~ lys - 212/3 -/4S. -pli[1

Transkript

1 ---_._---.. _ _----~--_.-.. _._-- KARLSTADS KOMMUN 2U ~ lys - 212/3 -/4S. -pli[1 ~icllägg!lfe: ~_.~_.~~-_. ~j BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Niklas Wikström, Ordförande Svar på interpellation från Lennart Jansson (S) Lennat1 Jansson(S) har i en interpellation ställd till undertecknad ställt frågor angående lokalutredningen inom barn- och ungdomsförvaltningen. Dels undrar Jansson om det pågår en diskussion om att avveckla högstadiet i Molkom, svaret på den frågan är Nej. Vi har inga ambitioner att förändra utbudet i Molkom. Dels vill Jansson veta hur lokalplaneringen ser ut det närmast året. Förvaltningens lokalplanering är ett omfattande arbete, för att ge en bra bild hänvisar jag till handlingen för ärendet som behandlades av nämnden den 17/4 (se bifogat dokument). Den kortare versionen är att nämnden och förvaltningen har ett tydligt uppdrag att kar1lägga lokalbehov utifi ån elevvolymer och konkurrens. Nämnden arbetar utifrån två kriterier, dels att optimera lokalanvändningen för att minska hyrd yta, dels om möjligt avveckla lokaler som är i så dåligt skick att dom kräver stora reinvesteringar. Nämnden kommer framöver årligen att besluta om en lokalplan för att ha möjlighet att anpassa lokal kostnaderna när elevantalet förändras. Niklas \\'ikström (FP) Ordförande Postadress: Kommunstyrelsen, Ka~stad Besöksadress: Drottninggatan 32 ka~stad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro: ~ A. :..:j/

2 tf 160 L-t/8: ~~<A 15 Dnr BUN sid 1 (6) KARLSTADS KOMMUN BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande Christina Widem, christina. widen@karlstad.se Lokalplan Dnr BUN Arende 1. Inledning För att Karlstads kolnmuns förskolor och grundskolor fortsatt skall ha en verksamhet med hög kvalitet där barn och elever når hög måluppfyllelse och har en god arbetsmiljö både nu och i framtiden, har skoldirektören genomfört en översyn av förvaltningens styrnings- och ledningsorganisation. Några viktiga faktorer som beaktas i översynen är framtida kompetensförsörjning, behörigheten hos vår personal och ett effektivt resursutnyttjande. För att balansera kommande och annars nödvändiga ambitionssänkningar, t ex avseende personaltäthet i verksamhetelna, har en översyn avseende förvaltningens lokalbestånd genomförts. I uppdraget ingår att ta hänsyn till både kvantitativa och kvalitativa förutsättningar. I Karlstads kommuns strategiska plan finns två åtaganden som berör barn- och ungdomsförvaltningens lokaler: - "Kartläggning av grund- och gymnasieskolans lokalbehov utifrån elevvolymer och konkurrens" (teknik- och fastighetsnämnden ansvarar för åtagandet tillsammans med barn- och ungdoms nämnden och gymnasienämnden) - "Ta fram en långsiktig kommunövergripande investeringsplanering över samtliga kommunala lokaler och fastigheter" (Kommunstyrelsen ansvarar för åtagandet tillsammans med barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden och teknik- och fastighetsnämnden) Bam- och ungdoms förvaltningen gjorde år 2007 en genomgång av antalet förskole /skolplatser. Dessutom gjordes prognoser för bebyggelse- och befolkningsutveckling i Karlstads kommun. Dessa prognoser visade på att bostadsbyggandet skulle öka ca bostäder och barn- och elevantalet skulle öka med ca 200 barn. Barn- och ungdomsförvaltningen har under dessa år ökat antalet förskole- och skolplatser för att motsvara det ökade behovet. Förvaltningen har under hösten 2012 genomfört en uppföljning av 2007 års prognoser. Den visar att det i nuläget finns en stor överkapacitet på platser särskilt inom grundskolan. Uppföljningen visar även att antalet byggda bostäder de senaste fem åren som är betydligt lägre (l 430 bostäder) än tidigare prognos även befolkningsutvecklingen är lägre än tidigare prognos. En orsak till att bostadsutvecklingen är lägre kan vara den finansoro som präglat världen de senaste fyra åren. Kapitalkrävande delar som bostadsbyggande påverkas av den ekonomiska recession som just nu finns i Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: E-post: barnochungdomsforvaltnlngen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

3 Dnr BUN sid 2 (6) världen. Det ser i nuläget inte ut som det kommer att bli någon vändning i världsekonomin de närmaste åren. Nya barn- och elevprognoser och prognoser över framtida bostadsbyggandet har nu tagits fram. Prognoserna visar att antalet förskoleplatser inte behöver öka i någon större utsträckning de kommande åren. Vad gäller skolplatser visar kartläggning och prognos att det finns en överkapacitet idag och de kommande åren. Mot bakgrund av kommande årens ekonomi och eventuell etablering av nya fristående verksamheter, bör eventuell överkapacitet minimeras och en anpassning av förvaltningens lokaler utifrån elevantal genomföras. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer som ett led i detta arbete att årligen ta fram en lokalplan med anpassningsförslag för kommande året. Planen kommer att tas upp i barn- och ungdomsnämnden i samband med beslut om strategisk plan. Målet med lokalplanen är att ta fram förslag som leder till ett effektivare resursutnyttjande. 2. Utgångspunkter 2.1. Ekonomi Den ekonomiska oron i omvärlden kommer troligen att fortsätta under åren Detta kommer fortsatt att påverka kommunens ekonomi och därmed nämndernas ekonomi. Nivån på den generella uppräkningen har stor betydelse för barn- och ungdomsnämnden eftersom 75 % av kostnaderna är personalkostnader. Om nämnden tilldelas en uppräkning på 1-2 % per år och löneökningarna hamnar på 3 % eller högre så har nämnden ett effektiviseringskrav på mkr eller mer per år under åren Därutöver måste ökade hyreskostnader, ca 30 mkr, for renoverade lokaler finansieras. En omfattande renovering av tre högstadieskolor påbörjades hösten Det är Mariebergsskolan som nu är färdig, Norrstrandskolan som är under renovering och Ilandaskolan som påbörjas nästa höst. Förutom renoveringen av högstadieskolorna pågår också nybyggnation av Hagaborgskolan, renovering/utbyggnad av Råtorpskolan och nybyggnation av skola/förskola på Södra Råtorp. Totalt kommer dessa projekt innebära ökade hyreskostnaderna med 30 mkr under Barn- och ungdoms nämnden beskrev detta till kommunfullmäktige i den strategiska planen för men inga medel tilldelades. För att balansera kommande och annars nödvändiga ambitionssänkningar, t ex avseende personaltäthet i verksamheterna, har en översyn av förvaltningens lokalbestånd genomförts. En lokalplan för har tagits fram med förslag som leder till ett effektivare resursutnyttjande. I uppdraget ingår att utreda eventuell avveckling och sammanslagning av enheter som idag och framåt inte har kvantitativa och/eller kvalitativa förutsättningar. 2.2 Fristående förskolor/grundskolor Antalet barn och elever i fristående förskolor/skolor ökar och kommer att öka vilket innebär att antalet förskole- och skolplatser ökar. Enligt kommunens befolkningsprognos kommer inte barn- och elevantalet att öka i samma takt. För att ha ett effektivt resursutnyttjande av lokaler och ekonomi balans måste kommunala enheter slås samman eller avvecklas. I nuläget finns 669 elever i fristående grundskolor. Det finns tre fristående grundskolor etablerade i Karlstad. Ytterligare tre har tillstånd att starta. Under januari har det inkommit fem ansökningar till skolinspektionen om att få tillstånd

4 Dnr BUN sid 3 (6) att starta hösten 2014 varav en är en utökning vid en befintlig skola. Det innebär att om alla skulle starta blir det elever i fristående skolor. Det innebär 44 % av det totala elevantalet i Karlstad mot idag 8 %. Inom förskolan finns idag 473 ban} i fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Under hösten har nu ytterligare en fristående förskola ansökt om att få starta under Enligt ansökan kommer de att ha 60 platser. Med denna etablering inräknad kommer det att finnas 533 barn i fristående förskolor/pedagogisk omsorg av kommunens barn vilket innebär 12,5 %. Sammanfattningsvis innebär det att om majoriteten av alla nya fristående grundskolor skulle starta ställer det mycket stora krav på anpassningar av den kommunala verksamheten. Det är svårt att med precision ta hänsyn till nya fristående enheters etablering (från hösten 2014 och framåt) i denna lokalplan pga. svårigheten att bedöma barn/elevströmmar dvs. från vilka kommunala enheter barn/elever söker till fristående verksamheter. 2.3 Barn- och elevutveckling Vid beräkningen av utvecklingen av antalet barn/elever i förskolor och skolor har kommunens befolkningsprognos per upptagningsområde från 2011 och framåt använts som grund. Antalet barn/elever i maj 2012 (då förskolan har som flest barn) har legat som basvärde i beräkningen. Den framtida elevutvecklingen har beräknats genom att räkna upp antalet barn/elever vid varje förskola/skola med den procentuella befolkningsförändringen i prognosen för 2015 jämfört med 2011 i det upptagningsområde prognosen avser. För skolans del har tagits hänsyn tagits till befolkningsförändringar i åldrarna som motsvarar årskurs F-3, 4-6 och 7-9 och för förskolans del förändringar i åldrarna l-s. Befolkningsprognos ~ r r ~ ~ , 90001====::::~~;;;;~====::::t::::::::f~::::::I:::===== ~ ~ ~------~ ~ ~------_ ~------_ _-_ ~ ~-~-~-~-~-~_~_+_~_~_~_~_~_~_~~~ ~ ~ ~ ~ ~ ~------_ ~------_ ~ ~ r------~ ~ ~------_ ~------_1 O r _ ~------~ Befolkningsprognosen per upptagningsområde utgår från ett ökat byggande i de delar av Karlstad (Västkust, Grundviken, Kartberget och Stockfallet). Byggnationen har ännu inte har påbörjats och det är därför inte troligt att befolkningen i den delen av Karlstad ökar i takt med prognosen. Prognosen,

5 Dnr BUN sid 4 (6) särskilt vad gäller behovet av förskoleplatser, är därför sannolikt överskattad för planeringsperioden. Inga antaganden har gjorts om huruvida man i framtider väljer förskola/skola efter ett annat mönster än idag, eftersom det inte är möjligt att förutse. Vidare utgår beräkningen från att fristående förskolor och skolor rekryterar samma andel av det totala barn-/elevantalet som idag. Även om man känner till att nya fristående förskolor och skolor kommer att etablera sig i Karlstad, är det svårt att veta från vilka områden de kommer att rekrytera sina elever. Förslaget utgår från en jämförelse av det nuvarande barn-/elevantalet och lokalernas kapacitet. Där framgår att det idag finns en överkapacitet av lokaler inom skolan. Samma jämförelse har sedan gjorts efter att föreslagna anpassningar genomförts, och med tillägg för barn-elevprognosen för Efter anpassningarna ligger lokalernas kapacitet inom skolan betydligt närmare behovet av platser. Vad det gäller förskolans lokaler finns inte samma överkapacitet. De anpassningar som föreslås för förskolan syftar bl.a. till att använda skolans överkapacitet på platser till att skapa förskoleplatser. Fördelarna med detta är att skapa god arbetsmiljö, effektiv hantering av stödresurser såsom mat etc. och en god personalplanering. 3. Förvaltningens lokalbestånd 2013 och Kartläggning av förvaltningens lokalbestånd En kartläggning av hela förvaltningens lokalbestånd har genomförts och förslag har tagits fram angående lokalförändringar för 2013 och På de skolenheter där förändringar förslås, antingen ombyggnation, upprustning och anpassning till nya åldergrupper, alternativt föreslagit nedläggning, har en systematisk arbetsgång följts för att i möjligaste mån kvalitetssäkra förändrings förslagen. Den övergripande målsättningen har varit att skapa färre men bättre skollokaler, med god arbetsmiljö för elever och personal, för att ha en skola med fortsatt framgång. Där lokalförändringar föreslås har status besiktningar genomförts av byggnadens tekniska och funktionella status. Stor tyngd har lagts på att säkerställa en god inomhusmiljö, tillgänglighet och samtidigt undersöka möjligheten att skapa en bra utemiljö. Dessa bedömningar har gjorts av WSP konsulter i Karlstad, SWECO arkitekter, teknik och fastighetsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i samverkan. Skolans volymmässiga möjligheter, antal elever idag, elevströmmar och elevprognoser har vägts in i förslaget. De omgivande alternativa skolenheterna har då som en följd av ett eventuellt behov av åtgärder, bedömts för att finna det byggnadsmässigt, arbetsmiljömässigt, ekonomiskt och utbudsmässigt bästa alternativet. Ett förslag om att avveckla en skolenhet som i en samlad bedömning inte setts som byggnads- och miljömässigt tillfredsställande, har för litet framtida elevunderlag eller inte har den utvecklingspotential som är önskvärt, följs i förslagen alltid aven analys av de åtgärder som behövs för att säkerställa en god fortsatt skolmiljö fast i annan skollokal. I de fall då flera olika, mot varandra stående alternativ funnits, har utredningar utförts på de alternativen för att få underlag för ett bra förslag.

6 Dm BUN Dpl 10 sid 5 (6) Ett förslag till tidsmässig planering av förändringarna har tagits fram med utgångspunkt från angelägenhetsgrad på åtgärder och ekonomiska resurser. Kostnadsbedömningar som gjort på de ingående delprojekten är i dagsläget till stor del endast uppskattningar utifrån tidigare erfarenheter av kostnader för liknande projekt. I de fall där förslag till planer på utemiljöer/skolgårdar tagits fram har dessa kostnadsberäknats för att bättre kunna bedöma de olika förslagens totalkostnad. 3.2 Föreslagna lokalförändringar 2013 och2014 Rud skolområde Skogsbackeskolan måste på grund av sin dåliga byggnadsstatus och miljö avvecklas. Skolverksamheten flyttas till Rudsskolan(4-6) och till Färjestadsskolan (F-3) ht-13. För a~ skapa plats och förutsättningar för detta anpassas Rudsskolan för verksamhet 4-9, dels för att ta emot elever från Skogsbackeskolan 4-6 och dels för Färjestadsskolans 4-6. Färjestadsskolan tär på detta vis utrymme för Skogsbackeskolans elever F-3. Färjestadsskolans tillfälliga paviljong avvecklas. HultsbergNåxnäs skolområde Solängens förskola har länge varit i dåligt byggnadsmässigt skick och lokalerna bedöms inte vara möjliga att renovera med rimliga insatser. Lokalerna är dessutom inte anpassade till dagens verksamhet. Solängen avvecklas och flyttas till en del av Fredricelundsskolan som där byggs om förskoleavdelningar. Samverkan sker med Tallåsens förskola. Nattverksamheten förläggs till antingen Fredricelunds fs eller Tallåsens fs. Hultsbergs träningskola: Akka, Askedala och framförallt Vildgåsen (Lövsjövägen) har ett stort behov av förbättrade lokaler. Detta kommer att lösas genom att Lövsjövägen avvecklas och Akka och Vildgåsen gemensamt flyttar till iordningsställda lokaler på Kronoparken, Karlavagnens skola ht-13. Askedala blir kvar på Hultsbergsskolan i avvaktan på att Ilandaskolan är färdig renoverad. Det innebär att Askedala flyttar till Ilandskolan ht-14. En förstudie över hela HultsbergVåxnäs skol område genomförs under Syftet är att genomfora en fördjupad översyn av arbetsmiljöer och eventuella möjligheter till lokaleffektiviseringar. En viktig del i översynen är konkurrensen från fristående skolor. GruvlyckanlMariebergs skolområde K-längan som är en del av Gruvlyckeskolan avvecklas ht En förstudie över förskolor och grundskolor inom GruvlyckanlMariebergs skolområde startas under vt Syftet är att genomföra en fördjupad översyn av arbetsmiljöer och eventuella möjligheter tilllokaleffektiviseringar. En viktig del i översynen är konkurrensen från fristående skolor. Skattkärrs skolområde När nya förskolan på Alster färdigställts avvecklas de i byggplaneringen utpekade verksamheterna. Följande lokaler avvecklas: förskolepaviljongen på Skattkärrskolan, villorna i Alster där det idag bedrivs förskola och de lokaler förvaltningen hyr i Vårt Hus.

7 Dnr BUN sid 6 (6) N ors skolområde Edsvallaskolan avvecklas. Eleverna började på Vålbergskolan ht Molkoms skolområde Lokalen där Regnbågens förskola finns idag avvecklas. Förskolan flyttar in i Nyedskolan.ht Ekonomiska konsekvenser av de förslagna lokalförändringarna, De föreslagna lokalanpassningarna kommer att öka hyreskostnaderna under åren med 2,5 mkr och avvecklingarna under samma perioder minska hyreskostnaderna på 6,4 mkr. Det innebär en besparing under perioden på 3,9 mkr som kan användas till att delfinansiera redan beslutade projekt vilket gör att hyreskostnaden som ökar med 30 mkr kan sänkas till 26,1 mkr. 5. Kommunikationsplan vid lokalförändringar 5.1 Större förändringar som beslutas i nämnd Utöver den information som ges till ledamöter i arbetsutskott och nämnd samt till fackliga representanter, ska interna och externa målgrupper informeras innan beslut. De viktigaste målgrupperna inom barn- och ungdomsförvaltningen är; berörda chefer och medarbetare, övriga chefer och medarbetare samt barn, elever och föräldrar som berörs av förändringar. Intern kommunikation ska så långt det är möjligt föregå den externa. Staben förser chefer, medarbetare och annan personal med underlag så att de kan ge korrekt information till barn, elever och föräldrar på förskolor och skolor. Kommunikationsplan med tydlig ansvarsfördelning upprättas och anpassas utifrån omständigheter i varje enskilt fall. Intern information bör i den mån det är möjligt komma från närmsta chef. Den externa informationen bör helst ges av rektor till föräldrar. 5.2 Kanaler iör information och kommunikation Muntlig information med möjlighet att ställa frågor bör prioriteras både när det gäller kommunikation med personal och föräldrar. Skriftlig information ska ses som ett komplement. Solsidan och karlstad.se är viktiga informationskanaler för den allmänna informationen och ska regelbundet uppdateras. Vid mindre förändringar som inte kräver beslut i nämnd, t ex avveckling av mindre enheter som en eller tvåavdelningsförskolor vilka kan integreras i lokal i närområdet, används samma modell för kommunikationen i tillämpliga delar. Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Christina Widen ekonomichef