SOFT-SKILLS METODUTVECKLING LIKA VILLKOR PROJEKTORT MOTALA

Transkript

1 Bilaga 2; Slutrapport-ESF projekt Lika villkor; SOFT-SKILLS METODUTVECKLING LIKA VILLKOR PROJEKTORT MOTALA Bakgrund och definition av soft-skills Att använda soft-skills i ett matchningsarbete av deltagarna i projektet gentemot arbetsmarknaden härrör ur ett samhällsperspektiv från att säkerställa behovet av ny kompetens. Soft-skills har lyfts fram som nödvändiga färdigheter hos medarbetarna vid nyanställning på grund av samhällets ökade krav på bland annat kommunikation, flexibilitet i självständighet mm i en förändringsbenägen tid. I EU-kommissionens projekt Transferability of Skills across economic sectors for employability on EU-level ( ) deltog 20 länder inklusive Sverige. Detta ledde fram till en definition av kunskaper och färdigheter i tre delar vilka i olika grad kan transfereras mellan olika branscher. De tre olika typerna av skills är: Transferable skills-soft-skills; det vill säga de egenskaper och färdigheter som är helt överförbara och användbara oavsett bransch, Generic Hard Skills, samt Specific Hard Skills Med Hard Skills menas det vi vanligen kallar meriter, det vill säga utbildningar samt yrkeserfarenheter. Dessa kan vara mer eller mindre överförbara mellan branscher, där generic hard skills utgör färdigheter som är mer grundläggande oavsett branch och utgör en mer generell kunskapsplattform. Specific hard skills är mindre överförbara kunskaper, mer branschspecifika. Det är denna definition och lista av 22 transferable soft-skills som använts genomgående som bas i projektets metodutveckling gällande soft-skills (Se bilaga). I en mycket bred definition av soft-skills avses nämligen alla icke-yrkesspecifika kunskaper/färdigheter, och utifrån en sådan bred definition går det ej att arbeta/metodutveckla. Man måste definiera vad man talar om. De soft-skills som använts som bas har sin absoluta fördel i att de är just framtagna utifrån branschernas egna behov av egenskaper/färdigheter som krävs för anställningsbarhet i nutid. I framställningen och förklaringen gentemot deltagarna i projektet, har begreppet soft-skills förklarats som mjuka färdigheter, personliga ibland medfödda egenskaper, samt färdigheter som utvecklas i ett livslångt lärande både via arbetslivet och det privata livet. Syfte Då alla deltagare har en tillfällig eller mer bestående begränsning i sina arbetsförutsättningar, det vill säga en funktionsnedsättning, ibland flera, har det varit en extra utmaning att lyfta fram deras soft skills för att ta tillvara individens fulla potential i arbetssammanhang. Individer med olika funktionsnedsättningar tappar i ännu högre grad jämfört med personer utan nedsättning självkänsla, autonomi och tro på sin förmåga. Att öka deras tro på sig själva

2 och deras egenkraft har varit ett viktigt delmål i processen mot huvudmålen enligt projektansökan. Genom att metodiskt arbeta med soft-skills har individerna sannolikt stärkts från passivitet och låg motivation, till att se en bredare potential hos sig själva gällande anställningsbarhet, utöver de kunskaper (hard-skills) man vanligen tittar på i ett matchningsarbete. Dessa egenskaper/färdigheter är de färdigheter som återfinns i platsannonser, samt efterfrågas vid arbetsintervjuer, och saknas medvetenhet och kunskap om dessa viktiga delar hos individen blir anställningsbarheten mycket låg. Målet för metodutvecklingen gällande soft skills på individnivå har primärt handlat om att öka sin självmedvetenhet avseende dessa färdigheter; det vill säga att själv kunna förstå och se vilka starka soft-skills man har, samt vilka soft-skills man behöver utveckla. Ett viktigt mål har varit att arbeta med soft-skills hos individen för att åstadkomma en bättre matchning mot ett arbete som stämmer överens med de egna starka soft-skills man besitter. I de fall då viktiga soft-skills saknas eller är lågt utvecklade behövs kompensatoriska strategier i form av anpassningar på arbetsplatsen och eller hjälpmedel. Genom olika övningar och diskussioner med deltagarna har medvetenheten om detta ökat. Att tala öppet med deltagare i grupp om de svårigheter man som individ har, ökar acceptansen och självkänslan trots svårigheterna. Ibland är förnekelse av funktionsnedsättning ett stort problem, vilket bidrar till sämre matchning och misslyckande i sitt arbetssökande. Att öppenhet kring styrkor och svårigheter gällande soft-skills leder till bättre träffsäkerhet och förbättrad målinriktning i arbetssökandeprocessen har varit en övertygelse i arbetet med deltagarna i projektet. Aktiviteter kopplade till soft-skills Utvecklingsprogram på Work For You (WFY) Deltagarna går schemalagda aktiviteter dagligen under sex veckors tid (Se bilaga). Aktiviteterna består av gruppövningar, självskattningar samt individuella skattningar, där ett av målen är att medvetandegöra och identifiera individens soft-skills utifrån de tidigare nämnda fördefinierade 22 soft-skills framtagna från EU. Listan med soft-skills är översatta till svenska och innebörden av varje förmåga är tydligt beskriven (Se Bilaga). Individen gör en självskattning av alla dessa 22 soft-skills på en skala (1-7) där det blir tydligt vilka egenskaper/färdigheter som är starka och vilka som är mindre utvecklade. Aktiviteterna på WFY resulterar i en individuell utvecklingsplan. Varje deltagares utveckling efter dessa sex veckor fångas upp och sammanfattas i ett överlämningssamtal =trepartssamtal mellan psykolog/handläggare, projektpersonal på WFY, samt deltagare i projektet, där utvecklingsplanen byggs på i en avslutande del. Utvecklingsplan Utvecklingsplanen har modifierats och utvecklats under projektets gång i nära samarbete och dialog med projektpersonal på WFY. Den slutliga versionen består av två huvuddelar; den första som färdigställs av deltagare i projektet under tiden på WFY, mer eller mindre

3 självständigt beroende på individens förutsättningar, och den andra som färdigställs av psykolog/handläggare under överlämningssamtal med deltagare och projektpersonal. Den första delen av utvecklingsplanen består av fyra delar; 1: SOFT-SKILLS, 2: ARBETE, 3: SOFT-SKILLS OCH ARBETE, 4: PERSONLIGA MÅL (Se Bilaga). Syftet är att kartlägga individens starkaste soft-skills, vilka soft-skills individen vill och kan utveckla, samt vad individen själv kan göra för att utveckla dessa soft-skills. Rubriken ARBETE syftar till att kartlägga de arbetslivserfarenheter som finns, den utbildning som finns, vilka arbeten individen lockas av, samt vad individen behöver göra för att öka chansen att få detta/dessa arbeten. Rubriken SOFT SKILLS OCH ARBETE syftar till att sammankoppla soft-skills och arbete för en så bra matchning som möjligt. Här kartläggs utifrån individen i vilka arbeten denne tycker att dennes bästa soft-skills kommer till nytta, om det finns något nytt arbetsområde som passar personen utifrån dennes bästa soft-skills, samt vilka soft-skills som individen behöver utveckla för att fungera ännu bättre i det arbete denne önskar. I sista rubriken PERSONLIGA MÅL fångas övrigt av mer privat karaktär upp, men som kan utgöra hinder för att ta sig vidare i arbetsprocessen, ex hälsorelaterade saker som vikt, träning, självkänsla mm, där individen kartlägger vilka aktiviteter denne kan göra för att nå sina privata mål. I den sista delen som färdigställs under överlämningssamtalet kartläggs och sammanfattas individens hinder/problem/svårigheter enligt sig själv, samt tidigare funktionsnedsättningskod; det vill säga det viktigaste i individens livssituation som drar processen mot hållbart arbete bakåt. Därefter sammanfattas allt det som tvärtom drar processen mot hållbart arbete framåt, det vill säga personens bästa soft-skills, andra drivkrafter, men även anpassningar och hjälpmedel utifrån tidigare klarlagda svårigheter sammanfattas initialt här. Utvecklingsplanen utmynnar slutligen i en plan A samt en plan B där kartläggningen leder fram till två möjliga planer för att nå fram till ett arbete (Se Bilaga). Dessa planer är matchade med hänsyn tagna till både svårigheter och styrkor med hög grad av realitetsanpassning utifrån arbetsmarknad och kan exempelvis bestå av plan A: praktik anpassat arbete (ex lönebidrag) inom specifik branch. Plan B: Arbetsmarknadsutbildning praktik arbete inom specifik branch. I en sista rubrik Övrigt fångas aktiviteter upp som ligger utanför projektaktiviteter, ex behov av vårdkontakter, socialtjänst, kronofogdemyndighet etc, samt de deltagare som är i behov av projektpsykolog för ytterligare vägledning, stödsamtal, motiverande samtal mm. Idén med överlämningssamtalet har varit att effektivisera kommunikationsprocessen mellan utvecklingsföretaget WFY och projektet på arbetsförmedlingen, där handläggaren mer direkt kan börja arbeta med plan A och snabbt få en översikt över individen styrkor samt svårigheter. Utvecklingsplanen används sedan genomgående under projektdelen i projektet som ett arbetsverktyg i de individuella samtalen med deltagarna, samt i gruppövningar, där fokus pendlar mellan stort arbetsfokus samt diskussion kring soft-skills som behöver utvecklas för att uppnå sina önskade arbetsmål, ex autonomi; ex att självständigt söka information om arbetsgivare på nätet, att ta steget att våga ringa arbetsgivare mm mm.

4 Gruppövning ARBETE OCH SOFT SKILLS Under projekttiden har en gruppövning utvecklats som fångar upp och vidareutvecklar det som kartlades i utvecklingsplanen under rubriken SOFT-SKILLS OCH ARBETE. Gruppövningen består av två grupptillfällen/delar. I den första delen används gruppens utvecklingsplaner som underlag för handläggaren att välja ut de arbeten som varje deltagare lockas allra mest av. Dessa arbeten används som underlag för gruppdiskussioner kring vilka soft skills gruppen anser vara nödvändiga/viktigast för varje specifikt arbete. Övningen är presenterad i ett speciellt arbetsmaterial som fylls på kontinuerligt av handläggare inför deltagare via projektor (Se Bilaga). Hemuppgift till gruppövning del 2 består i att varje individ får fundera över och skriva ned vilka soft-skills personen själv anser sig ha, med en återblick på utvecklingsplanen om så önskas eller behövs. I gruppövning 2 kartläggs varje individs starka soft-skills i förhållande till det valda drömarbetet och får berätta vilka softskills denne anser sig behöva utveckla ytterligare. Efter detta följer en gruppdiskussion kring hur och om man kan utveckla dessa soft-skills. I vissa fall kan det konstateras att vissa softskills är svårare än andra att utveckla, och då förs diskussionen över på kompensatoriska strategier i form av anpassningar och hjälpmedel. Gruppövningen syftar till att medvetandegöra vad olika soft-skills betyder konkret i praktiken i olika arbetssituationen. Olika arbetens krav gällande soft-skills blir tydliga, och det sker ett utbyte av erfarenheter om olika branscher vilket ökar kunskapen hos alla deltagare. Diskussionerna syftar också till att medvetandegöra språkbruket vid rekrytering, där många deltagare blir skrämda av begrepp som flexibel, kommunikativ osv. Öppenheten i diskussionen bidrar till ökad självförståelse och självacceptans då de speglar sig i varandras upplevelser och erfarenheter. Sammanfattning och diskussion Under metodutvecklingen av soft skills-arbete kan olika delar lyftas fram som särskilt relevanta och möjliga att implementera i ordinarie verksamhet. Att utforma en utvecklingsplan som täcker in hela individen avseende både soft skills, hard-skills, att sammanlänka detta med kartlagda funktionsnedsättningar, individens livssituation samt personliga mål och att slutligen nå fram till ett högt arbetsfokus med tydlig struktur och realistisk arbetsförankring, är något som för framtiden skulle kunna ske i en IT-baserad programversion som följer individen, enligt vad man redan använder i Holland ( Hollandsmodellen ). Ett problem i nuvarande projekt har varit pappersdokumentation med svårigheter att uppdatera planen kontinuerligt. Ett nära samarbete med utvecklingsföretaget i form av väl strukturerade och genomtänkta överlämningssamtal, samt kontinuerlig dialog, leder till en effektivisering av kommunikationen, och är något som gynnat metodutvecklingen i detta projekt, och alltid bör uppmuntras vid den ordinarie verksamhetens samarbete med externa partners, och speciellt i projekt. Då ett av de viktigaste målen gällande soft-skills varit att matcha individens soft-skills med rätt arbete, är en av projektets framgångar den gruppövning som utarbetats SOFT SKILLS OCH ARBETE. Denna gruppövning lämpar sig mycket väl i vägledande jobbsökaraktiviteter, och har varit oerhört givande gällande ökad självinsikt på individnivå samt kunskapsmässigt gällande yrkeskrav, och skulle kunna

5 användas på många olika grupper, ex ungdomar. Diskussionerna har upplevts som stimulerande och roliga för deltagarna och detta trots att deltagarna i hög utsträckning är oerhört passiviserade med dålig självkänsla och där många är ovilliga att prata i grupp. Att samarbeta handläggare och psykolog i denna typ av gruppdiskussioner är gynnsamt. Slutligen är det viktigt att alltid föra en öppen dialog med deltagare kring både styrkor i soft-skills samt utvecklingsområden för att öka individens självmedvetande och realitetsanpassning. Gruppövningen har varit ideal för att både föra diskussion vidare till hjälpmedel och anpassningar, samt att lära sig att förhålla sig till dagens platsannonser och arbetsintervjuer. Projektgrupp Motala November 2013