Strategisk plan

Transkript

1 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Protokoll Strategisk plan Dnr BUN Barn- och ungdomsnämndens förslag till kommunstyrelsen Barn- och ungdomsförvaitningens förslag l. Strategisk plan och budget för barn- och ungdomsnämnden godkännes och lämnas till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Protokollsanteckning Vi socialdemokrater värnar en jämlik och likvärdig skola med hög kvalitet på undervisningen. Vi presenterar idag inga siffror, utan återkommer i Kommunstyrelsen där vi presenterar vårt budgetförslag. För socialdemokraterna Bengt Holm Sammanfattning av ärendet Yttrande från barn- och ungdomsnämnden innehållande omvärldsförändringar, ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar, ev. behov av nya åtagande i strategiska planen, ev. äskanden inom driftsbudget och investeringsbudget för åren Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 mars Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteyttrande den 25 mars Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: Fax: E-post barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

2 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Christina Widem, christina.widen@karlstad.se Strategisk plan Dnr BUN Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Barn- och ungdoms förvaltningens förslag 1. Strategisk plan och budget för barn- och ungdomsnämnden godkännes och lämnas till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Yttrande från barn- och ungdomsnämnden innehållande omvärldsförändringar, ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar, ev. behov av nya åtagande i strategiska planen, ev. äskanden inom driftsbudget och investeringsbudget för åren Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 mars Barn- och ungdoms förvaltningens tjänsteyttrande den 25 mars Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Christina Widen ekonomichef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Postadress: Bam- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: E-post: bamochungdomsforvahningen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

3 sid 1 (9) KARLSTADS KOMMUN BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande Christina Widem, christina.widen@karlstad.se Strategisk plan Dnr BUN Ärende IOmvärldsförändringar Den ökande globaliseringen och den idag allt snabbare förändringstakten innebär utmaningar. Inte minst då den ekonomiska verkligheten många gånger utvecklas snabbare än politiken vilket ställer stora krav på anpassning och flexibilitet. Utbildning har här en central uppgift för att medborgare på ett flexibelt sätt ska kunna anpassa sig till en snabbt foränderlig värld. Enligt EU behöver varje enskild medborgare utveckla en rad nyckelkompetenser. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska fårdigheter och kunskaper i informationsoch kommunikation s teknik är viktiga grunder för lärande, och att "lära att lära" är en viktig förmåga. Kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna och påverkar inriktningen av dagens förskola och skola. Utbildningsfrågornas betydelse för samhällsutvecklingen märks även i EU:s beslutade övergripande 2020-mål där ett av målen handlar om utbildning. Det svenska skolsystemet har forändrats från att vara ett av de mest centraliserade systemen till ett av de mest avreglerade. Det innebär att vi idag har ett system med flera aktörer. Utvecklingen har bidragit till att det idag finns en blandning av två styrprinciper - å ena sidan politisk styrning och andra sidan en marknadsstyrning. Kraven på transparens, jämförbarhet och behov av saklig och tillgänglig information har därför ökat. Likaså har behovet av flexibilitet och anpassningsförmåga blivit större inte minst på grund av den ökade rörligheten på skolmarknaden med nyetableringar och anpassningar av förskole- och skolenheter som följd års internationella studie PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 har forsämras men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. Försämringen beror främst på att elever blivit sämre på att läsa faktatexter. Flickor läser bättre än pojkar men flickornas resultat har försämrats mer än pojkarna. Studien visar likaså att social Postadress: Bam- och ungdomsförva~ningen Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: Fax: E-post: bamochungdomsforvanningen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

4 sid 2 (9) bakgrund slår igenom då elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har fåräldrar med lägre utbildning. Däremot har eleverna i årskurs 4 blivit bättre i naturvetenskap enligt den internationella studien TIMSS (Trends in internationell Mathematics and Science Study). Det är första gången en resultatförbättring kan ses sedan början av 2000-talet. Bland åttondeklassarna har däremot resultaten i matematik försämras ytterligare och resultaten är här sämre än EU/OECD-genomsnittet. I matematik och naturvetenskap lär sig också svenska elever mindre mellan årskurs 4 och årskurs 8 än i andra länder. Med tanke på den försämrade resultatutvecklingen och de ökade resultatskillnaderna mellan elevgrupper men också mellan skolor, är det angeläget att frågor som handlar om hur undervisningen ska förbättras och hur måluppfyllelsen ska säkras samt hur likvärdigheten ska kunna garanteras, har högsta prioritet. Svensk förskola och skola genomgår för närvarande en av utbildningsväsendets mest omfattande reformeringar. Arbetet med att genomföra dem är nu inne i ett skede då förändringarna ska omvandlas från politiskt beslutade reformer till dagligt arbete. Alla delar av skolsystemet berörs och genomfårandet kräver under lång tid framöver engagemang och stor uthållighet från alla som arbetar i och för förskola och skola. En gemensam nämnare för skolsystem med goda elevresultat är att deras förskolor och skolor har välutbildade lärare som själva utvecklar arbetssätt och metoder och att de har fårskolechefer och rektorer vars huvudsakliga arbete är att leda förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. En utmaning för såväl förskolechefer och rektorer som huvudmän är dels hur man lyckas säkra att dagens och morgondagens förskola och skola bemannas med kompetenta lärare. Dels hur det ska bli möjligt att stimulera lärare och förskolechefer samt rektorer att förbättra undervisningen så att förskolan och skolan kan leva upp till de krav som ställs. Ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar Anpassningar av nämndens egna ambitioner Som en konsekvens av finansoron i världen 2009, som påverkade kommunen, tilldelade kommunfullmäktige inte nämnderna någon generell uppräkning för bl.a. löneökningar under 2010 och Barn- och ungdomsförvaltningen uppmanade då alla skolområden att spara medel för att finansiera löneökningarna under 2010 och Ar 2009 slutade därför på ett överskott med 42,9 mkr. Detta överskott användes till att finansiera löneökningarna under 2010 och Löneökningarna uppgick till ca 2 % per år vilket inneburit att skolområdena har genomfört besparingar på ca 20 mkr per år. För år 2012 tilldelades nämnderna 1 % i generell uppräkning vilket inneburit sparåtgärder på ca 25 mkr under året för att finansiera löneökningarna som slutade på 4,2 % får lärarna och 3 % för övrig personal. Förutom de besparingar som gjorts pga löneökningar de senaste åren så startade en fristående skola, Internationella Engelska skolan, år Den har idag 500 elever från Karlstad. Detta har inneburit att skolområdena arbetat med att anpassa och minska sina organisationer med motsvarande 32,5 mkr. Kommunfullmäktige har nu i 2013 års budgetram tilldelat 2 % i generell uppräkning. Detta medför att skolområdena ska spara ca 10 mkr under året för att finansiera löneökningar som i nuläget prognostiseras till 3 %. Blir löneökningarna högre, måste än ytterligare besparingar göras. Förutom de 10 mkr som måste sparas

5 ' Dnr BUN sid 3 (9) för att täcka löneökningarna kommer en ny fristående skola att etableras och en befintlig kommer att utöka. Detta innebär att kommunala skolor måste fortsätta arbetet med att anpassa och minska sina organisationer. I nuläget finns ingen information om antal nya elever och vilka skolor de kommer ifrån som börjar i de fristående skolorna i augusti En omfattande renovering av tre högstadieskolor påbörjades hösten 20 Il. Mariebergsskolan var klar höstterminen Detta innebär ökade hyreskostnader för Mariebergsskolan under Totalt kommer de tre högstadieskolornas renovering och nybyggnationen av Hagaborgskolan ge en ökad hyreskostnad med ca 25 mkr per år. Barn- och ungdomsnämnden har beskrivit detta till kommunfullmäktige i den strategiska planen för Om inte hyreskompensation erhålls kommer det att medfdra motsvarande stora besparingar i verksamheten Den ekonomiska oron i omvärlden kommer troligen att fortsätta under åren Detta kommer fortsatt att påverka kommunens ekonomi och därmed nämndernas ekonomi. Nivån på den generella uppräkningen har stor betydelse för barn- och ungdomsnämnden eftersom 75 % av kostnaderna är personalkostnader. Om nämnden tilldelas en uppräkning på 1-2 % per år och löneökningarna hamnar på 3-4 % eller något högre så har nämnden ett effektiviseringskrav på mkr eller mer per år under åren Därutöver måste ökade hyreskostnader för renoverade lokaler finansieras. För att balansera kommande och annars nödvändiga ambitionssänkningar, t ex avseende personaltäthet i verksamheterna, har skoldirektören i samband med en översyn av styrnings- och ledningsorganisationen för förvaltningen skapat ett särskilt delprojekt avseende förvaltningens lokalbestånd. Uppdraget är att utifrån åtagande i strategiska planen genomföra en översyn av förvaltningens totala lokalbestånd och då särskilt beakta lokalernas beskaffenhet och nyttjandegrad. Barn- och elevvolymer och framtida fristående skolors påverkan på elevströmmarna skall vara i fokus. Delprojektets mål är att presentera ett förslag som leder till ett effektivare resursutnyttjande vilket innebär lokaler med god arbetsmiljö till en lägre totallokalkostnad än I uppdraget ingår därför att utreda eventuell avveckling och sammanslagning av enheter som idag och framåt inte har kvantitativa och/eller kvalitativa förutsättningar. I övrigt har skoldirektören uppmanat de skolområden som visar underskott att skyndsamt vidta åtgärder för att nå nollresultat. Förslag på åtaganden som förändras I genomförandetid samt ev. ansvar Barn- och ungdomsnämnden har inga förändringar vad gäller åtaganden. I Eventuella behov av nya åtagande Barn- och ungdomsnämnden har inga nya åtaganden. I Eventuella äskanden inom driftbudget Inledning Barn- och ungdoms förvaltningens verksamheter är styrda av lagar och förordningar. Statens tydliga styrning av förskolans och skolans verksamheter

6 Dnr BUN sid 4 (9) påverkar den kommunala styrningen. För att förtydliga detta har nedanstående text delats upp i tre delar. Första delen beskriver områden i förskolans och skolans verksamheter som är lagstadgade enligt skollagen och läroplaner. Den andra delens utgångspunkt är kommunens beslutade strategiska plan med de av fullmäktige beslutade mål och åtaganden. Viktiga prioriterade utvecklingsområden för verksamheten beskrivs därefter i den tredje delen. Lagstadgad verksamhet Behov av specialpedagogisk kompetens i förskolan Förskolan har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd. Vanligtvis ges stödet i barnens ordinarie förskolegrupper då förskolan saknar kompletterande skolformer såsom grundskolan har i form av specialskolan och särskolan. Formerna för det särskilda stödet varierar då det ska vara anpassat efter varje barns behov. Betydelsen aven god generell pedagogisk verksamhet är väl känd för barn i allmänhet och för barn som behöver extra stöd i synnerhet. Forskningen pekar på pedagogens betydelse men även att det är skillnader mellan pedagoger när det gäller hur väl man lyckas med att uppnå en förskola med god kvalitet. Med tanke på förskolans förstärkta uppdrag rörande barn i behov av särskilt stöd och vikten av att de barn som så behöver får såväl rätt som tidigt stöd är kompetens- och verksamhets utveckling inom området nödvändigt. Resultaten från SOFIA-studien visar också på utvecklingsområden bland annat i form av skillnader mellan pedagogernas syn på det särskilda stöd som flickor får jämfört med stödet till pojkar. Resultaten visar vidare på behov av kompetensutveckling och stöd angående samtal om oro rörande barns utveckling. I huvudmannens redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet konstateras att förskolan har behov av att utveckla en gemensam begreppsapparat och ett professionellt språk inom området. Idag erbjuder Klaraborgs specialpedagogiska verksamhetsområde begränsad handledning och i viss mån utbildning till förskolans pedagoger. Ett fåtal skolornråden har också inrättat egna specialpedagoger som stöd.. Genom att tillföra specialpedagoger redan i förskolan stärks förskolepedagogernas specialpedagogiska kompetenser långsiktigt och hållbart. Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med inslag av såväl pedagogik, medicin som psykologi och sociologi, som väl överensstämmer med förskolans helhetssyn på barn. Specialpedagogernas främsta uppgift är att stödja den ordinarie förskolepersonalen i deras arbete med barnen. Stödet består oftast av kompetensutveckling, handledning och konsultation till arbetslag men kan även bestå av konkret modellundervisning. Numera säger forskning att kollegialt lärande i arbetslagen under ledning av extern resurs är den mest verkningsfulla formen av kompetensutveckling vilket visar på arbetssättets och stödformens potential. Specialpedagoger fyller även en viktig funktion i att utreda barns behov och att upprätta handlingsplaner för de samma samt bistå förskolechefer med specialkompetens. Genom att tillföra specialpedagogresurs till samtliga skolområden med inriktning mot förskola, med tillhörighet till respektive skolområde och med nära kontakt med verksamheten, ökas förutsättningarna för att kvalitetssäkra dels det särskilda stödet till barnen dels pedagogernas kompetensutveckling. Jämfört med grundskolan finns

7 sid 5 (9) idag specialpedagoger med inriktningen förskola endast på ett fåtal skolområden. Behovet av specialpedagogisk resurs riktad till de tidiga åldrarna är därför stort. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att tre specialpedagogtjänster inrättas fördelade på barn- och ungdoms förvaltningens framtida tre skolområden till en kostnad av 1,5 miljoner kronor. Specialpedagogisk utrustning i grundskolan Skolan ska ge alla elever forutsättningar att nå målen. Om en elev inte når målen, eller riskerar att inte nå kunskapskraven, ska eleven ges särskilt stöd. En elevs rätt till särskilt stöd for att nå målen är centralt i skollagen. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande for besluten. För rektorn är därfor varje beslut om en stödåtgärd något som måste foregås av noggranna pedagogiska överväganden, samtidigt som det också finns ekonomiska realiteter. Det är huvudsak två olika typer av svårigheter som foranieder särskilt stöd, nämligen lärande- och beteendesvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är ett av de vanligaste problemen, och de är vanligare i de lägre åldrarna. Bland de äldre eleverna är beteendeproblem, såsom koncentrationssvårigheter och socioemotionella problem vanligt forekommande. Det är också viktigt att skolan anpassar undervisningen efter vaije elevs forutsättningar och behov. Även om skolan erbjuder en god lärandemiljö finns det elever som är i behov av särskilt stöd under kortare eller längre perioder av sin skolgång. Skolan kan behöva anpassas till elever med olika typer av funktionsnedsättningar. När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i något ämne ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. För en elev i behov av särskild stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument for planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt for uppfoljning och utvärdering av åtgärderna. Arbetet med stödåtgärderna ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Det finns inte reglerat i lag eller forordning hur stödet skall utformas, utan det är rektor som beslutar om vilket stöd som eleven ska få. Och här hamnar rektor ganska ofta i ett dilemma mellan elevens behov av särskilt stöd och en ekonomisk verklighet som inte har utrymme för det stöd som eleven har behov av och rätt till. I detta sammanhang kan det också nämnas att bristande särskilt stöd med tillhörande åtgärdsprogram hör till de vanligaste bristerna i tillsynen av grundskolorna i landet, enligt skolinspektionen. En viktig del i det särskilda stödet är olika former av kompensatoriska hjälpmedel. Målet är att eleven med stöd av kompensatoriska hjälpmedel ska kunna använda sina resurser på ett bättre sätt och att elevens självständighet och formåga att utfora arbetet i skolan ökar. För detta ändamål så äskar nämnden 1 mkr till 90 datorer och programvara till elever i behov av särskilt stöd.

8 sid 6 (9) Skolskjutsar, växelvist boende Enligt en dom i Regeringsrätten, år 2002, ska barn med växelvis boende ha rätt till skolskjuts från båda vårdnadshavarna under förutsättning att de är folkbokförda i kommunen. Detta har medfört extra kostnader för nämnden. Exempelvis kan detta innebära att ett barn bor med en vårdnadshavare i Skattkärr och går på skolan där medan den andra vårdnadshavaren bor i Vålberg. Det innebär att barnet erbjuds taxi från Vålberg till Skattkärr varannan vecka vilket medför stora kostnader. Under 2012 uppgick kostnaden för skolskjuts vid växelvist boende till 2 mkr. Barnoch ungdomsnämnden äskar 2 mkr till skolskjutsar vid växelvist boende. LSS, korttidstillsyn Kostnaderna för eftermiddags tillsyn för barn över 12 år som regleras i LSS har ökat de senaste åren och ger ett årligt underskott på 1 mkr. Det är svårt att vidta åtgärder för att få denna verksamhet att nå nollresultat. Barn- och ungdomsnämnden äskar 1 mkr till korttidstillsyn. Särskolan Efter kommunaliseringen 1995 har särskolan i Karlstad utvecklats från en relativt centraliserad särskola till en särskola som finns på nästan alla skolområden. Det har varit ett medvetet mål att kunna erbjuda en skolgång så nära hemmiljön som möjligt. Särskolan arbetar för ett nära samarbete med grundskolan och för en variationsrik särskola med hög kvalitet som är anpassad efter den enskilda elevens behov och förutsättningar. Aktuell forskning inom området har sedan kommunaliseringen fokuserat samarbete mellan särskola och grundskola. Föräldrar önskar i regel att deras barn ska få gå i en "vanlig skola" även om man läser efter särskolans kursplaner. För att möta elevernas behov och föräldrarnas önskemål krävs en flexibel organisation med många möjligheter. En inriktning utifrån närhetsprincipen och ett nära samarbete med grundskolan kräver mer personalresurs än en centraliserad särskola. Bokslutet för år 2012 slutade på ett underskott med 6 mkr inkl TA. Orsakerna till detta är att elevunderlaget minskat. De senaste två åren har elevantalet minskat med 28 %. Under en 10 års period har elevunderlaget minskat från 200 till till 81. Särskolan kan inte spara 6 mkr genom mindre justeringar i organisationen. Dessa anpassningar är redan genomförda. För att nå ett nollresultat måste antalet utbudspunkter minskas och antalet elever i grupperna öka. Även personaltätheten måste försämras. Färre utbudspunkter kommer att leda till ökade skolskjutskostnader. Om inte dessa åtgärder genomförs kommer särskolans underskott att öka med 3 mkr om året. Barn- och ungdomsnämnden äskar 3 mkr i utökad ram för att undvika neddragningar inom särskolan. Skolbibliotek Skollagen (2010:800) innehåller ett tydligt krav på att elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. I förarbetet till ändring av skollagen står: "Regeringen har ansett att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen och att detta motiverar en egen bestämmelse i skollagen."

9 sid 7 (9) Skolinspektionens tolkning av skollagen fonnuleras i tre krav: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, infonnationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Barn- och ungdomsförvaltningen har under genomfört en belysning och bedömning av hur de kommunala grundskolorna i Karlstads kommun lever upp till Skolinspektionens tre krav. En analys av belysningen och bedömningen utifrån skollagens bestämmelser gjordes i mars I uppdraget att belysa skolbiblioteken ingick att om möjligt göra en koppling till inrättandet aven tjänst som läs- och skrivutvecklare. I strategisk plan finns ett uppdrag att samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek ska utvecklas. Barn- och ungdoms förvaltningen har med den genomförda belysningen, bedömningen och analysen som grund påbörjat ett arbete tillsammans med kulturoch fritidsförvaltningen gällande skolbibliotek. Samarbetet kommer att fokusera på hur skolbiblioteket främjar språkutvecklingen och stimulerar till läsning, utgör en resurs som infonnationsbärare samt stödjer det digitala lärandet. 3 mkr äskas dänned till: En tjänst som språk-, läs- och skrivutvecklare. Fortbildning i barn- och ungdomslitteratur för förskollärare, fritidspedagoger och lärare. En komplettering av skolors och fritidshems infonnationsteknik för att möjliggöra användandet ave-medier. Strategisk plan (rubrikerna har koppling till KF:s mål och åtagande) Arbetstillfällen till elever som har examen från gymnasiesärskolans barn- och fritisprogram Barn- och ungdoms förvaltningen har idag ett fåtal antal anställda som har examen från gymnasiesärskolans barn- och fritidsprogram. Dessa används som extra resurs i verksamheten. Det är positivt att kunna erbjuda meningsfull sysselsättning till ungdomar som har svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det betyder också mycket för våra barn och elever med en mångfald bland personalen. Barn- och ungdomsnämnden äskar 1 mkr till arbetstillfållen för elever som har examen från gymnasiesärskolans barn- och fritidsprogram.

10 sid 8 (9) Viktiga utvecklingsområden Barngrupper i förskolan och fritidshem Det är huvudmannen d.v.s. kommunen som ska se till att barn- och elevgrupperna i förskola och fritidshem har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen/eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. För att huvudmannen här ska kunna ta sitt ansvar är det angeläget att det finns system och rutiner för uppföljning och utvärdering på såväl enhets- som kommunnivå. För närvarande finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. En gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola eller i ett fritidshem behöver inte vara det i ett annat. Idag är det huvudmännen som avgör, utifrån lokala förhållanden, vilken gruppstorlek och vilken personaltäthet som är den lämpligaste. Forskning och beprövad erfarenhet pekar på flera faktorer som påverkar vilken storlek och personaltäthet som är lämplig i en viss grupp. Pedagogernas kompetens, lokalernas storlek och utformning samt bamgruppernas sammansättning socialt, etniskt, köns- och åldersmässigt samspelar med strukturella faktorer som personaltäthet och gruppstorlek. Studier visar emellertid även att låg personaltäthet och stora grupper kan ha negativa effekter framför allt när det gäller de yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Likaså gynnas barn generellt i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska samt barn som kommer från mindre gynnsamma villkor i mindre bamgrupper med hög personaltäthet. Med anledning av gruppens betydelse för barns utveckling och lärande i förskola och fritidshem är det angeläget för huvudmannen att kontinuerligt följa och analysera utvecklingen av gruppstorlekar och personaltäthet. Bamgruppers storlek och personaltäthet är två av flera kvalitets faktorer som är viktiga att uppmärksamma så att de positiva effekterna av att vistats i en grupp inte byts till det motsatta. Hyreskompensation för renoverade och nybyggda lokaler En omfattande renovering av tre högstadieskolor påbörjades hösten Mariebergsskolan var klar höstterminen Detta innebär ökade hyreskostnader för Mariebergsskolan under Totalt kommer de tre högstadieskolornas renovering, tillbyggnad av Råtorpskolan och nybyggnationen av Hagaborgskolan ge en ökad hyreskostnad med ca 25 mkr per år. Barn- och ungdomsnämnden äskar därför, 25 mkr, till hyreskompensation för renoverade och nybyggda lokaler. Satsning för att anpassa Karlstad till lönenivåer i jämförbara kommuner för olika lärargrupper Karlstads kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare. En del i den strävan är att kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. Den senaste gemensamma kommunstatistiken är från november Vid jämförelse mellan medianlönen i Karlstad och kommuner med fler än invånare framkommer följande:

11 Dnr BUN sid 9 (9) Förskollärare Fritidspedagog Lärare tid Lärare år sen år Antal Karlstad > Mellanskillnad kr kr 700 kr kr Barnskötare kr Ett ytterligare motiv för denna höjning är löneskillnaden till barnskötare. För att anställas som förskollärare eller fritidspedagog krävs examen från universitet. Utbildningen är 3,5 år. En rimlig kompensation for utbildningskravet är kr per månad. Inom de närmaste åren kommer många pedagoger att gå i pension. Vi märker redan nu att det blir allt svårare att rekrytera. I den aspekten är det av största vikt att vårt löneläge inte är lägre än de vi konkurrerar med. För att komma i nivå med kommuner i jämförbar storlek skulle det krävas ramförstärkning på 25,7 mkr. I beloppet ingår lönekostnadsökningar inkl PO for förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Barn- och ungdomsnämnden äskar 25,7 mkr ti11lönesatsning. En annan aspekt på lönefrågan blir när Lärarförbundet varje år utser Sveriges bästa skolkommun. Förutom lärartäthet är lön ett viktigt kriterie. Värdet räknas fram från parts gemensam statistik och grundar sig på medellön, löneökningstakt under de senaste fem åren samt lönespridning. Karlstads kommuns rankning har varit: Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Christina Widen ekonomichef