Länsförsäkringar Bank Årsredovisning

Transkript

1 2011 Länsförsäkringar Bank Årsredovisning

2 Innehåll Årets Bank 2011 Inledning i korthet 2 Vd-kommentar Verksamheten 4 Uppdrag, strategi och mål 6 Kunder 8 Omvärld och marknad 10 Erbjudande 12 Kreditkvalitet 14 Upplåning och likviditet 16 Medarbetare 18 Miljöarbete 20 Förvaltningsberättelse 24 Risker och kapitalhantering 39 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Koncernen 42 Femårsöversikt 44 Resultaträkning 44 Rapport över totalresultat 44 Balansräkning 45 Kassafl ödesanalys 46 Förändringar i eget kapital 47 Noter till de fi nansiella rapporterna Finansiella rapporter Moderbolaget 69 Femårsöversikt 71 Resultaträkning 71 Rapport över totalresultat 71 Balansräkning 72 Kassafl ödesanalys 73 Förändringar i eget kapital 74 Noter till de fi nansiella rapporterna 88 Revisionsberättelse Övrig information 90 Styrelse och revisorer 91 Ledning 92 Defi nitioner 92 Rapportdagar 93 Adresser Länsförsäkringar är en framgångsrik och offensiv fullsortimentsbank med Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden. Den lokala förankringen i kombination med att Länsförsäkringar ägs av kunderna har stor betydelse för de höga betygen i kundnöjdhet och därför utsågs Länsförsäkringar till Årets Bank 2011 av tidningen Privata Affärer. Länsförsäkringar har för sjunde gången på åtta år Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden enligt Svenskt Kvalitetsindex Länsförsäkringar är den bank som bäst lever upp till kundernas förväntningar och som anses mest prisvärd. Även image och lojalitet får högsta betyg. Banken är Sveriges femte största retailbank med kunder och en affärsvolym på 251 miljarder kronor. Under 2011 fortsatte affären att växa inom samtliga centrala områden. Strategin bygger på att erbjuda länsförsäkringsbolagens kunder bank- och försäkringstjänster. Länsförsäkringar, som är Sveriges starkaste finansiella varumärke, är grunden för framgången. Kundkontakten sker på 125 av de 23 lokala länsförsäkringsbolagens kontor runt om i Sverige. Banken har enbart verksamhet i Sverige och en lönsam tillväxt. Rörelseresultatet för 2011 ökade till 385 miljoner kronor, motsvarande 4,8 procents avkastning på eget kapital. Av utlåningen på 134 miljarder kronor, svarade bolån till privatpersoner med villor eller bostadsrätter som säkerhet för 72 procent. Inlåningen växte till 50 miljarder kronor och den förvaltade fondvolymen uppgick till 67 miljarder kronor. Om Länsförsäkringar Bank Länsförsäkringar Hypotek Bolån Länsförsäkringar Bank Banktjänster spara, låna och betala Länsförsäkringar Fondförvaltning Investeringsfonder Wasa Kredit Leasing, avbetalning och blancolån Länsförsäkringar Bank är en del av länsförsäkringsgruppen, som består av 23 lokala, kundägda länsförsäkringsbolag som gemensamt äger Länsförsäkringar AB med dotterbolag. Länsförsäkringar Bank är dotterbolag till Länsförsäkringar AB och moderbolag i bankkoncernen. I bankkoncernen ingår Länsförsäkringar Hypotek, Länsförsäkringar Fondförvaltning och Wasa Kredit. Länsförsäkringar AB ansvarar för gemensam affärsverksamhet, bedriver strategiskt utvecklingsarbete och sköter service som ger skalfördelar. Syftet är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att fortsätta växa och bli framgångsrika på sina marknader. Länsförsäkringar är marknadsledande med 28,9 procent av den svenska försäkringsmarknaden och är en av de större aktörerna på liv- och pensionsmarknaden med 7,0 procents marknadsandel. Länsförsäkringsgruppen har medarbetare och erbjuder ett brett utbud av tjänster inom försäkring och bank till de 3,4 miljoner kunderna. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

3 2011 i korthet KUNDER OCH MARKNADSANDELAR Kunder, tusental % Rörelseresultatet ökade med 12 procent till 385 (345) miljoner kronor. Räntenettot ökade med 27 procent till (1 363) miljoner kronor och räntabiliteten på eget kapital uppgick till 4,8 (5,0) procent Kreditförlusterna är fortsatt låga och uppgick netto till 48 (42) miljoner kronor, vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,04 (0,03) procent. Affärsvolymen ökade 8 procent till 251 (232) miljarder kronor. Primärkapitalrelationen enligt Basel II uppgick till 12,1 (11,8) procent och kapitaltäckningsgraden till 14,0 (13,5) procent. Antalet kunder ökade med 8 procent till ( ) och antalet bankkort ökade med 15 procent till ( ). Antalet kunder med Länsförsäkringar som huvudbank ökade med 14 procent till ( ) och antalet produkter per kund blir fler. Under året fortsatte bankaffären att växa och antalet bank- och bolånerådgivare ökade Kunder, tusental Marknadsandel, inlåning privatmarknad, % Marknadsandel, hushålls- och bostadsutlåning privatmarknad, % Länsförsäkringar växer på marknaderna för utlåning och inlåning. Antalet kunder ökade med eller 8 procent under 2011 till Länsförsäkringar har Sveriges mest nöjda bankkunder enligt Svenskt Kvalitetsindex AFFÄRSVOLYM OCH RÄNTENETTO mdr Mkr Affärsvolym, mdr Räntenetto, Mkr Affärsvolymen ökade med 8 procent till 251 miljarder kronor och exklusive fondvolymen var ökningen 15 procent. Affärsvolymen har i genomsnitt ökat med 12 procent per år sedan Räntenettot ökade till (1 363) miljoner kronor under NYCKELTAL K/I-TAL FÖRE KREDITFÖRLUSTER Räntabilitet på eget kapital, % 4,8 5,0 4,2 4,4 5,0 Avkastning på totalt kapital, % 0,24 0,24 0,22 0,26 0,34 Placeringsmarginal, % 1,07 0,93 0,96 1,30 1,43 K/I-tal före kreditförluster 1) 0,71 0,72 0,76 0,75 0,74 K/I-tal efter kreditförluster 1) 0,75 0,75 0,80 0,80 0,78 Primärkapitalrelation enligt Basel II, % 12,1 11,8 12,5 14,6 14,4 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler, % 8,0 8,2 8,2 8,6 8,8 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II, % 14,0 13,5 14,8 17,7 17,2 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler, % 9,3 9,4 9,7 10,4 10,6 Andel osäkra fordringar, % 0,17 0,17 0,21 0,22 0,41 Reserver i förhållande till utlåning, % 0,21 0,24 0,30 0,35 0,36 Kreditförlustnivå i förhållande till utlåning, % 1) 0,04 0,03 0,04 0,07 0,06 1) Efter omräkning i enlighet med ny redovisningsprincip för kreditförluster. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0, K/I-talet före kreditförluster stärktes till 0,71 (0,72) tack vare ökade intäkter. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

4 Vi har under lång tid byggt en unik plattform med ett starkt lokalt erbjudande som går ut på att göra bankaffären så enkel, snabb och personlig för kunderna som möjligt, något som ger trygghet och tydlighet. VD-KOMMENTAR Årets Bank är enkel, snabb och personlig Under ett år när kritiken från kunder och politiker rasar mot bankerna har kundnöjdheten för Länsförsäkringar Bank stigit till en ny rekordnivå. Banken satte svenskt rekord i kundnöjdhet i Svenskt Kvalitetsindex nyligen. Det imponerar. Länsförsäkringar har gjort ett bra jobb. Så motiverade tidningen Privata Affärer sitt beslut att utse Länsförsäkringar till Årets Bank. Eftersom jag tillträdde som vd för Länsförsäkringar Bank först i juni 2011 och därför inte för egen del har anledning att ta åt mig av berömmet kan jag tillstå att jag delar bedömningen. Det är de många goda insatserna, de många extra ansträngningarna i ett oroligt läge, den utbredda kompetensen och arbetsglädjen hos alla medarbetarna som fått sin rättmätiga belöning. Förutom laginsatsen från alla kunniga medarbetare törs vi vara lite annorlunda. Länsförsäkringar är 23 kundägda länsförsäkringsbolag och är därför väldigt närvarande runt om i landet. Därför lär vi känna våra kunder, och våra kunder lär känna oss. Och den du lärt känna och har en personlig kontakt med skyddar du från onödiga risker i skakiga tider. Närhet bygger förtroende som skapar ansvar. Det faktum att Länsförsäkringar ägs av kunderna gör också att vi inte har några andra primära krav än att finnas till för varje enskild kunds behov och önskemål. Att vara annorlunda innebär inte att kortsiktigt nå uppsatta vinstmål på kundernas bekostnad utan tvärtom att inse att kundens tillfredsställelse är den främsta garanten för bankens långsiktiga välgång. Banken finns för kunden, inte tvärtom. Stabilitet och långsiktighet ska genomsyra en bankverksamhet. Det är en för kunden lyckosam strategi. Och närheten till kunderna hjälper oss också att uppnå detta. Vi tänker fortsätta utveckla och dra nytta av denna positiva växel verkan. Finansiell oro i omvärlden Under året spreds uppfattningen att svenska bankers kapitalregelverk behöver vara mer genomgripande än vad de är i resten av Europa och i medierna förmedlades bilden att den svenska regeringen tagit i med hårdhandskarna mot storbankerna. Men ökade kapitaltäckningskrav för storbankerna är ett sätt att stärka, inte försvaga, dessa aktörer. Risken finns att åtgärden får motsatt effekt mot den uttalat önskade: konkurrensen kan snedvridas och ytterligare koncentration gagnas. Denna debatt pågår fortfarande, liksom i hög utsträckning den globala finanskrisen. En del i den debatten är den bok Länsförsäkringar gav ut i december: antologin Vägen ur krisen där ledande svenska ekonomer, politiker, journalister och opinionsbildare bjöds in att utifrån den finanskris vi bevittnar skriva om och diskutera bankernas roll och framtid. Sverige står starkt Sverige är ett litet exportberoende land, som påverkas av omvärlden. Samtidigt är Sveriges statsfinanser i betydligt bättre skick än de flesta europeiska länders. De starka statsfinanserna innebär en god buffert inför en försämrad ekonomisk situation i landet. I slutet av året märktes en dämpad ekonomisk tillväxt och en arbetslöshet som vände uppåt. Hushållen har minskat sin konsumtion, huspriserna har gått ned något och ökningen i utlåning till hushållen har dämpats till en mer normal takt. Samtidigt är återbetalningsförmågan hos de allra flesta hushåll fortsatt mycket god. Vår strategi ligger fast En del större banker med höga avkastningskrav utgår från sina intressenter och uppdragsgivare och gör utifrån dessa förutsättningar ett bra jobb. Men de kan ha svårare att alltid sätta kunden främst på det sätt som Länsförsäkringar kan göra. Jag konstaterar bara att den kundägda banken har bäst förutsättningar att helt koncentrera sig på kunderna, på att ge råd och villkor som skapar stabilitet och trygghet parat med långsiktig avkastning. Därför har vi inom låneområdet en balanserad och konsekvent kreditgivning som gett oss en låneportfölj med hög kvalitet. Merparten av låntagarna är hushåll som lånat till sitt boende i villa eller bostadsrätt runt om i Sverige. Lantbruks utlåningen, 2 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

5 som till största delen är bottenlån, sker främst till familjeägda lantbruk. Alla lån finns i Sverige och är i svenska kronor. Banken har en god rating tack vare att vi är välkapitaliserade och har en stark likviditetssituation som tillsammans med tillväxten, kreditkvaliteten och lönsamheten ger uthållighet och låg risk. RIKARD JOSEFSON, VD LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK Varumärke som borgar för trygghet och stabilitet En stor potential i vår banksatsning finns i positionen inom sakförsäkringsområdet. Vi har en enorm styrka i den marknaden, både när det gäller volymer och förtroende. Varumärket som byggts upp genom decennier och har anor 200 år tillbaka i tiden är avgörande för framgångarna inom bankverksamheten. Vårt erbjudande ger en enkel och trygg vardag i ett stabilt bolag. Vi har under lång tid byggt en unik plattform med ett starkt lokalt erbjudande som går ut på att göra bankaffären så enkel, snabb och personlig för kunderna som möjligt, något som ger trygghet och tydlighet. Det personliga mötet är grunden för kundrelationen och bankkunderna har generellt fler möten med oss än vad försäkringskunderna har, vilket betyder att vi som bank har ännu större möjlighet att se kundernas behov utifrån ett sammantaget bank- och försäkringsperspektiv. Till detta kommer att Länsförsäkringar har Sveriges snabbast växande fastighetsförmedling, ett naturligt kundmöte för både bank och försäkring. Vi har kommit en god bit på väg. Vi har en stor kundbas inom försäkring och an talet bankkunder ökar liksom de kunder som väljer oss som huvudbank. Mer än 93 procent av våra kunder, som valt oss till sin huvudbank, har också en försäkring hos Länsförsäkringar sedan tidigare. Men vi kan bli ännu bättre på att tydliggöra för delarna som kunden får med ett totalt engagemang inom bank och försäkring. Fortsatta framgångar under året Under året växte volymerna inom utlåning och inlåning medan fondvolymerna minskade till följd av börsnedgången och euroskuldkrisen. Marknadsandelarna stärktes inom de allra flesta områden, vilket visar att positionen på fondmarknaden är stark trots minskade fondvolymer. Vi lanserade ett erbjudande för fondflytt med stor framgång och tjänsten IPS fortsatte att växa. Under året förbättrades marknadsföringen för att tydliggöra fördelarna med fonderbjudandet för kunderna och ett antal externa fondförvaltare byttes ut för att möjliggöra en ökad avkastning i dessa fonder. Vi kommer att fortsätta vässa erbjudandet. Allt för att det ska bli så bra som möjligt för kunderna. Utmaningar inför 2012 Under 2012 kommer flera lanseringar att göras. Och vi kommer att driva trygghetsfrågor i den allmänna debatten. I januari 2012 lanserades ett investeringssparkonto som ger privatpersoner möjlighet att på ett förmånligt sätt investera i aktier. Även ungdomskortet lanserades i januari. Ett kreditkort, som är lite bättre än många andra på marknaden, kommer att lanseras i april. Fondlivaffären i vårt moderbolag markerar starten på Länsförsäkringars ambition att bli småföretagarnas främsta val av pensionspartner och i det arbetet är banken en viktig del. Möjligheten till avdragsrätt för sparande upp till kronor är en fråga vi driver. Sparandet, som bidrar till en ökad trygghet, behöver helt enkelt få en större uppmärksamhet och bli mer förmånligt. Tack igen alla medarbetare och rådgivare för ett framgångsrikt Jag välkomnar alla kunder till Årets Bank, en bank som kommer att fortsätta att vara lite annorlunda och samtidigt, det kan jag lova, bara blir bättre och bättre. Stockholm i mars 2012 RIKARD JOSEFSON Verkställande direktör LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

6 UPPDRAG, STRATEGI OCH MÅL En framgångsrik strategi Länsförsäkringar är Sveriges femte största retailbank med en lönsam tillväxt och Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden. Den framgångsrika strategin baseras på länsförsäkringsgruppens existerande infrastruktur: en stor kundbas, ett starkt varumärke och de kundägda länsförsäkringsbolagens värdegrund och kärnvärden. Uppdrag Länsförsäkringar Banks uppdrag är att inom Länsförsäkringar AB-koncernen bedriva affärsverksamhet, utveckla pro dukter, koncept, kanaler och verktyg samt ge service till länsförsäkringsbolagen inom områden som ger skalfördelar. På så sätt kan länsförsäkringsbolagen erbjuda sina kunder banktjänster på bästa sätt. Strategi Strategin, som är oförändrad sedan 2000, några år efter det att banken bildades 1996, är att erbjuda länsförsäkringsbolagens kunder bank och försäkringstjänster. Alla kundkontakterna sker på 125 av de 23 länsförsäkringsbolagens kontor. Även Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings 143 bobutiker förmedlar kundkontakter. Strategin för bankverksamheten baseras främst på länsförsäkringsgruppens existerande infrastruktur: en stor kundbas, ett starkt varumärke och de kundägda länsförsäkringsbolagens värdegrund och kärnvärden. Stor kundbas Länsförsäkringsgruppen har 3,4 miljoner kunder och prioriterade målgrupper inom bankverksamheten är de 2,9 miljoner privatpersonerna de 1,8 miljoner boendeförsäkringskunderna och lantbrukskunderna. Bankerbjudandet är anpassat för olika behov. Med hela erbjudandet inom bank och försäkring får kunderna ett tryggt och förmånligt engagemang hos Länsförsäkringar samtidigt som kundrelationen stärks långsiktigt. Ett starkt varumärke Länsförsäkringar har Sveriges starkaste finansiella varumärke enligt Anseende barometern Inte minst i tider av finansiell oro har varumärket stor betydelse för kundernas val. Länsförsäkringar, med anor 200 år tillbaka i tiden, står för trygghet och stabilitet. Lokal förankring Länsförsäkringars värdegrund är starkt bidragande till framgången i strategin. Värdegrunden bygger sedan många år på långsiktighet och starka kärnvärden. Den lokala förankringen med kundägda länsförsäkringsbolag gör Länsförsäkringar tillgängligt för kunden på ett i det närmaste unikt sätt. För mer information om vad lokal förankring innebär, se avsnittet Kunder på sidan 6. Mål Länsförsäkringar har som mål att: Nå en lönsam tillväxt. Ha de mest nöjda kunderna. Bidra till att öka andelen kunder som samlar sitt engagemang inom bank och försäkring. AFFÄRSVOLYM RÖRELSERESULTAT OCH RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL mdr 300 Mkr % Fond Inlåning Bostadsutlåning Lantbruksutlåning Övrig utlåning Rörelseresultat, Mkr Räntabilitet på eget kapital, % Affärsvolymen ökade med 19 miljarder kronor eller 8 procent till 251 miljarder kronor under Affärsvolymen har i genomsnitt ökat med 12 procent per år sedan Rörelseresultatet ökade med 12 procent till 385 miljoner kronor och räntabiliteten på eget kapital uppgick till 4,8 procent. Genomsnittlig räntabilitet på eget kapital de senaste fem åren är 4,7 procent. 4 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

7 En stark position Bankverksamhetens affärsvolym har vuxit med i genomsnitt 12 procent under de senaste fem åren. Lönsamheten är stabil och räntabiliteten på eget kapital uppgick till 4,8 procent 2011 och har under de senaste fem åren uppgått till i genomsnitt 4,7 procent. Bankkoncernen stärkte sin position på den svenska och europeiska kapitalmarknaden under året. Länsförsäkringar har Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden för sjunde gången på åtta år och Sveriges mest nöjda bolånekunder på privatmarknaden för sjunde året i rad, enligt Svenskt Kvalitetsindex Länsförsäkringar är enligt undersökningen den bank som bäst lever upp till kundernas förväntningar och som anses mest prisvärd. Antalet kunder som valde Länsförsäkringar till sin huvudbank ökade med till under 2011 och av dessa kunder har 93 procent minst en försäkring hos Länsförsäkringar. KUNDNÖJDHET BANK PRIVATMARKNAD KUNDNÖJDHET BOLÅN PRIVATMARKNAD Index Mk Index Mk Länsförsäkringar 65 Branschsnitt Källa: Svenskt Kvalitetsindex Länsförsäkringar Branschsnitt Källa: Svenskt Kvalitetsindex Länsförsäkringar har Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden för sjunde gången på åtta år enligt Svenskt Kvalitetsindex Länsförsäkringar har Sveriges mest nöjda bolånekunder på privatmarknaden för sjunde året i rad enligt Svenskt Kvalitetsindex LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

8 KUNDER Kunden är främst Länsförsäkringar Banks mål och strategi skiljer sig från många börsnoterade bolags, till exempel när det gäller avkastning och risk. Banken har en låg risk i verksamheten och en långsiktig syn på avkastning. Lokal förankring Banken ingår i länsförsäkringsgruppen, och de 23 länsförsäkringsbolagen ägs av kunderna, vilket innebär att kunden är den främsta uppdragsgivaren. Alla prioriteringar i verksamheten görs utifrån kundens bästa och kundens ekonomiska trygghet är alltid i fokus. Bankens mål och strategi skiljer sig från många börsnoterade bolags, till exempel har banken en låg risk i verksamheten och en långsiktig syn på avkastning. De lokala länsförsäkringsbolagen känner sina kunder och sina marknader bäst och bygger därför starka och förtroendefulla kundrelationer. Närheten till det lokala kontoret innebär för kunden en trygghet och hög service. Länsförsäkringsbolagen är flexibla och anpassar sig efter de lokala marknadsförutsättningarna och kundernas behov. Kyrktornsprincipen i kombination med systemstödet och credit scoring-modellen vid kreditgivning är över tid robust när det gäller tillväxt och kreditkvalitet. KUNDNÖJDHET BANK PRIVATMARKNAD KUNDNÖJDHET BOLÅN PRIVATMARKNAD Index Mk 85 Index Mk Länsförsäkringar Handelsbanken Swedbank SEB Nordea Länsförsäkringar Handelsbanken (inkl Stadshypotek) SBAB Swedbank SEB Nordea Hypotek Källa: Svenskt Kvalitetsindex Källa: Svenskt Kvalitetsindex Länsförsäkringar får högst betyg av alla svenska banker i Svenskt Kvalitetsindex kundnöjdhetsmätning 2011 och högsta betyg i alla uppmätta kategorier. För första gången någonsin uppnåddes ett kundnöjdhetsbetyg över index 80 i bankmätningen. Länsförsäkringar får högst betyg av alla svenska bolåneaktörer i Svenskt Kvalitetsindex kundnöjdhetsmätning Mätningen visar att Länsförsäkringar är den bolåneaktör som bäst lever upp till kundernas förväntningar och anses som mest prisvärd. 6 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

9 Tillgängligheten betyder personliga möten och snabba, enkla och tillförlitliga besked för kunden. Det personliga mötet Kunden träffar banken i personliga möten, via internet, mobila tjänster och telefon. Länsförsäkringar har ett brett utbud av banktjänster och kan lösa kundens alla behov alltifrån bolån och övriga krediter till olika former av sparande. Kunniga rådgivare och medarbetare finns till kundens förfogande och strävar hela tiden i sitt arbete efter att förenkla för kunden och lösa nya utmaningar utifrån kundens behov. Det personliga bemötandet bygger förtroendefulla och långvariga relationer. Bankaffären bidrar därmed till att skapa kittet mellan bank och försäkring. Bredden i Länsförsäkringars erbjudande möjliggör helhetslösningar för kunden och banksatsningens möjligheter finns till stor del i styrkan inom sakförsäkring. Länsförsäkringars starka varumärke är avgörande för framgångarna inom bank. Internet och mobila tjänster Under året lanserade Länsförsäkringar mobila tjänster och banken är därmed tillgänglig i mobilen. De mobila tjänsterna tillför tillgänglighet som tillåter åtkomst av banktjänster var som helst dygnet runt. Mobila tjänster är därför ett område med stor potential som väntas få en kraftig utveckling de närmaste åren. Kunden främst Drivkraften för Länsförsäkringars tillväxt och lönsamhet är att kunderna ska vara nöjda. Betydelsen av att vara kundägd innebär att kunden primärt är den enda uppdragsgivaren. Detta ger ett fokus i affären som ger en långsiktighet och stabilitet för kunderna som är i det närmaste unik. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

10 OMVÄRLD OCH MARKNAD Stabil svensk ekonomi och starka statsfinanser Den svenska tillväxten var fortsatt positiv under 2011 och de svenska statsfinanserna är i gott skick med en låg statsskuld och ett överskott i statsbudgeten. Bostadsmarknaden gick in i en lugnare fas och husprisutvecklingen planade ut i Sverige men den underliggande bostadsefterfrågan är fortsatt stabil. Hushållens återbetalningsförmåga är god och hushållens sparande fortsatte att öka. Stabil svensk tillväxt Sveriges ekonomi drevs under 2011 främst av exportmarknaden till en BNPtillväxt på 3,9 procent enligt SCB. Första hälften av året hade Sverige en stark tillväxt, men påverkades under den andra hälften av den finansiella oron i omvärlden. Hushållens konsumtion liksom företagens investeringstakt visade tecken på inbromsning mot slutet av året och BNPtillväxten under det fjärde kvartalet uppgick till 1,1 procent. Utgångsläget är dessutom gynnsamt då de svenska statsfinanserna är i gott skick med en låg statsskuld, som uppgår till 32 procent av BNP för 2011 enligt Riksgälden och ett överskott i statsbudgeten. De starka stats - finans erna innebär en buffert inför en försämrad ekonomisk situation. Skuldkris i Europa En försvagning i efterfrågan skedde globalt under året och flera länder reviderade ner sin BNP-tillväxt. Under sommaren och hösten ökade fokus på eurozonens skuldtyngda länder. För att återfå förtroendet och stabiliteten i EMU gjordes bland annat en överenskommelse om en stabilitetspakt under hösten. I Europas krisländer krävdes ytterligare besparingar och den politiska spänningen ökade mot slutet av året. I december introducerade ECB en treårig lånemöjlighet (LTRO), som ett kraftfullt stöd till banksektorn för att minska risken för refinansieringsproblem och förhindra en allvarlig kreditkontraktion. Under första halvåret hade USA en stor nedgång i efterfrågan men tillväxten förbättrades mot slutet av året även om det återstår att hantera deflationsrisker, en svag bostadsmarknad och en hög arbetslöshet. Starka statsfinanser gav stöd åt kronan Kronan försvagades marginellt till följd av osäkerheten på finansmarknaderna men fick samtidigt stöd av de starka svenska statsfinanserna. Mätt med TCW-index, försvagades kronan med knappt 1 procent under Den starka kronan är ett bevis på att finansmarknaden generellt ser fortsatt positivt på Sverige, vilket märks inte minst i prissättningen på femåriga kredit förlustförsäkringar, så kallade CDS-nivåer, för Sverige samt i de låga långa räntorna. Sänkta räntor Riksbanken höjde fram till juli styrräntan vid tre tillfällen från 1,25 till 2,0 procent för att dämpa den starka svenska ekonomin. Året avslutades med en sänkning till 1,75 procent i december till följd av försvagade konjunkturutsikter i omvärlden, den svenska ekonomins inbromsning och ett lågt inflationstryck. ECB höjde inledningsvis räntan vid två tillfällen från 1,0 till 1,5 procent då BNP-TILLVÄXT STATSSKULD, ANDEL AV BNP CDS-NIVÅER % % Baspunkter Sverige Kina Tyskland Japan USA Källa: Macrobond Sverige USA Tyskland Norge Källa: IMF och Länsförsäkringar Sverige Danmark Norge Tyskland Finland USA Sveriges BNP-tillväxt blev 3,9 procent under Mot slutet av året påverkades även Sverige av den ökade fi nansiella oron i omvärlden och det fjärde kvartalet var BNP-tillväxten 1,1 procent. Den svenska statsskulden är låg och uppgick till 32 procent av BNP för Källa: Bloomberg Finansmarknaden ser positivt på Sverige, vilket inte minst syns i de svenska 5-åriga CDS-nivåerna. 8 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

11 återhämtningen såg stark ut men till följd av den ökade oron i eurozonen sänktes där efter räntan vid två tillfällen från 1,5 till 1,0 procent i slutet av året. Låg inflation och hög arbetslöshet motiverade Federal Reserve att låta styrräntan ligga kvar på en låg nivå om 0 0,25 procent och ge ett löfte om en nollräntepolitik fram till halvårsskiftet Bostadsmarknad och husprisutveckling Aktiviteten på den svenska bostadsmarknaden dämpades under året till följd av försämrade konjunkturutsikter, vilket fick en marginell påverkan på husprisutvecklingen. Villapriserna sjönk med 4 procent och priserna på bostadsrätter sjönk med 1 procent under året enligt Mäklarstatistik. Den svenska husprisutvecklingen, som under de senaste åren varit starkare än många andra länders, förklaras av en stark inhemsk bostadsefterfrågan till följd av flera fundamentala ekonomiska faktorer. Låga bostadsinvesteringar under närmare 20 år är en starkt bidragande orsak. Sveriges Byggindustriers konjunkturbedömning visar att nybyggnadsinvesteringar i bostäder steg med 9 procent i volym under 2011 men troligen kommer att minska med 1 procent under 2012 till följd av inbromsningen i den svenska ekonomin. Det kommer att ta många år innan nybyggnationen kan börja möta den stora efterfrågan på bostäder som finns, framför allt i storstadsregionerna. Hushållens goda återbetalningsförmåga De svenska hushållen har en bra ekonomi. Återbetalningsförmågan är god och hushållens totala förmögenhet i förhållande till den disponibla inkomsten är betydligt större än skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten enligt Riksbankens rapport Finansiell stabilitet från november Hushållen som har de största skulderna har också den bästa återbetalnings förmågan enligt Riksbankens bedömningar. Riks bankens stresstester visar dessutom att hushållens räntekostnad i relation till den disponibla inkomsten är relativt låg. Till följd av borttagandet av fastighetsoch förmögenhetsskatten samt lägre inkomst skatter har kostnaderna sjunkit för att äga sitt boende. Även låga räntor under en följd av år har bidragit till de lägre kostnaderna. De svenska hushållens sparande är högt i förhållande till den disponibla inkomsten jämfört med många andra länders hushåll. Hushållens sparande ökade med 9 procent under 2011 enligt SCB. Ökningstakten i hushållens skuldsättning har minskat till följd av hushållens minskade benägenhet att skuldsätta sig eftersom oron i omvärlden har ökat och den svenska ekonomin bromsat in. Även bolånetaket 1), stigande bolåneräntor och en dämpad aktivitet på bostadsmarknaden inverkade på ökningstakten. Den svenska arbetsmarknaden fortsatte att ha en stabil utveckling. Sysselsättningsgraden är relativt god och uppgick till 65,1 procent och arbetslösheten uppgick till 7,1 procent den 31 december 2011 enligt SCB. Lantbruksmarknad Priserna på skogs- och jordbruksfastigheter fortsatte att öka under 2011 enligt LRF Konsults prisstatistik. Prisuppgången på skogsfastigheter var 1 procent och för åkermark steg priset med 7 procent. En trend är att prisskillnaden ökar mellan landsdelar med en starkare prisutveckling i södra Sverige jämfört med norra. En stor del av Sveriges lantbrukare har flera verksamhetsgrenar i sin verksamhet, vilket innebär en lägre risk för den enskilde lantbrukaren och landet som helhet. 1) Från den 1 oktober 2010 införde Finansinspektionen ett bolånetak som innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. I Finansinspektionens rapport Risker i det finansiella systemet 2011 från november 2011 är slutsatsen att bankerna på den svenska marknaden har blivit mer restriktiva att bevilja lån till högre belåningsgrader och att bolånetaket därmed har fått effekt. HUSPRISUTVECKLING BOSTADSINVESTERINGAR, ANDEL AV BNP HUSHÅLLENS SPARANDE Index 1996 = Sverige USA UK Norge Tyskland Spanien Källa: Macrobond % Sverige USA UK Norge Spanien Källa: Macrobond % Sverige Spanien USA UK Norge Tyskland Källa: Macrobond Den svenska husprisutvecklingen, som under de senaste åren varit starkare än många andra länders, dämpades något under Den underliggande inhemska bostadsefterfrågan är fortsatt stark i Sverige, till följd av låga bostadsinvesteringar under närmare 20 år. De svenska hushållens sparande är relativt högt i förhållande till den disponibla inkomsten. Hushållens sparande ökade med 9 procent under LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

12 ERBJUDANDE Privatpersoner, lantbrukare och småföretagare Länsförsäkringar har ett brett utbud av banktjänster för privatpersoner, lantbrukare och småföretagare. Ett starkt lokalt erbjudande gör bankaffären enkel, snabb och personlig för kunderna, något som ger trygghet och tydlighet. All bankverksamhet finns i Sverige och kundaffären bedrivs av de 23 lokala, självständiga och kundägda länsförsäkringsbolagen runt om i Sverige. Sparande och inlåning Länsförsäkringar har ett heltäckande erbjudande inom sparande och växer på inlåningsmarknaden. Erbjudandet förstärktes under året med fler produkter och tjänster för att ge kunderna större möjligheter till olika typer av sparande och placeringar. Tjänsten fondflytt, som lanserades under våren 2011, medförde att många kunder överförde sitt fondsparande till sin huvudbank Länsförsäkringar under året. Inlåningen ökade med 19 procent till 50 (42) miljarder kronor Ökningen förklaras främst av ett stigande antal kunder som valt Länsförsäkringar till sin huvudbank. Alla typer av inlåningskonton ökade. Banktjänster för småföretagare är ett erbjudande som har lanserats successivt och visar en god tillväxt enligt plan, främst inom inlåning. Marknadsandelen av inlåning från hushåll ökade till 3,8 (3,5) procent under 2011 och andelen av marknadstillväxten var drygt 7 procent enligt statistik från SCB. Fondtorget och IPS Länsförsäkringar är Sveriges femte största fondaktör, med en marknadsandel på oförändrat 3,9 procent 2011 enligt statistik från Fond bolagens förening. Fondvolymen minskade med 8 procent till 67 (72) miljarder kronor till följd av negativ värdeutveckling på aktiemarknaden under året. Fondförvaltningen sker i 33 (32) investeringsfonder med olika placeringsinriktning. Fonderbjudandet består av fonder under eget varumärke kompletterat med av Länsförsäkringar utvalda externa fonder samt övriga fonder som erbjuds på marknaden. Flertalet fonder under eget varumärke har externa förvaltare som utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att de når avkastningsmålen. Även de utvalda externa fonderna utvärderas kontinuerligt i förhållande till avkastningsmålen. Antalet nya fondsparare, som gör månadsinsättningar, ökade med under året, vilket visar att Länsförsäkringar har ett attraktivt fonderbjudande. Tjänsten IPS, individuellt pensions sparande, hade även under 2011 stora framgångar. Volymerna fortsatte att öka relativt kraftigt trots det svaga börsåret. INLÅNING UTLÅNING BANKKORT OCH BUTIKSTRANSAKTIONER mdr 50 mdr 150 Kort, tusental 350 Transaktioner, miljoner Övriga inlåningskonton Transaktionskonton Sparkonton Fasträntekonton Övrigt Blanco Avbetalning Leasing Lantbruksutlåning Bostadsutlåning Kort, tusental Antal korttransaktioner i butik Inlåningen ökar i stadig takt. Alla typer av inlåningskonton ökar, främst fasträntekonton. Bostadsutlåningen i koncernen ökade till 96 miljarder kronor och lantbruksvolymen till 17 miljarder kronor, vilket gör Länsförsäkringar till fjärde största aktör inom lantbruksutlåning i Sverige. Total utlåningsvolym är 134 miljarder kronor Antalet bankkort ökade till , en ökning med 15 procent för 2011 och en genomsnittlig ökning om 19 procent de senaste fem åren. 10 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

13 Aktier och övriga värdepapper Handeln med aktier och övriga värdepapper är stadigt växande bland kunderna och antalet depåer ökade kraftigt. Hushålls- och bostadsutlåning Länsförsäkringar har ett attraktivt bolåneerbjudande och växer stadigt på marknaden. Bottenlån till lantbruksfastigheter har en god tillväxt och Wasa Kredits produkter leasing, avbetalning och blancolån ökar stadigt. Bankverksamhetens utlåning ökade med 14 procent till 134 (118) miljarder kronor 2011, varav bostadsutlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 11 procent till 89 (80) miljarder kronor. Bolån upp till 75 procent av marknadsvärdet vid lånetillfället erbjuds av Länsförsäkringar Hypotek och övriga bolån erbjuds av Länsförsäkringar Bank. Marknadsandelen av hushållsoch bostadsutlåning ökade till 4,6 (4,4) procent under 2011 och Länsförsäkringar tog en god andel av marknadstillväxten under året enligt statistik från SCB. ökade med 27 procent till 13,7 (10,8) miljarder kronor. 83 (81) procent av lantbrukskunderna har minst en försäkring hos Länsförsäkringar. Övrig utlåning Wasa Kredits utlåningsvolym ökade med 12 procent till 12,0 (10,7) miljarder kronor. Samtliga produkter inom leasing, avbetalning och blancolån ökade under 2011 och störst volymökning skedde inom leasing. Bankkort och betalningar Antalet kort ökar stadigt och utvecklas kontinuerligt för att kunderna ska få trygghet och god service i sina betalningstjänster. Betalningsförmedlingens intäkter fortsatte att öka under 2011 och bankkorttransaktionerna står för den största betalningstransaktionsvolymen. Antalet bankkort ökade med 15 procent till ( ) och antalet egna bank omater ökade till 98 (88). Butikstransaktioner med bankkort ökade med 23 procent och totalt ökade antalet betalningstransaktioner med 20 procent till 130 (108) miljoner. Länsförsäkringsbolagens egen bank Banken erbjuder de 23 länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar AB-koncernens övriga bolag främst sparande- och betalningstjänster. Affären växer och antalet betalningstransaktioner ökade under året. Även länsförsäkringsbolagens inlåning växer stabilt. Lantbruksutlåning Länsförsäkringar erbjuder lån till skogsoch lantbruksfastigheter och är fjärde störst inom lantbruksutlåning i Sverige med en marknadsandel som stärktes till 8,5 (7,8) procent under året enligt Lantbruksbarometern. Lantbruks utlåningen ökade med 21 procent till 16,7 (13,8) miljarder kronor, varav bottenlån till lantbruksfastigheter MARKNADSANDELAR HUSHÅLLS- OCH BOSTADSUTLÅNING, PRIVATMARKNAD MARKNADSANDELAR INLÅNING, PRIVATMARKNAD MARKNADSANDELAR FONDVOLYM Övriga 9,0% Danske Bank 4,0% SBAB 5,9% SEB 13,9% Nordea 14,1% Länsförsäkringar 4,6% Swedbank 25,8% Handelsbanken 22,7% Sparbanker 8,9% Skandiabanken 2,6% Danske Bank 2,7% SEB 12,1% Övriga 12,2% Nordea 16,7% Länsförsäkringar 3,8% Swedbank 23,2% Handelsbanken 17,8% Övriga 22,1% SPP Fonder 3,3% Skandia Fonder 3,4% AMF Pension 3,5% Handelsbanken 9,7% Nordea 12,2% Länsförsäkringar 3,9% Robur 25,3% SEB 16,6% Källa: SCB Källa: SCB Källa: Moneymate Länsförsäkringar stärkte sin marknadsandel från 4,4 till 4,6 procent under Med en marknadsandel på 3,8 procent stärker Länsförsäkringar sin position som femte största aktör på den svenska inlåningsmarknaden. Länsförsäkringar är Sveriges femte största fondaktör med en marknadsandel på 3,9 procent Fondvolymen är 67 miljarder kronor. Under året utökades sortimentet med investeringsfonden Länsförsäkringar Flex LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

14 KREDITKVALITET Fortsatt hög kreditkvalitet Låneportföljen har krediter uteslutande i Sverige och enbart i svenska kronor. Den uppgår till 134 (118) miljarder kronor och består till största delen av bostadsutlåning till hushåll. Andelen osäkra fordringar var oförändrat 0,17 procent och kreditförlustnivån, som är fortsatt låg, uppgick till 0,04 (0,03) procent. Koncernens låneportfölj Bankkoncernens totala utlåning ökade med 14 procent till 134 (118) miljarder kronor. Låneportföljen består till 81 (81) procent av hushållskrediter enligt IRK-modellen och är geografiskt väl fördelad över hela landet. Inga krediter finns utanför Sverige eller i annan valuta än svenska kronor. Av låneportföljen är 72 (74) procent bolån och 12 (12) procent lantbrukslån. Tillsammans motsvarar detta 84 (86) procent av låneportföljen i bankkoncernen. Bostadsutlåning Bostadsutlåningens säkerheter består till 80 (81) procent av villor och till 20 (19) procent av bostadsrätter. Det genomsnittliga engagemanget är oförändrat 0,9 miljoner kronor. 64 (65) procent av bolånekunderna har ett engagemang under 1 miljon kronor och som föregående år har endast 2 procent av låntagarna ett engagemang över 3 miljoner kronor. Bolåneportföljen har en god geografisk spridning i landet. I Länsförsäkringar Hypotek kvalificerar sig i princip all utlåning för att ingå i den säkerställda verksamheten. För att upprätt- UTLÅNING, ANDEL OSÄKRA FORDRINGAR OCH ANDEL KREDITFÖRLUSTER PRODUKTFÖRDELNING UTLÅNING GEOGRAFISK FÖRDELNING UTLÅNING mdr % 150 1, ,8 0,6 Flerbostadsfastigheter 2% Avbetalning 4% Övrigt 2% Blancolån 4% Leasing 4% Mellersta Norrland Norra Norrland 4% 4% Småland 9% Västra Sverige 22% 60 0,4 Lantbruk 12% Norra Mellansverige 10% ,2 0,0 Bostadsutlåning 72% Södra Sverige 14% Stockholm 16% Östra Mellansverige 21% Utlåning, mdr Andel kreditförluster, % Andel osäkra fordringar, % Total utlåning ökade med 14 procent till 134 miljarder kronor och kreditförlust nivån är fortsatt låg och uppgick till 0,04 procent. Låneportföljen består till 72 procent av bostads utlåning. Utlåning till lantbruk står för 12 procent och övrig utlåning avser främst leasing, blancolån och avbetalning. Samtliga krediter fi nns i Sverige och är väl fördelade geografi skt utifrån populationen. 12 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

15 hålla en enhetlig profil består säkerheterna i säkerhetsmassan enbart av privatbostäder. Löpande görs marknadsvärdeanalyser av bolåneportföljen och en marknadsvärdeuppdatering genomförs årligen för samtliga villor, bostadsrätter och fritidshus i bankkoncernen. Lantbruksutlåning Lantbruksutlåningen avser till 94 (93) procent mindre familjelantbruk. Av lantbruksutlåningen är 82 (78) procent bottenlån och övrig utlåning avser topplån och rörelsekrediter. Det genomsnittliga engagemanget är lågt och den geografiska spridningen i landet är god. Osäkra lånefordringar och reserver Osäkra lånefordringar ökade marginellt till 233 (209) miljoner kronor. Andelen osäkra fordringar var oförändrat 0,17 procent. Reserverna uppgick till 284 (286) miljoner kronor och reserver i förhållande till utlåning uppgick till 0,21 (0,24) procent. Kreditförlusterna är fortsatt låga och uppgick till 48 (42) miljoner kronor, vilket mot svarar en kreditförlustnivå på 0,04 (0,03) procent. De avser till största delen Wasa Kredit. Osäkra lånefordringar och kreditförluster utgör fortsatt en liten andel av den totala utlåningen. För att bättre spegla den faktiska affärsuppgörelsen med länsförsäkringsbolagen har en förändrad princip för redovisning av kreditförluster införts, vilken berör posterna ersättning till länsförsäkringsbolag och kreditförluster. Omräkning har även skett av jämförelsetal. För mer information om kreditrisker och kreditkvalitet, se Risker och kapitalhantering på sidan 24. För mer information om utlåning, osäkra fordringar och nedskrivning av lånefordran, se Redovisningsprinciper på sidan ENGAGEMANGSFÖRDELNING BOLÅN ENGAGEMANGSFÖRDELNING LANTBRUKSLÅN PRODUKTFÖRDELNING LANTBRUKSLÅN > 3 Mkr 2% 2 3 Mkr 7% < 0,5 Mkr 35% 8 15 Mkr 3% > 15 Mkr 1% 3 8 Mkr 10% Rörelsekrediter 4% Topplån 14% 1 3 Mkr 23% < 1 Mkr 63% Bottenlån 82% 1 2 Mkr 27% 0,5 1 Mkr 29% Knappt två tredjedelar av Länsförsäkringars bolånekunder har ett engagemang under 1 miljon kronor. Endast 2 procent av kunderna har ett engagemang över 3 miljoner kronor. Det genomsnittliga lantbruksengagemanget är lågt. 96 procent av lantbruksengagemangen är lägre än 8 miljoner kronor. Lantbruksutlåningen består till 82 procent av bottenlån och resterande 18 procent består av topplån och rörelsekrediter. Andelen bottenlån ökade från 78 procent LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

16 UPPLÅNING OCH LIKVIDITET God tillgång till finansiering Bankkoncernens kapitalmarknadsfinansiering, som främst sker genom Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer på de svenska och europeiska marknaderna, fungerade väl under hela året. Finansiering med säkerställda obligationer Bankverksamhetens upplåning sker till största delen med Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer, som har högsta kreditvärderingsbetyg, Aaa/stable från Moody s och AAA/stable från Standard & Poor s samt är pantsättningsbara i Riksbanken respektive ECB. Vid årets slut bestod bankverksamhetens finansieringskällor till 60 procent av obligationer, till 31 procent av inlåning, till 4 procent av eget kapital, till 3 procent av certifikat och resterande av skulder till kreditinstitut samt förlagslån. Inlåningen stod för 72 procent av finansieringen i bankkoncernen exklusive Länsförsäkringar Hypotek. Mål och strategi Upplåningsverksamhetens mål är att säkerställa behovet av finansiering på kort och lång sikt till ett pris som är i nivå med relevanta konkurrenters. Den primära finansieringskällan är långfristig obligationsupplåning i Sverige med benchmarklån för den institutionella marknaden. Under de senaste två åren har upplåning även skett genom utgivning av så kallade Euro Benchmark-obligationer, vilket har ökat diversifieringen i upplåningen och stärkt varumärket både på den svenska och europeiska marknaden. Den långfristiga upplåningen löptidsanpassas genom swapavtal för att räntebindningstiden ska matcha utlåningens räntebindnings tid och all valutarisk hedgas via derivat. Långfristig senior upplåning och kortfristig upplåning genom certifikat sker i Länsförsäkringar Bank. Upplåningsinstrument Upplåningen sker främst med benchmarklån för den institutionella marknaden där emissionerna koncentreras till stora volymer i ett antal obligationslån, som upprätthåller en hög likviditet. I den svenska marknaden emitteras benchmarkobligationer genom on-tap emissioner med löptider normalt upp till fem år. Upplåningen sker även med ett Medium Term Covered Note-program (MTCN) och med ett Euro Medium Term Covered Noteprogram (EMTCN) i den europeiska marknaden. Länsförsäkringar Bank har ett domestikt certifikatprogram för kortfristig upplåning och ett Medium Term Noteprogram (MTN) för långfristig upplåning på den svenska marknaden. I den europeiska marknaden finns ett Euro Medium Term Note-program (EMTN) för långfristig upplåning och ett Euro Commercial Paperprogram (ECP) för kortfristig upplåning. Programupplåningen fördelade sig till 53 procent på svenska benchmarkobligationer, 21 procent EMTCN, 11 procent MTN och 10 procent MTCN den 31 december Försäljningen av och handeln med svenska säkerställda obligationer sker via fem market makers. Därutöver är Länsförsäkringar Bank återförsäljare av Länsförsäkringar Hypoteks MTCN-program. Upplåningsverksamheten under året Den europeiska skuldkrisen bidrog till låga styrräntor i hela västvärlden och fortsatt FINANSIERINGSKÄLLOR PROGRAMFÖRDELAD UPPLÅNING VALUTAFÖRDELAD UPPLÅNING Skulder till kreditinstitut 1% Förlagslån 1% Certifikat 3% Eget kapital 4% DCP 5% MTCN 10% Benchmark 53% EUR 18% CHF 3% Inlåning 31% MTN 11% SEK 79% Obligationer 60% EMTCN 21% Störst andel av koncernens fi nansiering står obligationer för med 60 procent, varav säkerställda obligationer står för 53 procent. Inlåningen står för 31 procent av koncernens fi nansiering. En ökad diversifi ering av upplåningen skedde under året tack vare en emission av säkerställda obligationer i Länsförsäkringar Hypotek på den europeiska penning- och kapitalmarknaden. Merparten av upplåningen sker i den svenska marknaden och i svenska kronor. All valutarisk hedgas via derivat. 14 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

17 turbulenta marknader. Aktiviteten på den svenska upplåningsmarknaden var god under främst det första halvåret med relativt låga kreditspreadar. Även den europeiska marknaden för säkerställda obligationer fungerade bra med många emissioner. Under hösten minskade investerarnas vilja att ta risk till följd av den ökade oron i Europa och kreditspreadarna på säkerställda obligationer ökade därför. Efterfrågan på seniora bankobligationer var låg och endast ett fåtal emissioner genomfördes. Bankverksamheten hade en god tillgång på upplåning och finansiering under hela året. Upplåningen ökade med 13 procent till 101 (89) miljarder kronor, varav säkerställda obligationer ökade till 86 (80) miljarder kronor. Av den totala upplåningen emitterades under året motsvarande nominellt 13,5 (13,4) miljarder kronor på den internationella upplåningsmarknaden. Den återstående genomsnittliga löptiden i bankkoncernens programupplåning uppgick till 2,3 år den 31 december Länsförsäkringar Bank emitterade under året nominellt 16,8 (12,1) miljarder kronor i det nationella certifikatprogrammet. I MTN- programmet emitterades nominellt 7,2 (5,2) miljarder kronor och i ECP-programmet nominellt 3,2 (2,8) miljarder kronor. Säkerställda obligationer Säkerställda obligationer för nominellt 26,8 (44,0) miljarder kronor emitterades under året i Länsförsäkringar Hypotek. Under föregående år omstrukturerades bankkoncernens likviditetsreserv genom att en likviditetsreserv började byggas upp i Länsförsäkringar Hypotek, vilket förklarar den större emissionsvolymen under Återköp genomfördes för nominellt 12,3 (8,0) miljarder kronor och förfallna värdepapper uppgick till nominellt 7,9 (10,5) miljarder kronor. Den 31 december 2011 hade Länsförsäkringar Hypotek fyra utestående benchmarklån med förfall Under året emitterades benchmarkobligationer för totalt nominellt 11,7 (25,8) miljarder kronor. Vid årets slut uppgick utestående volym benchmarkobligationer till nominellt 53,9 (53,7) miljarder kronor. Emitterade obligationer i MTCN-programmet uppgick till nominellt 4,8 (7,6) miljarder kronor och utestående volym till nominellt 10,1 (13,8) miljarder kronor den 31 december Emitterade obligationer i EMTCN-programmet uppgick till nominellt 10,3 (10,6) miljarder kronor och utestående volym till nominellt 21,5 (11,5) miljarder kronor den 31 december Inlåning Inlåningens andel av bankkoncernens totala finansiering var 31 procent den 31 december Länsförsäkringar växer på in låningsmarknaden främst till följd av den goda volym- och kundtillväxten i banken där inlåningen är en del av helhetserbjudandet. Trenden visar även att inlåningen började öka mer än utlåningen under det första kvartalet 2011, vilket även syns i nyckeltalet utlåning/inlåning. Likviditet Likviditetsreserven uppgick till nominellt 30,5 (21,9) miljarder kronor den 31 december All likviditet är placerad i svenska värdepapper med hög kreditkvalitet. Likviditetsreserven bestod till 64 procent av svenska säkerställda obligationer med högsta kreditbetyg AAA/Aaa och till 36 procent av värdepapper med svenska staten som motpart. Likviditeten i placeringarna är hög. För mer information om likviditet och likviditetsrisker, se avsnittet Risker och kapitalhantering på sidan 29. Stark rating Länsförsäkringar Bank har kreditbetyg A/stable från Standard & Poor s och A2/ negative från Moody s. De kortfristiga kredit betygen är A-1 från Standard & Poor s och P-1 från Moody s. Financial Strength Rating är C. Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer har oförändrade högsta kreditbetyg, Aaa/stable från Moody s och AAA/stable från Standard & Poor s. Länsförsäkringar Hypotek är en av fyra aktörer på den svenska marknaden för säkerställda obligationer med högsta betyg från båda ratinginstituten. UTLÅNING/INLÅNING 3,0 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 Q Q Q Q Q FÖRFALLOFÖRDELAD UPPLÅNING UPPLÅNINGSPROGRAM mdr Utöver ovanstående fördelning förfaller 0,3 miljarder kronor under 2018 och 0,1 miljarder kronor under Den genomsnittliga återstående löptiden uppgick till 2,3 år den 31 december Alla volymer är i nominella värden. Emitterat Emitterat Utestående, Utestående, Återstående Återstående 2011, 2010, , , genomsnittlig genomsnittlig Program Ram, Nom, mdr Nom, SEK mdr Nom, SEK mdr Nom, SEK mdr Nom, SEK mdr löptid, år löptid, år Länsförsäkringar Hypotek Benchmark Obegränsad 11,7 25,8 53,9 53,7 2,6 2,8 MTCN SEK 30 4,8 7,6 10,1 13,8 1,2 1,1 EMTCN EUR 4 10,3 10,6 21,5 11,5 2,9 4,2 Totalt 26,8 44,0 85,5 79,0 2,5 2,7 Länsförsäkringar Bank MTN SEK 20 7,2 5,2 11,2 5,2 1,5 1,6 DCP SEK 15 16,8 12,1 4,7 2,5 0,4 0,2 ECP EUR 1,5 3,2 2,8 0 1,7 0 0,2 EMTN EUR 2 Totalt 27,2 20,1 15,9 9,4 1,2 1,0 Totalt, koncernen 54,0 64,1 101,4 88,4 2,3 2,5 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

18 MEDARBETARE Nöjda medarbetare hos en attraktiv arbetsgivare En stark företagskultur och en väl etablerad affärsplaneringsmodell för medarbetarna är en av förklaringarna till att Länsförsäkringar år efter år växer och samtidigt behåller Sveriges mest nöjda kunder på den svenska privatmarknaden. Länsförsäkringar är en attraktiv arbetsplats med engagerade och motiverade medarbetare. En stark företagskultur skapar tillväxt Värdeorden tillit, engagemang och öppenhet är grunden i Länsförsäkringars företagskultur och präglar bankverksamhetens stabila och prestationsstyrda organisation. Som dotterbolagskoncern till Länsförsäkringar AB ansvarar bankens medarbetare för att förse de 23 lokala länsförsäkringsbolagen med förutsättningar för att växa och vara framgångsrika på sina marknader. I företagskulturen ligger också tonvikt på möjligheten till intern rörlighet. Medarbetarna under året Under 2011 hade bankkoncernen i medelantal 327 (306) medarbetare varav 164 (144) kvinnor med en medelålder om 42 (43) år och 163 (162) män vars medelålder uppgick till 43 (42) år. I banken fanns 53 (63) medarbetare i chefsposition och an delen kvinnor i chefsposition uppgick till 30 (33) procent. Utöver de anställda i bankkoncernen fanns 794 (741) bankrådgivare och -medarbetare den 31 december 2011 i de 23 länsförsäkringsbolagen. För fjärde året i rad hade Länsförsäkringar en representant med i Ruter Dam, ett chefsutvecklingsprogram med inriktning på kvinnligt ledarskap. Prestationsstyrning Medarbetarna arbetar utifrån en väl etablerad affärsplaneringsmodell där individoch gruppmål är direkt länkade till övergripande mål, vision och värderingar. I samtal mellan medarbetare och chef sätts mätbara individuella mål som sedan 16 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

19 dokumenteras och följs upp i ett årligt målkontrakt. Varje år genomförs en medarbetarundersökning som kartlägger medarbetarnas engagemang, kompetens, krav, ansvar och befogenhet i ett så kallat prestationsindex års undersökning resulterade i ett index om 4,1 av 5,0 möjliga, vilket visar att Länsförsäkringar är en attraktiv arbetsplats med engagerade och motiverade medarbetare. Rekrytering och intern rörlighet Rekrytering sker såväl externt som internt. De 23 länsförsäkringsbolagen är en god rekryteringsbas för banken och ger möjligheter till vidareutveckling för anställda i länsförsäkringsbolagen. Under de senaste åren märks en tydlig trend av ökad intern rörlighet. Trenden förklaras bland annat av målkontraktets utformning och den uttalade ledarskapspolicyn att en bra ledare hjälper sina medarbetare att utvecklas vidare. Medarbetare med breddad kompetens och goda möjligheter till vidareutveckling är mer nöjda med sina arbetsgivare, vilket i längden leder till lägre personalomsättning och en mer effektiv och lönsam affär. Ett talangprogram för lovande unga medarbetare drivs sedan flera år i Länsförsäkringar ABs regi och till Länsförsäkringars Traineeprogram 2011 rekryterades sju traineer med olika akademisk bakgrund. Starkt varumärke lockar kompetens Länsförsäkringar har Sveriges starkaste finansiella varumärke och med god marginal vanns titeln Försäkringsbranschens mest attraktiva arbetsgivare, för åttonde året i rad enligt Universums Företagsbarometer Universums Karriärbarometer 2011, som mäter karriärförväntningar hos unga akademiker med ett par års arbetslivserfarenhet, visar att Länsförsäkringar nu är den femte mest attraktiva arbetsgivaren bland de svenska bankerna i den viktiga målgruppen. I de 23 länsförsäkringsbolagen finns många lokala samarbeten med universitet, högskolor och kompetenscentra, som även stärker bankens varumärke på rekryteringsmarknaden. En hälsosam arbetsplats Utöver det starka varumärket, en affärsdriven företagskultur och en väl fungerande organisation för att skapa motivation och öka kompetensen, är ett långsiktigt och förebyggande hälso- och friskvårdsarbete centralt. Medarbetarna erbjuds en mängd friskvårdsaktiviteter samt möjligheten att träna på arbetstid. Alla medarbetare har en sjukvårdsförsäkring, som ger snabb tillgång till specialistvård vid sjukdom eller skada. Medicinsk rådgivning och uppföljning ges via sjukanmälningstjänsten och chefer får professionell rådgivning vid behov av medarbetares rehabilitering. Sammantaget har bankkoncernens friskvårdsarbete lett till en fortsatt låg sjukfrånvaro om 2,6 (3,0) procent under ANTAL ANSTÄLLDA, MÄN OCH KVINNOR Män Kvinnor Länsförsäkringar Bank hade under 2011 i medelantal 327 medarbetare LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

20 MILJÖARBETE En självklar del av verksamheten Sedan många år finns ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO en garanti för ett systematiskt miljöarbete. Aktivt miljöarbete ligger i bankens organisation på respektive ansvarig chef, vilket gör att miljö arbetet i större utsträckning än tidigare integreras i den operativa verksamheten. Bankverksamhetens miljöarbete är direkt kopplat till länsförsäkringsgruppens gemensamma miljöpolicy. Målet med miljöarbetet är minskade kostnader, bättre kundservice och tydliga miljövinster som bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Länsförsäkringars miljöarbete ska vara trovärdigt och proaktivt när det gäller miljöarbete inom bank och försäkring. Miljöarbete är högt prioriterat för Länsförsäkringar som ett kundägt företag med lokal förankring och stort engagemang. Såväl Länsförsäkringars intranät som hemsida ger information om det miljö arbete som bedrivs och samtliga nyanställda genomför en obligatorisk miljöutbildning som tagits fram av ansvarig miljösamordnare. I miljöhandboken finns ett antal parametrar som ses över årligen vid en extern miljörevision. I fokus står uppvärmning, elförbrukning och tjänsteresor, men utöver dessa områden sker ett aktivt arbete med att bland annat minska pappersflöden. Minskat pappersflöde Banken kan främst påverka miljön, i enlighet med Länsförsäkringar ABs miljöaspektlista, vid kreditgivningen, i samband med inlåningsansökningar, i kommunikationen med kund, genom styrning till internettjänsten och vid återvinning av till exempel säkerhetsdosor och bankkort. Kunderna erbjuds möjlighet att få kontoutdrag skickade per post, men förbestämt skickas dessa direkt till hemsidans inloggade sidor. Betalningsaviseringar kan antingen skickas i pappersformat eller via internet till kunden. När det är möjligt används sampaketering av kundutskick inom hela Länsförsäkringar AB-koncernen. Målet är att minska volymen pappersutskick till kund med 80 procent genom en förändrad kunddialog. Detta mål är flerårigt och under 2011 startades ett handlingsprogram för att digitalisera kundkommunikationen. 18 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

21 På lång sikt är målet att helt kunna avveckla pappershanteringen. Miljövänligt resande Bankverksamheten bidrar främst till att sänka den direkta påverkan på miljön genom att styra tjänsteresor till tåg i så stor utsträckning som möjligt. Tjänstebilspolicyn tillåter endast miljöbilar och målet har nåtts att 100 procent av tjänstebilarna ska vara miljöbilar enligt policyns miljöbilsdefinition. Bankens medarbetare erbjuds också cyklar och kollektivtrafikkort för resor i närområdet under arbetstid. Investeringar har skett i teknisk utrustning, som ska möjliggöra möten via telefon, video och webb, för att minska tjänsteresandet. Minskad el- och värmeförbrukning Fortsatt effektivisering av värme- och kylsystem, användning av lågenergilampor, smart kontorsbelysning och el producerad genom vattenkraft eller förnyelsebar el är alla faktorer som ska bidra till att minska den direkta miljöpåverkan som utsläpp av koldioxid och andra ämnen. För mer information om hållbarhet och miljöarbete, se även Länsförsäkringar ABs års redovisning som innehåller en hållbarhetsredovisning enligt GRI. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

22 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Bank AB (publ) får härmed avlämna årsredovisning för år KONCERNEN Ägarförhållande och koncernens struktur Länsförsäkringar Bank AB (publ) ingår i Länsförsäkringar ABkoncernen med Länsförsäkringar AB (publ) som moderbolag, vilket ägs av 23 självständiga och kundägda länsförsäkringsbolag samt 14 socken- och häradsbolag. Alla kundkontakter sker på länsförsäk rings bolagen. Länsförsäkringar AB (publ) ansvarar för gemensam affärsverksamhet, bedriver strategiskt utvecklingsarbete och sköter service som ger skalfördelar. Syftet är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att fortsätta växa och vara framgångsrika på sina marknader. Länsförsäkringar Bank AB (publ) (org nr ) ägs till 100 procent av Länsförsäkringar AB (publ) (org nr ). Bankkoncernen består av moderbolaget Länsförsäkringar Bank AB (publ) samt de helägda dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek AB (publ) (org nr ), Wasa Kredit AB (org nr ) och Länsförsäkringar Fondförvaltning AB (publ) (org nr ). Samtliga bolag har sitt säte i Stockholm och samtliga bolags firma benämns i förkortad form i resterande förvaltningsberättelse. Verksamhetsinriktning Verksamheten erbjuder banktjänster till privatpersoner, lantbrukare och småföretagare. Genom det helägda dotterbolaget Wasa Kredit AB erbjuds privatpersoner och företag utlåningsprodukter i form av leasing och avbetalning. Försäljning, rådgivning och service sker på 125 (125) av de 23 länsförsäkringsbolagens kontor samt via internet, mobila tjänster och telefon. Försäljning och viss administration av banktjänster bedrivs på länsförsäkringsbolagens kontor. Länsförsäkringsbolagen ersätts för försäljning, administration och service genom ett volymbaserat ersättningssystem. Ytterligare en del av helhetserbjudandet är Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings 143 (130) bobutiker runt om i landet. Marknadskommentar Första hälften av året hade Sverige en stark tillväxt, men påverkades mot årsslutet av oron kring skuldkrisen i Europa. Riksbanken sänke styrräntan i december till följd av nedjusterade tillväxtprognoser. Sveriges statsfinanser är fortsatt i gott skick, och den svenska sysselsättningsnivån är relativt god. Den svenska bank- och bostads - obligationsmarknaden fungerade väl under hela året. Även den europeiska marknaden för säkerställda obligationer fungerade bra med många nyemissioner, men under hösten minskade aktivi teten till följd av den ökade oron i Europa. Inlåningen från hushåll ökade med 9 procent under året enligt statistik från SCB. På den svenska fondmarknaden stod fondförsäkring och premiepension för hushållens nettosparande i fonder, medan direktsparandet uppvisade netto uttag. Aktiviteten på den svenska bostadsmarknaden dämpades, vilket hade en marginell påverkan på husprisutvecklingen. För 2011 gick priserna på villor ned med 4 procent och priserna på bostadsrätter gick ned med 1 procent enligt Mäklarstatistik. Den underliggande bostadsefterfrågan är fortsatt stark. Hushålls- och bostadsutlåningen ökade med 5 procent under året enligt statistik från SCB, men dämpades mot slutet av året till 1 procent för det fjärde kvartalet, vilket är en mer normal ökningstakt. Årets bank Länsförsäkringar utsågs i december till Årets Bank 2011 av Privata Affärer. Utmärkelsen erhölls utifrån bedömningen att Länsförsäkringar är en framgångsrik och offensiv fullsortimentsbank med Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden. Den lokala förankringen i kombination med att kunden är enda uppdragsgivare har stor betydelse för Länsförsäkringars kundnöjdhet. Sveriges mest nöjda bank- och bolånekunder Länsförsäkringar har för sjunde året i rad Sveriges mest nöjda bolåne - kunder på privatmarknaden enligt Svenskt Kvalitetsindex Mät ningen visar att Länsförsäkringar är den bolåneaktör som bäst lever upp till kundernas förväntningar och anses som mest prisvärd. Även lojalitet och image får högsta betyg, liksom produkt- och service kvalitet. Länsförsäkringar har även för sjunde gången på åtta år Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden enligt Svenskt Kvalitetsindex Affärsvolymerna ökade med 8 procent eller 19 miljarder kronor till 251 (232) miljarder kronor och exklusive fondvolymen var ökningen 15 procent. Antalet kunder ökade med 8 procent eller kunder till ( ). Antalet kunder med Länsförsäkringar som huvudbank ökade 14 procent eller till ( ) och antalet produkter per kund ökade till 4,7 (4,6). Bland de kunder som har banken som huvudbank är 93 (92) procent sedan tidigare försäkringskunder inom Länsförsäkringar. Antalet bankkort ökade med 15 procent eller till ( ). Resultat och lönsamhet Resultatet före kreditförluster ökade med 12 procent till 434 (387) miljoner kronor och rörelseresultatet med 12 procent till 385 (345) miljoner kronor, vilket förklaras av ett ökat räntenetto. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 4,8 (5,0) procent och förklaras av en ökad kapitalisering under året. För att bättre spegla den faktiska affärsuppgörelsen med länsförsäkringsbolagen har en förändrad princip för redovisning av kreditförluster införts, vilken berör posterna ersättning till länsförsäkringsbolag och kreditförluster, se även not 2. Omräkning har även skett av jämförelsetal. 20 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

23 Intäkter Totalt ökade rörelseintäkterna med 11 procent till (1 368) miljoner kronor, vilket förklaras av ett ökat räntenetto. Stärkta inlånings marginaler till följd av högre marknadsräntor, större utlånings volymer och en ökad förräntning av det egna kapitalet ökade räntenettot med 27 procent till (1 363) miljoner kronor. Placeringsmarginalen stärktes till 1,07 (0,93) procent. Avgift till stabilitetsfonden belastade räntenettot med 56 (25) miljoner kronor. Provisionsintäkterna ökade med 3 procent till 948 (919) miljoner kronor till följd av större affärsvolymer. Provisionskostnaderna, ökade med 25 procent till (1 092) miljoner kronor. Provisionskostnader består till större delen av ersättning till länsförsäkringsbolag, som huvudsakligen beräknas utifrån räntenettot. Kostnader Rörelsekostnaderna ökade med 11 procent till (982) miljoner kronor och förklaras av en fortsatt hög utvecklingstakt i verksamheten med ökade IT- och personalkostnader. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 0,71 (0,72) och K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 0,75 (0,75). Kreditförluster Kreditförlusterna är fortsatt låga och uppgick netto till 48 (42) miljoner kronor, vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,04 (0,03) procent. Reserverna uppgick till 284 (286) miljoner kronor och reserver i förhållande till utlåning uppgick till 0,21 (0,24) procent. Osäkra fordringar ökade till 233 (209) miljoner kronor och andelen osäkra fordringar var oförändrat 0,17 procent. För mer information om kreditförluster, reserver och osäkra fordringar, se noterna 16 och 20. Affärsvolymer Affärsvolymerna ökade med 8 procent eller 19 miljarder kronor till 251 (232) miljarder kronor och exklusive fondvolymen var ökningen 15 procent. Utlåning till allmänheten ökade med 14 procent eller 16 miljarder kronor till 134 (118) miljarder kronor. Bostadsutlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 11 procent eller 9 miljarder kronor till 89 (80) miljarder kronor. Inlåning från allmänheten ökade med 19 procent eller 8 miljarder kronor till 50 (42) miljarder kronor. Den förvaltade fond volymen minskade med 8 procent eller 5 miljarder kronor till 67 (72) miljarder kronor. Banktjänster för småföretagare är ett erbjudande som har lanserats successivt och visar en god tillväxt enligt plan, främst inom inlåning. Sparande Inlåning från allmänheten ökade med 19 procent eller 8 miljarder kronor till 50 (42) miljarder kronor där alla typer av inlåningskonton ökar. Marknadsandelen stärktes till 3,8 (3,5) procent under 2011 och andelen av marknadstillväxten var drygt 7 procent enligt statistik från SCB. Fondvolymen minskade med 8 procent eller 5 miljarder kronor till 67 (72) miljarder kronor och förklaras främst av negativ värdeutveckling på aktiemarknaden under året. IPS-erbjudandet, individuellt pensionssparande, fortsätter att visa en god utveckling. Utlåning Utlåning till allmänheten ökade med 14 procent eller 16 miljarder kronor till 134 (118) miljarder kronor. Bostadsutlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 11 procent eller 9 miljarder kronor till 89 (80) miljarder kronor. All utlåning har skett i Sverige och i svenska kronor. Marknadsandelen av hushålls- och bostadsutlåning ökade till 4,6 (4,4) procent under 2011 enligt statistik från SCB. Låneportföljen på 134 (118) miljarder kronor har en god geografisk spridning och håller en hög kvalitet. Den består till 81 (81) procent av hushållskrediter. Merparten av den totala portföljen, 72 (74) procent, är bostadsutlåning med säkerhet i villor till 80 (81) procent och i bostadsrätter till 20 (19) procent. Bottenlån för lantbruksfastigheter ökade med 27 procent till 13,7 (10,8) miljarder kronor och totalt ökade lantbruksutlåningen med 21 procent till 16,7 (13,8) miljarder kronor. Av lantbruksutlåningen är 82 (78) procent bottenlån till främst familjeägda lantbruk och det genomsnittliga lantbruksengagemanget uppgår till 1,6 (1,5) miljoner kronor. Upplåning Emitterade värdepapper ökade med 13 procent eller 12 miljarder kronor till 101 (89) miljarder kronor, varav säkerställda obligationer ökade till 86 (80) miljarder kronor. Bankkoncernens långfristiga finansiering på kapitalmarknaden sker huvudsakligen genom Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer. Upplåningen fungerade mycket väl under året. Emitterade säkerställda obligationer uppgick till nominellt 26,8 (44,0) miljarder kronor och återköp till nominellt 12,3 (8,0) miljarder kronor. Förfallna säkerställda obligationer uppgick till nominellt 7,9 (10,5) miljarder kronor. Finansiering sker även genom Länsförsäkringar Banks program. Under året emitterades nominellt 27,2 (20,1) miljarder kronor varav nominellt 7,2 (5,2) miljarder kronor under MTN-programmet. Bankkoncernen har en väl fördelad förfallostruktur på upplåningen. För mer information om upplåningsprogram, se sidan 14. Likviditet Den 31 december 2011 uppgick likviditetsreserven till nominellt 30,5 (21,9) miljarder kronor. All likviditet är placerad i svenska värdepapper med mycket hög kreditkvalitet. Likviditetsreserven består till 64 procent av svenska säkerställda obligationer med kreditbetyg AAA /Aaa och till 36 procent av placeringar med svenska staten som motpart. Likviditeten i placeringarna är hög och samtliga ingående värdepapper i likviditetsreserven är belåningsbara hos Riksbanken. Genom att utnyttja likviditetsreserven kan kontrakterade åtaganden i närmare två år mötas utan ny upplåning på kapitalmarknaden. Rating Kreditbetygen är A/stable från Standard & Poor s och A2/negative från Moody s. Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer har högsta kreditbetyg, Aaa/stable från Moody s och AAA/stable från Standard & Poor s. Bolag Institut Långfristig rating Kortfristig rating Länsförsäkringar Bank Standard & Poor s A/stable A 1(K 1) Länsförsäkringar Bank Moody s A2/negative P-1 Länsförsäkringar Hypotek 1) Standard & Poor s AAA/stable A 1+ Länsförsäkringar Hypotek 1) Moody s Aaa/stable 1) Avser bolagets säkerställda obligationer. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

24 Kapitaltäckning Bankkoncernen tillämpar reglerna om intern riskklassificering (IRK). Den avancerade riskklassificeringsmetoden ger störst möjligheter att strategiskt och operativt hantera kreditrisker och den används för alla hushållsexponeringar. Grundläggande IRKmetod används för lantbruksexponeringar. För övriga exponeringar används schablonmetoden för beräkning av kapitalkravet för kredit risk. Kapitalbasen stärktes till (5 928) miljoner kronor och kapitaltäckningsgraden enligt Basel II uppgick till 14,0 (13,5) procent. Primärkapital, netto, stärktes till (5 183) miljoner kronor och primärkapitalrelationen enligt Basel II uppgick till 12,1 (11,8) procent. Målnivån för primärkapitalrelationen är 12 procent under Basel II. Kapitalmålet kan variera med +/ 0,5 procentenheter. För mer information om kapitaltäckningsberäkningen se Risker och kapitalhantering på sidan 36. Medarbetare Under 2011 hade bankkoncernen i medelantal 327 (306) medarbetare varav 164 (144) kvinnor med en medelålder om 42 (43) år och 163 (162) män vars medelålder uppgick till 43 (42) år. I banken fanns 53 (63) medarbetare i chefsposition och andelen kvinnor i chefsposition uppgick till 30 (33) procent. Utöver de anställda i bankkoncernen fanns i de 23 länsförsäkringsbolagen 794 (741) bankrådgivare och -medarbetare den 31 december För fjärde året i rad hade Länsförsäkringar en representant med i Ruter Dam, ett chefsutvecklingsprogram med inriktning på kvinnligt ledarskap. Varje år genomförs en medarbetarundersökning som kartlägger medarbetarnas engagemang, kompetens, krav, ansvar och befogenhet i ett så kallat prestationsindex års undersökning resulterade i ett index om 4,1 av 5,0 möjliga, vilket visar att Länsförsäkringar är en attraktiv arbetsplats med engagerade och motiverade medarbetare. Rekrytering sker såväl externt som internt. De 23 länsförsäkringsbolagen är en god rekryteringsbas för banken och ger möjligheter till vidareutveckling för anställda i länsförsäkringsbolagen. Under de senaste åren märks en tydlig trend av ökad intern rörlighet. Trenden förklaras bland annat av målkontraktets utformning och den uttalade ledarskapspolicyn att en bra ledare hjälper sina medarbetare att utvecklas vidare. Medarbetare med breddad kompetens och goda möjligheter till vidareutveckling är mer nöjda med sina arbetsgivare, vilket i längden leder till lägre personalomsättning och en mer effektiv och lönsam affär. Ett talangprogram för lovande unga medarbetare drivs sedan flera år i Länsförsäkringar ABs regi och till Länsförsäkringars Traineeprogram 2011 rekryterades sju traineer med olika akademisk bakgrund. Utöver det starka varumärket, en affärsdriven företagskultur och en väl fungerande organisation för att skapa motivation och öka kompetensen, är ett långsiktigt och förebyggande hälso- och friskvårdsarbete centralt. Medarbetarna erbjuds en mängd friskvårdsaktiviteter samt möjligheten att träna på arbetstid. Alla medarbetare har en sjukvårdsförsäkring, som ger snabb tillgång till specialistvård vid sjukdom eller skada. Medicinsk rådgivning och uppföljning ges via sjukanmälningstjänsten och chefer får professionell rådgivning vid behov av medarbetares rehabilitering. Sammantaget har bankkoncernens friskvårdsarbete lett till en fortsatt låg sjukfrånvaro om 2,6 (3,0) procent under För mer information om ersättningar och förmåner se not 11 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Miljö Målet med miljöarbetet är minskade kostnader, bättre kundservice och tydliga miljövinster som bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Sedan många år finns ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO en garanti för ett systematiskt miljöarbete. Aktivt miljöarbete ligger i bankens organisation på respektive ansvarig chef, vilket gör att arbetet i större utsträckning än tidigare integreras i den operativa verksamheten. Banken kan främst påverka miljön, i enlighet med Länsförsäkringar ABs miljöaspektlista, vid kreditgivningen, i samband med inlåningsansökningar, i kommunikationen med kund, genom styrning till internettjänsten och vid återvinning av till exempel säkerhetsdosor och bankkort. När det är möjligt används sampaketering av kundutskick inom hela Länsförsäkringar AB-koncernen. Målet är att minska volymen pappersutskick till kund med 80 procent genom en förändrad kunddialog. Detta mål är flerårigt och under 2011 startades ett handlingsprogram för att digitalisera kundkommunikationen. Bankverksamheten bidrar främst till att sänka den direkta påverkan på miljön genom att styra tjänsteresor till tåg i så stor utsträckning som möjligt. Tjänstebilspolicyn tillåter endast miljöbilar och målet har nåtts att 100 procent av tjänste bilarna ska vara miljöbilar enligt policyns miljöbilsdefinition. Bankens medarbetare erbjuds också cyklar och kollektivtrafikkort för resor i närområdet under arbetstid. Investeringar har skett i teknisk utrustning, som ska möjliggöra möten via telefon, video och webb, för att minska tjänsteresandet. Händelser efter årets utgång Finansinspektionen gav i februari Länsförsäkringar Bank en anmärkning avseende händelser under åren för bristande intern kontroll och styrning och felaktiga riskvikter för lantbruksexponeringar vid kapitalkravsberäkningar. Samtidigt konstaterade Finansinspektionen att åtgärder vidtagits. En betydande förstärkning har genomförts inom Compliance och Riskcontrol och kapitalkravsberäkningarna är justerade i enlighet med lagen om kapitaltäckning sedan 1 januari Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Bankverksamheten har för avsikt att följa den strategiska inriktningen tillväxt under lönsamhet med en hög kreditkvalitet samt med vidareförädling av befintliga produkter och utifrån en fortsatt god kapitalisering. Tillväxten i utlåningen sker med beaktande av förändringar i omvärlden, det finansiella läget och förutsättningarna på kapitalmarknaden. En god likviditet kommer att upprätthållas. Marknadsstrategin är fortsatt att bearbeta länsförsäkringsbolagens kunder. MODERBOLAGET Inlåning, samt viss utlåning sker i moderbolaget. Merparten av utlåningen och upplåningen sker i dotterbolaget Länsförsäkringar Hypotek. Utlåning till allmänheten ökade med 21 procent eller 22 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

25 5 miljarder kronor till 33 (28) miljarder kronor. Inlåning från allmänheten ökade med 19 procent eller 8 miljarder kronor till 50 (42) miljarder kronor. Emitterade värdepapper ökade med 66 procent eller 6 miljarder kronor till 16 (10) miljarder kronor. Strategiska samarbeten Aktiehandelstjänsten via Internet och IPS-erbjudandet har utvecklats i samarbete med NASDAQ OMX. Kapitalskyddade placeringar erbjuds i ett samarbete med SEB. För Fondtorgets erbjudande finns långsiktiga samarbeten med flera fondbolag. Förutom Länsförsäkringar Fondförvaltning finns avtal med SEB, Lannebo Fonder, Alfred Berg, Fortis, Catella och Carlson Fonder. I ett samarbete med MFEX erbjuds handel för majoriteten av de fonder som finns på den svenska marknaden samt även fondflytt. Avtal finns med Forex Bank om kontanthanteringstjänster i Forex Banks kontor runt om i landet. Bankkortskunderna kan även ta ut kontanter, maximalt kronor, i ICAs mat butiker runt om i landet. För utlandsbetalningar och garantier finns avtal med DnB NOR. Resultat Rörelseresultatet uppgick till 16 (2) miljoner kronor. Totalt ökade rörelse intäkter med 14 procent till 541 (474) miljoner kronor och förklaras av ett ökat räntenetto. Större affärsvolymer och förbättrade marginaler på inlåningen ökade räntenettot med 44 procent till 726 (505) miljoner kronor. Avgift till stabilitetsfonden belastade räntenettot med 22 (9) miljoner kronor. Provisionsintäkterna ökade med 6 procent till 210 (199) miljoner kronor till följd av större bankkortsvolymer. Provisionskostnaderna ökade med 42 procent till 681 (478) miljoner kronor, vilket förklaras av ökad ersättning till länsförsäkringsbolag till följd av ett högre räntenetto. Rörelsekostnaderna ökade med 18 procent till 558 (473) miljoner kronor till följd av den fortsatta utvecklingstakten i verksamheten. Återvinningarna översteg kreditförlusterna och uppgick netto till 1 (2) miljoner kronor. Koncernens disponibla vinst uppgår till miljoner kronor. FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV MODERBOLAGETS DISPONIBLA VINST Kronor Fond för verkligt värde Balanserad vinst Mottaget aktieägartillskott Årets resultat Att disponera kreditförlustnivå på 0,00 (0,00) procent. Antalet bolånekunder ökade till ( ). Länsförsäkringar Hypotek AB, Mkr Balansomslutning Utlåningsvolym Räntenetto Rörelseresultat Wasa Kredit Utlåningsvolymen ökade med 12 procent till 12,0 (10,7) miljarder kronor. Samtliga produkter ökade sina volymer och leasing ökade mest. Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 166 (132) miljoner kronor. Räntenettot ökade med 9 procent till 493 (452) miljoner kronor. Kostnaderna ökade med 2 procent till 377 (369) miljoner kronor och kreditförlusterna, netto, uppgick till 53 (47) miljoner kronor. Wasa Kredit, Mkr Balansomslutning Utlåningsvolym Räntenetto Rörelseresultat Länsförsäkringar Fondförvaltning Länsförsäkringar är Sveriges femte största fondaktör med en marknadsandel om oförändrat 3,9 procent den 31 december 2011 enligt statistik från Fondbolagens förening. Den förvaltade fondvolymen minskade med 8 procent eller 5 miljarder kronor, till 67 (72) miljarder kronor, vilket förklaras av negativ värdeutveckling på aktiemarknaden under året. Förvaltningen sker i 33 (32) investeringsfonder med olika placeringsinriktning. Fonderna erbjuds för direktsparande, IPS, fondförsäkring och i PPM-systemet. Löpande utvärderas förvaltarna för att säkerställa att de uppnår avkastningsmålen. Rörelseresultatet uppgick till oförändrat 98 miljoner kronor. Länsförsäkringar Fondförvaltning, Mkr Balansomslutning Förvaltad volym Nettoflöde Provisionsnetto Rörelseresultat Styrelsen föreslår att till nästa år balanseras kronor, varav kronor balanseras till fond för verkligt värde. DOTTERBOLAGEN Länsförsäkringar Hypotek AB Bostadsutlåningen i bankens bolåneinstitut ökade med 11 procent eller 9 miljarder kronor till 89 (80) miljarder kronor. Bolån upp till 75 procent av marknadsvärdet vid lånetillfället placeras i Länsförsäkringar Hypotek och eventuella resterande delar i moderbolaget. Rörelseresultatet ökade till 189 (152) miljoner kronor och förklaras av ett ökat räntenetto. Återvinningarna översteg kreditförlusterna och uppgick netto till 4 (3) miljoner kronor, vilket motsvarar en Beträffande bolagets redovisade resultat, ekonomiska ställning och medelantalet anställda hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, förändring av eget kapital samt noter på sidorna Beträffande femårsöversikten hänvisas till sidan 42. I årsredo visningen anges samtliga belopp i miljoner kronor där inget annat anges. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

26 Risker och kapitalhantering Riskhantering ska utföras av medarbetarna i bankverksamheten. På så sätt åstadkoms ett risktänkande som genomsyrar alla dagliga affärsbeslut. Detta decentraliserade sätt att arbeta och hantera risker är en förutsättning för att den risktolerans som är fastställd av styrelsen efterlevs. Bankverksamheten ska kännetecknas av en låg riskprofil vars bas bygger på en utlåningsverksamhet som har fokus på det egna boendet och det familjeägda lantbruket. Risktolerans En grundläggande utgångspunkt i bedömningen av bankkoncernens kapitalbehov är den av styrelsen beslutade risktoleransen. Den definieras som den risk bankkoncernen är villig att exponera sig mot för att dels uppnå av styrelsen fastställda lönsamhetsmål, dels efterleva av styrelsen fastställda mål för kapitalisering. Med utgångspunkt i denna risktolerans och med beaktande av bankkoncernens långsiktiga ratingmål, fastställer styrelsen de kapitalmål som ska gälla för bankkoncernen. I tillägg till denna övergripande risktolerans har styrelsen även specificerat bankkoncernens risktolerans avseende ett antal risker som bankkoncernen är utsatt för och måste hantera. Riskerna i bankkoncernen delas in i följande grupper: Kreditrisker Marknadsrisker Likviditetsrisker Affärsrisker Operativa risker För respektive riskkategori har en kvalitativ beskrivning upprättats där det även framgår avgränsning mot närbesläktade risker, hantering av risk med riskreducerande åtgärder samt framtida riskexponering. Kreditrisken består i att motparten inte kan fullfölja sina förpliktelser och att därmed bankkoncernen drabbas av en ekonomisk förlust. Kreditrisken hänförs därför till utlåningsportföljen, men även kreditrisken i likviditetsportföljen och derivatexponeringar ingår i denna kategori. Marknadsriskerna som i huvudsak består av ränterisk och valutarisk, ska hanteras enligt en av styrelsen fastställd finanspolicy som stipulerar så små ränterisker som möjligt och där likviditeten placeras enbart i svenska värdepapper med hög kreditkvalitet. Affärsrisken består framför allt av intjäningsrisk och avser fluktuationer i bankkoncernens intjäningsförmåga. De operativa riskerna mäts mot en risktoleransskala som är fastställd av styrelsen. De övergripande riktlinjerna för risktolerans och strategierna kring risktagande innebär att volymtillväxt och ökad lönsamhet inte ska ske på bekostnad av fler eller större risker. Detta ställer krav på att risker i verksamheten på ett oberoende sätt kontinuerligt identifieras, mäts, kontrolleras, värderas och rapporteras och att riskerna står i proportion till verksamhetens storlek, produktutveckling och tillväxt. De totala riskerna sammanställs och jämförs med det kapital som finns i bankkoncernen för att säkerställa en god kapitalisering. Styrelsen Styrelsen har det yttersta ansvaret för bankkoncernens verksamhet och därmed ansvaret för att trygga tillgångarna och skapa en riskmedvetenhet i koncernen. Det uppnås bland annat genom att styrelsen årligen fastställer centrala risktoleranser som säkerställer en sund och välbalanserad process mellan risktagande och riskhantering. En sådan process ska kännetecknas av medvetet fokus på förändringar i verksamheten och dess närliggande omgivning. I styrelsens ansvar ligger även att fastställa alla de metoder, modeller, system och processer som är en del av den interna mätningen, kontrollen och rapporteringen av identifierade risker. Styrelsen ska via bankkoncernens funktioner Compliance, Riskcontrol och Intern revision även tillse att regelefterlevnad och risker hanteras på ett tillfredsställande sätt. Verkställande direktören Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de av styrelsen fastställda risktoleranserna och riskstrategierna. Det innebär att den verkställande direktören ska säkerställa att de metoder, modeller, system och processer som är en del av den interna mätningen, kontrollen och rapporteringen av identifierade risker fungerar som det är avsett och beslutat i styrelsen. Den verkställande direktören är ordförande i Asset Liability Committee (ALCO), vars huvuduppgift är att följa upp bankkoncernens kapital- och finansfrågor. Oberoende riskkontroll Riskcontrol är en fristående enhet och har en oberoende ställning gentemot den affärsdrivande verksamheten som den är satt att övervaka och kontrollera. Riskcontrol lyder under den verkställande direktören och ansvarar inför styrelsen för att riskpolicyer följs, risklimiter övervakas och att överträdelser rapporteras till den verkställande direktören och styrelsen. Dessutom ansvarar Riskcontrol för valideringen av riskklassificeringssystemet och användningen av det i verksamheten. En av de viktigaste arbetsuppgifterna för Riskcontrol är att arbeta för att verksamheten har en aktiv riskhantering och att den risktolerans som är fastställd av styrelsen översätts i limiter och att verksamheten arbetar utifrån dessa. 24 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

27 Ansvarsorganisation för Riskcontrol Kreditrisk Styrelse Vd Riskcontrol Finansiell risk Operativ risk Kreditrisker Kreditrisk definieras som risken för förlust till följd av att en motpart inte förmår fullgöra sina åtaganden gentemot bankkoncernen och att eventuella säkerheter inte täcker kapitalfordran. Bankkoncernen beräknar samtliga hushållsexponeringar enligt den avancerade interna riskklassificeringsmetoden (IRK), vilket motsvarar omkring 81 (81) procent av bankkoncernens låneportfölj. Detta innebär att en stor del av kreditriskexponeringen beräknas via en metod som har till syfte att identifiera och klassificera risken hos varje enskild motpart. För den del av låneportföljen som avser lantbruk används den grundläggande IRK-metoden. Bostadsutlåningens andel av den totala låneportföljen uppgår till 72 (74) procent och lantbruksutlåningens andel till 12 (12) procent. Schablonmetoden används för övriga exponeringar. Utlåningsportföljen består i sin helhet av krediter inom Sverige, med en god geografisk spridning. För mer information om kreditrisker och kreditkvalitet, se även avsnittet Kreditkvalitet på sidan 12. Koncentrationsrisk Utlåningsportföljen består till största delen av bolån med framför allt småhus som säkerhet. Exponeringarna är många och förhållandevis små vilket medför att banken inte har någon koncentrationsrisk vad gäller stora exponeringar. En betydande produktkoncentration finns i bolån. Denna produktkoncentration beaktas emellertid i stresscenarierna genom en särskild stress av fastigheternas marknadsvärden. Avseende geografisk indelning är banken väldiversifierad då verksamhet bedrivs i samtliga delar av landet. Inte heller bankens analyser av kredittagarna visade på några koncentrationsrisker. Banken ska vara väl rustad för att undvika koncentrationsrisker även i framtiden. För detta syfte har banken en robust kreditbeviljningsprocess där beslut till stor del baseras på interna kreditriskmodeller. En omfattande process finns även vid införande av nya produkter och delmarknader. Kreditprocessen Bankverksamheten har en balanserad och konsekvent kreditgivning med ett starkt utvecklat systemstöd. Kreditgivningen ska uppnå en god och homogen kreditkvalitet. Kreditgivningen är främst inriktad på privatpersoners bolån och små familjelantbruk med låg risk. Maximalt tillåten belåning för olika typer av krediter och limiter för de lokala länsförsäkringsbolagens kreditgivning fastslås i styrelsens riktlinjer. Beslutandeinstanserna är beroende av krediternas storlek. Bankverksamheten har höga krav på kundurvalet och kundernas återbetalningsförmåga samt säkerheternas beskaffenhet. Kreditprövningen av privatkrediter stöds av ett centralt kreditberedningssystem som till stor del är automatiserat i enlighet med den IRK-baserade avancerade riskklassificeringsmetoden och en credit scoring-modell som är gemensam för Länsförsäkringars bankverksamhet. Kreditprövning av krediter till lantbruk stöds av ett kreditberedningssystem med inbyggda kontroller för att uppnå en god kreditkvalitet. Båda kreditprövningssystemen stöds av ett antal beslutsinstanser och kvalitetsgranskning. Kreditbeviljningen hanteras till största delen av de lokala länsförsäkringsbolagen. Kreditregelverket fastställs av bankens styrelse och gäller för alla länsförsäkringsbolagen. Länsförsäkringsbolagen har god kunskap om sina kunder, mycket god lokal marknadskännedom och ett helhetsperspektiv som gynnar hela affären. Credit scoring-modellen tillsammans med länsförsäkringsbolagens kunskap och kreditansvar ger goda förutsättningar för en balanserad och konsekvent kreditgivning. Länsförsäkringsbolagen har löpande en uppföljning och kvalitetsgranskning av utlåningsportföljen och kredittagarnas återbetalningsförmåga. Riskklassificeringssystemet Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och består av metoder, modeller, processer, kontroller och IT-system för att stödja och vidareutveckla kvantifieringen av kreditrisker. Specifikt används riskklassificeringssystemet vid Kreditprocessen Uppföljning och rapportering Kapitalkravsberäkning Kapitalallokering Nedan beskrivs några centrala begrepp inom riskklassificeringssystemet. Sannolikheten för fallissemang (PD) är sannolikheten för att en motpart fallerar inom 12 månader. En motpart anses vara fallerad om den har en betalning som är mer än 60 dagar sen eller om det finns anledning att förvänta sig att motparten ej kan leva upp till sina åtaganden mot banken. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

28 För varje motpart beräknas initialt ett PD som ska avspegla risken för fallissemang inom de följande 12 månaderna. Detta PD justeras sedan för att avspegla den genomsnittliga fallissemangsandelen över ett flertal konjunkturcykler. Slutligen adderas en säkerhetsmarginal till PD för att säkerställa att risken inte underskattas. Efter beräkningen av PD rangordnas samtliga motparter och delas in i en PD-skala. Denna PD-skala består av elva riskklasser för icke fallerade och en riskklass för fallerade motparter. Vid utvecklingen av modeller för beräkning av PD har hänsyn tagits till vilken information som är mest relevant för respektive motpartsslag. Indelningen i PD-klasser kan därför ske antingen genom en individuell expertbedömning eller genom metoder baserade på statistisk analys (credit scoring). I modellerna beaktas både intern och extern information. Exponering vid fallissemang (EAD) är det exponeringsbelopp som motparten förväntas utnyttja vid ett fallissemang. För åtaganden som till fullo ligger inom balansräkningen definieras EAD som kapitalskuld plus upplupna och förfallna obetalda räntor och avgifter. För åtaganden som helt eller delvis ligger utanför balansräkningen beräknas EAD genom att motpartens totala beviljade belopp multipliceras med en konverteringsfaktor (KF). För de exponeringar för vilka banken tillämpar IRK-metoden beräknas interna estimat av konverteringsfaktorer. Dessa estimat baseras på intern information om realiseringsgrad, utnyttjandegrad och produkt. Till estimaten adderas en säkerhetsmarginal för att säkerställa att risken inte underskattas. PD-klass, Mkr PD (%) , , , , , , , , , , , Fallissemang 100, Totalt IRK Ej IRK-klass Utlåning till allmänheten, brutto Kreditkvalitet Utlåningsportföljen består till sin helhet av krediter inom Sverige och till 72 (74) procent av utlåning till det egna boendet i form av småhus och bostadsrätter. Bottenlån med inomläge upp till 75 procent av marknadsvärdet vid beviljningstillfället utgör den största andelen bolån. Låga inomlägen kombinerat med god geografisk spridning och lokal förankring är grundpelare i tillförsäkrandet att utlåningsportföljen håller en hög kreditkvalitet. Kreditgivningen för bolån har också skärpts med en maximal belåningsgrad på 85 procent. Bostadsutlåningens snittexponering per motpart är 0,9 miljoner kronor och endast 2 procent uppgår till mer än 3 miljoner kronor. Utlåning till lantbruk ökade kraftigt under 2011 och uppgår till 12 (12) procent av låneportföljen. Utlåningssegmentet är ett komplement till bolånen i och med att en stor andel avser utlåning till det familjeägda lantbruket. Tillsammans med bolån motsvarar detta 84 (86) procent av utlåningsportföljen i bankkoncernen. Dotterbolaget Wasa Kredits fordringar avser utlåning till svenska hushåll och företag. Säkerheter finns för merparten, 86 (86) procent, av utlåningen och utgörs av äganderättsförbehåll samt säkerheter i leasingobjekt. Krediter utan säkerheter, blancolån och kontokortskrediter, motsvarar 14 (14) procent av utlåningen. Maximal kreditriskexponering utan hänsyn till erhållna säkerheter eller annan kreditförstärkning, Mkr Kreditriskexponering avseende poster som redovisas i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m , ,0 Utlåning till kreditinstitut 1 706, ,8 Utlåning till allmänheten , ,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,3 Derivatinstrument 1 566, ,9 Övriga tillgångar 251,2 653,9 Upplupna intäkter 2 253, ,9 Kreditriskexponering avseende poster inom linjen Garantier 35,2 31,2 Lånelöften och andra kreditåtaganden 8 145, ,7 Totalt , ,5 26 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

29 Utlåningsportfölj Utlåningssegment Mkr Andel, % Mkr Andel, % Bolån Lantbruksutlåning Blancolån Leasing Avbetalning Flerbostadshus Övrigt Utlåning till allmänheten, brutto Reserveringar 284 0, ,24 Utlåning till allmänheten, netto Utlåningsportfölj, brutto, bolagsfördelad, Mkr Bolån Lantbruk Blanco Leasing Avbetalning Flerbostadshus Övrigt Totalt Länsförsäkringar Hypotek (bottenlån) Länsförsäkringar Bank Wasa Kredit Totalt I Länsförsäkringar Hypotek kvalificerar sig i princip all utlåning för att ingå i den säkerställda verksamheten som regleras av lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Bolån exponeringsintervall Andel motparter Exponering Mkr Andel exponering Genomsnittlig exponering, Mkr Andel motparter Exponering Mkr Andel exponering Genomsnittlig exponering, Mkr 0,5 Mkr 34,8% ,0% 0,3 35,9% ,5% 0,3 0,5 1 Mkr 28,7% ,5% 0,7 29,0% ,2% 0,7 1 2 Mkr 27,2% ,0% 1,4 26,5% ,8% 1,4 2 3 Mkr 7,3% ,6% 2,4 6,8% ,9% 2,4 >3 Mkr 2,0% ,9% 3,7 1,9% ,6% 3,7 100% % 100% % Bolån, koncernen, fördelade på säkerheter Säkerhet Mkr Andel, % Mkr Andel, % Småhus Bostadsrätter Totalt Bolån, länsfördelade Län Mkr Andel, % Mkr Andel, % Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Totalt LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

30 Lantbrukskrediter exponeringsintervall Andel motparter Exponering Mkr Andel exponering Genomsnittlig exponering, Mkr Andel motparter Exponering Mkr Andel exponering Genomsnittlig exponering Mkr 1 Mkr 62,9% ,3% 0,3 66,4% ,5% 0,3 1 3 Mkr 23,5% ,9% 1,8 21,4% ,3% 1,8 3 8 Mkr 9,8% ,0% 4,7 9,1% ,5% 4, Mkr 2,7% ,5% 11,0 2,1% ,0% 10,9 15 Mkr 1,1% ,3% 26,3 0,9% ,7% 25,9 100% % 100% % Lantbruksutlåning, produktfördelad Produkt Mkr Andel, % Genomsnittlig exponering, Mkr Mkr Andel, % Genomsnittlig exponering, Mkr Bottenlån , ,2 Topplån , ,7 Rörelsekredit , ,1 Totalt Lantbruksutlåning per bolagsform Bolagsform Mkr Andel, % Genomsnittligt engagemang, Mkr Mkr Andel, % Genomsnittligt engagemang, Mkr Enskild näringsidkare , ,5 Aktiebolag , ,4 Handels- och kommanditbolag , ,7 Övriga bolagsformer , ,6 Totalt Osäkra lånefordringar Osäkra fordringar uppgick till 233 (209) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,17 (0,17) procent av den totala låneportföljen före reserver. Kreditförlusterna uppgick till 48 (42) miljoner kronor, vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,04 (0,03) procent. Osäkra fordringar och kreditförluster utgör fortsatt en liten andel av den totala utlåningen. Koncernen Moderbolaget Osäkra lånefordringar produktfördelade, Mkr Bolån 2,7 15,4 1,9 6,2 Lantbruksutlåning 0,3 0,3 Blancolån 114,7 103,6 41,3 47,1 Leasing 69,3 54,2 Avbetalning 37,6 27,5 Flerbostadshus Övrigt 8,7 8,1 8,7 8,1 Totalt 233,3 208,8 52,2 61,4 Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra Koncernen Moderbolaget fordringar, Mkr Fordringar förfallna dgr 1) 0,0 0,3 0,0 0,3 Fordringar förfallna dgr 292,7 265,2 29,0 20,9 Fordringar förfallna dgr 5,9 7,6 0,0 0,1 Totalt 298,6 273,1 29,0 21,3 1) Exklusive Wasa Kredit Oreglerade lånefordringar som, inte ingår i osäkra fordringar, bolagsfördelade , Mkr Länsförsäkringar Bank Länsförsäkringar Hypotek Wasa Kredit Koncernen Fordringar förfallna dgr 1) 0,0 0,0 0,0 0,0 Fordringar förfallna dgr 29,0 39,4 224,3 292,7 Fordringar förfallna dgr 0,0 0,0 5,9 5,9 Totalt 29,0 39,4 230,2 298,6 1) Exklusive Wasa Kredit En lånefordran anses vara osäker om den har en oreglerad betalning som är mer än 60 dagar förfallen eller om det finns anledning att förvänta sig att motparten på andra grunder inte kan leva upp till sitt åtagande. Lånefordran anses vara osäker till den del den inte täcks av säkerhet med fullgott värde. En oreglerad lånefordran har en oreglerad förfallen betalning som är mer än 9 dagar och upp till 60 dagar. Analysen avser i sin helhet utlåning till allmänheten. Inom bank- och hypoteksverksamheten finns inga lån där villkoren omförhandlats under året och där lånet annars skulle redovisats som osäkert. Inom leasing och avbetalningsverksamheten görs i mindre utsträckning uppgörelser om betalplaner, om bedömningen är att det gynnar såväl kund som leasegivare. Finansiell kreditrisk (motpartsrisk) I detta stycke hanteras motpartsrisk, det vill säga finansiell kreditrisk, vilken definieras som risken att Länsförsäkringar Bank lider förluster avseende investeringar i andra kreditinstitut, bankmedel eller derivattransaktioner som en följd av att motparter inte fullföljer sina åtaganden. Risken i derivattransaktioner hanteras genom att bolaget har ett antal swapmotparter, alla med hög rating och med vilka så kallade ISDA-avtal upprättats. ISDA-avtal är avtal som medger nettning av positiva och negativa derivat, vilket reducerar risken till nettopositionen per motpart. För den säkerställda verksamheten finns till ISDA-avtalen även tillhörande ensidiga CSA-avtal. CSA-avtal innebär förpliktelser om leverans och mottagande av säkerheter vid förändringar i de ingående derivatens marknadsvärden. Varje motpart åsätts också ett maximalt exponeringsbelopp. 28 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

31 Risken i utlåning till kreditinstitut hanteras genom att varje motpart åsätts ett maximalt exponeringsbelopp baserat på rating och löptid. Bolaget har inte utnyttjat garantier eller andra kreditförstärkningar under perioden. Positiva värden Derivat, verkliga värden, Mkr Koncernen Koncernen AA-/Aa2 269,1 40,3 A+/A2 172,2 A/Aa2 57,3 A+/Aa3 174,7 424,5 A/Aa3 268,2 Totalt 884,2 522,1 Positiva och negativa värden är nettade per motpart. Endast positiva nettovärden ingår i tabellen. Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Koncernen Moderbolaget Mkr AAA/Aaa , , , ,0 Totalt , , , ,0 Marknadsrisker Det övergripande ramverket för den finansiella verksamheten inom bankkoncernen definieras i den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Finanspolicyn uttrycker styrelsens inriktning beträffande hanteringen av de finansiella riskerna. Finanspolicyn omfattar primärt hanteringen av: Ränterisk Valutarisk Ränterisk Ränterisk uppstår om tillgångar, skulder och derivat inte har en matchning av räntebindningstider. I möjligaste mån ska den fasta utlåningen matchas med motsvarande upplåning alternativt via ränteswappar. Det innebär att några tidsgap i princip ej ska finnas. I praktiken är detta en omöjlighet, vilket leder till att styrelsen har fastställt ränterisklimiter. Dessa limiter är emellertid så konservativt satta att grundprincipen om matchning ändå ska gälla. Finanspolicyn anger ränterisken såsom effekten av en procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan. En höjning av marknadsräntorna med en procentenhet skulle den 31 december 2011 ha medfört en ökning av värdet på räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat med 33 (52) miljoner kronor. Valutarisk Med valutarisk avses risken att tillgångar och skulder förändras i värde på grund av att en valuta ändras i värde gentemot en annan valuta. Risken består i att valutakursen förändras i en för koncernen negativ riktning. Koncernen är exponerad mot denna risk i dotterbolaget Länsförsäkringar Hypoteks upplåning i CHF och EUR. I enlighet med riskpolicyn swappas all upplåning till SEK vilket leder till att effekten på resultaträkningen är 0 (0) och inga effekter uppstår på eget kapital. I de fall exponeringen är hanterad med säkring enligt IFRS används säkring av verkligt värde. Se vidare not Tillgångar och skulder i utländsk valuta. Likviditetsrisker Likviditetsrisk och finansieringsstrategi Styrelsen i Länsförsäkringar Bank AB beslutar årligen om en finanspolicy som är ett ramverk för den finansiella verksamheten i banken med dotterbolag. Där uttrycker styrelsen inriktningen beträffande hantering av finansiella risker. Styrelsens huvudmål är att hanteringen av likviditet och finansiering ska säkerställas genom god framförhållning, funktionsåtskillnad samt god kontroll. En betryggande likviditetsreserv ska finnas för att säkerställa att tillräcklig likviditet alltid finns tillgänglig. Förvaltning och placering av reserven ska ske inom de fastställda limiter som finns angivna i finanspolicyn. Koncernen har en väl diversifierad upplåning och en likviditetsreserv bestående av värdepapper med hög likviditet och kreditvärdighet, vilka snabbt kan omsättas till likvida medel. Utöver detta finns outnyttjade upplåningsprogram, vilket sammantaget ger en god möjlighet att hantera risken i att de kontraktuella kassaflödena skiljer sig mellan tillgångar och skulder. För mer information om outnyttjade upplåningsprogram, se sidan 15. Styrelsen beslutar även om en likviditets- och finansieringsstrategi, som är baserad på affärsplanen för det kommande året och ska understödja uppfyllande av uppsatta affärsmål samt hantering av finansiella risker. Avvikelser ifrån fastställd affärsplan föranleder uppdatering av likviditets- och finansieringsstrategin. Denna strategi fastställs årligen och följs upp minst halvårsvis i styrelsen samt löpande i ALCO och uppdateras vid behov. Avvikelser av väsentlig karaktär rapporteras omgående till styrelsen. Likviditetsrisker ska i möjligaste mån minimeras. Framtida likviditetsbehov och betalningsberedskap ska säkerställas genom en god prognostisering för den kommande tolvmånadersperioden. Strategin är nedbruten i en finansieringsplan med nyckeltal och mål för uppfyllande av den av styrelsen fastställda inriktningen. Finansieringsplanen upprättas årligen och fastställs av ALCO och styrelsen. Planen följs upp i förhållande till mål med vecko rapporter till CFO. Uppdatering sker vid behov inom de ramar som anges i likviditets- och finansieringsstrategin samt i finanspolicyn. Internprissättning ska återspegla verkliga kostnader för att upprätthålla erforderlig likviditet för att åstadkomma transparens och rätt affärsstyrning. Likviditetsreserv Likviditetsreservens storlek ska lägst uppgå till de limiter som fastställts i bankens finanspolicy. CFO gör löpande bedömningar av marknaden och marknadsutvecklingen. Med marknad avses konkurrenter, skuldinvesterare, ratinginstitut och myndigheter. Dessa bedömningar utgör grunden för i hur stor grad reserven ska överstiga de fastställda miniminivåerna. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

32 Likviditetshantering Likviditetsrisken i Länsförsäkringar Bank hanteras av Treasuryenheten. Likviditetsrisken kvantifieras genom likviditetsprognoser som dels innehåller samtliga finansiella kassaflöden och dels förväntade kassaflöden med antagen nettoutlåningsökning. Treasuryenheten ansvarar även för Länsförsäkringar Banks likviditetsportfölj. Daglig rapportuppföljning görs av likviditetsportföljens storlek och struktur. Därmed kan likviditeten följas på daglig basis utifrån dessa rapporter. Likviditetsportföljen är dimensionerad för att under alla förutsättningar klara cirka tre månaders normal verksamhet utan upplåningsaktivitet på kapitalmarknaden. Med normal verksamhet inbegrips även den förväntade tillväxten i utlåningsportföljen. Likviditetsrisken definieras som risken att bankkoncernen genom brist på likvida medel inte kan fullgöra sina åtaganden eller att de endast kan fullgöras genom upplåning av likvida medel till avsevärt ökad kostnad. Denna definition har en nära koppling till definitionen av finansieringsrisken. Likviditetsrisken avser också risken att finansiella instrument inte omedelbart kan omsättas i likvida medel utan att förlora i värde. Likviditetsrisken som avser risken att finansiella placeringar förlorar i värde begränsas genom att i princip enbart tillåta placering i höglikvida instrument i form av domestika statspapper, domestika säkerställda obligationer och bostadscertifikat som är pantsättningsbara i Riksbanken. Länsförsäkringar Banks likviditetsreserv uppgick till nominellt 30,5 (21,9) miljarder kronor den 31 december All likviditet är placerad i svenska värdepapper med hög kreditkvalitet. Likviditetsreserven bestod till 64 procent av säkerställda obligationer med högsta rating och till 36 procent av värdepapper med staten som motpart. Likviditeten i placeringarna är mycket hög. Beredskapsplaner Planer för att hantera störningar som påverkar likviditeten för bankkoncernen finns och uppdateras årligen. En beredskapsgrupp är utsedd och handlingsplaner är upprättade och fastställda i ALCO. Strategi för säkerställande av refinansiering på kort och lång sikt Koncernen ska löpande träffa investerare, såväl nuvarande som potentiella, för att säkerställa att dessa har en god bild av verksamheten som gör att såväl limiter finns på plats, som vilja till att investera i koncernens värdepapper över tiden. Denna bild ska genom att visa på tillfredsställande riskhantering skapa ett långsiktigt intresse för och en vilja att investera i Länsförsäkringar Banks värdepapper. Koncernens arbete med refinansieringen ska även bygga på en diversifiering vad gäller olika investerare och marknader. För att diversifieringen ska fungera behöver koncernen emittera den typ av värdepapper som investerarna på respektive marknad efterfrågar. Detta för att säkerställa tillgången på refinansiering över tiden. De instrument som bolaget kan använda sig av finns reglerade i finanspolicyn. Investerararbetet ska omfatta såväl banker, fondförvaltare, försäkringsbolag som centralbanker. Koncernen ska vidare inom detta arbete eftersträva så god likviditet som möjligt i koncernens placeringar och säkrade refinansieringsmöjligheter. Finansieringsrisk Finansieringsrisken innebär att bankkoncernen vid finansieringsförfall inte lyckas återfinansiera förfallet eller endast lyckas låna till kraftigt ökade kostnader. Definitionen har en nära koppling till definitionen av likviditetsrisk. Genom att använda ett så stort antal finansieringskällor som möjligt med vidgad investerarbas och genom att sprida finansieringsförfallen över tiden minskar finansieringsrisken för bankkoncernen. Finanspolicyn stipulerar dessutom att den genomsnittliga löptiden på upplåningen ska överstiga den genomsnittliga löptiden på utlåningsportföljen. Bankkoncernen har dessutom åtnjutit en stabil rating från Standard & Poor s och från Moody s. Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer har dessutom högsta kreditbetyg från både Moody s och Standard & Poor s. Övergripande målsättning för refinansieringsstrategin Det övergripande målet gällande upplåningen är att tillse att verksamheten har erforderlig refinansiering på såväl kort som lång sikt och på efterfrågade löptider. Därtill ska upplåningen bidra till den övergripande lönsamheten och konkurrenskraften i verksamheten genom att priset och sammansättningen på skulderna hanteras så att det är i linje med relevanta konkurrenters. Mål formuleras för att styra de olika aktiviteterna gällande marknad, instrument och sammansättning för upplåningen och utgår ifrån följande två övergripande mål: Upplåningen ska Säkerställa behovet av kapital på kort och lång sikt Tillse att priset på emitterade värdepapper ligger i paritet med relevanta konkurrenter. 30 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

33 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering Koncernen 2011, Mkr Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Tillgångar Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 66,9 Belåningsbara statsskuldförbindelser 2 226, , ,5 Utlåning till kreditinstitut 1 513,0 38,7 154, ,1 Utlåning till allmänheten , , , , , , ,6 117, ,3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 100, ,8 778, , , ,2 Övriga tillgångar 5 302, ,4 Summa tillgångar , , , , , , , , ,4 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 183,6 8, ,0 In- och upplåning från allmänheten , ,1 361, , ,9 295,5 283, ,2 Emitterade värdepapper 2 550, ,2 618, , , ,4 457,6 77, ,5 Övriga skulder 9 152, ,6 Efterställda skulder 470,0 265,0 755,0 0, ,7 Eget kapital 6 332, ,4 Summa skulder och eget kapital , , , , , , , , ,4 Differens tillgångar och skulder , , , , , ,1 282, ,9 Räntederivat, nominella värden, netto 2 039, , , , , , ,2 Nettoexponering , , ,6 939,1 908, ,5 801, ,9 Koncernen 2010, Mkr Tillgångar Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 84,8 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349, , ,0 Utlåning till kreditinstitut 1 406,2 123, ,8 Utlåning till allmänheten , , , , , , ,0 153, ,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 830, , , ,3 Övriga tillgångar 3 635, ,7 Summa tillgångar , , , , , , , , ,8 Skulder Skulder till kreditinstitut 4 948,6 263, ,3 In- och upplåning från allmänheten , ,8 240,6 778,2 780,1 272,6 83, ,1 Emitterade värdepapper 1 566, , ,4 388, , , ,7 97, ,0 Övriga skulder 5 704, ,5 Efterställda skulder 1 250, ,0 Eget kapital 5 528, ,9 Summa skulder och eget kapital , , , , , , , , ,8 Differens tillgångar och skulder , , , , , , , ,1 Räntederivat, nominella värden, netto 265, , , , , , ,5 Nettoexponering , ,4 711,7 17,2 829,5 677,7 311, ,1 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

34 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering Moderbolaget 2011, Mkr Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Tillgångar Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 66,9 Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut ,6 616,0 154, ,1 Utlåning till allmänheten , ,3 915,8 982, ,8 560,9 212,0 97, ,9 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 252,3 778, , ,7 Övriga tillgångar 6 212, ,7 Summa tillgångar , , , , ,7 560,9 212, , ,3 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 163,3 8, ,7 In- och upplåning från allmänheten , ,1 361, , ,9 295,5 283, ,0 Emitterade värdepapper 2 100, ,5 398, ,2 799,6 399,4 77, ,3 Övriga skulder 1 169, ,6 Efterställda skulder 735,0 755,0 0, ,7 Eget kapital 6 352, ,0 Summa skulder och eget kapital , ,6 769, , ,5 694,9 755, , ,3 Differens tillgångar och skulder , ,3 399, , ,2 134,0 543, ,2 Räntederivat, nominella värden, netto 245, ,0 20, , ,0 950,0 220,0 Nettoexponering , ,3 379,1 959,6 463,2 816,0 763, ,2 Moderbolaget 2010, Mkr Tillgångar Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 84,8 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349, ,3 Utlåning till kreditinstitut ,6 799,4 0,1 32,7 123, ,4 Utlåning till allmänheten , ,9 470,2 546, ,4 549,9 174,3 127, ,5 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 830, , , ,0 Övriga tillgångar 5 325, ,3 Summa tillgångar , , ,6 579, , ,5 174, , ,3 Skulder Skulder till kreditinstitut ,8 226, ,2 In- och upplåning från allmänheten , ,8 240,6 778,2 780,1 272,6 83, ,5 Emitterade värdepapper 566, ,9 35,0 99,9 300,0 300,0 97, ,6 Övriga skulder 914,6 914,6 Efterställda skulder 1 250, ,0 Eget kapital 5 553, ,4 Summa skulder och eget kapital , ,7 275,6 878, ,1 572, , ,3 Differens tillgångar och skulder 987, , ,0 298, , ,0 174, ,8 Räntederivat, nominella värden, netto 9 183, ,0 85, , ,0 190,0 Nettoexponering 987, ,6 83,0 213,9 226,4 37,0 15, ,8 32 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

35 Likviditetsexponering finansiella instrument Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterade värden) Koncernen , Mkr På anfordran < 3 månader Tillgångar > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år Utan löptid S:a nominella kassaflöden Redovisat värde Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 månader Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 66,9 66,9 Belåningsbara statsskuldförbindelser 7 458, , , ,7 Utlåning till kreditinstitut 250, ,1 0, , , ,0 Utlåning till allmänheten 2 921, , , ,4 152, , , ,4 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 100, , , , , ,7 Övriga tillgångar 5 261, , , ,2 Summa tillgångar 316, , , , , , , ,4 153,371,9 Skulder Skulder till kreditinstitut 1 938,0 84, , ,0 In- och upplåning från allmänheten , , , , , , ,7 Emitterade värdepapper , , ,7 466, , , ,6 Övriga skulder 109, , , ,6 Efterställda skulder 1 490,0 0, , , ,0 Summa skulder , , , , , , , , ,3 Differens tillgångar och skulder , , , , , , ,5 Beviljade men ej utbetalda lån 5 044, ,9 Total skillnad exkl derivat , , , , , , ,3 Koncernen , Mkr På anfordran < 3 månader Tillgångar > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år Utan löptid S:a nominella kassaflöden Redovisat värde Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 månader Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 84,8 84,8 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 350, , , , ,7 Utlåning till kreditinstitut 193, , , ,8 Utlåning till allmänheten 962, , , , , , ,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 800, , , , ,0 Övriga tillgångar 3 635, , ,7 10,4 Summa tillgångar 278, , , , , , , , ,8 Skulder Skulder till kreditinstitut 66, , , ,3 In- och upplåning från allmänheten , , , , , , ,7 Emitterade värdepapper 5 072, , , , , , ,7 Övriga skulder 30, , , ,5 Efterställda skulder 1 250, , , ,0 Summa skulder , , , , , , , , ,4 Differens tillgångar och skulder , , , , , , ,9 Beviljade men ej utbetalda lån 4 670, ,9 Total skillnad exkl derivat , , , , , , ,0 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

36 Likviditetsexponering finansiella instrument Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterade värden) Moderbolaget , Mkr På anfordran < 3 månader Tillgångar > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år Utan löptid S:a nominella kassaflöden Redovisat värde Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 månader Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 66,9 66,9 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0,0 0,0 Utlåning till kreditinstitut 1 493, ,0 766, , ,1 766,0 Utlåning till allmänheten 1 979,7 947, , , , , ,4 Oblig och andra räntebärande värdepapper 1 000, , , , ,7 Övriga tillgångar 6 212, , , ,3 Summa tillgångar 66, , , , , , , , ,4 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 171,7 In- och upplåning från allmänheten , , , , , , ,8 Emitterade värdepapper 2 477, , , , , ,9 Övriga skulder 109, , , ,6 Efterställda skulder 1 490, , , ,0 Summa skulder , , , , , , , , ,7 Differens tillgångar och skulder , , , , , , ,5 Beviljade men ej utbetalda lån 1 151, ,2 Total skillnad exkl derivat , , , , , , ,3 Moderbolaget , Mkr På anfordran < 3 månader Tillgångar > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år Utan löptid S:a nominella kassaflöden Redovisat värde Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 månader Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 84,8 84,8 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 350, , ,3 Utlåning till kreditinstitut 51, , ,9 766, , ,4 766,0 Utlåning till allmänheten 62,1 812, , , , , ,4 Oblig och andra räntebärande värdepapper 2 800, , , , ,7 Övriga tillgångar 5 325, , , ,2 Summa tillgångar 136, , , , , , , , ,3 Skulder Skulder till kreditinstitut 8 204, , , ,2 In- och upplåning från allmänheten , , , , , , ,7 Emitterade värdepapper 4 072,2 136, , , , ,9 Övriga skulder 30,9 883,7 914,6 914,6 Efterställda skulder 1 250, , , ,0 Summa skulder , , , , ,0 883, , , ,6 Differens tillgångar och skulder , , , , , , ,7 Beviljade men ej utbetalda lån 1 151, ,2 Total skillnad exkl derivat , , , , , ,6 4,661,5 34 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

37 Likviditetsexponering derivat Koncernen 2011 < 3 månader > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år S:a nominella kassaflöden Derivat i säkringsredovisning Valutarelaterade 158,1 88,9 176,4 103,7 527,1 Ränterelaterade 229,8 239,4 339,5 77,0 731,7 Övriga derivat Valutarelaterade Ränterelaterade Total skillnad derivat 387,9 328,3 515,9 26, ,8 Koncernen 2010 < 3 månader > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år S:a nominella kassaflöden Derivat i säkringsredovisning Valutarelaterade 182,0 105,1 566,6 109,2 962,9 Ränterelaterade 161,7 397,7 447,4 142,8 354,2 Övriga derivat Valutarelaterade 4,7 4,7 Ränterelaterade 45,7 45,7 Total skillnad derivat 293,3 292, ,0 252, ,7 Moderbolaget 2011 < 3 månader > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år S:a nominella kassaflöden Derivat i säkringsredovisning Valutarelaterade Ränterelaterade 17,3 182,9 214,7 14,1 394,4 Övriga derivat Valutarelaterade Ränterelaterade Total skillnad derivat 17,3 182,9 214,7 14,1 394,4 Moderbolaget 2010 < 3 månader > 3 månader < 1 år > 1 år < 5 år > 5 år S:a nominella kassaflöden Derivat i säkringsredovisning Valutarelaterade Ränterelaterade 25,7 367,2 497,7 22,1 861,3 Övriga derivat Valutarelaterade 4,7 4,7 Ränterelaterade Total skillnad derivat 21,0 367,2 497,7 22,1 866,0 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

38 Affärsrisker Affärsrisker består i första hand av intjäningsrisker. Intjäningsrisker definieras hos bankkoncernen som volatilitet i intjäning som ger risk för minskade intäkter på grund av en oförväntad nedgång i intäkterna beroende på exempelvis konkurrens eller volymminskningar. Intjäningsrisker finns i samtliga produkter och portföljer hos bankkoncernen. En stor del av bankkoncernens affärsverksamhet är bolån. Bolåneaffären har en låg volatilitet och därmed en låg intjäningsrisk. Affärsrisken behandlas i den interna kapitalutvärderingen (IKU). Operativa risker Operativ risk definieras som risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. I definitionen ingår även legal risk. Utifrån definitionen kan konstateras att operativ risk omfattar hela bankverksamheten. Kategorisering av operativ risk sker huvudsakligen i följande områden: Interna oegentligheter Extern brottslighet Legal risk Skada på fysiska tillgångar Avbrott och störning i verksamhet eller system Affärsförhållanden Transaktionshantering och processtyrning Arbetsförhållanden och arbetsmiljö Samtliga väsentliga processer inom bankkoncernen samt bankverksamhet på länsförsäkringsbolag ska genomföra en analys av processens operativa risker. De riskanalyser som genomförs ingår i bankkoncernens totala riskbedömning enligt kapitaltäckningsreglerna. Eftersom verksamheten, omgivningen och hotbilden ständigt ändras måste även processerna regelbundet kvalitetssäkras. Detta för att bibehålla riskerna inom bankkoncernens toleransnivå. Riskanalysen är ett av de verktyg som används för att ta fram beslutsunderlag för att åtgärda väsentliga risker. Syftet med analysen är att: Identifiera och minska väsentliga operativa risker Planera säkerhetsaktiviteter Skapa medvetenhet kring operativa risker Efterleva Finansinspektionens krav på mätning och värdering av operativ risk Varje del i organisationen ansvarar för att en riskanalys utförs årligen. Incidenthantering Bankkoncernen har ett IT-system för rapportering av operativa riskhändelser, incidenter. I systemet finns möjlighet för samtliga medarbetare att inrapportera eventuella incidenter. Fördelning av incidenter till av Finansinspektionen fastställda incidentkategorier sker per automatik i systemet. Riskcontrol framställer periodiskt sammanställningar av incidenter i sin rapportering. Incidenthanteringen är en viktig del i bankkoncernens operativa riskarbete. Dels bidrar incidentstatistik till den årliga bedömningen och prognosen av operativ risk, dels ger rapporteringen en möjlighet att snabbt identifiera kritiska problem och agera utifrån dessa. Modell för bedömning av operativa risker Bedömning av identifierade operativa risker bygger på en modell som tillämpas genomgående i verksamheten. Varje identifierad risk bedöms utifrån följande grunder: Konsekvens vilken effekt på verksamheten i det fall risken inträffar Sannolikhet hur troligt det är att risken inträffar Summan utgör ett riskvärde för den operativa risken. Verksamhetsansvariga inom bankkoncernen ansvarar för genomförande av riskanalyser, identifiering och bedömning av operativa risker, inom ramen för ansvarsområdet. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att rapportera incidenter. Verksamhetsansvariga ansvarar för att åtgärda icke tolererbara risker inom ansvarsområdet. Kapitalhantering och Intern kapitalutvärderingsprocess (IKU) Bankkoncernens interna kapitalutvärderingsprocess (IKU) är utformad efter de krav som ställs i Basel II-regelverket liksom de krav som styrelsen ställer på verksamheten och interna behov från en allt mer komplex affärsverksamhet. Regelverket som är riktat mot de finansiella företagens interna kapitalutvärderingsprocesser är principbaserat och övergripande till sin natur. I stor utsträckning innebär detta att Länsförsäkringar Bank har möjligheten, såväl som skyldigheten, att själv utforma sin process och i förlängningen dess omfattning och sofistikeringsnivå. Tillvägagångssätt, genomförande och resultat ska för bankkoncernen årligen rapporteras till Finansinspektionen. CFO i Länsförsäkringar Bank är ansvarig för att driva processarbetet som ska leda fram till en intern kapitalutvärdering för bankkoncernen och ett underlag för affärsplanering och beslut om kapitalmål och kapitalprognos i styrelsen. Processen ska genomföras årligen och innehåller följande aktiviteter: Genomgång av samtliga risker Riskbedömning Stresstester Kapitalberäkningar Minst en gång per år ska de grundläggande förutsättningarna för stresstester diskuteras i styrelsen. Denna diskussion ska vara vägledande för verksamhetens fortsatta arbete med stresstester. Arbetet med stresstester utgår från ett antal scenarier och deras påverkan på risken i bankkoncernen. Bankkoncernens kapitalmål är en primärkapitalrelation som ska uppgå till 12 procentenheter när Basel II är fullt genomfört. Kapitalmålet kan variera med cirka +/ 0,5 procentenheter. För mer detaljerad information om Basel II hänvisas till Pelare 3-rapporten Risk- och kapitalhantering i Länsförsäkringar Bankkoncernen på hemsidan finansielltbank. 36 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

39 Kapitaltäckningsanalys, koncernen Mkr Primärkapital, brutto 6 454, ,6 Avgår immateriella tillgångar 438,6 372,7 Avgår uppskjutna skattefordringar 6,0 3,1 Avgår/tillkommer IRK underskott/överskott 261,9 214,8 Primärkapital, netto 5 747, ,0 Supplementärt kapital 1 200,0 960,0 Avdrag supplementärt kapital 261,9 214,8 Summa kapitalbas 6 685, ,2 Riskvägda tillgångar enligt Basel II , ,2 Riskvägda tillgångar enligt övergångsregler , ,2 Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden 679,3 725,4 Kapitalkrav för kreditrisk enligt IRK-metoden 2 984, ,4 Kapitalkrav för operativa risker 145,9 133,8 Kapitalkrav enligt Basel II 3 809, ,5 Justering enligt övergångsregler 1 916, ,4 Summa kapitalkrav 5 725, ,9 Primärkapitalrelation enligt Basel II, % 12,07 11,79 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II, % 14,04 13,49 Kapitaltäckningskvot enligt Basel II 1) 1,75 1,69 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler, % 8,03 8,21 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler, % 9,34 9,39 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1) 1,17 1,17 Särskilda uppgifter IRK Reserveringar överskott (+) / underskott ( ) 523,9 429,6 IRK Totala reserveringar (+) 237,8 241,5 IRK Förväntat förlustbelopp ( ) 761,7 671,1 Mkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar 77,8 77,3 Företagsexponeringar 195,2 167,3 Hushållsexponeringar 93,1 190,2 Exponeringar med säkerhet i fastighet 126,3 97,7 Oreglerade poster 0,4 1,0 Säkerställda obligationer 169,2 173,6 Övriga poster 17,2 18,2 Summa kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden 679,3 725,4 Kreditrisk enligt IRK-metoden Hushållsexponeringar Fastighetskrediter 1 420, ,0 Övriga hushållsexponeringar 670,5 626,4 Summa hushållsexponeringar 2 090, ,4 Företagsexponeringar 892,7 787,9 Motpartslösa exponeringar 0,8 1,0 Summa kapitalkrav för kreditrisk enligt IRK-metoden 2 984, ,4 Operativa risker Schablonmetoden 145,9 133,8 Summa kapitalkrav för operativa risker 145,9 133,8 Kapitaltäckningsanalys enligt Basel I Primärkapital 6 009, ,8 Supplementärt kapital 1 200,0 960,0 Summa kapitalbas 7 209, ,8 Riskvägda tillgångar , ,8 Kapitalkrav för kreditrisker 7 812, ,1 Primärkapitalrelation, % 6,15 6,30 Kapitaltäckningsgrad, % 7,38 7,42 Kapitaltäckningskvot 1) 0,92 0,93 1) Kapitaltäckningskvot = total kapitalbas/totalt kapitalkrav. I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. I den finansiella företagsgruppen ingår, förutom moderbolaget Länsförsäkringar Bank AB (publ) ( ), även de helägda och fullt konsoliderade dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek AB (publ) ( ), Wasa Kredit AB ( ) samt Länsförsäkringar Fondförvaltning AB (publ) ( ). LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

40 Kapitaltäckningsanalys, moderbolaget Mkr Primärkapital, brutto 6 618, ,7 Avgår immateriella tillgångar 353,2 283,8 Avgår uppskjutna skattefordringar 2,7 Avgår/tillkommer IRK underskott/överskott 111,0 68,5 Primärkapital, netto 6 151, ,4 Supplementärt kapital 1 200,0 960,0 Avdrag supplementärt kapital 111,0 68,5 Summa kapitalbas 7 240, ,0 Riskvägda tillgångar enligt Basel II , ,5 Riskvägda tillgångar enligt övergångsregler , ,4 Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden 151,0 196,3 Kapitalkrav för kreditrisk enligt IRK-metoden 1 276, ,6 Kapitalkrav för operativa risker 68,3 65,2 Kapitalkrav enligt Basel II 1 495, ,1 Justering enligt övergångsregler 134,1 64,1 Summa kapitalkrav 1 629, ,2 Primärkapitalrelation enligt Basel II, % 32,91 30,91 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II, % 38,74 35,94 Kapitaltäckningskvot enligt Basel II 1) 4,84 4,49 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler, % 30,20 29,57 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler, % 35,55 34,39 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1) 4,44 4,30 Särskilda uppgifter IRK Reserveringar överskott (+) / underskott ( ) 222,0 136,9 IRK Totala reserveringar (+) 83,3 113,2 IRK Förväntat förlustbelopp ( ) 305,3 250,2 Mkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar 6,2 24,5 Företagsexponeringar 69,4 51,4 Hushållsexponeringar 8,0 32,8 Exponeringar med säkerhet i fastighet 8,7 6,2 Oreglerade poster 0,3 0,7 Säkerställda obligationer 50,0 71,2 Övriga poster 8,6 9,4 Summa kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden 151,0 196,3 Kreditrisk enligt IRK-metoden Hushållsexponeringar Fastighetskrediter 269,9 270,1 Övriga hushållsexponeringar 193,1 171,0 Summa hushållsexponeringar 463,0 441,1 Företagsexponeringar 812,7 713,7 Motpartslösa exponeringar 0,4 0,7 Summa kapitalkrav för kreditrisk enligt IRK-metoden 1 276, ,6 Operativa risker Schablonmetoden 68,3 65,2 Summa kapitalkrav för operativa risker 68,3 65,2 Kapitaltäckningsanalys enligt Basel I Primärkapital 6 262, ,9 Supplementärt kapital 1 200,0 960,0 Summa kapitalbas 7 462, ,9 Riskvägda tillgångar , ,5 Kapitalkrav för kreditrisker 2 314, ,6 Primärkapitalrelation % 21,65 21,93 Kapitaltäckningsgrad % 25,80 25,72 Kapitaltäckningskvot 1) 3,22 3,22 1) Kapitaltäckningskvot = total kapitalbas/totalt kapitalkrav I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 38 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

41 Bolagsstyrningsrapport Inledning Länsförsäkringar Bank AB (Länsförsäkringar Bank) är ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar AB som i sin tur ägs av 23 kundägda länsförsäkringsbolag och 14 socken- och häradsbolag. Länsförsäkringar AB med dess dotterbolag och ägare utgör tillsammans Länsförsäkringsgruppen. Länsförsäkringar Bank följer i tillämpliga delar, bland annat med beaktande av att Länsförsäkringar Bank inte är ett aktiemarknadsbolag, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Huvudsakliga avvikelser från Kodens bestämmelser och förklaringar till detta är mot denna bakgrund följande: Valberedning och genomförande av bolagsstämma Avvikelse från Kodens bestämmelser sker med hänsyn till att Länsförsäkringar Bank inte är ett aktiemarknadsbolag och endast har en aktieägare. Se vidare nedan under nomineringsprocessen. Styrelsens sammansättning Avvikelse sker från Kodens bestämmelser om oberoende styrelseledamöter och utskottsledamöter. Enligt instruktion för valberedningen ska styrelsen ha en, med hänsyn till Länsförsäkringar Banks verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt, ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund i övrigt. Bedömningen är att dessa krav kan tillgodoses inom ramen för Länsförsäkringsgruppen. Mandattiden för styrelsens ledamöter Avvikelse sker från Kodens bestämmelse vad avser mandattid om högst ett år. Mandattiden uppgår som huvudregel till två år. Längre mandattid bidrar till att säkerställa kontinuitet och uppbyggnad av kompetens i styrelsen och bolagsstämman är suverän att när som helst avsätta eller tillsätta en styrelseledamot oavsett mandattid. Bolagsstämma Aktieägaren utövar sin rösträtt på bolagsstämman. På bolagsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra väsentliga frågor i enlighet med lag och bolagsordning. Vid bolagsstämman delas förslaget om ersättning till styrelseledamöterna upp mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter och inkluderar ersättning för extra styrelsesammanträden och utskottsarbete om inte annat särskilt beslutas. Nomineringsprocess Bolagsstämman i Länsförsäkringar AB utser en valberedning. Valberedningens uppgift är att lämna förslag till styrelse och revisorer i Länsförsäkringar AB och att, i samråd med Länsförsäkringar ABs koncernchef, lämna förslag till styrelse och revisorer i Länsförsäkringar Bank och övriga dotterbolag samt att lämna förslag till ersättning till dessa. För valberedningen gäller en av Länsförsäkringar ABs bolagsstämma fastställd instruktion. Valberedningen består av Karin Starrin (ordförande) (Länsförsäkringar Halland), Göran Trobro (vice ordförande) (Länsförsäkringar Kristianstad), Ulf W Eriksson (Länsförsäkringar Värmland), Anna-Greta Lundh (Länsförsäkringar Södermanland) och Björn Sundell (Länsförsäkringar Uppsala). Externa revisorer Enligt bolagsordningen ska Länsförsäkringar Bank ha en till tre ordinarie revisorer jämte noll till tre suppleanter. Revisorerna utses för en mandattid om längst fyra år. Vid årsstämman 2008 utsågs Johan Bæckström, KPMG AB, till ordinarie revisor och Stefan Holmström, KPMG AB, till suppleant, för tiden till och med årsstämman Styrelsens sammansättning Styrelsen för Länsförsäkringar Bank ska enligt bolagsordningen bestå av sex till nio bolagsstämmovalda ledamöter med högst sex suppleanter. Ledamot väljs för en mandattid om längst två år. I styrelsen ingår även ledamöter som utsetts av arbetstagarorganisationerna. Länsförsäkringar Bank har ingen tidsgräns för hur länge en ledamot får sitta i styrelsen och ingen åldersgräns för styrelseledamöter. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. Årsstämman 2011 beslutade att styrelsen för tiden till och med nästa årsstämma skulle bestå av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter. Sammanlagt består styrelsen av nio ordinarie ledamöter och en suppleant, då arbetstagarorganisationerna utsett två ledamöter och en suppleant. Styrelsens ordförande är den verkställande direktören i Länsförsäkringar AB. Verkställande direktören i Länsförsäkringar Bank ingår inte i styrelsen. Sex ledamöter är styrelseledamot eller verkställande direktör i länsförsäkringsbolag. En presentation av ledamöterna finns på sidan 90. Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning och ska handlägga och fatta beslut i frågor av väsentlig betydelse och av övergripande natur rörande bolagets verksamhet. Detta gäller bland annat fastställande av en ändamålsenlig organisation, verksamhetens mål och strategier samt riktlinjer för kontroll och styrning. Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen anger bland annat styrelsens och ordförandens uppgifter och ansvar, arbetsfördelningen inom styrelsen, lägsta antalet styrelsemöten, rutiner för verksamhetsrapportering och finansiell rapportering, rutiner i övrigt för styrelsemöten vad gäller LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

42 kallelser och utformning av material samt bestämmelser om jäv. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktör. Styrelsen har vidare fastställt ytterligare ett antal policyer, riktlinjer och instruktioner (styrdokument) för verksamheten. Styrelsen ska kontinuerligt hålla sig underrättad om bolagets utveckling för att fortlöpande kunna bedöma bolagets ekonomiska situation och finansiella ställning. Styrelsen har genom arbetsordningen och en rapportinstruktion fastställt hur och när den ekonomiska rapporteringen till styrelsen ska ske. Under året följer styrelsen regelbundet upp resultat- och försäljningsutveckling, finansiell ställning och utveckling av risker i förhållande till affärsplan och prognoser. Styrelsen genomför årligen ett strategiskt seminarium och en utvärdering av styrelsens arbete. Styrelsen genomför vidare årligen en utvärdering av verkställande direktörens arbete och anställningsvillkor. Styrelsen träffar Länsförsäkringar Banks revisor minst en gång per år. Se även under Revisionsutskottet nedan. Ordföranden Enligt arbetsordningen ska ordföranden leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ska därvid bland annat tillse att styrelsen sammanträder vid behov, att styrelseledamöterna ges tillfälle att delta i sammanträden och erhåller tillfredsställande informations- och beslutsunderlag samt att styrelsen tillämpar ett ändamålsenligt arbetssätt. Ordföranden ska genom löpande kontakt med den verkställande direktören jämte styrelsemötena hålla sig informerad om väsentliga händelser och Länsförsäkringar Banks utveckling samt stödja den verkställande direktören i dennes arbete. Arbetsfördelning inom styrelsen Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott, ett risk- och kapitalutskott och ett kreditutskott. Utskottens uppgifter fastställs av styrelsen i dess arbetsordning eller i en särskild instruktion. Utöver kreditutskottet så har inget av utskotten något generellt beslutsmandat. Varje utskott ska regelbundet rapportera sitt arbete till styrelsen, vilket sker genom att protokollen från utskottens möten tillställs styrelsen eller på annat sätt. Revisionsutskottet Revisionsutskottet ska svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den interna styrningen avseende finansiell rapportering, regelefterlevnad, riskhantering och riskkontroll samt övrig intern styrning. Vid utskottets möten har som regel även intern- och externrevisorer i Länsförsäkringar Bank deltagit. Vid det ordinarie styrelsemöte som hölls närmast efter årsstämman 2011 utsågs Sten Dunér (ordförande), Ingemar Larsson och Leif Johanson till ledamöter i revisionsutskottet. Ingemar Larsson ersatte Sten Dunér som ordförande i utskottet Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet ska bland annat bereda frågor om ersättning till den verkställande direktören och övriga i den verkställande ledningen samt ersättning till anställda som har det övergripande ansvaret för någon av bolagets kontrollfunktioner, inför styrelsens beslut härom. Vid det ordinarie styrelsemötet som hölls närmast efter årsstämman 2011 utsågs Sten Dunér (ordförande) och Ingemar Larsson till ledamöter i ersättningsutskottet. Risk- och kapitalutskottet Risk- och kapitalutskottet ska stödja styrelsen i risk- och kapitalfrågor och utgöra ett forum för analys av och fördjupad diskussion kring bankkoncernens risktagande och kapitalbehov inför styrelsens beslut i dessa frågor. I samband med att utskottet inrättades utsågs Sten Dunér (ordförande), Ingemar Larsson, Christian Bille och Christer Villard till ledamöter i risk- och kapitalutskottet. Kreditutskottet Kreditutskottet har enligt av styrelsen fastställd instruktionen mandat att besluta om vissa krediter. Vid det ordinarie styrelsemötet som hölls närmast efter årsstämman 2011 utsågs Sten Dunér (ordförande), Ingemar Larsson, Leif Johanson, Christian Bille och Rikard Josefson till ledamöter i kreditutskottet. Internrevision Styrelsen har utsett en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion, Internrevision, med huvudsaklig uppgift att följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med av styrelsen utfärdade riktlinjer och att verksamheten bedrivs mot av styrelsen uppsatta mål. Internrevision ska även granska och utvärdera Länsförsäkringar Banks organisation, rutiner samt styrning och kontroll av verksamheten. Styrelsen har fastställt en särskild instruktion för Internrevision. Möten och närvaro Tabellen utvisar antalet möten inom respektive organ som hållits från årsstämman 2011 till och med februari 2012 liksom de enskilda ledamöternas närvaro. Styrelsen Revisionsutskottet Ersättningsutskottet Risk- och kapitalutskottet Totalt antal möten 10 1) 2 2) 2 3 Sten Dunér Christian Bille 10 3 Ingrid Ericson 8 Per-Åke Holgersson 10 Leif Johanson 9 2 Ingemar Larsson Max Rooth 3) 5 Katarina Säther 4) 3 Örian Söderberg 9 Christer Villard 9 2 Torleif Carlsson, suppleant 5 1) Varav två per capsulam 2) Från och med ) Ledamot från och med oktober ) Ledamot till och med september LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

43 Intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen Styrelsen ansvarar för styrning och kontroll av verksamheten. I detta ansvar ingår att upprätta ett effektivt system för riskhantering och intern kontroll. Riskhanteringssystemet ska bland annat säkerställa att risker fortlöpande kan identifieras, hanteras och rapporteras. Intern kontroll är en process utformad för att ge en rimlig försäkran om att verksamhetens mål uppnås vad gäller en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga interna och externa regelverk. Systemet för intern kontroll omfattar alla delar av organisationen och är en integrerad del i verksamheten. Den interna kontrollen är baserad på ett system med tre försvarslinjer. Första försvarslinjen består av verksamheten, andra försvarslinjen av kontrollfunktionerna Compliance och Riskcontrol och tredje försvarslinjen av funktionen Internrevision. Andra och tredje försvarslinjen är oberoende i förhållande till första försvarslinjen. Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen syftar till att hantera risker i processerna rörande upprättandet av den finansiella rapporteringen och till att uppnå en hög tillförlitlighet i rapporteringen. Kontrollmiljö Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med den organisation, beslutsordning samt fördelning av befogenheter och ansvar mellan de olika organ styrelsen och den verkställande direktören inrättat för Länsförsäkringar Bank. Kontrollmiljön består även av de värderingar och den företagskultur som styrelsen, den verkställande direktören och ledningen kommunicerar och verkar utifrån i syfte att skapa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Revisionsutskottet har i uppgift att ansvara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen samt att övervaka effektiviteten i den interna styrningen och kontrollen. Utskottet ska även bereda inriktning, omfattning och samordning av internrevisionens arbete samt ta del av de externa revisorernas iakttagelser och rekommendationer. Processen för intern kontroll och riskhantering omfattar fyra huvudaktiviteter: riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Kontrollaktiviteter Riskerna i den finansiella rapporteringen begränsas genom noggrant förberedda bokslut, standardiserade arbetsrutiner med inbyggda kontrollfunktioner samt utvärdering av kontinuerliga förbättringar. Den finansiella informationen analyseras och granskas på olika nivåer i organisationen innan den blir offentligt publicerad. Ett kontinuerligt arbete pågår med att eliminera och reducera identifierade väsentliga risker, som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Arbetet inkluderar utveckling och förbättring av kontrollaktiviteter samt insatser för att medarbetarna ska ha rätt kompetens. Information och kommunikation De interna styrdokumenten är föremål för översyn och beslut minst en gång per år. Alla styrdokument publiceras på Länsförsäkringar Banks interna hemsida. Varje chef ska se till att bestämmelserna kommuniceras till berörd underställd personal. Uppföljning Arbetet med att säkerställa efterlevnaden av externa och interna regelverk sker inom varje del av verksamheten. Internrevision har inrättats i syfte att stödja styrelsen i uppföljningen av att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med av styrelsen utfärdade riktlinjer och att verksamheten bedrivs mot av styrelsen uppsatta mål. Internrevision ska genom granskning utvärdera och rapportera om verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt, om rapporteringen till styrelsen ger en korrekt bild av verksamheten och om verksamheten bedrivs enligt gällande interna och externa regelverk. Internrevision rapporterar till styrelsen. Vidare ska varje chef se till att styrdokument efterlevs inom sitt ansvarsområde och att det finns rutiner för egenkontroller. Compliancefunktionen har till uppgift att identifiera, bedöma, övervaka och rapportera compliancerisker, det vill säga risker för bristande regelefterlevnad som kan medföra försämrat anseende, finansiella förluster eller sanktioner enligt lag eller föreskrift. Rapportering sker till verkställande direktören och styrelsen. Riskbedömning Riskbedömningen omfattar att identifiera och kartlägga väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Dessa risker kartläggs på bolagsnivå och koncernnivå. Länsförsäkringar Bank styrs med hjälp av gemensamma processer där riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att identifierade risker hanteras i enlighet med fastställda styrdokument. Med utgångspunkt från en riskanalys kartläggs processer och kontrollaktiviteter förknippade med nyckelrisker för att identifiera materiella fel i den finansiella rapporteringen. De risker som är förenade med en verksamhet som bedrivs i Länsförsäkringar Bank hanteras i den del av verksamheten där riskerna uppkommer. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

44 FEMÅRSÖVERSIKT FÖR KONCERNEN Mkr Resultaträkning Ränteintäkter 9 529, , , , ,1 Räntekostnader 7 801, , , , ,2 Räntenetto 1 728, , , , ,9 Provisionsnetto 416,2 173,4 109,6 142,4 52,2 Erhållna utdelningar 0,0 0,2 0,0 2,6 3,3 Nettoresultat av finansiella poster 9,9 10,0 100,5 1,4 2,1 Övriga rörelseintäkter 197,6 168,8 147,5 147,7 128,2 Summa rörelseintäkter 1 519, , , , ,3 Allmänna administrationskostnader 1 003,1 899,2 916,9 862,5 779,4 Avskrivningar 82,9 82,3 75,5 52,3 37,0 Summa kostnader före kreditförluster 1 086,0 981,5 992,4 914,8 816,4 Resultat före kreditförluster 433,6 386,9 294,3 306,0 281,9 Kreditförluster, netto 48,2 41,6 36,6 61,0 43,4 Bankrörelsens resultat / Rörelseresultat 385,4 345,3 257,7 245,0 238,5 Skatt 87,6 100,0 79,9 67,7 62,9 Årets resultat 297,8 245,3 177,8 177,3 175,6 Balansräkning Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 84,8 80,5 81,3 71,5 Belåningsbara statsskuldförbindelser 8 341, , , ,1 Utlåning till kreditinstitut 1 706, , , , ,7 Utlåning till allmänheten , , , , ,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , , , ,3 Aktier och andelar 10,4 10,4 10,4 10,8 11,1 Derivat 1 566, , , ,2 545,5 Förändringar för verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 709,9 140,6 767, ,9 247,7 Immateriella tillgångar 438,6 372,7 329,8 327,3 246,8 Materiella tillgångar 9,7 13,1 18,1 20,5 20,6 Uppskjutna skattefordringar 6,0 3,1 2,2 14,4 5,1 Övriga tillgångar 251,2 254,4 265,0 273,5 371,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 309, , ,4 890,1 726,6 Summa tillgångar , , , , ,6 Skulder till kreditinstitut 2 192, , , ,6 707,2 In- och upplåning från allmänheten , , , , ,3 Emitterade värdepapper , , , , ,7 Derivat 2 458, , , ,8 300,6 Förändringar för verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 1 836,6 392,4 762, ,6 215,4 Uppskjutna skatteskulder 58,7 72,9 65,3 60,0 64,4 Övriga skulder 991,2 780,6 652,6 762, ,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 791, , , , ,5 Avsättningar 16,3 18,9 17,6 40,3 14,1 Efterställda skulder 1 489, , , , ,0 Eget kapital 6 332, , , , ,7 Summa skulder och eget kapital , , , , ,6 Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital, % 4,8 5,0 4,2 4,4 5,0 Avkastning på totalt kapital, % 0,24 0,24 0,22 0,26 0,34 Placeringsmarginal, % 1,07 0,93 0,96 1,30 1,43 K/I-tal före kreditförluster 1) 0,71 0,72 0,76 0,75 0,74 K/I-tal efter kreditförluster 0,75 0,75 0,80 0,80 0,78 Primärkapitalrelation enligt Basel II, % 12,1 11,8 12,5 14,6 14,4 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler, % 8,0 8,2 8,2 8,6 8,8 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II, % 14,0 13,5 14,8 17,7 17,2 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler, % 9,3 9,4 9,7 10,4 10,6 Andel osäkra fordringar, % 0,17 0,17 0,21 0,22 0,41 Reserver i förhållande till utlåning, % 0,21 0,24 0,30 0,35 0,36 Kreditförlustnivå i förhållande till utlåning, % 1) 0,04 0,03 0,04 0,07 0,06 1) Efter omräkning i enlighet med ny redovisningsprincip för kreditförluster. 42 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

45 Finansiella rapporter Koncernen Resultaträkning Rapport över totalresultat Balansräkning Kassafl ödesanalys Rapport över förändringar i eget kapital Not 1 Företagsinformation Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Segmentsredovisning Not 4 Ränteintäkter Not 5 Räntekostnader Not 6 Erhållna utdelningar Not 7 Provisionsintäkter Not 8 Provisionskostnader Not 9 Nettoresultat av fi nansiella transaktioner Not 10 Övriga rörelseintäkter Not 11 Anställda, personalkostnader och ersättningar Not 12 Övriga administrationskostnader Not 13 Ersättningar till revisorerna Not 14 Operationell leasing Not 15 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Not 16 Kreditförluster netto Not 17 Skatter Not 18 Belåningsbara statsskuldförbindelser Not 19 Utlåning till kreditinstitut Not 20 Utlåning till allmänheten Not 21 Finansiell leasing Not 22 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 23 Aktier och andelar Not 24 Derivat Not 25 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen Not 26 Immateriella anläggningstillgångar Not 27 Materiella tillgångar Not 28 Uppskjuten skattefordran och skatteskuld Not 29 Övriga tillgångar Not 30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 31 Skulder till kreditinstitut Not 32 Inlåning från allmänheten Not 33 Emitterade värdepapper Not 34 Övriga skulder Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 36 Avsättningar Not 37 Efterställda skulder Not 38 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Not 39 Eget kapital enligt ÅRKL Not 40 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden Not 41 Investeringsåtaganden Not 42 Finansiella tillgångar och skulder per kategori Not 43 Värderingsmetoder för verkligt värde Not 44 Upplysningar om närstående, prissättning och avtal.. 68 Not 45 Händelser efter balansdagen LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

46 RESULTATRÄKNING KONCERNEN BALANSRÄKNING KONCERNEN Mkr Not Ränteintäkter , ,4 Räntekostnader , ,6 Räntenetto 1 728, ,8 Erhållna utdelningar 6 0,0 0,2 Provisionsintäkter 7 947,7 918,8 Provisionskostnader , ,2 Nettoresultat av finansiella poster 9 9,9 10,0 Övriga rörelseintäkter ,6 168,8 Summa rörelseintäkter 1 519, ,4 Personalkostnader ,0 311,4 Övriga administrationskostnader 12, 13,14 652,1 587,8 Summa administrationskostnader 1 003,1 899,2 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 15 82,9 82,3 Summa rörelsekostnader 1 086,0 981,5 Resultat före kreditförluster 433,6 386,9 Kreditförluster, netto 16 48,2 41,6 Rörelseresultat 385,4 345,3 Skatt 17 87,6 100,0 ÅRETS RESULTAT 297,8 245,3 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT KONCERNEN Mkr Årets resultat 297,8 245,3 Övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Förändring verkligt värde 193,6 28,8 Omklassificering realiserade värdepapper 26,5 Skatt 43,9 7,6 Årets övriga totalresultat, netto efter skatt 123,2 21,2 Årets totalresultat 421,0 266,5 Mkr Not TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser , ,0 Utlåning till kreditinstitut , ,8 Utlåning till allmänheten 20, , ,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,3 Aktier och andelar 23 10,4 10,4 Derivat , ,9 Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen ,9 140,6 Immateriella tillgångar ,6 372,7 Materiella tillgångar 27 9,7 13,1 Uppskjutna skattefordringar 28 6,0 3,1 Övriga tillgångar ,2 254,4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR , ,8 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut , ,3 In- och upplåning från allmänheten , ,1 Emitterade värdepapper , ,0 Derivat , ,6 Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen ,6 392,4 Uppskjutna skatteskulder 28 58,7 72,9 Övriga skulder ,2 780,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,9 Avsättningar 36 16,3 18,9 Efterställda skulder , ,0 Summa skulder , ,9 Eget kapital 39 Aktiekapital 954,9 954,9 Övrigt tillskjutet kapital 5 025, ,5 Reserver 168,5 45,3 Balanserade vinstmedel 114,3 55,9 Årets resultat 297,8 245,3 Summa eget kapital 6 332, ,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,8 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden 40 Övriga noter Företagsinformation 1 Redovisningsprinciper 2 Segmentsredovisning 3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 38 Investeringsåtaganden 41 Finansiella tillgångar och skulder per kategori 42 Värderingsmetoder för verkligt värde 43 Upplysningar om närstående, prissättning och avtal 44 Händelser efter balansdagen LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

47 KASSAFLÖDESANALYS, INDIREKT METOD KONCERNEN Mkr Likvida medel vid årets början 1 182, ,7 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 385,4 345,3 Justering av poster som inte ingår i kassaflödet 128,4 445,3 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av belåningsbara statsskuldförbindelser 3 702, ,6 Förändring av utlåning till kreditinstitut 22,1 40,8 Förändring av utlåning till allmänheten , ,9 Förändring av obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 051, ,7 Förändring derivat 249,1 505,7 Förändring av övriga tillgångar 3,2 10,7 Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring skulder till kreditinstitut 2 857, ,4 Förändring in- och upplåning från allmänheten 7 863, ,1 Förändring emitterade värdepapper , ,1 Förändring övriga skulder 29,2 29,5 Förändring derivat 163,8 244,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 322, ,5 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella tillgångar 3,4 2,1 Avyttring av materiella tillgångar 8,1 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 142,0 126,3 Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 145,4 120,3 Mkr Poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar materiella och immateriella tillgångar 82,9 78,2 Nedskrivningar materiella och immateriella tillgångar 4,1 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella poster 101,8 53,3 Nedskrivning övervärde 2,3 2,3 Kreditförluster, exkl. återvinningar 2,7 35,0 Förändring av upplupna kostnader/intäkter 150,3 377,7 Avsättningar 2,6 1,3 Summa poster som inte ingår i kassaflödet 128,4 445,3 Likvida medel består av: Kassa och tillgodohavanden hos centralbank 66,9 84,8 Utlåning till kreditinstitut 1 522, ,3 Skulder till kreditinstitut 220,0 226,4 Summa likvida medel 1 369, ,7 Erhållen ränta 9 032, ,2 Erlagd ränta 7 221, ,6 Bruttoinvesteringar 145,4 128,4 Betald inkomstskatt 0,0 0,0 Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos central banker, utlåning och skulder till kreditinstitut betalbara på anfordran samt dagslån och placeringar hos Riksbanken med förfall nästkommande bankdag. Finansieringsverksamheten Erhållna aktieägartillskott 798,0 850,0 Lämnade koncernbidrag 382,4 284,2 Erhållna förlagslån 1 199,7 Amortering av förlagslån 960,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 655,3 565,8 ÅRETS KASSAFLÖDE 187, ,0 Likvida medel vid årets slut 1 369, ,7 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

48 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN Mkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt Ingående balans , ,5 24,1 159,9 177, ,2 Årets resultat 245,3 245,3 Årets övriga totalresultat 21,2 21,2 Årets totalresultat 21,2 245,3 266,5 Enligt beslut på bolagsstämma 177,8 177,8 Lämnade koncernbidrag 382,4 382,4 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 100,6 100,6 Erhållet villkorat aktieägartillskott 850,0 850,0 Utgående balans , ,5 45,3 55,9 245, ,9 Ingående balans , ,5 45,3 55,9 245, ,9 Årets resultat 297,8 297,8 Årets övriga totalresultat 123,2 123,2 Årets totalresultat 123,2 297,8 421,0 Enligt beslut på bolagsstämma 245,3 245,3 Lämnade koncernbidrag 563,8 563,8 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 148,3 148,3 Erhållet villkorat aktieägartillskott 798,0 798,0 Utgående balans , ,5 168,5 114,3 297, ,4 Övrigt tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Reserver Reserver inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Eventuella nedskrivningar redovisas i resultatet. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dotterföretag. I posten ingår även lämnade och erhållna koncernbidrag efter skatt. 46 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

49 NOTER TILL KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Belopp i Mkr om inget annat anges. NOT 1 FÖRETAGSINFORMATION Koncernredovisningen för Länsförsäkringar Bank AB (publ) (org nr ) avges per 31 december Länsförsäkringar Bank AB är en svenskregistrerad bank med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Tegeluddsvägen Företaget är ett helägt dotterföretag till Länsförsäkringar AB (publ) (org nr ) med säte i Stockholm. Moderföretag i den största och minsta koncernen där Länsförsäkringar Bank AB (publ) är dotterföretag och där koncernredovisning upprättas är Länsförsäkringar AB (publ), Stockholm. Koncernredovisningen för Länsförsäkringar Bank AB (publ) godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 27 mars Koncernredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 7 maj. NOT 2 REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningar av dessa utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), sådana de antagits av EU. Därutöver tillämpas rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner från Rådet för finansiell rapportering (Rådet) samt Rådets uttalanden, vissa kompletterande regler i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25, inklusive ändringsföreskrifter). Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i moderbolagets not 2 avseende redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av års redovisningslagen och tryggandelagen samt i vissa fall skatteskäl. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Länsförsäkringar Banks funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till miljoner kronor om inte annat anges. Redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde, se not 43, eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt som finansiella tillgångar som kan säljas. De nedan angivna redovisningsprinciperna för kon cernen har tillämpats på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter om inte annat anges. Bedömningar och uppskattningar Upprättande av redovisning i enlighet med IFRS kräver att ledningen gör uppskattningar och bedömningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av de intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som presenteras i redovisningen. Dessa uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och grundar sig på den bästa information som fanns tillgänglig på balansdagen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och bedömningarna ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Kritiska bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. De kritiska bedömningar som gjorts vid tillämpningen och valet av koncernens redovisningsprinciper är främst hänförliga till: Val av kategorier och värderingsmetoder för finansiella instrument. Dessa beskrivs i avsnittet nedan om finansiella instrument. Koncernens ersättningar till länsförsäkringsbolagen, vilka koncernen har valt att redovisa som provisionskostnader. Länsförsäkringsbolagen ersätts för sitt arbete med Länsförsäkringar Banks kundrelaterade frågor inom respektive länsförsäkringsbolags geografiska verksamhetsområde, se not 8. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar utgörs främst av behovet av nedskrivning för kreditförluster. Lån som identifierats som individuellt osäkra och därmed nedskrivningsbara värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. Som stöd för bedömningar av de förväntade framtida kassaflödena används i första hand information och data som samlats in inom ramen för koncernens modell för intern riskklassificering. Denna information har justerats för en rad faktorer för att ge neutrala estimat av de förväntade kassaflödena. I andra hand används andra modeller baserade på historiska erfarenheter. För de krediter som inte bedömts ha något individuellt nedskrivningsbehov identifieras och värderas nedskrivningsbehovet på gruppvis nivå. I första hand används en metod utifrån den information som LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

50 samlats in och bearbetats inom ramen för kapitaltäckningsarbetet, i andra hand baseras uppskattningarna på historiska värden och erfarenhetsmässiga justeringar av dessa till aktuell situation. Att fastställa inträffad förlusthändelse för grupp av fordringar medför större osäkerhet då ett flertal olika händelser kan ha påverkan. För ytterligare beskrivning se avsnittet Utlåning på sidan Ändrade redovisningsprinciper frivilligt byte av redovisningsprincip Under 2011 har koncernen ändrat princip avseende redovisning av kreditförluster. Förändringen beskrivs i avsnittet Kreditförluster nedan. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS och tolkningar Inga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Nya upplysningskrav tillkommer avseende finansiella tillgångar som helt eller delvis bokats bort, vilket innebär att ytterligare information kommer att behöva lämnas avseende koncernens återköpsavtal. Ändringen kommer inte att leda till någon förändring i redovisade belopp. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011 eller senare. IFRS 9 Finansiella instrument behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder. Alla finansiella tillgångar ska enligt IFRS 9 värderas antingen till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Vilken kategori som ska användas beror dels på om tillgången har låneliknande egenskaper och dels på vilken affärsmodell koncernen använder. Det finns även en valmöjlighet att värdera tillgångar som möter kriterierna för upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) om detta minskar inkonsekvenser i redovisningen. Standarden föreslås gälla från 1 januari 2015, men förtida tillämpning är tillåten under förutsättning att EU har godkänt standarden. Per 31 december 2011 har koncernen belåningsbara statsskuldförbindelser samt obligationer och andra räntebärande värdepapper till ett bokfört värde av ,7 miljoner kronor, varav 794,2 miljoner kronor utgör ackumulerade förändringar i verkligt värde. Merparten av dessa är föremål för säkringsredovisning. Eventuell omklassificering till upplupet anskaffningsvärde kommer i enlighet med regelverket att göras framåtriktat, vilket innebär att redan upparbetat resultat inte påverkas. Beslut angående omklassificering kommer inte att tas förrän de nya reglerna för säkringsredovisning har fastställts. Finansiella skulder värderade till verkligt värde ska enligt IFRS 9 redovisas via övrigt totalresultat. Koncernens finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde varför denna förändring i regelverket inte kommer att få någon effekt på rapporteringen. IFRS 10 ersätter IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende reglerna för koncernredovisning samt SIC-12 När ska ett företag för särskilda ändamål, ett SPE (Special Purpose Entity) omfattas av koncernredovisningen. Införandet av IFRS 10 innebär en ny modell för bedömning av om bestämmande inflytande föreligger för samtliga investeringar som ett företag har, samt enhetliga regler för konsolidering av koncerner. Ändringen kommer inte att leda till någon förändring i redovisade belopp. EU förväntas godkänna ändringarna under tredje kvartalet 2012 och ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities inkluderar upplysningskrav för innehav i dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag samt structured entitities som inte konsolideras. Syftet med rekommendationen är att ge läsaren en beskrivning av vad för typ av företag som investeringen avser och vilka risker som är kopplade till denna typ av investering. Information skall också lämnas om vilken effekt investeringen har på koncernens resultat, ställning och kassaflöde. Ändringen kommer inte att påverka koncernens redovisning. EU förväntas godkänna IFRS 12 under tredje kvartalet 2012 och den föreslås börja tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 13 Fair Value Measurement är ett enhetligt ramverk för värdering till verkligt värde. Ramverket innehåller tre värderingshierarkier rörande indata till hur verkligt värde ska beräknas. Koncernen följer redan idag den föreslagna hierarkin (se not 43 Värderingsmetoder för verkligt värde) vilket innebär att standarden inte kommer påverka den nuvarande redovisningen. EU förväntas godkänna IFRS 13 under tredje kvartalet 2012 och den föreslås börja tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Utöver ovanstående väntas inte de nya eller reviderade IFRS och tolkningar som ännu inte trätt i kraft få någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna. Beskrivning av väsentliga redovisningsprinciper Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderföretag och samtliga företag där Länsförsäkringar Bank direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Normalt innebär detta ett krav på innehav av mer än 50 procent av andelarnas röstvärde, men bestämmande inflytande föreligger även vid rätt att utse styrelsemajoritet. Dotterföretagen konsolideras enligt förvärvsmetoden, vilken innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. 48 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

51 Aktieägartillskott Aktieägartillskott rubriceras i koncernbalansräkningen som övrigt tillskjutet kapital. Koncernbidrag Koncernbidrag som lämnats eller erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot eget kapital efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt eftersom koncernbidragen redovisningsmässigt likställs med utdelning respektive aktieägartillskott. Obeskattade reserver Obeskattade reserver har i koncernbalansräkningen delats upp i uppskjuten skatteskuld samt eget kapital. Förändring av uppskjuten skatteskuld på grund av förändringar av obeskattade reserver redovisas som uppskjuten skatt i koncernresultaträkningen. Närstående Som närstående juridiska personer till Länsförsäkringar Bankkoncernen räknas bolag inom Länsförsäkringar AB-koncernen, bolag inom Länsförsäkringar Livkoncernen, länsförsäkringsbolag, intressebolag till Länsförsäkringar AB-koncernen samt övriga närstående som består av Länsförsäkringar Mäklarservice AB samt Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter och ledande befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa personer. Bedömningen om en närståenderelation föreligger eller inte har utöver ägandet grundats på förhållandets ekonomiska innebörd. Därför ingår de 23 länsförsäkringsbolagen med dotterbolag och 14 socken- och häradsbolag, som tillsammans äger Länsförsäkringar AB till 100 procent. Koncernen har fått i uppdrag av länsförsäkringsbolagen att bedriva verksamhet inom områden där storskalighet är en avgörande konkurrensfördel och att tillhandahålla sådan service till länsförsäkringsbolagen, som av effektivitetsskäl ska produceras och tillhandahållas gemensamt inom Länsförsäkringar AB-koncernen. Rörelsesegment Koncernens uppdelning på rörelsesegment överensstämmer med de interna rapporter som koncernens högsta verkställande beslutsfattare använder för att följa upp verksamheten och fördela resurser mellan rörelsegrenar. Koncernen har identifierat koncernledningen som koncernens högsta verkställande beslutsfattare. I Länsförsäkringar Bankkoncernen är det därför de rapporter som koncernledningen får över resultatet i olika delar av koncernen som utgör grunden för segmentsinformationen. Den legala koncernstrukturen speglar den interna rapporteringen till bankkoncernens verkställande direktör, vilket innebär att varje legal enhet utgör ett segment. Bankkoncernen består av moderbolaget Länsförsäkringar Bank AB, samt de helägda dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek AB, Wasa Kredit AB och Länsförsäkringar Fondförvaltning AB. Segmentet Bank utgör verksamheten i Länsförsäkringar Bank AB och består av inlåning, viss upplåning, betalningsförmedling samt den utlåning som inte är bottenlån i bostadsfastighet. Segmentet Hypotek utgör verksamheten i Länsförsäkringar Hypotek AB som bedriver bostadsutlåning upp till 75 procent av marknadsvärdet vid lånetillfället samt upplåning genom emittering av säkerställda obligationer. Segmentet Finansbolag utgörs av Wasa Kredit AB som bedriver bankkoncernens leasingverksamhet. Koncernen erbjuder även avbetalningsfinansiering och blancolån. Segmentet Fond utgörs av Länsförsäkringar Fondförvaltning AB som bedriver fondförvaltning i 33 investeringsfonder med olika placeringsinriktningar. Prissättningen mellan koncernens segment är gjord utifrån marknadsmässiga villkor. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. Inom koncernen finns ingen kund som ensam står för 10 procent eller mer av koncernens intäkter och därmed uppfylls kraven om information enligt IFRS 8 p.34. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan med den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke monetära tillgångar och skulder räknas om till transaktionsdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår på grund av omräkning av balansposter i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen som valutakursvinster eller valutakursförluster. Intäkter En intäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla koncernen, de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde inklusive ränta på osäkra fordringar samt räntor från finansiella tillgångar som kan säljas. Ränteintäkter från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen enligt Fair value option redovisas också här. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella poster. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden eller, om så anses lämpligt, med tillämpning av en metod som resulterar i en ränteintäkt eller en räntekostnad som utgör en rimlig uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle ge. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

52 transaktionskostnader för att ta upp lån. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisionsintäkter och provisionskostnader Provisionsintäkter är hänförliga till olika typer av tjänster som tillhandahålls kunder. Hur provisionsintäkterna redovisas beror på i vilket syfte avgiften tas ut. Avgifter intäktsredovisas antingen i takt med att tjänsterna tillhandahålls eller i samband med genomförandet av en väsentlig aktivitet. Avgifter som debiteras löpande, till exempel aviseringsavgifter och finansiella garantier, redovisas som intäkt i den period då tjänsten tillhandahålls. Avgifter som debiteras för väsentliga aktiviteter, till exempel värdepappersprovisioner och kortprovisioner, intäktsredovisas när aktiviteten har slutförts. Provisionskostnader är transaktionsberoende och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. Provisionskostnader som är hänförliga till finansiella tillgångar eller finansiella skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen består av provisioner till länsförsäkringsbolagen. Nettoresultat av finansiella poster Nettoresultat av finansiella poster innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid redovisas här. I posten ingår också realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument, men där säkringsredovisning inte tillämpas samt orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas och orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. Ineffektiv del av säkringsinstrument och valutakursförändringar redovisas också som nettoresultat av finansiella poster. Nettovinst/nettoförlust för transaktioner värderade till verkligt värde via resultaträkningen inkluderar inte ränta eller utdelning. Realiserat resultat beräknas som skillnaden mellan erhållen köpeskilling och värdet i balansräkningen vid försäljningstillfället. Eventuella nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas också under denna post. Övriga rörelseintäkter Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkten erläggs i form av likvida medel. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i koncernens intäkter. Kriterierna för intäktsredovisning tillämpas på varje transaktion för sig. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Koncernen redovisar den förväntade kostnaden för bonusbetalningar och andra rörliga ersättningar när det finns en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ersättningar efter avslutad anställning Pensionsplaner Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Planerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Koncernen omfattas generellt av FTP-planen, som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Redovisning och värdering av pensionsförpliktelser sker enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Förmånsbestämda planer Inom bankkoncernen finns endast en förmånsbestämd plan. Denna är ett pensionsavtal från 2006 för försäkringsbranschen där personer födda 1955 eller tidigare frivilligt kan gå i pension från 62 års ålder. Villkoren för denna plan är utformade så att som pension erhålls ca 65 procent av den pensionsmedförande lönen vid 62 års ålder. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2006 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster. I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en personalkostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad direkt i resultaträkningen. När det finns en 50 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

53 skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas inte. Avgiftsbestämda planer Dessa planer är planer enligt vilka koncernen betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. FTP-planen genom försäkring i Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK) är en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Denna pensionsplan innebär enligt IAS19 att ett företag som huvudregel redovisar sin proportionella andel av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen samt av de förvaltningstillgångar och kostnader som är förbundna med pensionsförpliktelsen. I redovisningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven för förmånsbestämda pensionsplaner. För närvarande har inte FPK möjlighet att tillhandahålla erforderlig information varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd plan enligt IAS 19 p.30. Det finns inte heller information om framtida överskott eller underskott i planen och om dessa i så fall skulle påverka kommande års avgifter. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om koncernen är bevisligen förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för tillgångar som inte prövas enligt någon annan standard. Dessa är finansiella tillgångar som prövas enligt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering samt uppskjutna skattefordringar som prövas enligt IAS 12 Inkomstskatter. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard. För tillgångar som inte nedskrivningsprövas enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Om det finns indikation på nedskrivningsbehov, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivning sker när ett beräknat återvinningsvärde understiger tillgångens redovisade värde. Kreditförluster Posten Kreditförluster utgörs av konstaterade och befarade kreditförluster. Konstaterad kreditförlust avser hela fordran då det inte finns någon realistisk möjlighet till återvinning. Befarade kreditförluster avser årets nedskrivning för kreditförluster utifrån beräknat återvinningsvärde då indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningar består av återförda belopp på kreditförluster som tidigare redovisats som konstaterade. Återföringar av tidigare års konstaterade och befarade kreditförluster sker då ett nedskrivningsbehov ej anses föreligga längre. Under året har en förändrad princip för redovisning av kreditförluster införts. Den nya principen medför att enbart bankkoncernens andel av konstaterade kreditförluster redovisas. Tidigare påverkade länsförsäkringsbolagens andel av de konstaterade kreditförlusterna posten ersättning till länsförsäkringsbolag i provisionskostnaderna och minskade därmed inte bankkoncernens kreditförluster. Den nya principen tydliggör bättre ansvarsfördelningen mellan Länsförsäkringar Bankkoncernen och länsförsäkringsbolagen. Förändringen har genomförts retroaktivt vilket medfört att provisionskostnaderna ökat med 18,5 Mkr 2010, 13,8 Mkr 2009, 4,1 Mkr 2008, 7,7 Mkr Kreditförlusterna har för dessa år minskat med motsvarande belopp. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat, varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital med tillhörande skatteeffekt redovisad i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: Första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Resultat per aktie Resultat per aktie har beräknats som årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier. Då potentiella stamaktier varken har förekommit under redovisade perioder eller existerar på balansdagen finns ingen tidigare eller framtida utspädning. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

54 Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar lånefordringar, räntebärande värdepapper, derivat med positiva marknadsvärden, kundfordringar samt aktier och andelar. Bland finansiella skulder återfinns emitterade värdepapper, derivat med negativa marknadsvärden, inlåning samt leverantörsskulder. Koncernens principer för hantering av finansiell risk beskrivs i avsnittet Risker och kapitalhantering i Förvaltningsberättelsen. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Denna möjlighet har inte använts under Affärstransaktioner på penning-, obligations- och aktiemarknaderna redovisas i balansräkningen per affärsdag vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna. Inlånings- och utlåningstransaktioner redovisas per likviddag. Lånefordringar redovisas i balansräkningen när lånebeloppet utbetalas till låntagaren. Lånelöften redovisas som åtaganden, se not 40. Vid äkta återköpstransaktioner redovisas tillgången fortsatt i den säljande partens balansräkning och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepapperet redovisas som ställd säkerhet. Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Värdering IAS 39 föreskriver att alla finansiella instrument värderas till verkligt värde vid upptagandet i balansräkningen. För instrument som inte löpande värderas till verkligt värde läggs transaktionskostnader till detta värde. Den löpande värderingen kan vara verkligt värde, anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på vilken kategori instrumentet tillhör, se nedan under klassificering. För de instrument som inte löpande värderas till verkligt värde finns en möjlighet att välja verkligt värde som värderingsprincip, den så kallade fair value option. Koncernen har inte tillämpat denna princip under Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Belåningsbara stadsskuldsförbindelser samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets värdepappersinnehav åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma eller likartade instrument. Värderingstekniker används för derivatinstrument som handlas direkt mellan motparterna (OTC-derivat). Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 10,2 (10,2) miljoner kronor. Klassificering Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället så som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: Finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori enligt den så kallade Fair Value Option. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Transaktionskostnader kostnadsföres direkt. Finansiella tillgångar som innehas för handel är derivat som ingår i ekonomiska säkringar, men där säkringsredovisning inte tillämpas. I övrigt används inte denna kategori. 52 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

55 Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Övriga tillgångar. För ytterligare upplysningar se avsnittet Utlåning på sidan Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som är handlade på en aktiv marknad och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori och finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori. Denna kategori innefattar koncernens likviditetsöverskott samt innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med orealiserade värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och ackumulerade i verkligtvärdereserven i eget kapital. Redovisning i resultaträkningen sker när värdeförändringarna realiseras och vid eventuell nedskrivning. Även valutakursdifferenser på monetära poster redovisas i resultaträkningen. En bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger sker inför varje rapportperiods slut. Objektiva omständigheter såsom emittentens kreditvärdighet och utvecklingen på marknaden tas i beaktande för utvärdering av framtida kassaflöden. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen liksom utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Till denna kategori hör finansiella skulder som utgör innehav för handel och andra finansiella skulder som företaget initialt valt att placera i denna kategori enligt den så kallade Fair Value Option. Bolagets innehav för handel består av derivat som är ekonomiska säkringsinstrument men där säkringsredovisning inte tillämpas. Andra fi nansiella skulder Alla bankens finansiella skulder exklusive derivat ingår här. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde som vid tillämpning av säkringsredovisning justeras för förändringar i verkligt värde med avseende på den säkrade risken, se vidare nedan i avsnittet om säkringsredovisning. Säkringsredovisning Bankens derivatinstrument, som består av ränte- och valutaswappar och köpta räntecappar, har i sin helhet anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som uppkommer i verksamheten. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För att undvika oönskade resultateffekter på grund av ekonomiska säkringar har banken valt att tillämpa säkringsredovisning. Den säkringsredovisningsstrategi banken definierat och använder sig av är säkring av verkligt värde. För upplånings- och utlåningsportföljerna tillämpas portföljsäkring. Säkringsredovisning till verkligt värde innebär att den säkrade posten värderas till verkligt värde med avseende på den säkrade risken och att förändringen av verkligt värde redovisas över resultaträkningen både för säkringsinstrumentet och för den säkrade posten. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella poster. Räntekuponger, såväl upplupna som erhållna eller betalda, redovisas bland ränteintäkterna om den säkrade posten är en tillgång eller portfölj av tillgångar och bland räntekostnaderna om den säkrade posten är en skuld eller portfölj av skulder. Tillämpningen av portföljsäkring baseras på den av EU antagna carve out versionen av IAS 39. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får endast tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet procent. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. För ett fåtal ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredo visning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Ekonomiska säkringar består av säkring av valutarisk i upplåningen samt säkring av ränterisk i obligationer som löper med fast ränta. I koncernen finns också säkring med räntetak vid ränterisk i upplåning till rörlig ränta. Lånen redovisas till upplupet anskaffningsvärde och räntetaken redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Den portföljmetod som tillämpas innebär att utlåningen och de ränteswappar som används som säkringsinstrument fördelas ut i olika tidsfickor baserat på den kontraktuella tidpunkten för ränteomförhandling eller förfall. Utvärdering av säkringsrelationer sker minst kvartalsvis vid de officiella rapporteringstillfällena, men kan även ske månadsvis vid behov. Varje identifierad säkringsrelation förväntas vara effektiv över säkringsrelationens hela löptid. Effektiviteten testas med två olika metoder, dels en framåtblickande (prospektiv) bedömning dels en tillbakablickande (retrospektiv) utvärdering. Ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Utlåning Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

56 vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för eventuella nedskrivningar och reserveringar. Osäkra lånefordringar En lånefordran anses som osäker om motparten har en oreglerad betalning som är mer än 60 dagar eller om det finns annan anledning att förvänta sig att motparten inte kommer att leva upp till sitt åtagande. Lånefordran anses vara osäker till den del den inte täcks av säkerhet med fullgott värde. Individuella reserveringar För krediter där ett individuellt reserveringsbehov identifierats värderas återvinningsvärdet till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden inklusive verkligt värde på pant, minus försäljningskostnader diskonterade med den ursprungliga effektivräntan. Om det beräknade återvinningsvärdet är lägre än bokfört värde ska en reservering ske. För hushållsexponeringar och lantbruksexponeringar där motparten har en oreglerad betalning som är mer än 60 dagar eller om motparten på andra grunder, såsom konkurs, värdenedgång i säkerheten eller en försämrad återbetalningsförmåga inte kan leva upp till sitt åtagande, sker en individuell reservering enligt den riskbaserade modellen. Skattningen för reserveringsbehovet för dessa individuellt identifierade lån sker således utifrån en historisk erfarenhet om kassaflödena från andra låntagare med liknande kreditriskegenskaper. Inom leasing och avbetalning görs en individuell bedömning av de framtida kassaflödena för alla kundavtal som sagts upp på grund av bristande betalningsförmåga samt för större oreglerade fordringar där det finns indikation på reserveringsbehov. Gruppvisa reserveringar För de krediter som inte bedömts ha något individuellt reserveringsbehov, men i de fall som det har inträffat en mätbar minskning av de förväntade framtida kassaflödena, identifieras och värderas reserveringsbehovet på gruppnivå. Som stöd för bedömningar av de förväntade framtida kassaflödena och reserveringsbehov på individuell och gruppvis nivå används information inom ramen för koncernens riskbaserade modell samt historik kring kreditförlustnivåer. För krediter som har en bibehållen kreditkvalitet och återbetalningsförmåga utifrån objektiva omständigheter, bedömningar och uppskattningar föreligger inte något reserveringsbehov. Vid reservering beaktas kapitalfordran samt upplupna räntor och avgifter. För hushållsexponeringar sker en tillkommande gruppvis reservering för fordringar som inte omfattas av de reserveringar för lån som individuellt har ett identifierat reserveringsbehov. En förlust anses ha inträffat i dessa grupper av lån när det har inträffat en mätbar minskning av förväntade framtida kassaflöden jämfört med bedömningen vid kreditbeviljningstillfället enligt den riskbaserade modellen. För företag och övriga motparter sker gruppvis reservering utifrån en bedömning av produktrisken, det vill säga den troliga framtida förlustrisken, vilken varierar mellan olika branscher. För lånefordringar inom leasing och avbetalning där motparten har en oreglerad betalning som är mer än 20 dagar men där motparten bedöms ha en förmåga att fullfölja avtalet sker en bedömning av gruppvist reserveringsbehov utifrån historik på kreditförlustnivåer avseende fordringar med liknande kreditegenskaper. Under 2011 har en övergång skett från gruppvis till individuell nedskrivning av lantbruksexponeringar. Övertagande av pant Inom bank och hypoteksverksamheten finns inga övertagna panter. Vid obestånd sker en direkt försäljning av panten. Inom leasing och avbetalning övertas panter som sedan säljs. Säkerheterna värderas av extern part och redovisning sker genom minskning av nedskrivning för kreditförluster. Konstaterad förlust Konstaterade kreditförluster är sådana förluster som är beloppsmässigt slutgiltigt fastställda efter utmätning, ackord eller konkurs samt efter det att alla säkerheter är realiserade. Fordran skrivs då bort från balansräkningen och redovisas som konstaterad förlust i resultaträkningen. Leasing Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Bankkoncernens tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas inte som materiella tillgångar då riskerna förenade med ägandet förts över på leasetagaren. Istället redovisas leasingavtalen som utlåning till leasetagaren avseende de framtida leasingavgifterna, initialt redovisas ett belopp som motsvarar nuvärdet av alla minimileasebetalningar som ska erläggas från leasetagaren samt eventuellt garanterat restvärde som tillfaller leasegivaren. Erhållna betalnin gar från dessa avtal redovisas dels som en amortering av leasingfordran, dels som ränteintäkter. Såväl moderbolaget som koncernen är leasetagare i form av interna och externa hyresavtal som klassificeras som operationell leasing (där kostnaderna redovisas som hyreskostnader). I övrigt är såväl koncernen som moderbolaget i begränsad omfattning leasetagare av tjänstebilar och kontorsinventarier. Dessa kostnader redovisas i sin helhet som hyreskostnad. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasingperioden. De redovisade värdena för Leasingtillgångar prövas enligt IAS 36 Nedskrivningar i slutet på varje räkenskapsår för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns görs en bedömning och beräkning av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader. Om detta inte går att fastställa eller om det verkliga värdet understiger redovisat värde görs även en bedömning av tillgångens nyttjandevärde. Om båda dessa understiger redovisat värde görs en nedskrivning till det högsta av verkligt värde och nyttjandevärde. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar består huvudsakligen av egenutvecklade och förvärvade immateriella tillgångar med bestämbara nyttjande- 54 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

57 perioder, som bedöms ha betydande värde för verksamheten under kommande år. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk. Koncernens egenutvecklade immateriella tillgångar redovisas endast om samtliga följande villkor uppfylls: Det finns en identifierbar tillgång. Det är troligt att den tillgång som upparbetats kommer att generera framtida ekonomiska fördelar. Tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den är tekniskt och kommersiellt användbar och att det finns tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet för egenutvecklade immateriella tillgångar inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, exempelvis direkt hänförbara utgifter för löner och material. Avskrivningstiden bestäms utifrån en nyttjandeperiod som varierar mellan tre och femton år och avskrivning sker linjärt. Avskrivningstiden är oberoende av kategori och bestäms individuellt för varje tillgång. Nyttjandeperioden omprövas i slutet på varje räkenskapsår. Nedskrivningsbehov prövas enligt IAS 36 Nedskrivningar. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter redovisas som en kostnad när de uppkommer. Materiella tillgångar Inventarier Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inventarier redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning enligt plan sker linjärt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod med start då tillgången är färdig att tas i bruk. Avskrivningar samt eventuella utrangeringar och avyttringar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningsbehov prövas enligt IAS 36 Nedskrivningar. Nyttjandeperioden omprövas i slutet på varje räkenskapsår. Nyttjandeperioder för inventarier: Kontorsinventarier Lokalförbättringar hyresrätt Bilar Datainventarier 5 år 5 7 år 5 år 3 5 år Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Lånelöften Ett lånelöfte kan vara: En ensidig utfästelse från företaget att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor där låntagaren kan välja om han vill ha lånet eller inte Ett låneavtal där både företaget och låntagaren är bundna vid villkor för ett lån som börjar löpa vid en viss en tidpunkt i framtiden. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lämnade oåterkalleliga lånelöften har en giltighetstid på tre månader och redovisas som ett åtagande inom linjen. Rätten att häva lånelöftet förbehålles om kundens kreditvärdighet har försämrats vid utbetalningstillfället, varför inga avsättningar görs för befarade kreditförluster. Finansiella garantier Företagets utställda garantiavtal, vilka består av arrendegarantier och kreditgarantier, innebär att företaget har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte har fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, i normalfallet det belopp som företaget erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av det belopp som redovisas enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag för ackumulerade periodiseringar som har redovisats i enlighet med IAS 18 Intäkter. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

58 NOT 3 SEGMENTSREDOVISNING Koncernen, Mkr Bank Hypotek Finansbolag Fond Eliminering/ Justering Totalt Resultaträkning 2011 Räntenetto 726,0 506,4 492,9 3, ,3 Provisionsnetto 470,6 248,6 37,8 261,7 3,5 416,2 Nettoresultat av finansiella poster 6,2 4,5 0,8 9,9 Koncerninterna intäkter 91,4 4,3 0,2 95,9 0,0 Övriga intäkter 188,0 0,4 62,0 0,1 52,9 197,6 Summa rörelseintäkter 541,0 262,7 596,2 265,0 145, ,6 Koncerninterna kostnader 3,5 53,0 13,0 26,4 95,9 0,0 Övriga administrationskostnader 493,4 25,1 342,2 140,5 1, ,1 Av- och nedskrivningar 61,0 0,0 21,9 82,9 Summa rörelsekostnader 557,9 78,1 377,1 166,9 94, ,0 Resultat före kreditförluster 16,9 184,6 219,1 98,1 51,3 433,6 Kreditförluster, netto 1,1 4,0 53,3 48,2 Rörelseresultat 15,9 188,7 165,7 98,1 51,3 385,4 Balansräkning Summa tillgångar , , ,4 247, , ,4 Skulder , , ,0 174, , ,0 Eget kapital 6 352, ,6 872,4 72, , ,4 Summa skulder och eget kapital , , ,4 247, , ,4 Övriga uppgifter per segment Investeringar 127,1 0,3 17,7 0,4 145,5 Resultaträkning 2010 Räntenetto 504,8 405,8 451,5 0, ,8 Provisionsnetto 279,3 198,2 38,9 264,0 1,3 173,3 Nettoresultat av finansiella poster 1,9 8,0 0,1 10,0 Koncerninterna intäkter 92,5 4,0 96,5 0,0 Övriga intäkter 153,8 0,0 52,6 0,2 37,7 168,9 Summa rörelseintäkter 473,7 215,6 547,1 264,9 132, ,4 Koncerninterna kostnader 2,2 45,1 14,3 33,7 95,3 0,0 Övriga administrationskostnader 414,3 22,3 328,9 133,0 0,7 899,2 Av- och nedskrivningar 56,9 25,4 82,3 Summa rörelsekostnader 473,4 67,4 368,6 166,7 94,6 981,5 Resultat före kreditförluster 0,3 148,2 178,5 98,2 38,3 386,9 Kreditförluster, netto 1,9 3,3 46,8 41,6 Rörelseresultat 2,2 151,5 131,7 98,2 38,3 345,3 Balansräkning Summa tillgångar , , ,3 262, , ,8 Skulder , , ,8 189, , ,9 Eget kapital 5 553, ,3 877,5 73, , ,9 Summa skulder och eget kapital , , ,3 262, , ,8 Övriga uppgifter per segment Investeringar 124,1 4,3 128,4 Intäkterna och anläggningstillgångarna är i sin helhet hänförliga till Sverige. Uppdelningen i segment per juridisk person speglar den interna rapporteringen till högste verkställande beslutsfattare. Den juridiska strukturen inom Länsförsäkringar Bankkoncernen följer produktutbudet mot externa kunder. Den del av tillgångar och skulder som inte fördelas per segment består av koncerninterna elimineringar inom bankkoncernen. 56 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

59 NOT 4 RÄNTEINTÄKTER NOT 9 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA POSTER Mkr Utlåning till kreditinstitut 30,0 8,2 Utlåning till allmänheten 5 222, ,9 Räntebärande värdepapper 826,5 721,5 Derivat Säkringsredovisning 3 319, ,1 Ej säkringsredovisning 131,5 1,5 Övriga ränteintäkter 0,0 0,2 Summa ränteintäkter 9 529, ,4 varav ränteintäkter på osäkra fordringar 11,6 1,6 varav ränteintäkter från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 5 252, ,1 Medelränta under året på utlåning till allmänheten inklusive leasingnetto, % 4,1 2,7 NOT 5 RÄNTEKOSTNADER Mkr Skulder till kreditinstitut 37,1 74,1 In- och upplåning från allmänheten 845,2 244,8 Räntebärande värdepapper 3 145, ,9 Efterställda skulder 68,2 47,5 Derivat Säkringsredovisning 3 484, ,0 Ej säkringsredovisning 137,5 11,6 Övriga räntekostnader inklusive insättningsgaranti 83,3 50,7 Summa räntekostnader 7 801, ,6 varav räntekostnader från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 4 179, ,0 Medelränta under året på inlåning från allmänheten, % 1,9 0,6 Mkr Förändring verkligt värde Ränterelaterade instrument 455,6 82,0 Valutarelaterade instrument 18,0 449,5 Förändring verkligt värde säkrad post 498,7 494,8 Realisationsresultat Ränterelaterade instrument 6,4 0,1 Andra finansiella tillgångar Ränteskillnadsersättning 28,6 46,6 Summa nettoresulat av finansiella poster 9,9 10,0 Mkr Vinst/förlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar som kan säljas, realiserade 51,2 24,8 Derivattillgångar avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning 0,8 11,5 Övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 7,5 Derivatskulder avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning 5,8 Derivat ej i säkringsredovisning, realiserade 5,9 Derivat i säkringsredovisning, realiserade 26,6 31,3 Lånefordringar och kundfordringar 27,0 45,6 Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 8,3 63,2 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 472,0 521,5 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risken i säkringar av verkligt värde 498,7 494,8 Summa 9,9 10,0 NOT 6 ERHÅLLNA UTDELNINGAR Mkr Erhållen utdelning på aktier 0,0 0,2 Summa erhållna utdelningar 0,0 0,2 NOT 10 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Mkr Ersättning från länsförsäkringsbolagen 104,6 116,0 Övriga intäkter 93,0 52,8 Summa övriga rörelseintäkter 197,6 168,8 NOT 7 PROVISIONSINTÄKTER Mkr Betalningsförmedling 63,6 81,1 Utlåning 78,3 72,9 Inlåning 7,1 6,9 Finansiella garantier 0,3 0,2 Värdepapper 688,1 679,9 Bankkort 106,7 75,2 Övriga provisioner 3,6 2,6 Summa provisionsintäkter 947,7 918,8 varav provisionsintäkter från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 194,6 155,2 NOT 8 PROVISIONSKOSTNADER Mkr Betalningsförmedling 95,7 82,5 Värdepapper 375,8 363,5 Bankkort 82,2 80,2 Ersättning till länsförsäkringsbolag 793,7 549,8 Övriga provisioner 16,5 16,2 Summa provisionskostnader 1 363, ,2 varav provisionskostnader från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 793,7 549,8 NOT 11 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR Medelantal anställda Sverige Män Kvinnor Summa Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, övriga medarbetare Löner och ersättningar 190,9 169,2 varav rörlig ersättning 5,8 6,5 Sociala kostnader 105,8 95,2 varav pensionskostnader 38,8 37,1 Summa 296,7 264,4 Styrelse och ledande befattningshavare, antal 19 (18) Löner och ersättningar 22,3 20,5 varav rörlig ersättning 0,0 0,0 Sociala kostnader 17,6 15,7 varav pensionskostnader 8,5 7,7 Summa 39,9 36,2 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

60 NOT 11 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR, forts. Totalt löner och andra ersättningar samt sociala kostnader Löner och ersättningar 213,3 189,7 varav rörlig ersättning 5,8 6,5 Sociala kostnader 123,4 110,9 varav pensionskostnader 47,4 44,8 Summa 336,7 300,6 Rörlig ersättning Rörlig ersättning kan utgå till samtliga medarbetare som inte är chefer. En grundförutsättning för utfall av rörlig ersättning är att Länsförsäkringar AB-koncernen visar positivt resultat före bokslutsdispositioner och skatt. En tredjedel av ersättningen baseras på att de gemensamma målen i Länsförsäkringar AB-koncernens affärsplan överträffas och två tredjedelar på i vilken grad de individuella målen i målkontraktet uppnås. Det maximala beloppet som kan utfalla för medarbetare är kronor per år om samtliga förutsättningar uppfylls. För vissa medarbetare i Wasa Kredit kan provisionsbaserad ersättning utgå. Villkoren för denna ersättning är reglerad i kollektivavtal. Ersättningar till ledande befattningshavare Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare består av grundlön och övriga förmåner. Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som en del av den totala ersättningen. Avgångsvederlag För verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande arton månadslöner. För andra ledande befattningshavare en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden avgångsvederlag motsvarande arton månadslöner. Alternativt följer för andra ledande befattningshavare villkoren i kollektivavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Pensioner Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35% av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrundande lön avses den fasta lönen. Utöver detta tecknar bolaget kapitalförsäkringar med en premie som uppgår till kronor per år under 5 år med början Pensionsåldern för vice verkställande direktören är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35% av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrundande lön avses den fasta lönen. För en vice verställande direktör och andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 62 eller 65 år. I de fall pensionsåldern är 62 år är pensionen mellan 62 år och 65 år avgiftsbestämd. Pension beräknas utgå med cirka 70% av den pensions grundande lönen. Från 65 år följer villkoren pensionsavtal mellan mellan FAO och FTF/Saco-förbunden. Berednings- och beslutsprocess som tillämpas ifråga om ersättningar till företagsledningen Ersättningspolicy för Länsförsäkringar AB-koncernen reglerar berednings- och beslutsprocessen gällande ersättningar till företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder väsentliga ersättningsbeslut samt bereder beslut om åtgärder för att följa upp tillämpningen av ersättningspolicyn. Styrelsen fattar beslut om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören. Ersättningsutskottets sammansättning Styrelsen ska inom sig utse minst två ledamöter att ingå i ett ersättningsutskott. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Principer för ersättning till företagsledningen Ledande befattningshavare i Länsförsäkringar AB-koncernen ska ha marknadsmässiga anställningsvillkor. De totala ersättningarna ska vara i nivå med branschens. Utformning av och nivå på ersättningar ska harmoniera med bolagets värderingar det vill säga vara rimliga, präglad av måttfullhet och väl avvägda, bidra till en god etik och organisationskultur samt präglas av öppenhet och transparens. Berednings- och beslutsprocess som tillämpas ifråga om ersättningar till företagsledningen Ersättning till verkställande direktören bereds av ersättningsutskottet och beslutas därefter i styrelsen. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören enligt principer för löner och villkor för ledande befattningshavare. Andel kvinnor bland ledande befattningshavare, % Styrelseledamöter Andra ledande befattningshavare Lån till ledande befattningshavare Länsförsäkringar AB Bankkoncernen koncernen Mkr Styrelseledamöter 23,1 23,7 54,2 32,5 Varav lån Bank 4,5 3,2 11,1 6,0 Varav lån Hypotek 18,6 20,5 43,1 26,5 Varav lån Wasa Kredit VD och vvdar 0,4 0,6 18,4 19,1 Varav lån Bank 0,4 0,2 3,4 3,2 Varav lån Hypotek 15,0 15,5 Varav lån Wasa Kredit 0,4 0,4 Ledande befattningshavare 8,3 0,3 30,8 16,6 Varav lån Bank 1,2 0,3 6,2 2,2 Varav lån Hypotek 7,1 24,6 14,4 Varav lån Wasa Kredit Beviljade lån består av personallån och av övriga lån. Personallån löper med lånevillkor som motsvarar vad som gäller för övriga anställda inom koncernen. Räntesatsen för personallån är reporänta minus 0,5 procentenheter men kan aldrig vara lägre än 0,5 procentenheter. Ränteförmån räknas enligt Riksskatteverkets regler och ingår i beloppen för övriga förmåner enligt ovan. Personallån är beloppsbegränsat till kronor. Övriga lån löper enligt marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon ledande befattningshavare. Ersättningspolicy Styrelsen ska enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1) om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag fastställa en ersättningspolicy. En redogörelse för företagets ersättningar avses att publiceras på bolagets hemsida i samband med att årsredovisningen fastställs. NOT 12 ÖVRIGA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Mkr Lokalkostnader 32,1 33,7 IT-kostnader 224,1 169,5 Konsultkostnader 68,9 42,4 Marknadsföring 23,5 28,0 Förvaltningskostnader 105,5 88,4 Övriga administrationskostnader 198,0 225,8 Summa administrationskostnader 652,1 587,8 Fast ersättning Fast ersättning utgår enligt ovanstående generella princip. Pension Pensionslösningen ska följa villkoren i kollektivavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Övriga förmåner Utöver ovanstående förmåner erbjuds tjänstebil enligt vid var tid gällande villkor, individuell sjukvårdsförsäkring samt övriga förmåner som erbjuds samtliga anställda. 58 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

61 NOT 13 ERSÄTTNINGAR TILL REVISORERNA NOT 17 SKATTER Mkr Revisionsarvoden KPMG Revisionsuppdrag 3,1 3,2 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0,8 0,6 Skatterådgivning 0,3 0,1 Övriga tjänster 0,6 0,2 Deloitte Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0,6 0,6 Övriga tjänster 0,4 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser olika typer av kvalitetssäkringstjänster såsom granskning av förvaltning, bolagsordning, stadgar eller avtal som utmynnar i rapport eller intyg. Med andra uppdrag avses sådant som inte ingår i ovanstående delposter, till exempel juridisk konsultation vid sidan av revisionsverksamheten och som inte är hänförlig till skatterådgivning. NOT 14 OPERATIONELL LEASING Avtalen avser interna och externa hyresavtal där koncernen är hyrestagare. Mkr Erlagda hyreskostnader Lokalhyra 27,3 28,7 varav variabla avgifter 2,4 2,3 Leasingavgift tjänstebilar 7,1 7,0 Framtida bashyror för icke uppsägningsbara hyreskontrakt Inom 1 år 16,9 22,4 Mellan 1 5 år 1,4 0,7 Summa 18,3 23,1 NOT 15 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Mkr Avskrivningar på materiella tillgångar 6,8 7,1 Avskrivningar på immateriella tillgångar 76,1 70,8 Summa avskrivningar 82,9 77,9 Nedskrivning av immateriella tillgångar 4,4 Summa av- och nedskrivningar av tillgångar 82,9 82,3 NOT 16 KREDITFÖRLUSTER NETTO Mkr Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar Årets kostnad för bortskrivning för konstaterade kreditförluster 92,7 105,1 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som redovisats som konstaterade kreditförluster 92,5 105,3 Årets nedskrivning för kreditförluster 200,7 109,2 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 41,5 26,2 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 62,2 17,3 Förlusttäckning från närstående bolag 10,0 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 97,2 55,5 Gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar Mkr Aktuell skatt Årets skattekostnad 88,3 100,7 Justering av skattekostnader hänförlig till tidigare år 0,3 0,1 Summa aktuell skatt 88,6 100,8 Uppskjuten skatt Förändring av uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader 1,0 0,8 Summa uppskjuten skatt 1,0 0,8 Totalt redovisad skattekostnad 87,6 100,0 Avstämning av effektiv skattesats Resultat före skatt 385,4 345,3 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 101,3 90,8 Skatt ej avdragsgilla kostnader 2,7 3,8 Skatt ej skattepliktiga intäkter 0,3 1,8 Skatt hänförlig till tidigare år 0,0 0,0 Övrigt 16,1 7,2 Summa skatt på årets resultat 87,6 100,0 Gällande skattesats 26,3% 26,3% Effektiv skattesats 22,7% 29,0% Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat Skatt på finansiella tillgångar som kan säljas 43,9 7,6 Summa skatt hänförligt till övrigt totalresultat 43,9 7, Mkr Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas 167,1 43,9 123,2 28,8 7,6 21,2 NOT 18 BELÅNINGSBARA STATSSKULDFÖRBINDELSER Mkr Bokförda värden Svenska staten 8 341, ,0 Summa belåningsbara statsskuldförbindelser 8 341, ,0 Verkligt värde 8 341, ,0 Upplupet anskaffningsvärde 7 943, ,4 Nominellt värde 7 458, ,0 Återstående löptid högst 1 år 1 349,3 Återstående löptid mer än 1 år 8 341, ,7 NOT 19 UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT Mkr Deposit, svenska banker 1 250,0 Övrig utlåning kreditinstitut 1 706,1 279,8 Summa utlåning till kreditinstitut 1 706, ,8 Betalbart på anfordran 101,6 193,9 Återstående löptid på högst 3 månader 1 596, ,9 Återstående löptid längre än 3 månader men högst 1 år 8,4 Summa utlåning till kreditinstitut 1 706, ,8 Gruppvist värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad risk Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 48,7 13,9 Årets nettokostnad för gruppvist värderade fordringar 48,7 13,9 Årets nettokostnad för infriande av garantier 0,3 Årets nettokostnad för kreditförluster 48,2 41,6 Samtliga uppgifter avser fordringar på allmänheten. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

62 NOT 20 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lånefordringarna är i sin helhet geografiskt hänförliga till Sverige. Mkr Lånefordringar, brutto Offentlig sektor 2 246,1 236,5 Företagssektor 9 658, ,1 Hushållssektor , ,4 Övriga 0,0 3,7 Summa lånefordringar brutto , ,7 Individuellt reserverade lånefordringar Företagssektor 61,3 40,5 Hushållssektor 120,6 95,3 Summa individuella reserveringar 181,9 135,8 Gruppvist reserverade lånefordringar Företagssektor 24,0 24,0 Hushållssektor 77,9 126,7 Övrigt 0,0 0,0 Summa gruppvisa reserveringar 101,9 150,7 Summa reserveringar 283,8 286,5 Mkr Lånefordringar, netto Offentlig sektor 2 246,1 236,5 Företagssektor 9 573, ,6 Hushållssektor , ,4 Övriga 0,0 3,7 Summa utlåning till allmänheten , ,2 Återstående löptid på högst 3 månader , ,0 Återstående löptid mer än 3 månader men högst 1 år , ,1 Återstående löptid mer än 1 år men högst 5 år , ,5 Återstående löptid mer än 5 år 1,494, ,1 134,295, ,7 Osäkra lånefordringar Företagssektor 87,8 67,9 Hushållssektor 145,5 140,9 Summa osäkra lånefordringar 233,3 208,8 Återstående löptid definieras som återstående räntebindningstid i de fall lånet löper med periodvis bundna villkor. Definitioner: En lånefordran anses vara osäker om den har en oreglerad betalning som är förfallen sedan mer än 60 dagar eller om det finns anledning att förvänta sig att motparten på andra grunder inte kan leva upp till sitt åtagande. Lånefordran anses vara osäker till den del den inte täcks av säkerhet med fullgott värde. Avstämning av nedskrivningar för kreditförluster Mkr Individuella nedskrivningar Gruppvisa nedskrivningar Total Individuella nedskrivningar Gruppvisa nedskrivningar Total Ingående balans 135,8 150,7 286,5 143,5 164,5 308,0 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 92,5 0,0 92,5 105,3 1,8 107,1 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 62,1 48,8 110,9 17,4 47,4 64,8 Årets nedskrivning för kreditförluster 200,7 0,0 200,7 115,0 35,4 150,4 Utgående balans 181,9 101,9 283,8 135,8 150,7 286,5 NOT 21 FINANSIELL LEASING Finansiella leasingaavtal fördelade på förfallotidpunkter där koncernen är leasegivare , Mkr Upp till 1 år 1 5 år Över 5 år Total Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter 2 020, ,7 580, ,1 Ej intjänade finansiella intäkter 1) 392,0 424,8 41,5 858,3 Bruttoinvestering 2 412, ,5 621, , , Mkr Upp till 1 år 1 5 år Över 5 år Total Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter 1 914, ,3 285, ,4 Ej intjänade finansiella intäkter 1) 255,1 255,3 7,6 518,0 Bruttoinvestering 2 169, ,6 293, ,4 1) hänförlig till nuvärdesberäkning Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter 55,7 40,9 Variabel del av leasingavgifter som ingår i årets resultat 19,4 8,4 Finansiell leasing ingår i utlåning till allmänheten. NOT 22 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Emitterade av andra än offentliga organ Mkr Bokförda värden Svenska bostadsinstitut (garanterade av svenska staten) Svenska bostadsinstitut (ej garanterade) , ,3 Övriga svenska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,3 Verkligt värde , ,3 Upplupet anskaffningsvärde , ,4 Nominellt värde , ,0 Marknadsstatus Noterade värdepapper , ,3 Återstående löptid högst 1 år 5 754, ,3 Återstående löptid > 1 år , ,0 60 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

63 NOT 23 AKTIER OCH ANDELAR Mkr Övriga aktier och andelar 10,4 10,4 Summa aktier och andelar 10,4 10,4 Samtliga aktier är onoterade aktier. NOT 24 DERIVAT Mkr Nominellt värde Verkligt värde Nominellt värde Verkligt värde Derivatinstrument med positiva värden Derivat i säkringsredovisning Ränterelaterade , , ,0 643,4 Valutarelaterade ,6 454, ,7 401,3 Erhållna säkerheter CSA 265,7 17,0 NOT 25 FÖRÄNDRING AV VERKLIGT VÄRDE FÖR RÄNTESÄKRADE POSTER I SÄKRINGSPORTFÖLJEN Mkr Tillgångar Bokfört värde vid årets början 140,6 767,9 Förändringar under året avseende utlåning 569,3 627,3 Bokfört värde vid årets slut 709,9 140,6 Skulder Bokfört värde vid årets början 392,4 762,1 Förändringar under året avseende inlåning 3,6 5,9 Förändringar under året avseende upplåning 2 225, ,6 Bokfört värde vid årets slut 1 836,6 392,4 Övriga derivat Ränterelaterade 210,0 0, ,0 2,5 Valutarelaterade 0,0 0,0 385,6 11,7 Summa derivatinstrument med positiva värden , , , ,9 Återstående löptid högst 1 år ,8 74, ,7 128,1 Återstående löptid > 1 år , , ,6 913,8 Derivatinstrument med negativa värden Derivat i säkringsredovisning Ränterelaterade , , , ,1 Valutarelaterade ,1 887, ,1 827,7 Övriga derivat Ränterelaterade Valutarelaterade 1 343,3 5,8 Summa derivatinstrument med negativa värden , , , ,6 Återstående löptid högst 1 år ,0 109, ,3 83,6 Återstående löptid > 1 år , , , ,0 NOT 26 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Internt upparbetade It-sytem Förvärvade IT-system Totalt Mkr Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 753,4 641,7 27,9 22,0 781,3 663,7 Årets anskaffningar 142,0 120,4 5,9 142,0 126,3 Årets avyttringar 8,7 8,7 Utgående anskaffningsvärde 895,4 753,4 27,9 27,9 923,3 781,3 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar 378,9 312,4 21,2 17,4 400,1 329,8 Årets avskrivningar 72,6 67,1 3,5 3,8 76,1 70,9 Årets avyttringar 0,6 0,6 Utgående ackumulerade avskrivningar 451,5 378,9 24,7 21,2 476,2 400,1 Nedskrivningar Ingående ackumulerade nedskrivningar 8,5 4,1 8,5 4,1 Årets nedskrivning 1) 4,4 4,4 Utgående ackumulerade nedskrivningar 8,5 8,5 8,5 8,5 Summa immateriella tillgångar 435,4 366,0 3,2 6,7 438,6 372,7 1) Nedskrivningen avser två egenutvecklade system. Nedskrivningen har skett av såväl affärsmässiga som tekniska skäl. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

64 NOT 27 MATERIELLA TILLGÅNGAR Mkr Inventarier Ingående anskaffningsvärde 76,3 90,7 Inköp 3,5 2,2 Försäljningar/utrangeringar 6,4 16,6 Utgående anskaffningsvärde 73,4 76,3 Ingående avskrivningar 63,2 72,6 Försäljningar/utrangeringar 6,3 16,6 Årets avskrivningar 6,8 7,2 Utgående ackumulerade avskrivningar 63,7 63,2 Summa materiella tillgångar 9,7 13,1 NOT 28 UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN OCH SKATTESKULD Redovisade uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kan hänföras till följande: Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto Mkr Andra finansiella placeringstillgångar 16,2 16,2 Skulder, avsättningar 6,0 5,9 0,8 6,8 5,9 Obeskattade reserver 59,5 59,5 59,5 59,5 Uppskjuten skattefordran ( )/uppskjuten skatteskuld (+) 6,0 5,9 58,7 75,7 52,7 69,8 Kvittning 2,8 2,8 Netto uppskjuten skattefordran ( )/uppskjuten skatteskuld (+) 6,0 3,1 58,7 72,9 52,7 69,8 Koncernen har inga temporära skillnader med skattemässig effekt i koncernbolag. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Mkr Belopp vid årets ingång Redovisat över resultaträkning Redovisat i övrigt totalresultat Belopp vid årets utgång 2011 Andra finansiella placeringstillgångar 16,2 16,2 Skulder 5,9 0,9 6,8 Obeskattade reserver 59,5 59,5 Uppskjuten skattefordran ( )/skatteskuld (+) 69,8 0,9 16,2 52, Andra finansiella placeringstillgångar 8,6 7,6 16,2 Skulder 5,0 0,9 5,9 Obeskattade reserver 59,5 59,5 Uppskjuten skattefordran ( )/skatteskuld (+) 63,1 0,9 7,6 69,8 NOT 29 ÖVRIGA TILLGÅNGAR NOT 31 SKULDER TILL KREDITINSTITUT Mkr Kundfordringar 233,7 205,9 Övriga tillgångar 17,5 48,5 Summa övriga tillgångar 251,2 254,4 Mkr Svenska banker 1 938,0 Övriga svenska kreditinstitut 254, ,3 Summa skulder till kreditinstitut 2 192, ,3 NOT 30 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Mkr Upplupna ränteintäkter 2 170, ,3 Övriga upplupna intäkter 83,7 103,6 Förutbetalda kostnader 56,0 22,6 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 309, ,5 Betalbart på anfordran 34,0 66,8 Återstående löptid på högst 3 månader 2 149, ,5 Återstående löptid >3 månader men högst 1 år 8,4 Äkta återköpstransaktioner uppgår till (4 919) Mkr. 62 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

65 NOT 32 INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Mkr Inlåning från försäkringsföretag 2 348, ,7 Inlåning från hushåll , ,8 Inlåning från övrig svensk allmänhet 4 014, ,6 Summa inlåning från allmänheten , ,1 Betalbart på anfordran , ,1 Tidsbunden inlåning uppgår till ,1 (11 374,9) miljoner kronor, vid förtidslösen utgår räntekompensation. Förmånsbestämda pensioner I koncernen finns en förmånsbestämd pensionsplan. Planen är ett pensionsavtal från 2006 för försäkringsbranschen där personer födda 1955 eller tidigare frivilligt kan gå i pension från 62 års ålder. Villkoren är utformade så att som pension erhålls cirka 65 procent av den pensionsmedförande lönen vid 62 års ålder. Pensioner och ledande befattningshavares förmåner Förmånsbestämda pensionsplaner Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 8,8 8,1 Oredovisade ackumulerade aktuariella vinster 2,1 3,9 Netto redovisat avseende förmånsbestämda planer (se nedan) 10,9 12,0 NOT 33 EMITTERADE VÄRDEPAPPER Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: Avsättningar 10,9 12,0 Mkr Certifikat 4 622, ,9 Obligationslån 1) , ,5 Utställda postväxlar 77,2 97,6 Summa emitterade värdepapper , ,0 Återstående löptid högst 1 år , ,9 Återstående löptid mer än 1 år , ,1 1) Säkerställda obligationer uppgår i koncernen till (79 695) miljoner kronor. NOT 34 ÖVRIGA SKULDER Mkr Leverantörsskulder 76,0 99,3 Innehållen preliminär skatt kunder 109,0 30,8 Ej utbetalade koncernbidrag 563,8 352,4 Övriga skulder 242,4 298,1 Summa övriga skulder 991,2 780,6 NOT 35 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Mkr Upplupna semesterlöner 16,3 15,1 Upplupna sociala kostnader 9,8 4,1 Upplupna räntekostnader 3 127, ,1 Övriga upplupna kostnader 399,7 362,9 Förutbetalda leasinghyror 237,9 200,7 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 791, ,9 Förändring av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen: Ingående skuld 1 januari 12,0 12,4 Årets pensionskostnad enligt specifikation nedan 1,4 0,7 Reglering 2,5 1,1 Justering Utgående skuld 31 december 10,9 12,0 Årets förändring av nuvärdet: Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari 8,1 9,1 Kostnad för tjänstgöring under året 0,3 0,3 Räntekostnader 0,2 0,2 Utbetalda ersättningar 0,7 0,3 Aktuariella vinster/förluster 0,8 1,2 Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 dec 8,8 8,1 Kostnad redovisad i resultaträkningen: Kostnader avseende tjänstgöring under året 0,3 0,3 Räntekostnad på förpliktelsen 0,2 0,2 Effekter av reduceringar och regleringar 0,9 0,2 Summa nettokostnad i resultaträkningen 1,4 0,7 Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen: Personalkostnader 1,4 0,7 Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser: Diskonteringsränta 1,1% 2,7% Förväntad löneökningstakt 3,0% 3,0% Andel som bedöms utnyttja avtalet att gå i pension vid 62 års ålder 20,0% 20,0% NOT 36 AVSÄTTNINGAR Mkr Avsättning för pensioner under utbetalning 0,3 0,3 Avsättning för förtida uttag enligt pensionsavtalet 13,5 15,0 Avsättning för åtagande enligt avtal 1,8 1,8 Övriga avsättningar 0,7 1,8 Summa avsättningar 16,3 18,9 Avgiftsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Bolagets utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Här redovisas främst avgifter till försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). Denna plan omfattar alla anställda i bolaget Kostnader för avgiftsbestämda planer 38,9 37,4 Avsättning för åtagande enligt avtal Redovisat värde vid årets ingång 1,8 1,8 Outnyttjade belopp som har återförts under året 0 0 Redovisat värde vid årets utgång 1,8 1,8 Garantier I garantier ingår arrendegarantier samt kreditgarantier. Historisk information Nuvärde av förmånsbestämd förpliktelse 8,8 8,1 9,0 11,5 10,4 Erfarenhetsbaserad justering avseende de förmånsbestämda förpliktelserna 2,8 1,2 2,8 2,0 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

66 NOT 37 EFTERSTÄLLDA SKULDER NOT 40 STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH ÅTAGANDEN Mkr Förlagslån från LFAB 290, ,0 Externa förlagslån (noterade) 1 199,7 Summa efterställda skulder 1 489, ,0 Specifikation av förlagslån från Länsförsäkringar AB Bokfört belopp Kupongränta Förlagslån evigt LFAB 290,0 Rörligt 3 mån Förlagslån externt 445,0 Rörligt 3 mån Förlagslån externt 754,7 Fast Summa förlagslån 1 489,7 Mkr För egna skulder ställda säkerheter Pantsatta värdepapper i Riksbanken 1 900, ,0 Pantsatta värdepapper hos Euroclear 850, ,0 Lämnade säkerheter avseende derivat Lånefordringar, säkerställda obligationer , ,7 Åtaganden till följd av återköpsavtal 1 938, ,2 Övriga säkerheter för värdepapper 15,0 15,0 Summa för egna skulder ställda säkerheter , ,9 Övriga ställda säkerheter Inga Inga NOT 38 TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Utl valuta SEK Utl valuta SEK Emitterade värdepapper EUR 1 993, , , ,9 CHF 394, ,8 314, ,4 Samtliga belopp är säkrade med valutaswappar eller valutaterminer. Se också Valutarisker under Risker och kapitalhantering i förvaltningsberättelsen. NOT 39 EGET KAPITAL ENLIGT ÅRKL Mkr Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier, kvotvärde 100 kr) 954,9 954,9 Reservfond 18,5 18,5 Övriga fonder 166,8 166,8 Summa bundet eget kapital 1 140, ,2 Fritt eget kapital Reserver 168,5 45,3 Balanserat resultat 4 725, ,1 Årets resultat 297,8 245,3 Summa fritt eget kapital 5 192, ,7 Summa eget kapital 6 332, ,9 Eventualförpliktelser Garantiförbindelser 35,2 31,2 Villkorade aktieägartillskott 2 873, ,0 Förtida uttag vid 62 års ålder enligt pensionsavtal, 80 % 54,0 59,8 Summa eventualförpliktelser 2 962, ,0 Åtaganden Beviljade men ej utbetalda lån 5 115, ,9 Beviljade men ej utnyttjade räkningskrediter 2 097, ,2 Beviljade men ej utnyttjade kortkrediter 933,0 719,6 Summa andra åtaganden 8 145, ,7 Utlåning till allmänheten har ställts som säkerhet för emitterade säkerställda obligationer och bostadsobligationer. I händelse av bolagets obestånd har innehavarna av obligationerna förmånsrätt i de tillgångar som är registerade som säkerhetsmassa. Övriga pantsatta värdepapper övergår till pantinnehavaren i händelse av konkurs. Vid fastställande av eventualförpliktelse för förtida uttag enligt pensionavtal har ett antagande om hur många som kommer att utnyttja möjligheten gjorts, antagandet är baserat på historiska uppgifter. Pensionsavatalet löper ut NOT 41 INVESTERINGSÅTAGANDEN Investeringsåtaganden saknas. Specifikation över balansräkningens post Reserver Verkligtvärdereserv Ingående reserv 45,3 24,1 Förändring verkligt värde finansiella tillgångar som kan säljas 193,6 28,8 Omklassificeringsjustering realiserade värdepapper 26,5 Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas 43,9 7,6 Utgående reserv 168,5 45,3 Periodens övriga förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital. Erhållet villkorat aktieägartillskott uppgår till: Under ,0 Under ,0 Under ,0 Under ,0 Under ,0 Totalt 2 873,0 64 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

67 NOT 42 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option Derivat som används i säkringsredovisning Mkr Lånefordringar och kundfordringar Innehav för handels - ändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålles till förfall Summa Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 66,9 66,9 66,9 Belåningsbara statsskuldförbindelser 8 341, , ,5 Utlåning till kreditinstitut 1 706, , ,1 Utlåning till allmänheten , , ,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , ,2 Aktier och andelar 10,4 10,4 10,4 Derivat 0, , , ,7 Kundfordringar 233,7 233,7 Summa tillgångar ,0 0, , , ,8 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen Mkr Finansiella skulder värderade enligt fair value option Innehav för handels - ändamål Derivat som används i säkringsredovisning Övriga finansiella skulder Summa Verkligt värde Skulder Skulder till kreditinstitut 2 192, , ,0 In- och upplåning från allmänheten , , ,6 Emitterade värdepapper , , ,5 Derivat 2 458, , ,2 Leverantörsskulder 76,0 76,0 Efterställda skulder 1 489, ,7 Summa skulder 2 458, , ,6 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

68 NOT 42 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI, forts. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option Derivat som används i säkringsredovisning Mkr Lånefordringar och kundfordringar Innehav för handels - ändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålles till förfall Summa Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 84,8 84,8 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser 4 170, , ,0 Utlåning till kreditinstitut 1 529, , ,8 Utlåning till allmänheten , , ,9 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , ,3 Aktier och andelar 10,4 10,4 10,4 Derivat 14, , , ,9 Kundfordringar Summa tillgångar ,7 14, , , ,3 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen Mkr Finansiella skulder värderade enligt fair value option Innehav för handels - ändamål Derivat som används i säkringsredovisning Övriga finansiella skulder Summa Verkligt värde Skulder Skulder till kreditinstitut 5 212, , ,3 In- och upplåning från allmänheten , , ,3 Emitterade värdepapper , , ,6 Derivat 5, , , ,6 Leverantörsskulder 99,3 99,3 Efterställda skulder 1 250, ,0 Summa skulder 5, , , ,3 Verkligt värde på bunden in- och utlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella in- respektive utlåningsränta som tillämpas. För ut- och inlåning med rörlig ränta anses verkligt värde motsvara bokfört värde. 66 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

69 NOT 43 VÄRDERINGSMETODER FÖR VERKLIGT VÄRDE Bestämning av verkligt värde genom publicerade prisnoteringar eller värderingstekniker För upplysningar om bestämning av verkligt värde se redovisningsprinciperna Mkr Instrument med publicerade prisnoteringar (Nivå 1) Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (Nivå 2) Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknads data (Nivå 3) Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m , ,5 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,2 Aktier och andelar 1) 10,4 10,4 Derivat 1 566, ,7 Skulder Derivat 2 458, , Mkr Instrument med publicerade prisnoteringar (Nivå 1) Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (Nivå 2) Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknads data (Nivå 3) Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 4 170, ,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,3 Aktier och andelar 1) 10,4 10,4 Derivat 1 041, ,9 Skulder Derivat 2 093, ,6 Mkr Aktier och andelar Öppningsbalans ,4 Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Utgående balans ,4 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen Öppningsbalans ,4 Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Utgående balans ,4 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen ) Näringsbetingade onoterade aktier och andelar redovisas i nivå 3. Dessa värderas initialt till sitt anskaffningsvärde och skrivs ner om det finns objektiva belägg för ett nedskrivningsbehov. Bedömningen baseras på senaste årsredovisning samt prognostiserat resultat. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

70 NOT 44 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE, PRISSÄTTNING OCH AVTAL Närstående Som närstående juridiska personer räknas Länsförsäkringar AB (LFAB) koncernens och Länsförsäkringar Liv koncernens bolag, samtliga intressebolag, Länsförsäkringar Mäklarservice AB, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB, de 23 länsförsäkringsbolagen med dotterbolag samt de sockenbolag som har aktier i Länsförsäkringar AB. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter, ledande befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa personer. Avtal Väsentliga avtal för bankkoncernen utgörs i huvudsak av uppdragsavtal med de 23 länsförsäkringsbolagen samt uppdragsavtal med Länsförsäkringar AB rörande utveckling, service, ekonomi och IT. Prissättning Prisnivån på de varor och tjänster som bankkoncernen köper och säljer inom länsförsäkringsgruppen beslutas i Länsförsäkringars AB s företagsledning en gång per år i samband med fastställandet av affärsplanen. Transaktioner Fordringar Skulder Intäkter Kostnader Mkr Länsförsäkringar AB (moderbolag) 4,1 30, , ,3 1,1 1,5 289,9 190,2 Övriga bolag inom Länsförsäkringar AB-koncernen 18,4 231,3 2,2 36,0 4,0 Länsförsäkringsbolag 26,2 16, , ,9 143,1 141,4 822,4 539,6 Länsförsäkringar Liv koncernen 0,0 97,1 141,4 0,1 1,8 267,8 305,0 Övriga närstående 22,6 18,0 2,0 0,5 5,6 0,1 För upplysningar om ersättningar till närstående nyckelpersoner såsom styrelseledamöter och ledande befattningshavare hänvisas till not 11 avseende personalkostnader. I övrigt förekommer inga transaktioner mellan dessa personer eller deras nära familjemedlemmar utöver normala kundtransaktioner. NOT 45 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Finansinspektionen gav i februari Länsförsäkringar Bank en anmärkning avseende händelser för bristande intern kontroll och styrning och felaktiga riskvikter för lantbruksexponeringar vid kapitalkravsberäkningar. Samtidigt konstaterade Finansinspektionen att åtgärder vidtagits. En betydande förstärkning har inom Compliance och Riskcontrol genomförts och kapitalkravsberäkningarna är justerade. 68 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

71 FEMÅRSÖVERSIKT FÖR MODERBOLAGET Mkr Resultaträkning Ränteintäkter 2 642, , , , ,3 Räntekostnader 1 916,2 904, , , ,4 Räntenetto 726,0 504,8 420,5 483,5 435,9 Provisionsnetto 470,6 279,3 204,0 219,3 229,1 Erhållna utdelningar 0,0 0,2 0,0 0,1 0,4 Erhållna koncernbidrag 52,8 37,7 Nettoresultat av finansiella poster 6,2 1,9 23,5 4,4 1,9 Övriga rörelseintäkter 226,5 208,4 228,0 205,4 164,8 Summa rörelseintäkter 540,9 473,7 468,0 465,3 373,9 Allmänna administrationskostnader 496,9 416,5 460,3 443,1 350,4 Avskrivningar 61,0 56,9 51,5 41,9 27,2 Summa kostnader före kreditförluster 557,9 473,4 511,8 485,0 377,6 Resultat före kreditförluster 17,0 0,3 43,8 19,7 3,7 Kreditförluster, netto 1,1 1,9 7,2 4,2 0,2 Rörelseresultat 15,9 2,2 36,6 23,9 3,5 Skatt 9,4 0,3 3,2 5,4 3,5 Årets resultat 6,5 1,9 33,4 18,5 0,0 Balansräkning Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 84,8 80,5 81,3 71,5 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349, , ,1 Utlåning till kreditinstitut , , , , ,9 Utlåning till allmänheten , , , , ,8 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6 123, , , , ,3 Aktier och andelar 5 314, , , , ,5 Derivat 96,2 45,5 242, ,6 293,3 Förändringar för verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 69,5 14,2 61,3 87,9 0,5 Immateriella tillgångar 353,5 283,8 221,2 213,3 183,3 Materiella tillgångar 5,2 8,8 12,5 16,1 13,2 Uppskjutna skattefordringar 2,7 11,7 2,6 Övriga tillgångar 55,1 63,9 89,6 93,6 89,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 316,1 304,7 389,9 284,3 262,5 Summa tillgångar , , , , ,0 Skulder till kreditinstitut 2 171, , , , ,3 In- och upplåning från allmänheten , , , , ,5 Emitterade värdepapper , , , , ,4 Derivat 220,5 228,8 779, ,9 211,0 Förändringar för verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 80,9 13,5 8,1 32,8 Övriga skulder 241,0 216,0 199,1 321,5 268,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 622,0 478,5 421,3 523,8 385,8 Avsättningar 5,2 4,8 4,8 31,8 9,2 Efterställda skulder 1 489, , , , ,0 Eget kapital 6 352, , , , ,3 Summa skulder och eget kapital , , , , ,0 Nyckeltal Kapitaltäckning enligt övergångsregler, % 35,5 34,4 32,4 39,9 46,7 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler, % 30,2 29,6 27,0 32,7 38,3 Kapitaltäckning enligt Basel II, % 38,7 35,9 35,9 45,6 46,6 Primärkapitalrelation enligt Basel II, % 32,9 30,9 29,9 37,4 38,2 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

72 Finansiella rapporter Moderbolaget Resultaträkning Rapport över totalresultat Balansräkning Kassafl ödesanalys Rapport över förändringar i eget kapital Not 1 Företagsinformation Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Segmentsredovisning Not 4 Ränteintäkter Not 5 Räntekostnader Not 6 Erhållna utdelningar Not 7 Erhållna koncernbidrag Not 8 Provisionsintäkter Not 9 Provisionskostnader Not 10 Nettoresultat av fi nansiella poster Not 11 Övriga rörelseintäkter Not 12 Anställda, personalkostnader och ersättningar Not 13 Övriga administrationskostnader Not 14 Ersättningar till revisorerna Not 15 Operationell leasing Not 16 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Not 17 Kreditförluster netto Not 18 Skatt på årets resultat Not 19 Belåningsbara statsskuldförbindelser Not 20 Utlåning till kreditinstitut Not 21 Utlåning till allmänheten Not 22 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 23 Aktier och andelar Not 24 Aktier och andelar i koncernföretag Not 25 Derivat Not 26 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen Not 27 Immateriella tillgångar Not 28 Materiella tillgångar Not 29 Uppskjuten skattefordran och skatteskuld Not 30 Övriga tillgångar Not 31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 32 Skulder till kreditinstitut Not 33 Inlåning från allmänheten Not 34 Emitterade värdepapper Not 35 Övriga skulder Not 36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 37 Avsättningar Not 38 Efterställda skulder Not 39 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Not 40 Eget kapital Not 41 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och övriga åtaganden Not 42 Investeringsåtaganden Not 43 Finansiella tillgångar och skulder per kategori Not 44 Värderingsmetoder för verkligt värde Not 45 Effekter av ändring av redovisningsprinciper för koncernbidrag Not 46 Upplysningar om närstående, prissättning och avtal Not 47 Händelser efter balansdagen Styrelsens intygande LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

73 RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET BALANSRÄKNING MODERBOLAGET Mkr Not Ränteintäkter , ,3 Räntekostnader ,2 904,5 Räntenetto 726,0 504,8 Erhållna utdelningar 6 0,0 0,2 Erhållna koncernbidrag 7 52,8 37,7 Provisionsintäkter 8 210,5 199,0 Provisionskostnader 9 681,1 478,3 Nettoresultat av finansiella poster 10 6,2 1,9 Övriga rörelseintäkter ,5 208,4 Summa rörelseintäkter 540,9 473,7 Personalkostnader ,6 94,0 Övriga administrationskostnader 13, 14,15 388,3 322,5 Summa administrationskostnader 496,9 416,5 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 16 61,0 56,9 Summa rörelsekostnader 557,9 473,4 Resultat före kreditförluster 17,0 0,3 Kreditförluster netto 17 1,1 1,9 Rörelseresultat 15,9 2,2 Skatt 18 9,4 0,3 ÅRETS RESULTAT 6,5 1,9 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT MODERBOLAGET Mkr Årets resultat 6,5 1,9 Övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Förändring verkligt värde 32,6 2,8 Omklassificering realiserade värdepapper 22,8 Skatt 2,6 0,7 Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 7,2 2,1 Summa totalresultat för året 0,7 4,0 Mkr Not TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66,9 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser ,3 Utlåning till kreditinstitut , ,4 Utlåning till allmänheten , ,5 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,0 Aktier och andelar 23 10,4 10,4 Aktier och andelar i koncernföretag , ,0 Derivat 25 96,2 45,5 Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 26 69,5 14,2 Immateriella tillgångar ,5 283,8 Materiella tillgångar 28 5,2 8,8 Uppskjutna skattefordringar 29 2,7 Övriga tillgångar 30 55,1 63,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,1 304,7 Summa tillgångar , ,3 SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut , ,2 In- och upplåning från allmänheten , ,5 Emitterade värdepapper , ,6 Derivat ,5 228,8 Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 26 80,9 13,5 Uppskjutna skatteskulder 29 0,0 4,1 Övriga skulder ,0 211,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,0 478,5 Avsättningar 37 5,2 4,8 Efterställda skulder , ,0 Summa skulder och avsättningar , ,9 Eget kapital enligt ÅRKL 40 Aktiekapital 954,9 954,9 Reservfond 18,4 18,4 Fond för verkligt värde 22,8 15,7 Balanserade vinstmedel 5 362, ,5 ÅRETS RESULTAT 6,5 1,9 Summa eget kapital 6 352, ,4 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL , ,3 Poster inom linjen 41 För egna skulder ställda säkerheter 2 765, ,0 Övriga ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser 2 920, ,3 Övriga åtaganden 7 855, ,8 Övriga noter Företagsinformation 1 Redovisningsprinciper 2 Segmentsredovisning 3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 39 Investeringsåtaganden 42 Finansiella tillgångar och skulder per kategori 43 Värderingsmetoder för verkligt värde 44 Effekter av ändring av redovisningsprincip för koncernbidrag 45 Upplysningar om närstående, prissättning och avtal 46 Händelser efter balansdagen 47 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

74 KASSAFLÖDESANALYS, INDIREKT METOD MODERBOLAGET Mkr Likvida medel vid årets början 1 159, ,2 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 15,9 35,5 Justering av poster som inte ingår i kassaflödet 45,3 137,4 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349,1 650,7 Förändring av utlåning till dotterbolag 2 454, ,5 Förändring av utlåning till allmänheten 5 837, ,8 Förändring av obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 677, ,4 Förändring derivat 10,4 364,9 Förändring av övriga tillgångar 8,8 25,7 Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut , ,6 Förändring in- och upplåning från allmänheten 7 887, ,4 Förändring emitterade värdepapper 6 287, ,0 Förändring övriga skulder 29,0 15,9 Förändring derivat 27,3 129,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 34, ,8 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 127,1 124,0 Avyttring av immateriella anläggningstillgångar 8,1 Förändring aktier i dotterbolag 710,0 895,0 Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 837, ,9 Mkr Poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 61,0 57,0 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella poster 65,6 65,5 Kreditförluster, exkl. återvinningar 29,8 3,6 Förändring av upplupna kostnader/intäkter 132,2 142,3 Avsättningar 0,3 0,0 Koncernbidrag som utdelning i RR 52,8 Summa poster som inte ingår i kassaflödet 45,3 137,4 Likvida medel består av: Kassa och tillgodohavanden hos centralbank 66,9 84,8 Utlåning till kreditinstitut 1) 1 517, ,4 Skulder till kreditinstitut 1) 220,0 226,4 Summa likvida medel 1 363, ,8 Erhållen ränta 2 642,1 869,1 Erlagd ränta 1 802, ,9 Bruttoinvesteringar 127,1 124,0 Betald skatt 0,0 0,0 1) Exklusive utlåning/skuld till dotterbolag. Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos central banker, utlåning och skulder till kreditinstitut betalbara på anfordran samt dagslån och placeringar hos Riksbanken med förfall nästkommande bankdag. Finansieringsverksamheten Erhållna aktieägartillskott 798,0 850,0 Erhållna koncernbidrag 37,7 35,3 Erhållna förlagslån 1 199,7 Amortering av förlagslån 960,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 075,4 885,3 ÅRETS KASSAFLÖDE 204, ,4 Likvida medel vid årets slut 1 363, ,8 72 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

75 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET Mkr Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt Ingående balans ,9 18,4 13, ,9 33, ,4 Justering på grund av retroaktiva ändringar 26,0 26,0 Justerad ingående balans ,9 18,4 13, ,9 7, ,4 Årets resultat 1,9 1,9 Årets övriga totalresultat 2,1 2,1 Årets totalresultat 2,1 1,9 4,0 Enligt beslut på bolagsstämma 7,4 7,4 Erhållet villkorat aktieägartillskott 850,0 850,0 Utgående balans ,9 18,4 15, ,5 1, ,4 Ingående balans ,9 18,4 15, ,5 1, ,4 Årets resultat 6,5 6,5 Årets övriga totalresultat 7,2 7,2 Årets totalresultat 7,2 6,5 0,7 Enligt beslut på bolagsstämma 1,9 1,9 Erhållet villkorat aktieägartillskott 798,0 798,0 Utgående balans ,9 18,4 22, ,4 6, ,0 Reservfond Reservfonden är fortsatt bundet eget kapital men inga nya avsättningar till reservfonden krävs. I reservfonden ingår även belopp som före den 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget. Även lämnade eller erhålna koncernbidrag efter skatt samt erhållna och lämnade aktieägartillskott ingår. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

76 NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER NOT 1 FÖRETAGSINFORMATION Årsredovisningen för Länsförsäkringar Bank AB (publ) (org nr ) avges per 31 december Länsförsäkringar Bank AB är en svenskregistrerad bank med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Tegeluddsvägen Företaget är ett helägt dotterföretag till Länsförsäkringar AB (publ) (org nr ) med säte i Stockholm. Moderföretag i den största och minsta koncernen där Länsförsäkringar Bank AB (publ) är dotterföretag och där koncernredovisning upprättas är Länsförsäkringar AB (publ), Stockholm. Årsredovisningen för Länsförsäkringar Bank (publ) godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 27 mars Årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 7 maj NOT 2 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Moderbolaget upprättar sin redovisning i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25, inklusive ändringsföreskrifter samt rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden, så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg från IFRS som ska göras. Ändrade redovisningsprinciper Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges ovan för koncernen har nedanstående ändringar påverkat moderbolaget under Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott och gjort ändringar i rekommendationen RFR 2 avseende redovisning av koncernbidrag. Det innebär att Länsförsäkringar Bank AB (publ) har ändrade redovisningsprinciper för redovisning av koncernbidrag till och från dotterföretag. Från och med 2011 redovisas erhållna koncernbidrag i resultaträkningen och lämnade koncernbidrag som investering i aktier i dotterföretag. Ändringen har tilllämpats retroaktivt i enlighet med IAS 8 och har omräknats 2 år tillbaka i tiden. Ändringen har påverkat de finansiella rapporterna för aktuell period, föregående period och ackumulerat per ingången av jämförelse perioden. Se not 45. Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsade möjligheter att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRKL och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. De huvudsakliga avvikelserna i jämförelse med koncernen redovisas nedan. Ersättningar till anställda Förmånsbestämda pensionsplaner I moderbolaget tillämpas andra grunder för beskattning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. Dotterföretag Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde. Transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. Aktieägartillskott Aktieägartillskott redovisas direkt i eget kapital hos mottagaren och i aktier och andelar i koncernföretag hos givaren. Koncernbidrag Koncernbidrag som företaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i resultaträkningen på raden Erhållna koncernbidrag enligt samma principer som utdelningar. Koncernbidrag som lämnas till ett dotterföretag redovisas som en investering i aktier och andelar i koncernföretag. 74 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

77 NOT 3 SEGMENTSREDOVISNING Segmentsredovisning lämnas endast för koncernen. NOT 4 RÄNTEINTÄKTER Mkr Utlåning till kreditinstitut 755,8 276,4 Utlåning till allmänheten 1 264,7 691,1 Räntebärande värdepapper 257,9 332,1 Derivat Säkringsredovisning 363,8 108,4 Ej säkringsredovisning 1,3 Övriga ränteintäkter 0,0 0,0 Summa ränteintäkter 2 642, ,3 varav ränteintäkter på osäkra fordringar 8,3 0,8 varav ränteintäkter från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 2 020,5 989,3 Medelränta under året på utlåning till allmänheten, % 4,4 2,7 NOT 5 RÄNTEKOSTNADER Mkr Skulder till kreditinstitut 112,7 177,9 In- och upplåning från allmänheten 847,3 245,2 Räntebärande värdepapper 415,5 83,7 Efterställda skulder 68,2 40,9 Derivat Säkringsredovisning 412,7 311,6 Ej säkringsredovisning 12,4 11,5 Övriga räntekostnader inklusive insättningsgaranti 47,4 33,7 Summa räntekostnader 1 916,2 904,5 varav räntekostnader från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 1 491,2 581,4 Medelränta under året på inlåning från allmänheten, % 1,9 0,6 NOT 6 ERHÅLLNA UTDELNINGAR Mkr Erhållen utdelning på aktier 0,0 0,2 Summa erhållna utdelningar 0,0 0,2 NOT 9 PROVISIONSKOSTNADER Mkr Betalningsförmedling 66,0 60,2 Värdepapper 7,1 7,7 Bankkort 82,2 80,2 Ersättning till Länsförsäkringsbolag 507,4 314,7 Övriga provisioner 18,4 15,5 Summa provisionskostnader 681,1 478,3 varav provisionskostnader från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 507,4 314,7 NOT 10 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA POSTER Mkr Förändring verkligt värde Ränterelaterade instrument 12,7 258,4 Valutarelaterade instrument 2,4 2,4 Förändring verkligt värde säkrad post 12,1 257,8 Realisationsresultat Ränterelaterade instrument 0,7 Andra finansiella tillgångar Ränteskillnadsersättning 3,7 3,7 Summa nettoresultat av finansiella poster 6,2 1,9 Mkr Vinst/förlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar som kan säljas, realiserade 30,1 Derivattillgångar avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning 11,6 Derivat ej i säkringsredovisning, realiserad 5,8 Derivat i säkringsredovisning, realiserad 26,4 Övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 7,5 Derivatskulder avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning 5,8 Lånefordringar och kundfordringar 2,1 2,7 Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 6,8 7,2 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 12,7 265,9 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risken i säkringar av verkligt värde 12,1 257,8 Summa 6,2 1,9 NOT 7 ERHÅLLNA KONCERNBIDRAG Mkr Erhållna koncernbidrag från dotterbolag 52,8 37,7 Summa erhållna koncernbidrag 52,8 37,7 NOT 8 PROVISIONSINTÄKTER Mkr Betalningsförmedling 61,5 81,1 Utlåning 10,7 9,7 Inlåning 7,1 6,9 Finansiella garantier 0,3 0,2 Värdepapper 20,6 23,3 Bankkort 106,7 75,2 Övriga provisioner 3,6 2,6 Summa provisionsintäkter 210,5 199,0 varav provisionsintäkter från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 124,8 92,0 NOT 11 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Mkr Ersättning från länsförsäkringsbolagen 104,6 116,0 Övriga intäkter 121,9 92,4 Summa övriga rörelseintäkter 226,5 208,4 NOT 12 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR Medelantal anställda, Sverige Män Kvinnor Totalt antal anställda Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, övriga medarbetare Löner och ersättningar 53,8 46,2 varav rörlig ersättning 0,5 0,4 Sociala kostnader 34,0 27,5 varav pensionskostnader 14,0 11,2 Summa 87,8 73,7 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

78 NOT 12 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR, forts. Styrelse och ledande befattningshavare, 12 (12) Löner och ersättningar 10,4 8,7 varav fast lön till VD och vice VD 5,5 3,9 varav rörlig lön till VD och vice VD 0,0 0,0 varav fast lön till andra ledande befattningshavare 3,9 3,7 varav rörlig lön till andra ledande befattningshavare 0,0 0,0 Sociala kostnader 8,8 7,7 varav pensionskostnader 4,4 4,0 Summa 19,2 16,4 Totalt löner och andra ersättningar samt sociala kostnader Löner och ersättningar 64,3 54,9 varav rörlig ersättning 0,5 0,4 Sociala kostnader 42,8 35,2 varav pensionskostnader 18,5 15,2 Summa 107,1 90,1 Rörlig ersättning Rörlig ersättning kan utgå till samtliga medarbetare som inte är chefer. En grundförutsättning för utfall av rörlig ersättning är att Länsförsäkringar AB-koncernen visar positivt resultat före bokslutsdispositioner och skatt. En tredjedel av ersättningen baseras på att de gemensamma målen i Länsförsäkringar AB-koncernens Affärsplan överträffas och två tredjedelar på i vilken grad de individuella målen i målkontraktet uppnås. Det maximala beloppet som kan utfalla för medarbetare är kronor per år om samtliga förutsättningar uppfylls. Ersättningar till styrelsen Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode. Ersättningar till ledande befattningshavare Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare består av grundlön och övriga förmåner. Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som en del av den totala ersättningen. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. Andra ledande befattningshavare (5) Moderbolag (3) 3,9 0,0 1,5 5,4 37 Dotterföretag (2) 1,9 0,0 0,9 2,8 38 Totalt ,5 1,5 6,2 21,2 Summa ersättning från moderbolag 8,9 1,5 4,5 14,9 Summa ersättning från dotterföretag 4,6 0,0 1,7 6,3 Ersättningar och övriga förmåner för ledande befattningshavare Pensionskostnad i förhållande 2011, Mkr Grundlön Rörlig ersättning Övriga ersättningar Pensionskostnad Summa till pensionsgrundande lön % Avgiftsbestämd Rikard Josefson, verkställande direktör 2,1 0,0 1,1 3,2 35 Mats Ericsson, tidigare verkställande direktör 0,4 1,5 1,3 3,2 45 Anders Borgcrantz, vice verkställande direktör 2,7 0,8 3,5 35 Bengt Jerning, vice verkställande direktör 1,3 0,0 0,6 1,9 38 Ingemar Larsson, styrelsens vice ordförande 0,2 0,2 Örjan Söderberg, styrelseledamot 0,2 0,2 Christer Villard, styrelseledamot 0,2 0,2 Leif Johansson, styrelseledamot 0,2 0,2 Per-Åke Holgersson, styrelseledamot 0,2 0,2 Christian Bille, styrelseledamot 0,2 0,2 2010, Mkr Grundlön Rörlig ersättning Övriga ersättningar Pensionskostnad Summa Pensionskostnad i förhållande till pensionsgrundande lön % Avgiftsbestämd Mats Ericsson, verkställande direktör 2,6 0,0 1,8 4,4 76 Anders Borgcrantz, vice verkställande direktör 2,5 0,7 3,2 23 Bengt Jerning, vice verkställande direktör 1,3 0,0 0,6 1,9 39 Ingemar Larsson, styrelsens vice ordförande 0,2 0,2 Örian Söderberg, styrelseledamot 0,2 0,2 Christer Villard, styrelseledamot 0,2 0,2 Leif Johansson, styrelseledamot 0,2 0,2 Per-Åke Holgersson, styrelseledamot 0,1 0,1 Christian Bille, styrelseledamot 0,1 0,1 Thomas Gustafsson, tidigare styrelseledamot 0,0 0,0 Andra ledande befattningshavare (5) Moderbolag (3) 3,7 0,0 1,6 5,3 38 Dotterföretag (2) 4,4 0,0 1,6 6,0 38 Totalt ,5 0,0 6,3 21,8 Summa ersättning från moderbolag 8,7 0,0 4,0 12,7 Summa ersättning från dotterföretag 6,8 0,0 2,3 9,1 76 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

79 NOT 12 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR, forts. Pensioner Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35% av den pensionsgrundade lönen. Med pensionsgrundande lön avses den fasta lönen. Utöver detta tecknar bolaget kapitalförsäkringar med en premie som uppgår till kronor per år under fem år med början Pensionsåldern för vice verkställande direktören är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35% av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrundande lön avses den fasta lönen. För en vice verkställande direktör och andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år. Villkoren följer pensionsavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Avgångsvederlag För verkställande direktören och en vice verkställande direktör gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande arton månadslöner. För en vice verkställande direktör och andra ledande befattningshavare följer uppsägningstiden gällande kollektivavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Berednings- och beslutsprocess som tillämpas ifråga om ersättningar till företagsledningen Ersättningspolicy för Länsförsäkringar AB-koncernen reglerar berednings- och beslutsprocessen gällande ersättningar till företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder väsentliga ersättningsbeslut samt bereder beslut om åtgärder för att följa upp tillämpningen av Ersättningspolicyn. Styrelsen fattar beslut om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören. Ersättningsutskottets sammansättning Styrelsen ska inom sig utse minst två ledamöter att ingå i ett ersättningsutskott. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Principer för ersättning till företagsledningen Ledande befattningshavare i Länsförsäkringar AB koncernen ska ha marknadsmässiga anställningsvillkor. De totala ersättningarna ska vara i nivå med branschen. Utformning av och nivå på ersättningar ska harmoniera med bolagets värderingar det vill säga vara rimliga, präglad av måttfullhet och väl avvägda, bidra till en god etik och organisationskultur samt präglas av öppenhet och transparens. Fast ersättning Fast ersättning utgår enligt ovanstående generella princip. Pension Pensionslösningen ska följa villkoren i kollektivavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Övriga förmåner Utöver ovanstående förmåner erbjuds tjänstebil enligt vid var tid gällande villkor, individuell sjukvårdsförsäkring samt övriga förmåner som erbjuds samtliga anställda. Andel kvinnor bland ledande befattningshavare, % Styrelseledamöter Andra ledande befattningshavare Ersättningspolicy Styrelsen ska enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1) om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag fastställa en ersättningspolicy. En redogörelse för företagets ersättningar avses att publiceras på bolagets hemsida i samband med att årsredovisningen fastställs. NOT 13 ÖVRIGA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Mkr Lokalkostnader 13,0 13,9 IT-kostnader 168,2 138,4 Konsultkostnader 50,3 32,6 Marknadsföring 6,6 10,9 Förvaltningskostnader 29,7 6,7 Övriga administrationskostnader 120,5 120,0 Summa administrationskostnader 388,3 322,5 NOT 14 ERSÄTTNINGAR TILL REVISORERNA Mkr Revisionsarvoden KPMG Revisionsuppdrag 1,6 1,6 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0,3 0,3 Skatterådgivning Övriga tjänster 0,4 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser olika typer av kvalitetssäkringstjänster såsom granskning av förvaltning, bolagsordning, stadgar eller avtal som utmynnar i rapport eller intyg. Med andra uppdrag avses sådant som inte ingår i ovanstående delposter, till exempel juridisk konsultation vid sidan av revisionsverksamheten och som inte är hänförlig till skatterådgivning. NOT 15 OPERATIONELL LEASING Avtalen avser interna och externa hyresavtal där moderbolaget är hyrestagare. Mkr Erlagda Hyreskostnader Lokalhyra 13,0 13,4 Leasingavgift tjänstebilar 0,7 0,4 Framtida bashyror för icke uppsägningsbara hyreskontrakt Inom 1 år 13,0 13,4 Lån till Styrelse, VD/vVD och ledande befattningshavare Bankkoncernen Moderbolaget LFAB koncernen Styrelseledamöter 23,1 23,7 18,4 11,2 54,2 32,5 Varav lån Bank 4,5 3,2 4,5 1,5 11,1 6,0 Varav lån Hypotek 18,6 20,5 13,9 9,7 43,1 26,5 Varav lån Wasa Kredit VD och vvdar 0,4 0,6 0,1 18,4 19,1 Varav lån Bank 0,4 0,2 0,1 3,4 3,2 Varav lån Hypotek 15,0 15,5 Varav lån Wasa Kredit 0,4 0,4 Ledande befattningshavare 8,3 0,3 0,3 0,3 30,8 16,6 Varav lån Bank 1,2 0,3 0,3 0,3 6,2 2,2 Varav lån Hypotek 7,1 24,6 14,4 Varav lån Wasa Kredit Beviljade lån består av personallån och av övriga lån. Personallån löper med lånevillkor som motsvarar vad som gäller för övriga anställda inom koncernen. Räntesatsen för personallån är reporänta minus 0,5 procentenheter men kan aldrig vara lägre än 0,5 procentenheter. Ränteförmån räknas enligt Riksskatteverkets regler och ingår i beloppen för övriga förmåner enligt ovan. Personallån är beloppsbegränsat till kronor. Övriga lån löper enligt marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon ledande befattningshavare. NOT 16 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Mkr Avskrivningar på materiella tillgångar 3,6 3,6 Avskrivningar på immateriella tillgångar 57,4 53,3 Summa av- och nedskrivningar av tillgångar 61,0 56,9 NOT 17 KREDITFÖRLUSTER NETTO Mkr Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar Årets kostnad för bortskrivning för konstaterade kreditförluster 31,9 6,9 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster 47,3 6,6 Årets nedskrivning för kreditförluster 85,4 29,1 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 2,9 2,4 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 20,6 21,7 Årets nettokostnad för individuellt värderade fordringar 46,5 5,3 Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

80 NOT 17 KREDITFÖRLUSTER NETTO, forts. NOT 20 UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT Mkr Gruppvist värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad risk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 47,3 7,2 Årets nettokostnad för gruppvist värderade fordringar 47,3 7,2 Årets nettokostnad för infriande av garantier 0,3 Årets nettokostnad för kreditförluster 1,1 1,9 Samtliga uppgifter avser fordringar på allmänheten. Mkr Utlåning till dotterbolag , ,1 Deposit, svenska banker 1 250,0 Övrig utlåning kreditinstitut 1 610,8 137,3 Summa utlåning till kreditinstitut , ,4 Betalbart på anfordran 23,6 51,4 Återstående löptid på högst 3 månader 1 596, ,3 Återstående löptid >3 månader men högst 1 år , ,7 Återstående löptid >1 år men högst 5 år Återstående löptid >5 år 766,0 766,0 Summa utlåning till kreditinstitut , ,4 NOT 18 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Mkr Aktuell skatt Årets skattekostnad/skatteintäkt 8,1 0,1 Summa aktuell skatt 8,1 0,1 Uppskjuten skatt Förändring av uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader 1,3 0,2 Summa uppskjuten skatt 1,3 0,2 Totalt redovisad skattekostnad 9,4 0,3 Avstämning av effektiv skattesats Resultat före skatt 15,9 2,2 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 4,2 0,6 Skatt ej avdragsgilla kostnader 1,0 1,0 Skatt ej skattepliktiga intäkter 0,3 1,5 Skatt ej bokförda intäkter Skatt hänförlig till tidigare år 0,3 0,2 Övrigt 5,6 0,4 Summa skatt på årets resultat 9,4 0,3 Gällande skattesats 26,3% 26,3% Effektiv skattesats 58,8% 11,5% Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat Skatt på finansiella tillgångar som kan säljas 2,6 0,7 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Före Efter Före Efter skatt Skatt skatt skatt Skatt skatt Finansiella tillgångar som kan säljas 9,8 2,6 7,2 2,8 0,7 2,1 NOT 19 BELÅNINGSBARA STATSSKULDFÖRBINDELSER Mkr Svenska staten 1 349,3 Summa belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349,3 Verkligt värde 1 349,3 Upplupet anskaffningsvärde 1 349,1 Nominellt värde 1 350,0 Återstående löptid högst 1 år 1 349,3 Äkta återköpstransaktioner uppgår till 1 493,4 (1 988,1) Mkr varav mot koncernbolag 0,0 (1 988,1) Mkr. NOT 21 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lånefordringarna är i sin helhet geografiskt hänförliga till Sverige. Mkr Lånefordringar, brutto Offentlig sektor 1 952,6 Företagssektor 1 601, ,4 Hushållssektor , ,1 Övriga 3,7 Summa lånefordringar brutto , ,2 Nedskrivning för individuellt reserverade lånefordringar Företagssektor 10,8 3,9 Hushållssektor 57,8 47,3 Summa individuella reserveringar 68,6 51,2 Nedskrivning för gruppvis reserverade lånefordringar Företagssektor 3,4 6,2 Hushållssektor 25,9 70,3 Övriga 0 Summa gruppvisa reserveringar 29,3 76,5 Summa reserveringar 97,9 127,7 Lånefordringar, netto Offentlig sektor 1 952,5 Företagssektor 1 587, ,3 Hushållssektor , ,5 Övriga 3,7 Summa lånefordringar netto , ,5 Återstående löptid på högst 3 månader , ,6 Återstående löptid >3 månader men högst 1 år 1 898,4 756,7 Återstående löptid >1 år men högst 5 år 3 650, ,9 Återstående löptid >5 år 212,0 245, , ,2 Osäkra lånefordringar Företagssektor 4,2 2,4 Hushållssektor 48,0 59,0 Summa osäkra lånefordringar 52,2 61,4 Definitioner: En lånefordran anses vara osäker om den har en betalning som är mer än 60 dagar sen eller om det finns anledning att förvänta sig att motparten ej kan leva upp till sitt åtagande. Lånefordran anses vara osäker till den del den inte täcks av säkerhet med fullgott värde. 78 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

81 NOT 21 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN, forts. Avstämning av nedskrivningar för kreditförluster Mkr Individuella nedskrivningar Gruppvisa nedskrivningar Total Individuella nedskrivningar Gruppvisa nedskrivningar Total Ingående balans 51,2 76,5 127,7 40,3 83,8 124,1 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 47,3 0,0 47,3 6,6 0,0 6,6 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 20,6 47,2 67,8 11,6 7,3 18,9 Årets nedskrivning för kreditförluster 85,3 0,0 85,3 29,1 0,0 29,1 Utgående balans 68,6 29,3 97,9 51,2 76,5 127,7 NOT 22 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Emitterade av andra än offentliga organ Mkr Bokförda värden Svenska bostadsinstitut (garanterade av svenska staten) Svenska bostadsinstitut (ej garanterade) 6 123, ,0 Övriga svenska emittenter (ej garanterade av svenska staten) 6 123, ,0 NOT 23 AKTIER OCH ANDELAR Mkr Övriga aktier och andelar 10,4 10,4 Summa aktier och andelar 10,4 10,4 Samtliga aktier är onoterade aktier. Verkligt värde 6 123, ,0 Upplupet anskaffningsvärde 6 026, ,1 Nominellt värde 5 900, ,0 Marknadsstatus Noterade värdepapper 6 123, ,0 Återstående löptid högst 1 år 1 030, ,3 Återstående löptid > 1 år 5 092, ,7 NOT 24 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Banken har sammanlagt tre helägda dotterbolag med säte i Stockholm Mkr Antal aktier (st) Nominellt värde Bokfört värde Antal aktier (st) Nominellt värde Bokfört värde Wasa Kredit AB ( ) ,5 787, ,5 787,8 Länsförsäkringar Hypotek AB ( ) , , , ,2 Länsförsäkringar Fondförvaltning AB ( ) ,5 165, ,5 165,0 Summa aktier och andelar i koncernföretag 5 304, , Wasa Länsförsäkringar Länsförsäkringar Wasa Länsförsäkringar Länsförsäkringar Mkr Kredit AB Hypotek AB Fondförvaltning AB Totalt Kredit AB Hypotek AB Fondförvaltning AB Totalt Redovisat värde vid årets ingång 787, ,2 165, ,0 637, ,2 165, ,0 Villkorat aktieägartillskott 710,0 710,0 150,0 745,0 895,0 Redovisat värde vid årets utgång 787, ,2 165, ,0 787, ,2 165, , Eget kapital och resultat efter skatt i dotterbolagen, Mkr Eget kapital Årets resultat Eget kapital Årets resultat Wasa Kredit AB (inklusive 73,7% av obeskattade reserver) 705,6 120,6 710,7 94,5 Länsförsäkringar Hypotek AB 4 341,6 149, ,3 104,8 Länsförsäkringar Fondförvaltning AB 72,8 72,1 73,5 72,2 Totalt 5 120,0 342, ,5 271,5 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

82 NOT 25 DERIVAT Mkr Nominellt värde Verkligt värde Nominellt värde Verkligt värde Derivat med positiva värden Derivat i säkringsredovisning Ränterelaterade 4 530,0 85, ,0 33,8 Erhållna säkerheter CSA 10,4 Övriga derivat Valutarelaterade 385,6 11,7 Summa derivat med positiva värden 4 530,0 96, ,6 45,5 Återstående löptid högst 1 år 2 300,0 1, ,6 13,2 Återstående löptid > 1 år 2 230,0 84, ,0 32,3 NOT 26 FÖRÄNDRING AV VERKLIGT VÄRDE FÖR RÄNTESÄKRADE POSTER I SÄKRINGSPORTFÖLJEN Mkr Tillgångar Bokfört värde vid årets början 14,2 61,3 Förändringar under året utlåning 55,3 47,1 Bokfört värde vid årets slut 69,5 14,2 Skulder Bokfört värde vid årets början 13,5 8,1 Förändringar under året inlåning 3,7 5,9 Förändringar under året upplåning 90,7 15,7 Bokfört värde vid årets slut 80,9 13,5 Derivat med negativa värden Derivat i säkringsredovisning Ränterelaterade ,0 220, ,0 223,0 Övriga derivat Ränterelaterade Valutarelaterade 1 343,3 5,8 Summa derivat med negativa värden ,0 220, ,3 228,8 Återstående löptid högst 1 år 4 045,0 30, ,3 34,7 Återstående löptid > 1 år 9 985,0 190, ,0 194,1 NOT 27 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Internt upparbetade IT-system Förvärvade IT-system Totalt Mkr Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 597,1 487,7 27,9 22,0 625,0 509,7 Årets anskaffningar 127,1 118,1 5,9 127,1 124,0 Årets avyttringar 8,7 8,7 Utgående anskaffningsvärde 724,2 597,1 27,9 27,9 752,1 625,0 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar 320,0 271,0 21,2 17,5 341,2 288,5 Årets avskrivningar 53,9 49,6 3,5 3,7 57,4 53,3 Återförda avskrivningar avyttringar 0,6 0,6 Utgående ackumulerade avskrivningar 373,9 320,0 24,7 21,2 398,6 341,2 Summa immateriella tillgångar 350,3 277,1 3,2 6,7 353,5 283,8 NOT 28 MATERIELLA TILLGÅNGAR Mkr Inventarier Ingående anskaffningsvärde 24,3 40,3 Försäljning/utrangering 16,0 Utgående anskaffningsvärde 24,3 24,3 Ingående avskrivningar 15,5 27,8 Återförda avskrivningar försäljning/utrangering 16,0 Årets avskrivningar 3,6 3,7 Utgående ackumulerade avskrivningar 19,1 15,5 Summa materiella tillgångar 5,2 8,8 80 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

83 NOT 29 UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN OCH SKATTESKULD Redovisade uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kan hänföras till följande: Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto Mkr Andra finansiella placeringstillgångar 5,6 5,6 Skulder 2,7 1,5 2,7 1,5 Uppskjuten skattefordran ( )/uppskjuten skatteskuld (+) 2,7 1,5 5,6 2,7 4,1 Kvittning 1,5 1,5 Netto uppskjuten skattefordran ( )/uppskjuten skatteskuld (+) 2,7 4,1 2,7 4,1 Moderbolaget har inga temporära skillnader med skattemässig effekt i koncernföretag. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Mkr Belopp vid årets ingång Redovisat över resultaträkning Redovisat i övrigt totalresultat Belopp vid årets utgång 2011 Andra finansiella placeringstillgångar 5,6 5,6 Skulder 1,5 1,2 2,7 Utnyttjande av underskottsavdrag Uppskjuten skattefordran ( ) /skatteskuld (+) 4,1 1,2 5,6 2, Andra finansiella placeringstillgångar 4,9 0,7 5,6 Skulder 1,8 0,3 1,5 Uppskjuten skattefordran ( ) /skatteskuld (+) 3,1 0,3 0,7 4,1 NOT 30 ÖVRIGA TILLGÅNGAR NOT 33 INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Mkr Kundfordringar 9,6 16,6 Övriga tillgångar 45,5 47,3 Summa övriga tillgångar 55,1 63,9 NOT 31 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Mkr Upplupna ränteintäkter 247,6 247,6 Övriga upplupna intäkter 40,3 42,3 Förutbetalda kostnader 28,2 14,8 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 316,1 304,7 NOT 32 SKULDER TILL KREDITINSTITUT Mkr Svenska banker Övriga svenska kreditinstitut 2 171, ,2 Summa skulder till kreditinstitut 2 171, ,2 Betalbart på anfordran 1 951, ,7 Återstående löptid på högst 3 månader 220, ,5 Återstående löptid >3 månader men högst 1 år Summa 2 171, ,2 Äkta återköpstransaktioner uppgår till (3 932,0) varav mot koncernbolag ( ). Mkr Inlåning från försäkringsföretag 2 348, ,7 Inlåning från hushåll , ,7 Inlåning från övrig svensk allmänhet 4 170, ,1 Summa inlåning från allmänheten , ,5 Betalbart på anfordran , ,5 Tidsbunden inlåning uppgår till ,1 (11 374,9), vid förtidslösen utgår räntekompensation. NOT 34 EMITTERADE VÄRDEPAPPER Mkr Certifikat 4 622, ,9 Obligationslån , ,1 Utställda postväxlar 77,2 97,6 Summa emitterade värdepapper , ,6 Återstående löptid högst 1 år 8 839, ,7 Återstående löptid mer än 1 år 7 043, ,9 NOT 35 ÖVRIGA SKULDER Mkr Leverantörsskulder 34,7 54,5 Innehållen preliminär skatt kunder 109,0 30,9 Övriga skulder 97,3 126,5 Summa övriga skulder 241,0 211,9 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

84 NOT 36 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER NOT 38 EFTERSTÄLLDA SKULDER Mkr Upplupna semesterlöner 5,1 4,5 Upplupna sociala kostnader 8,5 3,2 Upplupna räntekostnader 414,1 300,8 Övriga upplupna kostnader 194,3 170,0 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 622,0 478,5 NOT 37 AVSÄTTNINGAR Mkr Reserveringar för garantier 1,8 1,8 Avsättning för förtida uttag enligt pensionsavtalet 3,1 2,7 Reservering för omstruktureringskostnader 0,3 0,3 Summa avsättningar 5,2 4,8 Reservering för garantier Redovisat värde vid årets ingång 1,8 1,8 Outnyttjade belopp som har återförts under året 0,0 Redovisat värde vi årets utgång 1,8 1,8 Garantier I garantier ingår arrendegarantier samt kreditgarantier. Förmånsbestämda pensioner Bolaget har en förmånsbestämd pensionsplan. Planen är ett pensionsavtal från 2006 för försäkringsbranschen där personer födda 1955 eller tidigare frivilligt kan gå i pension vid 62 års ålder. Villkoren är utformade så att som pension erhålles cirka 65 procent av den pensionsmedförande lönen vid 62 års ålder. Av det belopp som redovisas som Avsättning för förtida uttag enligt pensionsavtalet omfattas ingen del av tryggandelagen. Mkr Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner 3,1 2,7 Summa pensionsförpliktelser 3,1 2,7 Årets förändring av kapitalvärdet av förpliktelser i egen regi för vilka det inte finns några avskilda tillgångar: Ingående kapitalvärde den 1 januari enligt svenska principer för beräkning av pensionsförpliktelsen 2,7 2,7 Kostnad exklusive räntekostnad som belastat resultatet 0,3 0,0 Räntekostnad 0,1 0,0 Kapitalvärdet per den 31 december 3,1 2,7 Netto pensionsförpliktelser 3,1 2,7 Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser: Diskonteringsränta 2,3% 2,3% Förväntad löneökningstakt 3,0% 3,0% Andel som bedöms att frivilligt gå i pension vid 62 års ålder 20,0% 20,0% Poster inom linjen 12,5 11,1 Avgiftsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Bolagets utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Här redovisas främst avgifter till försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). Denna plan omfattar alla anställda i bolaget Kostnader för avgiftsbestämda planer 13,9 12,5 Mkr Förlagslån från LFAB 290, ,0 Externa förlagslån (noterade) 1 199,7 Summa efterställda skulder 1 489, ,0 Specifikation av förlagslån från Länsförsäkringar AB Mkr Bokfört belopp Kupongränta Förlagslån evigt LFAB 290,0 Rörligt 3 mån Förlagslån externt 445,0 Rörligt 3 mån Förlagslån externt 754,7 Fast Summa 1 489,7 NOT 39 TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Utl valuta SEK Utl valuta SEK Emitterade värdepapper EUR 167, ,2 CHF 30,0 216,4 Summa tillgångar och skulder i utländsk valuta 1 728,6 Samtliga belopp är säkrade med valutaterminer. NOT 40 EGET KAPITAL Mkr Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier, kvotvärde 100 kr) 954,9 954,9 Reservfond 18,4 18,4 Summa bundet eget kapital 973,3 973,3 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde 22,8 15,7 Balanserat resultat 5 362, ,5 Årets resultat 6,5 1,9 Summa fritt eget kapital 5 378, ,1 Summa eget kapital 6 352, ,4 Specifikation över balansräkningens post Fond för verkligt värde Mkr Ingående reserv 15,7 13,6 Förändring verkligt värde finansiella tillgångar som kan säljas 32,6 2,8 Omklassificeringsjustering realiserade värdepapper 22,8 Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas 2,6 0,7 Utgående reserv 22,8 15,7 Årets övriga förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i i eget kapital. Erhållet villkorat aktieägartillskott uppgår till: Under ,0 Under ,0 Under ,0 Under ,0 Under ,0 Totalt 2 873,0 82 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

85 NOT 41 STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH ÖVRIGA ÅTAGANDEN Mkr För egna skulder ställda säkerheter Pantsatta värdepapper i Riksbanken 1 900, ,0 Pantsatta värdepapper hos Euroclear 850, ,0 Lämnade säkerheter avseende derivat 10,0 10,0 Lämnade säkerheter för värdepapper 5,0 5,0 Lämnade säkerheter till följd av återköpsavtal 3 932,0 Summa för egna skulder ställda säkerheter 2 765, ,0 NOT 42 INVESTERINGSÅTAGANDEN Investeringsåtaganden saknas. Övriga ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Garantiförbindelser 35,2 31,2 Villkorade aktieägartillskott 2 873, ,0 Förtida uttag vid 62 års ålder enligt pensionsavtal, 80% 12,5 11,1 Summa eventualförpliktelser 2 920, ,3 Övriga åtaganden Beviljade men ej utbetalda lån 906, ,2 Beviljade men ej utnyttjade kontokrediter 6 015, ,0 Beviljade men ej utnyttjade kortkrediter 932,9 719,6 Summa övriga åtaganden 7 855, ,8 Vid fastställande av eventualförpliktelser för förtida uttag enligt pensionavtal har ett antagande om hur många som kommer att utnyttja möjligheten gjorts. Antagandet är baserat på historiska uppgifter. Pensionsavatalet löper ut NOT 43 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option Derivat som används i säkringsredovisning Mkr Låne fordringar och kundfordringar Innehav för handels - ändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålles till förfall Summa Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 66,9 66,9 66,9 Utlåning till kreditinstitut , , ,1 Utlåning till allmänheten , , ,5 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6 123, , ,7 Aktier och andelar 10,4 10,4 10,4 Derivat 96,2 96,2 96,2 Kundfordringar 9,6 9,6 Summa tillgångar ,5 96, , ,8 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen Mkr Finansiella skulder värderade enligt fair value option Innehav för handels - ändamål Derivat som används i säkringsredovisning Övriga finansiella skulder Summa Verkligt värde Skulder Skulder till kreditinstitut 2 171, , ,7 In- och upplåning från allmänheten , , ,6 Emitterade värdepapper , , ,8 Derivat 220,5 220,5 220,5 Leverantörsskulder 34,7 34,7 Efterställda skulder 1 489, ,7 Summa skulder 220, , ,9 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

86 NOT 43 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI, forts. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option Derivat som används i säkringsredovisning Mkr Låne fordringar och kundfordringar Innehav för handels - ändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålles till förfall Summa Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 84,8 84,8 84,8 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349, , ,3 Utlåning till kreditinstitut , , ,4 Utlåning till allmänheten , , ,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 8 720, , ,0 Aktier och andelar 10,4 10,4 10,4 Derivat 11,7 33,8 45,5 45,5 Kundfordringar 16,6 16,6 Summa tillgångar ,3 11,7 33, , ,5 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen Mkr Finansiella skulder värderade enligt fair value option Innehav för handels - ändamål Derivat som används i säkringsredovisning Övriga finansiella skulder Summa Verkligt värde Skulder Skulder till kreditinstitut , , ,2 In- och upplåning från allmänheten , , ,7 Emitterade värdepapper 9 552, , ,2 Derivat 5,8 223,0 228,8 228,8 Leverantörsskulder 54,5 54,5 Efterställda skulder 1 250, ,0 Summa skulder 5,8 223, , ,6 Verkligt värde på bunden in- och utlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella in- respektive utlåningsränta som tillämpas. För ut- och inlåning med rörlig ränta anses verkligt värde motsvara bokfört värde. 84 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

87 NOT 44 VÄRDERINGSMETODER FÖR VERKLIGT VÄRDE Bestämning av verkligt värde genom publicerade prisnoteringar eller värderingstekniker. För upplysningar om bestämning av verkligt värde se redovisningsprinciperna Mkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser Instrument med publicerade prisnoteringar (Nivå 1) Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (Nivå 2) Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknads data (Nivå 3) Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6 123, ,7 Aktier och andelar 1) 10,4 10,4 Derivat 96,2 96,2 Summa Skulder Derivat 220,5 220, Mkr Tillgångar Instrument med publicerade prisnoteringar (Nivå 1) Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (Nivå 2) Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknads data (Nivå 3) Belåningsbara statsskuldförbindelser 1 349, ,3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 8 720, ,0 Aktier och andelar 1) 10,4 10,4 Derivat 45,5 45,5 Skulder Derivat 228,8 228,8 1) Näringsbetingade onoterade aktier och andelar värderas initialt till sitt anskaffningsvärde och skrivs ner om det finns objektiva belopp för ett nedskrivningsbehov. Bedömningen baseras på senaste årsredovisning och prognostiserat resultat. Summa Mkr Aktier och andelar Öppningsbalans ,4 Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Utgående balans ,4 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen Mkr Aktier och andelar Öppningsbalans ,4 Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Utgående balans ,4 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

88 NOT 45 EFFEKTER AV ÄNDRING AV REDOVISNINGSPRINCIP FÖR KONCERNBIDRAG Resultaträkning 2010 Erhållna koncernbidrag 37,7 Ökning av skattekostnad 10,0 Årets resultat 27,7 Balansräkning Ändring av balanserat resultat 27,7 26,0 Ändring av årets resultat 27,7 26,0 NOT 46 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE, PRISSÄTTNING OCH AVTAL Närstående Som närstående juridiska personer räknas Länsförsäkringar AB (LFAB) koncernens och Länsförsäkringar Liv koncernens bolag, samtliga intressebolag, Länsförsäkringar Mäklarservice AB samt de 23 länsförsäkringsbolagen med dotterbolag. Från och med 2006 räknas också de sockenbolag som har aktier i Länsförsäkringar AB till gruppen närstående juridiska personer. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter, ledande befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa personer. Prissättning Prisnivån på de varor och tjänster som Länsförsäkringar Bank AB köper och säljer inom länsförsäkringsgruppen beslutas i Länsförsäkringar AB s företagsledning en gång per år i samband med fastställandet av affärsplanen. Avtal Väsentliga avtal för moderbolaget utgörs i huvudsak av uppdragsavtal med de 23 länsförsäkringsbolagen samt uppdragsavtal rörande utveckling, service, ekonomi och IT. Moderbolaget har avtal med dotterbolagen om koncerngemensamma tjänster. Närståendetransaktioner 2011 Mkr Bolag inom bankkoncernen Övriga bolag inom LFAB-koncernen Länsförsäkringar Liv-koncernen Länsförsäkringsbolag Övriga närstående Total Intäkter 818,6 1,0 130,7 950,3 Kostnader 92,0 242,7 2,3 533,7 0,3 871,0 Fordringar ,3 4,1 26, ,6 Skulder 2 073,8 603,5 91, ,4 22, ,7 Åtaganden 3 917, ,9 Närståendetransaktioner 2010 Mkr Bolag inom bankkoncernen Övriga bolag inom LFAB-koncernen Länsförsäkringar Liv-koncernen Länsförsäkringsbolag Övriga närstående Total Intäkter 362,3 1,4 128,1 491,8 Kostnader 110,1 155,4 0,1 304,7 0,1 570,4 Fordringar ,2 3,6 16, ,0 Skulder 8 270, ,4 115, ,6 18, ,1 Åtaganden , ,9 För upplysningar om ersättningar till närstående nyckelpersoner såsom styrelseledamöter och ledande befattningshavare hänvisas till not 12 avseende personalkostnader. I övrigt förekommer inga transaktioner mellan dessa personer eller deras nära familjemedlemmar utöver normala kundtransaktioner. NOT 47 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Finansinspektionen gav i februari Länsförsäkringar Bank en anmärkning avseende händelser för bristande intern kontroll och styrning och felaktiga riskvikter för lantbruksexponeringar vid kapitalkravsberäkningar. Samtidigt konstaterade Finansinspektionen att åtgärder vidtagits. En betydande förstärkning har inom Compliance och Riskcontrol genomförts och kapitalkravsberäkningarna är justerade. 86 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

89 Styrelsens intygande Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredo visningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en rätt visande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets faktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 27 mars 2012 Sten Dunér Ingemar Larsson Christian Bille Per-Åke Holgersson Leif Johanson Styrelseordförande Vice styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Örian Söderberg Christer Villard Rikard Josefson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör Ingrid Ericson Personalrepresentant Max Rooth Personalrepresentant Min revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2012 Johan Bæckström Auktoriserad revisor LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

90 REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Länsförsäkringar Bank AB (publ), org. nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Länsförsäkringar Bank AB (publ) för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i års-redovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om 88 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

91 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisnin gen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäkringar Bank AB (publ) för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 27 mars 2012 Johan Bæckström Auktoriserad revisor LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK

92 Styrelse och revisorer STEN DUNÉR INGEMAR LARSSON CHRISTIAN BILLE PER-ÅKE HOLGERSSON LEIF JOHANSON Född Ordförande sedan Verkställande direktör och koncernchef Länsförsäkringar AB. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Länsf örsäk ringar Sak och Länsförsäkringar Fondliv, samt i Svensk Försäkring och FAO. Ledamot i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB, Fastig hets AB Balder och Svenskt Näringsliv. Utbildning: Civilekonom. Tidigare erfarenhet: Koncerncontroller Länsförsäkringar AB. Född Vice ordförande sedan Verkställande direktör Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Länsför säk ringar Mäklarservice AB. Ledamot i Wasa Kredit AB. Ledamot i Platzer Fastigheter Holding AB. Utbildning: Civilingenjör. Tidigare erfarenhet: Brandingenjör Länsförsäkringar AB, vd Länsförsäkringar Företagsservice AB. Född Ledamot sedan Verkställande direktör Länsförsäkringar Halland. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Länsförsäkringar Hypotek. Utbildning: Ekonomexamen. Tidigare erfarenhet: Vd Sparbanken Syd, rörelsechef Swedbank. Född Ledamot sedan Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Länsförsäk ring Kronoberg. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Svensk Fågels Stiftelse, Älmeboda LRF och Korrö Gård AB. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare erfarenhet: Styrelseledamot LF forskning och framtid, styrelseledamot Svensk Fågel. Född Ledamot sedan Verkställande direktör Länsförsäkringar Västernorrland. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Länsförsäkringar Västernorrland och VN Pensionsplaneraren AB. Utbildning: Universitetsstudier inom juridik. Tidigare erfarenhet: Regionchef SPP, regional försäljningschef Trygg-Hansa. ÖRIAN SÖDERBERG CHRISTER VILLARD INGRID ERICSON MAX ROOTH TORLEIF CARLSSON Född Ledamot sedan Verkställande direktör Länsförsäkringar Jönköping. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Destination Jönköping och ledamot i Wasa Kredit AB. Utbildning: Juristexamen. Tidigare erfarenhet: vice vd Länsförsäkringar Stockholm, vd Länsförsäkringar Fonder. Född Ledamot sedan Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Länsför säk ringar Stockholm, Wallen stam AB, Aptic AB, Stockholms köpmanklubb, Drottningholmsteaterns vänförening och Segulah III och IV. Ledamot i AB Segulah. Utbildning: Juristexamen. Tidigare erfarenhet: rådgivare till Sveriges Riksbank, vd Kaupthing Bank Sverige , vd Aragon Fondkommission. Född Personalrepresentant SACO sedan Ledamot, SACO. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Länsförsäkringar ABs lokala SACO-styrelse. Utbildning: Ekonomexamen. Tidigare erfarenhet: Produktspecialist, processutvecklare, kreditadministratör Länsförsäkringar Bank. Född Personalrepresentant FTF sedan Övriga styrelse uppdrag: Ledamot i Länsförsäkringar ABs lokala FTF styrelse. Utbildning: Bachelor of Arts. Tidigare erfarenhet: Segmentsansvarig och Förvaltningsansvarig Länsförsäkringar Bank. Projektledare Wasa Kredit. Styrelsens suppleant: Född Invald Personalrepresentant LFP. Övriga uppdrag: Suppleant LFP Länsförsäkringar Fondförvaltning. Utbildning: Juristexamen. Tidigare erfarenhet: Säljare Företag/Liv Länsförsäkringar. Revisor, ordinarie: Johan Bæckström, Auktoriserad revisor, KPMG AB. Styrelsens sekreterare: Anna Rygaard, född Bolagsjurist i Länsförsäkringar AB. 90 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK 2011

93 Ledning RIKARD JOSEFSON ANDERS BORGCRANTZ SUSANNE BERGH SUSANNE CALNER BENGT CLEMEDTSON Född Verkställande direktör. Anställd sedan juni Född CFO. Anställd sedan Född Chef Internet. Anställd sedan Född Chef Kredit. Anställd sedan mars Född Chef Affär. Anställd sedan SVEN EGGEFALK EVA GOTTFRIDSDOTTER NILSSON MARIA JERHAMRE ENGSTRÖM GÖRAN ZAKRISSON BENGT JERNING Född Verkställande direktör Wasa Kredit. Anställd sedan december Född Verkställande direktör Länsförsäkringar Fondförvaltning. Anställd sedan Född Chef Produkt. Anställd sedan Född Chef Riskcontrol. Anställd sedan Född Chef Kredit till och med februari 2012 och vice verkställande direktör Länsförsäkringar Bank. Anställd sedan LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK