Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga"

Transkript

1 Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

2 Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog

3

4 Arbetsförmedlingens uppdrag Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Insatserna ska leda till att den arbetssökande ska kunna finna, få, behålla eller återgå till en anställning. Begreppet rehabilitering betyder i detta sammanhang insatser för att utveckla den arbetssökandes resurser och möjligheter till arbete genom anpassade lösningar, vilket kan innebära anpassningar av arbetsplats, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö. Alla Arbetsförmedlingens tjänster, metoder, insatser och program liksom insatser som tillhandahålls genom upphandling av kompletterande aktörer kan komma ifråga. En del av insatserna och programmen är reserverade för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Utmärkande för insatserna är att de sätts in för att kompensera en nedsatt arbetsförmåga.

5 Riktlinjer för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Arbetslivsinriktad rehabilitering kan beskrivas som ett systematiskt arbete i flera steg, en process, som ska leda till att den arbetssökande får ett arbete. I ett inledande skede av processen bedöms individens behov av stöd via kartläggning och fastställd tjänst. För personer med ohälsa eller nedsatt arbetsförmåga är det av största vikt att den arbetssökandes arbetsförutsättningar tidigt klargörs. Arbetsförmedlingens tjänster Vägledning till arbete, Klargöra dina arbetsförutsättningar och Anpassa din arbetssituation har en särskild betydelse. För personer i Etableringsuppdraget har Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att utreda och bedöma prestationsförmåga. I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska fokus läggas på insatser som medverkar till att den arbetssökande kan söka arbete på ett aktivt och systematiskt sätt och därigenom få en anställning. Arbetssättet ska inriktas på att finna lösningar och Arbetsförmedlingen ska bedöma om den arbetssökandes befintliga kompetens medger matchning, vilket även innebär ackvirering av enskilda platser. Genom att arbetsgivarna får information och kunskap om Arbetsförmedlingens stöd och hur nedsättning av arbetsförmågan kan kompenseras skapas en grund för att fler arbetsgivare ser personer med funktionsnedsättningar som en kompetent arbetskraftsresurs.

6 Forts. Den arbetssökande ska få del av Arbetsförmedlingens tjänster efter sitt individuella behov. Insatserna ska bygga på ett samspel med den arbetssökande där individens egna resurser och motivation är viktiga drivkrafter. Bedömningen av vilka tjänster som kan bli aktuella görs i metoden Fastställa tjänst. Om den arbetssökande bedöms ha en nedsättning av arbetsförmågan ska en fortsatt utredning visa på om den orsakats av en funktionsnedsättning. Detta ska styrkas genom läkarutlåtande, utredning av specialist inom Arbetsförmedlingen eller dokumentation från annan myndighet. Om en arbetssökande har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning ska nedsättningens omfattning och inverkan på arbetsförmågan dokumenteras.

7 Samverkan med andra myndigheter Arbetsförmedlingen ska särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet. Arbetsförmedlingen ska i samma syfte samverka med Försäkringskassa, Socialstyrelsen, kommun och landsting enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Enligt en nationell överenskommelse samverkar Arbetsförmedlingen med Kriminalvården. En nationell överenskommelse finns även för fördjupat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen samverkar även på individnivå med socialtjänsten, skolan, sjukvården. En utgångspunkt för samverkan mellan myndigheterna är att personer har olika behov av stöd i sin rehabilitering till arbete. Personer som omfattas av samverkan behöver ofta, efter eller parallellt med vård och rehabilitering hos annan myndighet, tillgång till Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och program för att kunna återgå i arbete. Genom organiserad samverkan med andra myndigheter och aktörer ökar möjligheterna att nyttja den samlade kompetensen och att tillvarata kunskaper och erfarenheter från olika myndigheter och verksamheter vid planering av arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen.

8 Arbetsgivarkontakter Aktiva arbetsgivarkontakter är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. Det ger möjligheter att påverka rekryteringen så att också mindre konkurrenskraftiga arbetssökande med rätt kompetens, bland dem personer med nedsatt arbetsförmåga, kan komma ifråga vid rekryteringen. Ackvirering av arbete/praktikplats för enskilda arbetssökande är i många fall den klart viktigaste insatsen. Ackvirering av arbete sker genom att efterfråga arbete för en specifik arbetssökande med yrkeskompetens eller arbetsuppgifter som faller inom den arbetssökandes intresseområde, men där arbetsgivaren inte anmält ett rekryteringsbehov. Skräddarsydda lösningar är ofta nödvändiga. Arbetsförmedlingen kan också ge extra stöd under den tid den arbetssökande är i praktik/arbetsprövning, i samband med att en anställning påbörjas och under tiden i en anställning med ett lönestöd. Stöd till personligt biträde och Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)[6] ska erbjudas individer med särskilda behov för att skapa anpassade lösningar och för att bistå arbetsgivaren på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingens uppföljning av praktik/arbetsprövning och av pågående anställningar med lönebidrag eller annan subvention är viktiga insatser för att utveckla och fördjupa kontakterna med arbetsgivarna. Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att bidra till fler och växande arbetsintegrerande sociala företag. Dessa företag erbjuder möjligheter till ett aktivt arbetsliv för personer som av olika orsaker har svårt att etablera sig på arbetsmarkanden. Det är exempelvis personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga och/eller personer med mycket lång bortavaro från arbetslivet.

9 SE KRAFTEN! SE KRAFTEN! Ser du en it-specialist eller en tjej med protes? Ser du en vaktmästare eller en kille med hjärnskador? Ser du en sjuksköterska, en brevbärare och en mellanchef - eller en musarm, en koncentrationsstörning och en svag rygg? HELT ENKELT SER DU MÖJLIGHETEN ELLER SER DU HINDRET?

10

11 Bedömning av arbetsförmåga Begreppet arbetsförmåga används ofta vid Arbetsförmedlingen liksom inom andra verksamheter som Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Olika vårdgivare, myndigheter och yrkesgrupper använder dock begreppet arbetsförmåga med olika innebörd. Läkare beskriver i medicinska utlåtanden sjukdom och skada som på olika sätt påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan tar utifrån sitt uppdrag beslut om enskildas rättighet till ersättning från sjukförsäkringen utifrån läkares medicinska bedömning och sjukförsäkringens villkor. Arbetsförmedlingen uttalar sig om arbetssökandes förmåga i förhållande till olika arbetsuppgifter som arbetssökande genomför.

12 Hur tillämpas WHO s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) inom Arbetsförmedlingen? För personal verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering är det viktigt att ha kännedom om och viss kunskap om ICF som system även om klassifikation av individers hälsotillstånd inte utförs vid Arbetsförmedlingen. I syfte att utveckla kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i enskilda ärenden, är det därför angeläget att tillämpa ICF:s centrala begrepp inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid Arbetsförmedlingen.

13 ICF beskriver olika hälsorelaterade områden ur kroppsliga, personliga och sociala perspektiv genom följande indelning: Kroppsfunktion (t ex rörlighet, muskelkraft, psykisk stabilitet, minne). Avvikelse benämns funktionsnedsättning och är konsekvensen av sjukdom eller skada. Kroppsstruktur (t ex status hos muskler, leder och skelett i skuldror, armar, ben och rygg). Avvikelse benämns strukturavvikelse och beskriver de förändringar som uppstått pga sjukdom eller skada. Aktivitet (kapacitet som individen uppvisar vid utförande av en arbetsuppgift). Avvikelse benämns aktivitetsbegränsning och avser de begränsningar som kan uppstå i relation till utförande av en aktivitet t ex arbetsuppgift, beroende på sjukdom eller skada. Delaktighet (individens engagemang i en livssituation, exempelvis arbete). Avvikelse benämns delaktighetsinskränkning och avser situationer av mer allmän karaktär. Omgivningsfaktorer interagerar med alla dessa begrepp. De avser faktorer alltifrån individens närmaste omgivning (familj, skola, arbete) till den allmänna omgivningen (myndighet, lagstiftning och statsskick). Personliga faktorer klassificeras inte i ICF men kan utgöra en viktig del vid bedömning av arbetsförmåga. De utgörs av individens unika bakgrund och avser bland annat kön, ålder, etnisk och social bakgrund, vanor, utbildning och arbetslivserfarenheter, karaktärsdrag och andra individuella psykologiska tillgångar.

14 Anpassningar Med ICF:s begrepp kan man beskriva hur faktorer hos individen (kroppsstruktur, kroppsfunktion och personfaktorer) påverkar möjligheten att utföra arbete (aktivitet och delaktighet) i en viss miljö (omgivningsfaktorer). Då det finns hinder kan situationen förbättras genom förändringar och anpassningar hos individen, arbetsuppgiften eller i omgivningen. Hinder kan elimineras eller minskas genom insatser i exempelvis arbetsplatsens fysiska eller psykosociala miljö, i arbetsuppgiftens innehåll eller i de individuella förutsättningarna (kroppsstruktur, funktion, personfaktorer).

15 Hur definierar Arbetsförmedlingen begreppet arbetsförmåga? Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel Definitionen fastslår att arbetsförmåga utgår från en relation mellan individen, arbetskraven och arbetsmiljön. Enskilda arbetssökandes arbetsförmåga kan därför bara ses i förhållande till en specifik situation. Slutsatser avseende resultat i denna situation är inte självklart överförbara till en annan liknande situation utan varje ny situation kräver bedömning av de förutsättningar som gäller där. Definitionen ansluter till ICF:s klassifikation och stödjer den syn på arbetsförmåga som Arbetsförmedlingen har att främja.

16 Hur bedömer Arbetsförmedlingen arbetsförmåga? Bedömning av arbetsförmåga har, avseende tjänster och metoder på Arbetsförmedlingen, en utgångspunkt i tre områden: individuella faktorer, arbetsuppgiftens innehåll och krav samt arbetsplatsens miljö. Bedömning av arbetsförmåga innehåller en värdering av individens kapacitet vid utförande av arbetsuppgift i relation till ett förväntat resultat. Arbetsförmågan eller resultatet utgörs således av individens förutsättningar, kraven i arbetsuppgiften och den specifika arbetsmiljön i samspel. Individens funktionsnedsättning kan innebära behov av anpassningar i arbetsuppgift och/eller arbetsmiljö, men även insatser på individnivå genom exempelvis utbildning och annan kompetensutveckling. Insatserna avser att påverka och öka arbetsförmågan hos den enskilde.

17 Funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Individ Miljö Uppgifter arbetsförmåga Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel

18 Vad ingår i Arbetsförmedlingens utredning av arbetsförmåga? En medicinsk utredning av arbetsförmågan fokuserar på hälsotillståndet och behöver därför kompletteras med en utredning som specifikt beaktar den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Målet är att stödja den arbetssökande i processen att finna, få och behålla ett arbete. Arbetsförmedlingens uppdrag är att efter utredning bedöma vilka förutsättningar för arbete en individ har utifrån dennes kunskaper, kompetens, erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Olika insatser och aktiviteter vid Arbetsförmedlingen syftar till att ge en samlad bild av den arbetssökandes förutsättningar i en arbetssituation och utgör därmed underlag för planering och beslut. Utredningen av individens förutsättningar för arbete sker med hjälp av samtal, självskattningar och tester. Bedömning av arbetsförmåga sker genom prövning på en upphandlad utredningsplats, en ackvirerad prövningsplats eller vid en anställning, då en värdering görs av den enskildes kapacitet i förhållande till kraven i aktuella arbetsuppgifter och arbetsmiljöer, vilket förutsätter analys och nivåbestämning av dessa krav. Bedömningen utgår ifrån arbetssökandes förmåga att utföra arbetsuppgiften och baseras på egen observation eller information från arbetsplatsen. Arbetssituationen ger information om arbetsförmågan i den specifika arbetsmiljön men kan inte utan vidare generaliseras till andra arbetssituationer. Av den anledningen kan arbetssökande behöva flera olika praktikplatser vid utredning av arbetsförmåga.

19 Samlad bedömning av arbetsförmåga En samlad bedömning av arbetsförmåga görs utifrån individfaktorer samt faktorer i specifik uppgift och miljö. I bedömningen ska Arbetsförmedlingen beskriva möjligheter och begränsningar med hänsyn till den arbetssökandes förutsättningar. I de fall en praktisk prövning inte genomförs ges rekommendationer med utgångspunkt från de faktorer som identifierats genom kartläggning och utredning på individnivå och med Arbetsförmedlingens kunskap om krav i olika yrken och arbetsmiljöer. Då den arbetssökande har en funktionsnedsättning kan en utredning ibland även identifiera behov av olika kompenserande och stödjande insatser. Detta kan gälla anpassning av arbetsuppgift utifrån funktionsnedsättningen, utbildningsinsatser för arbetssökande, utprovning av arbetstekniska hjälpmedel, kompenserande insatser som SIUS, lönebidrag eller liknande. Om den arbetssökande trots dessa insatser har en kvarstående begränsning, ska bedömningen ange på vilket sätt funktionsnedsättnigen medverkar till den nedsatta arbetsförmågan. Särskilda krav ställs på det underlag som visar att den sökande har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga.

20 Ackvireringens grundprinciper Matchning med utgångspunkt från sökande analys Personlig dialog med arb.givare. Ackvirering vs Rekrytering Ackvirering av Arbete Eliminering av konkurrens Tydlig beskrivning av arbetsförmågan Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljö Stöd till arb.givare och arb.sökande Introduktionsplan Uppföljning över tid Vår arbetssökande med behov av Fördjupat stöd Rörläggare Arb.sök. Uppfyller alla tre kriterierna och får anställning Du kan inte se via telefonen!

21 Arbetslivets basala krav Kunna utföra arbetsuppgifter i arbetslivet Kunna närvara Vilja att arbeta Kunna ta sig till och från arbetet Fungera på arbetsplatsen/i arbetslaget: Kunna samarbeta och arbeta tillsammans med andra Hålla tillbaka personliga behov och se till verksamheten Ha arbetsuppgifter som man själv inte väljer

22 Arbetsanalys

23 Arbetssökande med helt nedsatt arbetsförmåga I samband med att arbetsförmedlingen utreder arbetsförmågan kan resultatet ibland påvisa att arbetssökande av hälsoskäl vid tidpunkten saknar förutsättningar att delta i något arbete och att det samtidigt föreligger behov av insatser från annan myndighet eller vårdgivare. Bedömningen av arbetsförmåga görs här utifrån individens förutsättningar, de svårigheter och funktionshinder som identifierats under utredningen och i förhållande till olika yrken och arbetsmiljöer samt de olika stöd och insatser som Arbetsförmedlingen har att tillgå.

24

25 Arbetsförmedlingen i Göteborg 6 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område. Hisingen, Gamlestan, Angered, Frölunda, City/Järntorget som blir Centrum Specialkontor: Bygg, Etablering, Samverkan. Kultur. Tillhör marknadsområde Göteborg Halland med Eva Lindh-Pernheim som marknadschef.

26 Arbetsförmedlingen Samverkan Uppdrag: Fördjupat samarbete med Försäkringskassan samt Arbetslivsintroduktionen och fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering därefter. Startade Då: ca 27 anställda Nu: ca 85 anställda. Försäkringskassan initierar kontakten genom begäran om gemensam kartläggning. Målgrupper: Arbetslösa sjukskrivna, anställda sjukskrivna, unga med aktivitetsersättning, risk för utförsäkring, tidigare även tidsbegränsade sjukersättningar. AF Samverkan är uppdelade i Aktiva insatser, Arbetslivsintroduktion, JOB, Specialister, SIUS.

27 GEMENSAM KARTLÄGGNING * Kartlägga individens förutsättningar och stödbehov. Samarbete mellan myndigheterna för att finna vägar som möjliggör återgång i arbete eller andra insatser som t ex vården, kommunen, program på AF. * Kan ske när som helst i rehabiliteringskedjan. Aktiva insatser -10 tim Arbetsförberedande + 10 tim Arbetslivsinriktat Arbetslivsintroduktion 3 mån Rehabersättning (max 1 år) Aktivitetsstöd DAG 1 DAG 730 DAG 914

28 Efter Arbetslivsintroduktion Fortsatta aktiviteter på AF Arbete Kommunen Åter FK

29 Anpassa din arbetssituation/fda/söka arbete Utgå från behov av anpassningar, CV mm, ackvirering av plats, återgång till ag omsätta arbetsförmåga till arbete Klargöra arbetsförutsättningar/vägledning Arbetsuppgifter, identifiera och dokumentera behov av anpassningar, fastställa arbetsförmåga via arbetsprövning/uva Arbetsförberedande insatser 1 till ca 7-10 tim Individuell bedömning utifrån medicinska underlag/person och förutsättningar att utveckla arbetsförmåga. AVP 6 mån + ARB 6 mån alt Intro 3 mån + AVP 3 mån + ARB 6 mån Start Ca 1 år Start 1 år 300/450 dgr 450 dgr Rehabers. Arbetslivsintro. JOB 1-2 Medicinska skäl för anpassning av program Sysselsättningsfasen

30 Aktiviteter Kom igång Vägledning Arbetsprövning Söka Jobb -Utgå från intresse -Träffa andra -Dagliga rutiner -Deltagande efter förmåga -Infoträffar på Af Samverkan -Finna inriktning i sitt arbete som kan vara över tid -Ompröva tidigare yrkesval -Förberedande utbildning -Utreda hur många timmar man kan arbeta -Utreda vilka arbetsuppgifter som passar -Pröva nytt arbete i vägledande syfte -Pröva nytt arbete inför eventuell anställning -Färdigställa ansökningshandling -Hitta arbetsplatsen -CV-/hitta jobbenseminarier

31 Från Tim/v Utveckla 1 tim/v arbetsförmåga Processhjulet 8 tim/v Klargöra/Fastställa arbetsförmåga 20tim/v 25% Omsätta arbetsförmåga i arbete 50%

32 Program och aktiviteter Projekt Förberedande utbildningar Arbetsmarknadsutbildningar Arbetsprövningar Arbetsförmågebedömningar (specialister)

33 Samordnat stöd Utveckla arbetsförmåga Klargöra/Fastställa arbetsförmåga Deltidssjukskrivning via Fk Omsätta arbetsförmåga i arbete

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen START STOCKHOLM Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen STARTs övergripande mål är att förbereda och förbättra möjligheterna för personer

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmarknad och funktionshinder

Arbetsmarknad och funktionshinder Arbetsmarknad och funktionshinder Hur ska vi förstå ESO-rapportens slutsatser? Vad vet vi om personer med funktionsnedsättning och de hinder som finns för arbete? Mikael Klein Intressepolitisk chef, Handikappförbunden

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011 Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011 Arbetsförmedlingens roll allt viktigare Arbetsförmedlingens uppgift som matchningsmotor på den svenska arbetsmarknaden blir allt viktigare. Vi har fått ett allt större

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Praktik. Lättläst svenska

Praktik. Lättläst svenska Lättläst svenska Praktik Om du behöver stärka dina möjligheter att få ett arbete kan du i vissa fall få praktik på ett företag. Det finns fyra olika typer av praktik som du kan få genom oss på Arbetsförmedlingen:

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga). Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Kartläggning av arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning avseende deltagande i arbetsmarknadspolitiska program.

Kartläggning av arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning avseende deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Kartläggning av arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning avseende deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet 2009-09-15 Dnr Af

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer