhet ska systematiskt ch frtlöpande utvecklas ch säkerställas. Enligt Scistyrelsens föreskrifter ch lmänna råd ledningssystem för systematiskt kvitetsarbete (SOSFS 2011:9) är riskanys en beprövad metd för att tillämpa ett förebyggande förhållningssätt. Vid riskanys görs en kartläggning av hur verksamheten fungerar i praktiken. Vi identifierar risker ch brister, anyserar bakmliggande rsaker ch tillämpar ett förebyggande förhållningssätt för att minimera risken att de inträffar. Om riskanys Riskanysen ger ss kunskap m vilka åtgärder sm behövs för att öka säkerheten ch kvitetssäkra vårt uppdrag. Anysarbetet bidrar ckså till en ökad riskmedvetenhet hs våra medarbetare att "tänka efter före". Grunden för en riskanys är att riskerna betraktas ur ett systemperspektiv. Det betyder att vi utgår från att det är brister i rganisatinen sm i de lra flesta fl är den grundläggande rsaken till felhändelser i verksamheten. Med ett systemperspektiv lägger man inte skulden för en händelse på den enskilda individen utan på rganisatinen ch hur våra prcesser kan förbättras. Ett systemperspektiv på säkerhet inm äldremsrgen innebär att rutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap ch rganisatin utfrmas så att eventuella riskmment kan fångas upp i tid. Riskanysens lika steg Första steget i en riskanys är att den arbetsprcess man vill granska, kartläggs i detj. Därefter anyseras vilka tänkbara risker sm skulle kunna inträffa i prcessen. Riskerna bedöms utifrån deras sannlikhet ch lvarlighetsgrad ch de bakmliggande rsakerna till riskerna identifieras. Därefter utarbetas förslag till åtgärder sm ska förhindra att riskerna inträffar ch besluta m hur man ska följa upp åtgärderna. En handlingsplan upprättas, ansvariga utses för respektive aktivitet ch uppföljningsdatum bkas in. Under anysarbetet, inför 2018 års verksamhetsplan genmfördes en mfattande riskanys utifrån rubrikerna, kvitet, utbildning/utveckling, persn, eknmi, IT, kmmunikatin, samverkan ch säkerhet. Arbetet resulterade i en handlingsplan. Verksamhetsledningen planerar för riskanysarbetet systematiskt samt vid behv inm ramen för ledningssystemet. De genmförs vid prcessrevideringar samt vid förändringar inm vård ch mvårdnad, rganisatin, arbetsmiljö ch miljö. Riskhantering är en viktig del i vårt arbete med medicintekniska prdukter (MTP) där handhavande föreskrifter revideras ch service sker regelbundet. Den mvårdnadsansvariga sjuksköterskan i samarbete med kntaktman, sjukgymnast ch arbetsterapeut gör riskbedömningar vid nyinflyttning samt vid förändringar i bendes hälstillstånd. Risker identifieras ch förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra flskadr, mnutritin, trycksår samt munhälsa. Detta sker genm registrering i det natinella kvitetsregistret Senir Alert, givet att samtycke för registrering finns. Omvårdnadsansvariga sjuksköterskr registrerar respektive bende under PPM mätning i trycksår ch fl i Senir Alert 2 ggr/år.

15 Patientsäkerhetsberättelse Under året har vi aktivt kmmit igång med arbetet i BPSD-registret, sm i sig är ett sätt att bedriva demensvård på ett metdiskt ch evidensbaserat arbetssätt. Infrmatinssäkerhet HSLF-FS 2016: 40, 7 Kap. 1 Infrmatinssäkerhetsarbetet inm Temab mfattar administrativa ch tekniska säkerhetslösningar sm skydda våra tjänster, vår infrmatin. Syftet är att säkerställa infrmatinens tillgänglighet, riktighet, sekretess ch spårbarhet inm företagets verksamheter. Samrdningsansvaret för det övergripande infrmatinssäkerhetsarbetet inm företaget åligger företagets MAS ch den Kvitetssystemansvarige. MAS är här ansvarig för de delar sm berör HSL-mrådet ch således den vårdinfrmatin sm finns att tillgå i dkumentatinssystemet SafeDc. Den berörda vårdinfrmatinen sm finns i SafeDc är jurnhandlingar. Handlingar sm innehåller uppgifter m patientens hälstillstånd ch andra persnliga förhållanden ch planerade, samt utförda vårdåtgärder. Tillgänglighet innebär att infrmatinen ch berörda system, i detta fl jurnsystemet SafeDc, skl finnas tillgängliga utifrån de krav sm ställs på verksamheten. Utifrån Temabs riktlinjer på styrning av behörighet till den infrmatin sm finns upplagt i SafeDc, ansvarar respektive verksamhetschef för att innan behörighet ch tillgänglighet till infrmatinen utdelas att göra en behvs- ch riskbedömning. Verksamhetschefen ansvarar även för att regelbundet med hjälp av lggkntrller följa upp behörigheterna för att säkerställa att ingen behörig har tillgång till denna vårdinfrmatin sm finns tillgänglig i dkumentatinssystemet ch vid behv ta brt dessa, samt att vid dataintrång utreda ch anmäla dessa till ansvarig MAS. Tillgängligheten av vårdinfrmatinen i SafeDc begränsas även av att direktåtkmst till uppgifterna föregås av stark autentisering (kntrll av uppgiven identitet på ett sätt), dvs med hjälp av en persnlig inlggning ch la datrer kräver inlggnings uppgifter. Riktighet innebär att vårdinfrmatinen i dkumentatinssystemet, SafeDc, är tillförlitlig, krrekt ch fullständig. Detta kntrlleras genm regelbundna systematiskt genmförda jurngranskningar. Sekretess syftar på att infrmatinen är skyddsklassad ch endast åtkmlig för persner sm är behöriga, samt att den drig ska spridas till behöriga. De medarbetare sm har en behörighet ch således har tillgång till vårdinfrmatinen i SafeDc infrmeras vid nyanställning, samt regelbundet m kravet på att sekretess råder. Inga avvikelser gällande sekretessreglerna har under året identifierats inm verksamheten. Spårbarhet är av vikt för att det skl det vara möjligt att i efterhand kunna avgöra vem sm tagit del av infrmatinen, vilka förändringar sm skett ch av vem dessa utförts. Denna spårbarhet kan säkerställas genm att direktåtkmst till vårdinfrmatinen i SafeDc föregås av en stark autentisering. Under slutet av 2016 genmfördes en centr riskanys gällande vårdinfrmatin i dkumentatinssystemet SafeDc av dåvarande MAS. Denna riskanys utmynnade i en handlingsplan sm fkuserade på att tydliggöra ansvarsförhållandena inm prcessen vårdinfrmatin, samt att systematiskt arbeta med att förbättra tillgängligheten av vårdinfrmatin genm att säkerställa en gd integratin mellan NPÖ, Senir Alert ch SafeDc, samt säkerställa riktigheten i HSL-dkumentatinen, dvs. säkerställa att l HSL-dkumentatin är riktig ch krrekt genm att införa ICF ch KVÅ I SafeDc, samt att säkerställa den tidigare genmförda integratinen av NPÖ (natinell patientöversikt) ch Kvitetsregistret Senir Alert.

16 Patientsäkerhetsberättelse Enligt denna plan har Temab upprättat en styrgrupp för SafeDc, där företagets MAS sm systemansvarig för SafeDc är rdförande. Styrgruppens ansvar är att systematiskt arbeta med förbättra infrmatinssäkerheten inm mrådet vårdinfrmatin. Gruppen arbetar med att identifierade avvikelser, genmföra riskanyser ch planera, genmföra, utvärdera den fastställda handlingsplanen, samt att följa upp verksamheternas egenkntrller såsm lggkntrller ch jurngranskningar. Styrgruppen har initit under 2017 utsett två huvudadministratörer, en för HSL-mrådet ch en för SOL-mrådet. Inm verksamheten har man även utsett en lk administratörer.

17 Patientsäkerhetsberättelse Häls- ch sjukvårdspersnens rapprteringsskyldighet Häls- ch sjukvårdspersnens rapprteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 ch SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Häls- ch sjukvårdspersnen rapprterar risker för vårdskadr samt händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med de riktlinjer för avvikelsehantering sm finns i Temabs ledningssystem samt i Slna Stads riktlinjer. Sjuksköterska i tjänst signerar mttagandet av avvikelserapprter sm är kpplade till läkemedel ch fl samt övriga HSL avvikelser. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska tar upp avvikelser sm rör läkemedel med berörd persn, efter det lämnas avvikelsen vidare till verksamhetschefen för uppföljning. Flavvikelser lämnas till sjukgymnast eller arbetsterapeut för uppföljning ch eventuella åtgärder. Andra typer av avvikelser lämnas direkt till verksamhetschef. Samtliga avvikelser granskas ch utvärderas av verksamhetschef, sm anyseras på våra kvitetsfrum. Vid lvarliga avvikelser sm vid lvarlighetsgrad 3 eller högre kntaktar s verksamhetschef Temabs MAS ch Slna Stads MAS. Avvikelser rörande medicintekniska prdukter granskas ltid av sjukgymnast, sjuksköterska ch arbetsterapeut. Bedömning samt vidtagna ch planerade åtgärder nteras därtill i SafeDc. Vid risk för en lvarlig eller vid en lvarlig vårdskada gör verksamhetschefen utredning av händelsen ch skickar denna till Temabs MAS ch Slna stads MAS. Temabs MAS gör därefter en bedömning av händelsens lvarlighetsgrad samt fattar beslut m huruvida en anmälan enligt Lex Maria ska göras till IVO. I samband med anmälan till IVO skickas utredningen även till Slna Stads MAS, efter IVO bedömning vill Slna Stads MAS ha en återkppling av utredningen med åtgärdsplan.

18 Patientsäkerhetsberättelse Hantering av klagmål ch synpunkter Hantering av klagmål ch synpunkt SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunkter ch klagmåli Temabs ledningssystemet finns anvisningar m hur synpunkter ch klagmål ska hanteras. Vid klagmål sm rör lvarlig händelse skl ltid Temabs VD, Temabs MAS samt uppdragsgivare infrmeras mgående. När bende ch närstående framför muntliga synpunkter sm kan betraktas sm ringa d.v.s. de påverkar inte direkt den bendes situatin ch synpunkten är en engångsföreteelse, erbjuds den sm lämnar synpunkten möjlighet att få ärendet hanterat enligt vår synpunkts- ch klagmålshantering. Om bende eller närstående inte önskar det är det möjligt att frångå handlingsplanen ch istället göra en skriftlig ntering av klagmålet samt vidta åtgärd. Då bende eller närstående har återkmmande synpunkter ska verksamhetschefen bedöma m kntinuerliga möten för planering ch avstämning ska erbjudas.klagmål kan framföras muntligen eller skriftligen via mejl eller på papper. Särskild blankett för synpunkter ch klagmål finns för den sm vill använda en sådan. För att vi ska kunna besvara ett klagmål är det viktigt att kntaktuppgifter till synpunktslämnaren finns angivna. Mttagandet av synpunkt/ klagmål bekräftas till avsändaren. Det sker genm att direkt kntakt, via mail eller telefn. Bekräftelsen skl dkumenteras ch datum för återkppling ska framgå. Klagmålet utreds ch anyseras samt åtgärder sammanfattas i en handlingsplan sm förankras hs berörda medarbetare. Verksamhetschefen infrmerar ledning samt uppdragsgivaren m denne bedömer att ärendet är lvarligt eller m det mfattas av andra särskilda mständigheter. Om synpunkten/klagmålet är lvarligt ch berör HSL infrmeras även Temabs MAS. Återkppling lämnas till den sm lämnat klagmålet. Återkppling till medarbetare sker i individuellt samt, på våningsmöte, APT ch/eller teamfrum. Målet är att la ska lära sig av det inträffade samt att det inte upprepas igen. Vid ärenden där uppdragsgivare samt ledning varit infrmerade skickas även en åtgärdsplan till dessa. Synpunkter ch klagmål registreras sm statistik på sammanställningsblankett för avvikelser, synpunkter ch klagmål i månadsrapprten enligt Temabs ledningssystem. Denna redvisas i samband med kvitetsfrum ch vid våningsmöten där avvikelser inträffat samt på arbetsplatsträffar. Vid kvitetsfrum behandlas samtliga inkmna avvikelser, synpunkter ch klagmål. Handlingsplan upprättas berende på arten av avvikelse. I vissa fl för en specifik avvikande händelse ch i andra fl en plan för att bryta ett mönster eller trend sm framkmmer vid studie av avvikelsestatistiken. et skriftliga synpunkter ch klagmål är relativt få, 21 stycken under En trlig rsak till detta är att mvårdnadspersn dagligen är tillgängliga för frågr ch synpunkter ch att synpunkterna hanteras/åtgärdas direkt. Synpunktshanteringen är ett förbättringsmråde för år 2018.

19 Patientsäkerhetsberättelse Sammanställning ch anys Sammanställning ch anys Sammanställning ch anys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Ansvarig för uppföljning är verksamhetschef. Ansvarig chef ser till att synpunkten/klagmålet blir återkpplat till den sm inkmmit med synpunkten. Synpunkten ch klagmålet hanteras ch utreds, anyseras ch återkpplas till medarbetarna på enheten, samt till den persn sm lämnat synpunkten. Varje månad sammanställs inkmna avvikelser, klagmål ch synpunkter av verksamhetschefen. Avvikelserapprteringen fungerar väl vad gäller läkemedel, fl, trycksår ch medicintekniska prdukter. Persnen rapprterar läkemedelsavvikelser, fl, trycksår, brister gällande MTP samt övriga händelser sm avviker från det planerade. Frtfarande finns utrymme för att förbättra avvikelserapprteringen gällande la mråden ch sm ett led i detta arbete har syftet med avvikelserapprteringen diskuterats bland annat på APT, kvitetsfrum ch teamfrum. Ttt har ant avvikelser minskad från 184 (2016) till 137 (2017). läkemedelsavvikelser (27) ch fl avvikelser (54) har minskat under året i jämförelse med 2016 (34) respektive (88). Tre trycksår har uppkmmit under året. Synpunkter ch klagmål sm inkmmit ch registrerats har rört bemötande, att hörapparater varit brta, misstanke m att larmklcka inte fungerar, att medarbetare inte hittat exempelvis munspray ch/eller svr. Att handskar kastats på glvet ch synpunkt har inkmmit på städning, nattillsynen ch på maten. Synpunkterna har hanterats utifrån gängse rutiner, exempelvis genm samt med berörda, möten med anhöriga, genm revidering av genmförandeplaner ch återkppling till den sm lämnat synpunkten.

20 Patientsäkerhetsberättelse Samverkan med patienter ch närstående Samverkan med patienter ch närstående När en bende flyttar in till, infrmeras både bende ch närstående m hur vi arbetar för att göra vården ch msrgen trygg ch patientsäker. Vi infrmerar m vårt arbetssätt med riskanyser ch preventin av fl, trycksår, nutritin ch munhälsa. Vi infrmerar m användandet av kvitetsregister, v av läkare, ftvård ch tandläkare. Vi frågar efter samtycke för användande av skyddsåtgärder. Vi infrmerar även m möjligheten för bende ch närstående att lämna synpunkter ch klagmål till ss ch hur vi arbetar med dessa. Bende ch/ eller närstående infrmeras m den bendes hälstillstånd ch läkemedelsförändringar. Bende ch närstående erbjuds samt med läkare m så önskas. Detsamma gäller deltagande vid vårdplaneringar för att möjliggöra en gd samverkan ch delaktighet i vården ch msrgen. Den bende ch/ eller närstående infrmeras ckså m en avvikelse skett ch erbjuds att ta del av resultatet. Vid första kntakten med den bende ch närstående lämnar vi infrmatinsbrschyr med namn ch telefnnummer till verksamhetschef, sjuksköterska ch kntaktman. I brschyren finns även en krtfattad beskrivning av verksamheten. Vid detta tillfälle infrmeras bende ch närstående ckså m de natinella kvitetsregister sm är anknuten till: Senir ert, Pliativa registret samt BPSD-registret ch samtycke för registrering inhämtas. Samverkan med patienter ch närstående sker mest i den dagliga mvårdnaden. Varje våningsplan har en bendeansvarig sjuksköterska sm ckså har det direkta infrmatinsansvaret till patienten ch närstående. Likaså har varje bende en utsedd kntaktman ch en vice kntaktman bland msrgspersnen. Det är den bende, ternativt gd man, sm avgör vilken insyn de närstående skl ha i den vård ch msrg sm erbjuds, planeras ch genmförs. Verksamhetsledningen finns dagligen nåbar för närstående på plats, mejl- eller telefnledes. Ett månadsbrev till närstående skickas ut varje månad. Brevet innehåller krtfattad infrmatin m verksamheten under månaden sm gått ch vad sm planeras inför nästkmmande månad, viktiga förändringar samt annat av intresse. Fyra gånger per år inbjuds bende ch närstående till möte på. Mötet består av en Temadel ch en del för diskussiner ch infrmatinsutbyte. s kntaktplitiker inbjuds att delta.

21 Patientsäkerhetsberättelse Resultat Klagmål/Avvikelser lämnade av: Kla gm ål/s ynp unkt er/a vvik else r Enh et Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec Su mm a/av vike lse Be nde Närs tåen de/ Gd man /För vta re Ann an (tex kä nd) Pers n på enh et Klagmål/Avvikelser sm avser: Kla gm ål/s ynp unkt er/a vvik else r Enh et Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec Su mm a/av vike lse Fela ktig läke med elsh ante ring Und ersö knin g/be han dling sm

22 Patientsäkerhetsberättelse Kla gm ål/s ynp unkt er/a vvik else r uteb livit/f ördr öjts eller utför ts felak tigt Brist er i nutri tin/ väts ketill förs el Tryc ksår Fl Då med icint ekni ska prd ukte r varit inbla nda de Brist er i ms rge n Brist er i infr mati ns över förin g (ex mb iler) Brist er i Enh et Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec Su mm a/av vike lse

23 Patientsäkerhetsberättelse Kla gm ål/s ynp unkt er/a vvik else r tillsy n av be nde Arbe tsmil jö Lev eran törs avvi kels e IT/T ekni k Beg äran m utre dnin g ch eve ntue ll åtgä rd vid klag må l (SD F) Städ ning Brist er i ege nk ntrl l Bem ötan de Ann at Bem anni Enh et Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec Su mm a/av vike lse

24 Patientsäkerhetsberättelse Kla gm ål/s ynp unkt er/a vvik else r Enh et Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec Su mm a/av vike lse ng Lar m

25 Patientsäkerhetsberättelse Övergripande mål ch strategier för kmmande år Vi frtsätter under 2018 med patientsäkerhetsarbetet vid utifrån vårt verksamhetsmål, en gd ch säker vård ch de aktiviteter vi har i vår verksamhetsplan. Nedan följer en sammanställning över vårt frtsatta arbete under 2018: Vi ska öka medarbetares delaktighet i både registrerandet ch anysarbetet gällande synpunkter/ klagmål ch avvikelser. Vi ska vidareutveckla vårt arbete med riskanyser av våra arbetsprcesser inm HSL Öka möjligheten till utevistelse Vi ska öka upplevelsen av att vid behv få träffa läkare ch sjuksköterska. På demensvåningarna ska vi arbeta med BPSD-registret sm arbetsredskap, öka andelen registrerade i registret. Varje registrering kan ses sm ett utbildningstillfälle i bruket av Abbey Pain Sce, anys av rsakerna till BPSD-beteendet samt utfrmandet av vårdåtgärder ch handlingsplaner. Därtill kmmer bende med påtagliga symtm att följas upp regelbundet i syfte att utvärdera resultatet av anys ch vårdåtgärder. Frtsatt arbete med att utveckla det pliativa förhållningssättet samt att säkerställa hög kvitet i vården vid vård i livets slutskede. Natinell vårdplan för pliativ vård, rutiner ch checklistr för den pliativa vården kmmer att ses över ch uppdateras. Vi ska öka andelen registreringar i Pliativa registret med viderad smärtskattning enligt Abby Pain Sce eller VAS. Alla bende ska registreras i Senir ert. Öka teamarbetet med Senir Alert, BPSD-registret ch pliativa registret. Förbättra vårt arbete inm inkntinentsvården. Frtsätta att jbba med Mbipen under nattetid för att kvitetssäkra nattinsatserna ch säkerställa ch minska risken för lång nattfasta. Dkumentatin i HSL- ch scijurn kmmer att vara ett viktigt tema för året. Målet är att uppnå gd kvitet ch systematik i rapprteringen. Till hösten planeras att införa ICF samt att övergå till KVÅ i vårt dkumentatin system SafeDc. Arbeta med säker läkemedelshantering. Regelbundna årliga läkemedelsgenmgångar, vid inflytt av en ny bende samt vid behv. Fkus på säker läkemedelshantering ch delegering med målet att minska antet läkemedelsavvikelser. Frtsatt arbete med måltidssituatinen ch nutritin. Under 2018 ska l rdinarie persn vid gemensamma teamfrum genmgå utbildning i inkntinens hjälpmedel, pliativ vård, basa hygienrutiner ch dkumentatin. Frtsätta aktivt efterfråga både bendes ch närståendes förbättringsförslag, synpunkter ch klagmål för att öka patientdelaktigheten ch frtsätta förbättra våra rutiner ch prcesser på.