Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Transkript

1 Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

2 Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog

3

4 Arbetsförmedlingens uppdrag Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Insatserna ska leda till att den arbetssökande ska kunna finna, få, behålla eller återgå till en anställning. Begreppet rehabilitering betyder i detta sammanhang insatser för att utveckla den arbetssökandes resurser och möjligheter till arbete genom anpassade lösningar, vilket kan innebära anpassningar av arbetsplats, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö. Alla Arbetsförmedlingens tjänster, metoder, insatser och program liksom insatser som tillhandahålls genom upphandling av kompletterande aktörer kan komma ifråga. En del av insatserna och programmen är reserverade för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Utmärkande för insatserna är att de sätts in för att kompensera en nedsatt arbetsförmåga.

5 Riktlinjer för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Arbetslivsinriktad rehabilitering kan beskrivas som ett systematiskt arbete i flera steg, en process, som ska leda till att den arbetssökande får ett arbete. I ett inledande skede av processen bedöms individens behov av stöd via kartläggning och fastställd tjänst. För personer med ohälsa eller nedsatt arbetsförmåga är det av största vikt att den arbetssökandes arbetsförutsättningar tidigt klargörs. Arbetsförmedlingens tjänster Vägledning till arbete, Klargöra dina arbetsförutsättningar och Anpassa din arbetssituation har en särskild betydelse. För personer i Etableringsuppdraget har Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att utreda och bedöma prestationsförmåga. I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska fokus läggas på insatser som medverkar till att den arbetssökande kan söka arbete på ett aktivt och systematiskt sätt och därigenom få en anställning. Arbetssättet ska inriktas på att finna lösningar och Arbetsförmedlingen ska bedöma om den arbetssökandes befintliga kompetens medger matchning, vilket även innebär ackvirering av enskilda platser. Genom att arbetsgivarna får information och kunskap om Arbetsförmedlingens stöd och hur nedsättning av arbetsförmågan kan kompenseras skapas en grund för att fler arbetsgivare ser personer med funktionsnedsättningar som en kompetent arbetskraftsresurs.

6 Forts. Den arbetssökande ska få del av Arbetsförmedlingens tjänster efter sitt individuella behov. Insatserna ska bygga på ett samspel med den arbetssökande där individens egna resurser och motivation är viktiga drivkrafter. Bedömningen av vilka tjänster som kan bli aktuella görs i metoden Fastställa tjänst. Om den arbetssökande bedöms ha en nedsättning av arbetsförmågan ska en fortsatt utredning visa på om den orsakats av en funktionsnedsättning. Detta ska styrkas genom läkarutlåtande, utredning av specialist inom Arbetsförmedlingen eller dokumentation från annan myndighet. Om en arbetssökande har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning ska nedsättningens omfattning och inverkan på arbetsförmågan dokumenteras.

7 Samverkan med andra myndigheter Arbetsförmedlingen ska särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet. Arbetsförmedlingen ska i samma syfte samverka med Försäkringskassa, Socialstyrelsen, kommun och landsting enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Enligt en nationell överenskommelse samverkar Arbetsförmedlingen med Kriminalvården. En nationell överenskommelse finns även för fördjupat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen samverkar även på individnivå med socialtjänsten, skolan, sjukvården. En utgångspunkt för samverkan mellan myndigheterna är att personer har olika behov av stöd i sin rehabilitering till arbete. Personer som omfattas av samverkan behöver ofta, efter eller parallellt med vård och rehabilitering hos annan myndighet, tillgång till Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och program för att kunna återgå i arbete. Genom organiserad samverkan med andra myndigheter och aktörer ökar möjligheterna att nyttja den samlade kompetensen och att tillvarata kunskaper och erfarenheter från olika myndigheter och verksamheter vid planering av arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen.

8 Arbetsgivarkontakter Aktiva arbetsgivarkontakter är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. Det ger möjligheter att påverka rekryteringen så att också mindre konkurrenskraftiga arbetssökande med rätt kompetens, bland dem personer med nedsatt arbetsförmåga, kan komma ifråga vid rekryteringen. Ackvirering av arbete/praktikplats för enskilda arbetssökande är i många fall den klart viktigaste insatsen. Ackvirering av arbete sker genom att efterfråga arbete för en specifik arbetssökande med yrkeskompetens eller arbetsuppgifter som faller inom den arbetssökandes intresseområde, men där arbetsgivaren inte anmält ett rekryteringsbehov. Skräddarsydda lösningar är ofta nödvändiga. Arbetsförmedlingen kan också ge extra stöd under den tid den arbetssökande är i praktik/arbetsprövning, i samband med att en anställning påbörjas och under tiden i en anställning med ett lönestöd. Stöd till personligt biträde och Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)[6] ska erbjudas individer med särskilda behov för att skapa anpassade lösningar och för att bistå arbetsgivaren på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingens uppföljning av praktik/arbetsprövning och av pågående anställningar med lönebidrag eller annan subvention är viktiga insatser för att utveckla och fördjupa kontakterna med arbetsgivarna. Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att bidra till fler och växande arbetsintegrerande sociala företag. Dessa företag erbjuder möjligheter till ett aktivt arbetsliv för personer som av olika orsaker har svårt att etablera sig på arbetsmarkanden. Det är exempelvis personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga och/eller personer med mycket lång bortavaro från arbetslivet.

9 SE KRAFTEN! SE KRAFTEN! Ser du en it-specialist eller en tjej med protes? Ser du en vaktmästare eller en kille med hjärnskador? Ser du en sjuksköterska, en brevbärare och en mellanchef - eller en musarm, en koncentrationsstörning och en svag rygg? HELT ENKELT SER DU MÖJLIGHETEN ELLER SER DU HINDRET?

10

11 Bedömning av arbetsförmåga Begreppet arbetsförmåga används ofta vid Arbetsförmedlingen liksom inom andra verksamheter som Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Olika vårdgivare, myndigheter och yrkesgrupper använder dock begreppet arbetsförmåga med olika innebörd. Läkare beskriver i medicinska utlåtanden sjukdom och skada som på olika sätt påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan tar utifrån sitt uppdrag beslut om enskildas rättighet till ersättning från sjukförsäkringen utifrån läkares medicinska bedömning och sjukförsäkringens villkor. Arbetsförmedlingen uttalar sig om arbetssökandes förmåga i förhållande till olika arbetsuppgifter som arbetssökande genomför.

12 Hur tillämpas WHO s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) inom Arbetsförmedlingen? För personal verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering är det viktigt att ha kännedom om och viss kunskap om ICF som system även om klassifikation av individers hälsotillstånd inte utförs vid Arbetsförmedlingen. I syfte att utveckla kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i enskilda ärenden, är det därför angeläget att tillämpa ICF:s centrala begrepp inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid Arbetsförmedlingen.

13 ICF beskriver olika hälsorelaterade områden ur kroppsliga, personliga och sociala perspektiv genom följande indelning: Kroppsfunktion (t ex rörlighet, muskelkraft, psykisk stabilitet, minne). Avvikelse benämns funktionsnedsättning och är konsekvensen av sjukdom eller skada. Kroppsstruktur (t ex status hos muskler, leder och skelett i skuldror, armar, ben och rygg). Avvikelse benämns strukturavvikelse och beskriver de förändringar som uppstått pga sjukdom eller skada. Aktivitet (kapacitet som individen uppvisar vid utförande av en arbetsuppgift). Avvikelse benämns aktivitetsbegränsning och avser de begränsningar som kan uppstå i relation till utförande av en aktivitet t ex arbetsuppgift, beroende på sjukdom eller skada. Delaktighet (individens engagemang i en livssituation, exempelvis arbete). Avvikelse benämns delaktighetsinskränkning och avser situationer av mer allmän karaktär. Omgivningsfaktorer interagerar med alla dessa begrepp. De avser faktorer alltifrån individens närmaste omgivning (familj, skola, arbete) till den allmänna omgivningen (myndighet, lagstiftning och statsskick). Personliga faktorer klassificeras inte i ICF men kan utgöra en viktig del vid bedömning av arbetsförmåga. De utgörs av individens unika bakgrund och avser bland annat kön, ålder, etnisk och social bakgrund, vanor, utbildning och arbetslivserfarenheter, karaktärsdrag och andra individuella psykologiska tillgångar.

14 Anpassningar Med ICF:s begrepp kan man beskriva hur faktorer hos individen (kroppsstruktur, kroppsfunktion och personfaktorer) påverkar möjligheten att utföra arbete (aktivitet och delaktighet) i en viss miljö (omgivningsfaktorer). Då det finns hinder kan situationen förbättras genom förändringar och anpassningar hos individen, arbetsuppgiften eller i omgivningen. Hinder kan elimineras eller minskas genom insatser i exempelvis arbetsplatsens fysiska eller psykosociala miljö, i arbetsuppgiftens innehåll eller i de individuella förutsättningarna (kroppsstruktur, funktion, personfaktorer).

15 Hur definierar Arbetsförmedlingen begreppet arbetsförmåga? Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel Definitionen fastslår att arbetsförmåga utgår från en relation mellan individen, arbetskraven och arbetsmiljön. Enskilda arbetssökandes arbetsförmåga kan därför bara ses i förhållande till en specifik situation. Slutsatser avseende resultat i denna situation är inte självklart överförbara till en annan liknande situation utan varje ny situation kräver bedömning av de förutsättningar som gäller där. Definitionen ansluter till ICF:s klassifikation och stödjer den syn på arbetsförmåga som Arbetsförmedlingen har att främja.

16 Hur bedömer Arbetsförmedlingen arbetsförmåga? Bedömning av arbetsförmåga har, avseende tjänster och metoder på Arbetsförmedlingen, en utgångspunkt i tre områden: individuella faktorer, arbetsuppgiftens innehåll och krav samt arbetsplatsens miljö. Bedömning av arbetsförmåga innehåller en värdering av individens kapacitet vid utförande av arbetsuppgift i relation till ett förväntat resultat. Arbetsförmågan eller resultatet utgörs således av individens förutsättningar, kraven i arbetsuppgiften och den specifika arbetsmiljön i samspel. Individens funktionsnedsättning kan innebära behov av anpassningar i arbetsuppgift och/eller arbetsmiljö, men även insatser på individnivå genom exempelvis utbildning och annan kompetensutveckling. Insatserna avser att påverka och öka arbetsförmågan hos den enskilde.

17 Funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Individ Miljö Uppgifter arbetsförmåga Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel

18 Vad ingår i Arbetsförmedlingens utredning av arbetsförmåga? En medicinsk utredning av arbetsförmågan fokuserar på hälsotillståndet och behöver därför kompletteras med en utredning som specifikt beaktar den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Målet är att stödja den arbetssökande i processen att finna, få och behålla ett arbete. Arbetsförmedlingens uppdrag är att efter utredning bedöma vilka förutsättningar för arbete en individ har utifrån dennes kunskaper, kompetens, erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Olika insatser och aktiviteter vid Arbetsförmedlingen syftar till att ge en samlad bild av den arbetssökandes förutsättningar i en arbetssituation och utgör därmed underlag för planering och beslut. Utredningen av individens förutsättningar för arbete sker med hjälp av samtal, självskattningar och tester. Bedömning av arbetsförmåga sker genom prövning på en upphandlad utredningsplats, en ackvirerad prövningsplats eller vid en anställning, då en värdering görs av den enskildes kapacitet i förhållande till kraven i aktuella arbetsuppgifter och arbetsmiljöer, vilket förutsätter analys och nivåbestämning av dessa krav. Bedömningen utgår ifrån arbetssökandes förmåga att utföra arbetsuppgiften och baseras på egen observation eller information från arbetsplatsen. Arbetssituationen ger information om arbetsförmågan i den specifika arbetsmiljön men kan inte utan vidare generaliseras till andra arbetssituationer. Av den anledningen kan arbetssökande behöva flera olika praktikplatser vid utredning av arbetsförmåga.

19 Samlad bedömning av arbetsförmåga En samlad bedömning av arbetsförmåga görs utifrån individfaktorer samt faktorer i specifik uppgift och miljö. I bedömningen ska Arbetsförmedlingen beskriva möjligheter och begränsningar med hänsyn till den arbetssökandes förutsättningar. I de fall en praktisk prövning inte genomförs ges rekommendationer med utgångspunkt från de faktorer som identifierats genom kartläggning och utredning på individnivå och med Arbetsförmedlingens kunskap om krav i olika yrken och arbetsmiljöer. Då den arbetssökande har en funktionsnedsättning kan en utredning ibland även identifiera behov av olika kompenserande och stödjande insatser. Detta kan gälla anpassning av arbetsuppgift utifrån funktionsnedsättningen, utbildningsinsatser för arbetssökande, utprovning av arbetstekniska hjälpmedel, kompenserande insatser som SIUS, lönebidrag eller liknande. Om den arbetssökande trots dessa insatser har en kvarstående begränsning, ska bedömningen ange på vilket sätt funktionsnedsättnigen medverkar till den nedsatta arbetsförmågan. Särskilda krav ställs på det underlag som visar att den sökande har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga.

20 Ackvireringens grundprinciper Matchning med utgångspunkt från sökande analys Personlig dialog med arb.givare. Ackvirering vs Rekrytering Ackvirering av Arbete Eliminering av konkurrens Tydlig beskrivning av arbetsförmågan Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljö Stöd till arb.givare och arb.sökande Introduktionsplan Uppföljning över tid Vår arbetssökande med behov av Fördjupat stöd Rörläggare Arb.sök. Uppfyller alla tre kriterierna och får anställning Du kan inte se via telefonen!

21 Arbetslivets basala krav Kunna utföra arbetsuppgifter i arbetslivet Kunna närvara Vilja att arbeta Kunna ta sig till och från arbetet Fungera på arbetsplatsen/i arbetslaget: Kunna samarbeta och arbeta tillsammans med andra Hålla tillbaka personliga behov och se till verksamheten Ha arbetsuppgifter som man själv inte väljer

22 Arbetsanalys

23 Arbetssökande med helt nedsatt arbetsförmåga I samband med att arbetsförmedlingen utreder arbetsförmågan kan resultatet ibland påvisa att arbetssökande av hälsoskäl vid tidpunkten saknar förutsättningar att delta i något arbete och att det samtidigt föreligger behov av insatser från annan myndighet eller vårdgivare. Bedömningen av arbetsförmåga görs här utifrån individens förutsättningar, de svårigheter och funktionshinder som identifierats under utredningen och i förhållande till olika yrken och arbetsmiljöer samt de olika stöd och insatser som Arbetsförmedlingen har att tillgå.

24

25 Arbetsförmedlingen i Göteborg 6 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område. Hisingen, Gamlestan, Angered, Frölunda, City/Järntorget som blir Centrum Specialkontor: Bygg, Etablering, Samverkan. Kultur. Tillhör marknadsområde Göteborg Halland med Eva Lindh-Pernheim som marknadschef.

26 Arbetsförmedlingen Samverkan Uppdrag: Fördjupat samarbete med Försäkringskassan samt Arbetslivsintroduktionen och fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering därefter. Startade Då: ca 27 anställda Nu: ca 85 anställda. Försäkringskassan initierar kontakten genom begäran om gemensam kartläggning. Målgrupper: Arbetslösa sjukskrivna, anställda sjukskrivna, unga med aktivitetsersättning, risk för utförsäkring, tidigare även tidsbegränsade sjukersättningar. AF Samverkan är uppdelade i Aktiva insatser, Arbetslivsintroduktion, JOB, Specialister, SIUS.

27 GEMENSAM KARTLÄGGNING * Kartlägga individens förutsättningar och stödbehov. Samarbete mellan myndigheterna för att finna vägar som möjliggör återgång i arbete eller andra insatser som t ex vården, kommunen, program på AF. * Kan ske när som helst i rehabiliteringskedjan. Aktiva insatser -10 tim Arbetsförberedande + 10 tim Arbetslivsinriktat Arbetslivsintroduktion 3 mån Rehabersättning (max 1 år) Aktivitetsstöd DAG 1 DAG 730 DAG 914

28 Efter Arbetslivsintroduktion Fortsatta aktiviteter på AF Arbete Kommunen Åter FK

29 Anpassa din arbetssituation/fda/söka arbete Utgå från behov av anpassningar, CV mm, ackvirering av plats, återgång till ag omsätta arbetsförmåga till arbete Klargöra arbetsförutsättningar/vägledning Arbetsuppgifter, identifiera och dokumentera behov av anpassningar, fastställa arbetsförmåga via arbetsprövning/uva Arbetsförberedande insatser 1 till ca 7-10 tim Individuell bedömning utifrån medicinska underlag/person och förutsättningar att utveckla arbetsförmåga. AVP 6 mån + ARB 6 mån alt Intro 3 mån + AVP 3 mån + ARB 6 mån Start Ca 1 år Start 1 år 300/450 dgr 450 dgr Rehabers. Arbetslivsintro. JOB 1-2 Medicinska skäl för anpassning av program Sysselsättningsfasen

30 Aktiviteter Kom igång Vägledning Arbetsprövning Söka Jobb -Utgå från intresse -Träffa andra -Dagliga rutiner -Deltagande efter förmåga -Infoträffar på Af Samverkan -Finna inriktning i sitt arbete som kan vara över tid -Ompröva tidigare yrkesval -Förberedande utbildning -Utreda hur många timmar man kan arbeta -Utreda vilka arbetsuppgifter som passar -Pröva nytt arbete i vägledande syfte -Pröva nytt arbete inför eventuell anställning -Färdigställa ansökningshandling -Hitta arbetsplatsen -CV-/hitta jobbenseminarier

31 Från Tim/v Utveckla 1 tim/v arbetsförmåga Processhjulet 8 tim/v Klargöra/Fastställa arbetsförmåga 20tim/v 25% Omsätta arbetsförmåga i arbete 50%

32 Program och aktiviteter Projekt Förberedande utbildningar Arbetsmarknadsutbildningar Arbetsprövningar Arbetsförmågebedömningar (specialister)

33 Samordnat stöd Utveckla arbetsförmåga Klargöra/Fastställa arbetsförmåga Deltidssjukskrivning via Fk Omsätta arbetsförmåga i arbete