Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga"

Transkript

1 Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

2 Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog

3

4 Arbetsförmedlingens uppdrag Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Insatserna ska leda till att den arbetssökande ska kunna finna, få, behålla eller återgå till en anställning. Begreppet rehabilitering betyder i detta sammanhang insatser för att utveckla den arbetssökandes resurser och möjligheter till arbete genom anpassade lösningar, vilket kan innebära anpassningar av arbetsplats, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö. Alla Arbetsförmedlingens tjänster, metoder, insatser och program liksom insatser som tillhandahålls genom upphandling av kompletterande aktörer kan komma ifråga. En del av insatserna och programmen är reserverade för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Utmärkande för insatserna är att de sätts in för att kompensera en nedsatt arbetsförmåga.

5 Riktlinjer för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Arbetslivsinriktad rehabilitering kan beskrivas som ett systematiskt arbete i flera steg, en process, som ska leda till att den arbetssökande får ett arbete. I ett inledande skede av processen bedöms individens behov av stöd via kartläggning och fastställd tjänst. För personer med ohälsa eller nedsatt arbetsförmåga är det av största vikt att den arbetssökandes arbetsförutsättningar tidigt klargörs. Arbetsförmedlingens tjänster Vägledning till arbete, Klargöra dina arbetsförutsättningar och Anpassa din arbetssituation har en särskild betydelse. För personer i Etableringsuppdraget har Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att utreda och bedöma prestationsförmåga. I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska fokus läggas på insatser som medverkar till att den arbetssökande kan söka arbete på ett aktivt och systematiskt sätt och därigenom få en anställning. Arbetssättet ska inriktas på att finna lösningar och Arbetsförmedlingen ska bedöma om den arbetssökandes befintliga kompetens medger matchning, vilket även innebär ackvirering av enskilda platser. Genom att arbetsgivarna får information och kunskap om Arbetsförmedlingens stöd och hur nedsättning av arbetsförmågan kan kompenseras skapas en grund för att fler arbetsgivare ser personer med funktionsnedsättningar som en kompetent arbetskraftsresurs.

6 Forts. Den arbetssökande ska få del av Arbetsförmedlingens tjänster efter sitt individuella behov. Insatserna ska bygga på ett samspel med den arbetssökande där individens egna resurser och motivation är viktiga drivkrafter. Bedömningen av vilka tjänster som kan bli aktuella görs i metoden Fastställa tjänst. Om den arbetssökande bedöms ha en nedsättning av arbetsförmågan ska en fortsatt utredning visa på om den orsakats av en funktionsnedsättning. Detta ska styrkas genom läkarutlåtande, utredning av specialist inom Arbetsförmedlingen eller dokumentation från annan myndighet. Om en arbetssökande har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning ska nedsättningens omfattning och inverkan på arbetsförmågan dokumenteras.

7 Samverkan med andra myndigheter Arbetsförmedlingen ska särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet. Arbetsförmedlingen ska i samma syfte samverka med Försäkringskassa, Socialstyrelsen, kommun och landsting enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Enligt en nationell överenskommelse samverkar Arbetsförmedlingen med Kriminalvården. En nationell överenskommelse finns även för fördjupat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen samverkar även på individnivå med socialtjänsten, skolan, sjukvården. En utgångspunkt för samverkan mellan myndigheterna är att personer har olika behov av stöd i sin rehabilitering till arbete. Personer som omfattas av samverkan behöver ofta, efter eller parallellt med vård och rehabilitering hos annan myndighet, tillgång till Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och program för att kunna återgå i arbete. Genom organiserad samverkan med andra myndigheter och aktörer ökar möjligheterna att nyttja den samlade kompetensen och att tillvarata kunskaper och erfarenheter från olika myndigheter och verksamheter vid planering av arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen.

8 Arbetsgivarkontakter Aktiva arbetsgivarkontakter är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. Det ger möjligheter att påverka rekryteringen så att också mindre konkurrenskraftiga arbetssökande med rätt kompetens, bland dem personer med nedsatt arbetsförmåga, kan komma ifråga vid rekryteringen. Ackvirering av arbete/praktikplats för enskilda arbetssökande är i många fall den klart viktigaste insatsen. Ackvirering av arbete sker genom att efterfråga arbete för en specifik arbetssökande med yrkeskompetens eller arbetsuppgifter som faller inom den arbetssökandes intresseområde, men där arbetsgivaren inte anmält ett rekryteringsbehov. Skräddarsydda lösningar är ofta nödvändiga. Arbetsförmedlingen kan också ge extra stöd under den tid den arbetssökande är i praktik/arbetsprövning, i samband med att en anställning påbörjas och under tiden i en anställning med ett lönestöd. Stöd till personligt biträde och Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)[6] ska erbjudas individer med särskilda behov för att skapa anpassade lösningar och för att bistå arbetsgivaren på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingens uppföljning av praktik/arbetsprövning och av pågående anställningar med lönebidrag eller annan subvention är viktiga insatser för att utveckla och fördjupa kontakterna med arbetsgivarna. Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att bidra till fler och växande arbetsintegrerande sociala företag. Dessa företag erbjuder möjligheter till ett aktivt arbetsliv för personer som av olika orsaker har svårt att etablera sig på arbetsmarkanden. Det är exempelvis personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga och/eller personer med mycket lång bortavaro från arbetslivet.

9 SE KRAFTEN! SE KRAFTEN! Ser du en it-specialist eller en tjej med protes? Ser du en vaktmästare eller en kille med hjärnskador? Ser du en sjuksköterska, en brevbärare och en mellanchef - eller en musarm, en koncentrationsstörning och en svag rygg? HELT ENKELT SER DU MÖJLIGHETEN ELLER SER DU HINDRET?

10

11 Bedömning av arbetsförmåga Begreppet arbetsförmåga används ofta vid Arbetsförmedlingen liksom inom andra verksamheter som Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Olika vårdgivare, myndigheter och yrkesgrupper använder dock begreppet arbetsförmåga med olika innebörd. Läkare beskriver i medicinska utlåtanden sjukdom och skada som på olika sätt påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan tar utifrån sitt uppdrag beslut om enskildas rättighet till ersättning från sjukförsäkringen utifrån läkares medicinska bedömning och sjukförsäkringens villkor. Arbetsförmedlingen uttalar sig om arbetssökandes förmåga i förhållande till olika arbetsuppgifter som arbetssökande genomför.

12 Hur tillämpas WHO s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) inom Arbetsförmedlingen? För personal verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering är det viktigt att ha kännedom om och viss kunskap om ICF som system även om klassifikation av individers hälsotillstånd inte utförs vid Arbetsförmedlingen. I syfte att utveckla kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i enskilda ärenden, är det därför angeläget att tillämpa ICF:s centrala begrepp inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid Arbetsförmedlingen.

13 ICF beskriver olika hälsorelaterade områden ur kroppsliga, personliga och sociala perspektiv genom följande indelning: Kroppsfunktion (t ex rörlighet, muskelkraft, psykisk stabilitet, minne). Avvikelse benämns funktionsnedsättning och är konsekvensen av sjukdom eller skada. Kroppsstruktur (t ex status hos muskler, leder och skelett i skuldror, armar, ben och rygg). Avvikelse benämns strukturavvikelse och beskriver de förändringar som uppstått pga sjukdom eller skada. Aktivitet (kapacitet som individen uppvisar vid utförande av en arbetsuppgift). Avvikelse benämns aktivitetsbegränsning och avser de begränsningar som kan uppstå i relation till utförande av en aktivitet t ex arbetsuppgift, beroende på sjukdom eller skada. Delaktighet (individens engagemang i en livssituation, exempelvis arbete). Avvikelse benämns delaktighetsinskränkning och avser situationer av mer allmän karaktär. Omgivningsfaktorer interagerar med alla dessa begrepp. De avser faktorer alltifrån individens närmaste omgivning (familj, skola, arbete) till den allmänna omgivningen (myndighet, lagstiftning och statsskick). Personliga faktorer klassificeras inte i ICF men kan utgöra en viktig del vid bedömning av arbetsförmåga. De utgörs av individens unika bakgrund och avser bland annat kön, ålder, etnisk och social bakgrund, vanor, utbildning och arbetslivserfarenheter, karaktärsdrag och andra individuella psykologiska tillgångar.

14 Anpassningar Med ICF:s begrepp kan man beskriva hur faktorer hos individen (kroppsstruktur, kroppsfunktion och personfaktorer) påverkar möjligheten att utföra arbete (aktivitet och delaktighet) i en viss miljö (omgivningsfaktorer). Då det finns hinder kan situationen förbättras genom förändringar och anpassningar hos individen, arbetsuppgiften eller i omgivningen. Hinder kan elimineras eller minskas genom insatser i exempelvis arbetsplatsens fysiska eller psykosociala miljö, i arbetsuppgiftens innehåll eller i de individuella förutsättningarna (kroppsstruktur, funktion, personfaktorer).

15 Hur definierar Arbetsförmedlingen begreppet arbetsförmåga? Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel Definitionen fastslår att arbetsförmåga utgår från en relation mellan individen, arbetskraven och arbetsmiljön. Enskilda arbetssökandes arbetsförmåga kan därför bara ses i förhållande till en specifik situation. Slutsatser avseende resultat i denna situation är inte självklart överförbara till en annan liknande situation utan varje ny situation kräver bedömning av de förutsättningar som gäller där. Definitionen ansluter till ICF:s klassifikation och stödjer den syn på arbetsförmåga som Arbetsförmedlingen har att främja.

16 Hur bedömer Arbetsförmedlingen arbetsförmåga? Bedömning av arbetsförmåga har, avseende tjänster och metoder på Arbetsförmedlingen, en utgångspunkt i tre områden: individuella faktorer, arbetsuppgiftens innehåll och krav samt arbetsplatsens miljö. Bedömning av arbetsförmåga innehåller en värdering av individens kapacitet vid utförande av arbetsuppgift i relation till ett förväntat resultat. Arbetsförmågan eller resultatet utgörs således av individens förutsättningar, kraven i arbetsuppgiften och den specifika arbetsmiljön i samspel. Individens funktionsnedsättning kan innebära behov av anpassningar i arbetsuppgift och/eller arbetsmiljö, men även insatser på individnivå genom exempelvis utbildning och annan kompetensutveckling. Insatserna avser att påverka och öka arbetsförmågan hos den enskilde.

17 Funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Individ Miljö Uppgifter arbetsförmåga Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel

18 Vad ingår i Arbetsförmedlingens utredning av arbetsförmåga? En medicinsk utredning av arbetsförmågan fokuserar på hälsotillståndet och behöver därför kompletteras med en utredning som specifikt beaktar den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Målet är att stödja den arbetssökande i processen att finna, få och behålla ett arbete. Arbetsförmedlingens uppdrag är att efter utredning bedöma vilka förutsättningar för arbete en individ har utifrån dennes kunskaper, kompetens, erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Olika insatser och aktiviteter vid Arbetsförmedlingen syftar till att ge en samlad bild av den arbetssökandes förutsättningar i en arbetssituation och utgör därmed underlag för planering och beslut. Utredningen av individens förutsättningar för arbete sker med hjälp av samtal, självskattningar och tester. Bedömning av arbetsförmåga sker genom prövning på en upphandlad utredningsplats, en ackvirerad prövningsplats eller vid en anställning, då en värdering görs av den enskildes kapacitet i förhållande till kraven i aktuella arbetsuppgifter och arbetsmiljöer, vilket förutsätter analys och nivåbestämning av dessa krav. Bedömningen utgår ifrån arbetssökandes förmåga att utföra arbetsuppgiften och baseras på egen observation eller information från arbetsplatsen. Arbetssituationen ger information om arbetsförmågan i den specifika arbetsmiljön men kan inte utan vidare generaliseras till andra arbetssituationer. Av den anledningen kan arbetssökande behöva flera olika praktikplatser vid utredning av arbetsförmåga.

19 Samlad bedömning av arbetsförmåga En samlad bedömning av arbetsförmåga görs utifrån individfaktorer samt faktorer i specifik uppgift och miljö. I bedömningen ska Arbetsförmedlingen beskriva möjligheter och begränsningar med hänsyn till den arbetssökandes förutsättningar. I de fall en praktisk prövning inte genomförs ges rekommendationer med utgångspunkt från de faktorer som identifierats genom kartläggning och utredning på individnivå och med Arbetsförmedlingens kunskap om krav i olika yrken och arbetsmiljöer. Då den arbetssökande har en funktionsnedsättning kan en utredning ibland även identifiera behov av olika kompenserande och stödjande insatser. Detta kan gälla anpassning av arbetsuppgift utifrån funktionsnedsättningen, utbildningsinsatser för arbetssökande, utprovning av arbetstekniska hjälpmedel, kompenserande insatser som SIUS, lönebidrag eller liknande. Om den arbetssökande trots dessa insatser har en kvarstående begränsning, ska bedömningen ange på vilket sätt funktionsnedsättnigen medverkar till den nedsatta arbetsförmågan. Särskilda krav ställs på det underlag som visar att den sökande har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga.

20 Ackvireringens grundprinciper Matchning med utgångspunkt från sökande analys Personlig dialog med arb.givare. Ackvirering vs Rekrytering Ackvirering av Arbete Eliminering av konkurrens Tydlig beskrivning av arbetsförmågan Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljö Stöd till arb.givare och arb.sökande Introduktionsplan Uppföljning över tid Vår arbetssökande med behov av Fördjupat stöd Rörläggare Arb.sök. Uppfyller alla tre kriterierna och får anställning Du kan inte se via telefonen!

21 Arbetslivets basala krav Kunna utföra arbetsuppgifter i arbetslivet Kunna närvara Vilja att arbeta Kunna ta sig till och från arbetet Fungera på arbetsplatsen/i arbetslaget: Kunna samarbeta och arbeta tillsammans med andra Hålla tillbaka personliga behov och se till verksamheten Ha arbetsuppgifter som man själv inte väljer

22 Arbetsanalys

23 Arbetssökande med helt nedsatt arbetsförmåga I samband med att arbetsförmedlingen utreder arbetsförmågan kan resultatet ibland påvisa att arbetssökande av hälsoskäl vid tidpunkten saknar förutsättningar att delta i något arbete och att det samtidigt föreligger behov av insatser från annan myndighet eller vårdgivare. Bedömningen av arbetsförmåga görs här utifrån individens förutsättningar, de svårigheter och funktionshinder som identifierats under utredningen och i förhållande till olika yrken och arbetsmiljöer samt de olika stöd och insatser som Arbetsförmedlingen har att tillgå.

24

25 Arbetsförmedlingen i Göteborg 6 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område. Hisingen, Gamlestan, Angered, Frölunda, City/Järntorget som blir Centrum Specialkontor: Bygg, Etablering, Samverkan. Kultur. Tillhör marknadsområde Göteborg Halland med Eva Lindh-Pernheim som marknadschef.

26 Arbetsförmedlingen Samverkan Uppdrag: Fördjupat samarbete med Försäkringskassan samt Arbetslivsintroduktionen och fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering därefter. Startade Då: ca 27 anställda Nu: ca 85 anställda. Försäkringskassan initierar kontakten genom begäran om gemensam kartläggning. Målgrupper: Arbetslösa sjukskrivna, anställda sjukskrivna, unga med aktivitetsersättning, risk för utförsäkring, tidigare även tidsbegränsade sjukersättningar. AF Samverkan är uppdelade i Aktiva insatser, Arbetslivsintroduktion, JOB, Specialister, SIUS.

27 GEMENSAM KARTLÄGGNING * Kartlägga individens förutsättningar och stödbehov. Samarbete mellan myndigheterna för att finna vägar som möjliggör återgång i arbete eller andra insatser som t ex vården, kommunen, program på AF. * Kan ske när som helst i rehabiliteringskedjan. Aktiva insatser -10 tim Arbetsförberedande + 10 tim Arbetslivsinriktat Arbetslivsintroduktion 3 mån Rehabersättning (max 1 år) Aktivitetsstöd DAG 1 DAG 730 DAG 914

28 Efter Arbetslivsintroduktion Fortsatta aktiviteter på AF Arbete Kommunen Åter FK

29 Anpassa din arbetssituation/fda/söka arbete Utgå från behov av anpassningar, CV mm, ackvirering av plats, återgång till ag omsätta arbetsförmåga till arbete Klargöra arbetsförutsättningar/vägledning Arbetsuppgifter, identifiera och dokumentera behov av anpassningar, fastställa arbetsförmåga via arbetsprövning/uva Arbetsförberedande insatser 1 till ca 7-10 tim Individuell bedömning utifrån medicinska underlag/person och förutsättningar att utveckla arbetsförmåga. AVP 6 mån + ARB 6 mån alt Intro 3 mån + AVP 3 mån + ARB 6 mån Start Ca 1 år Start 1 år 300/450 dgr 450 dgr Rehabers. Arbetslivsintro. JOB 1-2 Medicinska skäl för anpassning av program Sysselsättningsfasen

30 Aktiviteter Kom igång Vägledning Arbetsprövning Söka Jobb -Utgå från intresse -Träffa andra -Dagliga rutiner -Deltagande efter förmåga -Infoträffar på Af Samverkan -Finna inriktning i sitt arbete som kan vara över tid -Ompröva tidigare yrkesval -Förberedande utbildning -Utreda hur många timmar man kan arbeta -Utreda vilka arbetsuppgifter som passar -Pröva nytt arbete i vägledande syfte -Pröva nytt arbete inför eventuell anställning -Färdigställa ansökningshandling -Hitta arbetsplatsen -CV-/hitta jobbenseminarier

31 Från Tim/v Utveckla 1 tim/v arbetsförmåga Processhjulet 8 tim/v Klargöra/Fastställa arbetsförmåga 20tim/v 25% Omsätta arbetsförmåga i arbete 50%

32 Program och aktiviteter Projekt Förberedande utbildningar Arbetsmarknadsutbildningar Arbetsprövningar Arbetsförmågebedömningar (specialister)

33 Samordnat stöd Utveckla arbetsförmåga Klargöra/Fastställa arbetsförmåga Deltidssjukskrivning via Fk Omsätta arbetsförmåga i arbete

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Jonas Kullinger SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen avdelningen Rehabilitering till arbete Syn Döv Hörsel Mälardalen. Jag är gift med Jenni

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Supported Employment. Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment

Supported Employment. Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment Supported Employment Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment EUSE Bildades 1993 Underlätta utvecklingen Sprida kunskap om metoden Utbyte av information & kunskap En plattform

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) 1 of 11 17/05/2010 11:42 Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Unga funktionshindrade för etablering (UFFE)

Unga funktionshindrade för etablering (UFFE) Unga funktionshindrade för etablering (UFFE) Unga i LSS med aktivitets ersättnin g 1 Avstäm nings - möte 2 Gem ensa m kartl äggni ng 3 Arbete 4 Studier 5 Beho vsbe döm ning 6 Befintlig plats 7 Annan plats

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen?

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Workshop den 26 oktober 2015 Processledare och dokumentation Lena Rogeland 1 Inledning av Sophia Dahlgren Välfärden är idag uppdelad

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer