KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET / - OMRÅDE: Förskoleklass, fritidshem och grundskola NÄMND: Västra Innerstaden MALMÖ den 3 augusti UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Hanne Andersson TEL:

2 Om vår verksamhet! A. Inledning De pedagogiska träffarna under läsåret har ägnats åt att utveckla elevernas Individuella utvecklingsplan med skriftliga omdömen. Lärarna har upplevt det givande att båda skolorna har haft dessa gemensamma tider. Det har också upplevts positivt att möten mellan lärare på stadsdelens skolor har ägt rum både kring fritidshemsverksamheten och i arbetet med att utveckla elevernas Individuella utvecklingsplan. Vi börjar nu se att vår bristande satsning på datorer och interaktiva tavlor begränsar vårt pedagogiska arbete med eleverna. De händer ofta att vi inte kommer ut på nätet vilket hindrar elevernas möjlighet till att använda datorn som ett verktyg i sin inlärning. Under läsåret har vi börjat ladda ner skönlitteratur och faktatexter på MP3 spelare till de elever som har behov av att lyssna och samtidigt läsa med i boken. Vi kan redan se goda resultat av detta arbete. Likabehandlingsplanen har skrivits om och eleverna har varit med och kartlagt platser på skolorna både ute och inne där risk för kränkningar finns. Vi har samtalat både i skolråd, i mobbingteamet och på arbetsplatsträffar om hur vårt elevvårdsarbete ska utvecklas. Det har resulterat i en helt ny organisation av elevvårdsmöten i arbetslagen och på arbetsplatsträffarna. I en dialog med skolrådets föräldrar, föräldrarepresentanter för klasserna och till slut på föräldramöten har vi slagit ihop tre klasser till två och samtidigt gjort alla klasser på Fridhemsskolan åldershomogena. B. Grundfakta Rektorsområdet består av två enheter och omfattar förskoleklass, fritidshem och grundskola skolår 1-6. Området har sammanlagt cirka 420 elever i åldrarna 6-12 år cirka 300 av dessa omfattas av fritidshemsverksamheten. I ledningsgruppen ingår rektor och biträdande rektor som tillsammans leder verksamheten mot våra gemensamma mål. Vi som arbetar på Ribersborgs rektorsområde ser som vår största uppgift att skapa miljöer där elevers lärande sker i meningsfulla sammanhang och där alla får möjlighet att utvecklas mot de mål som våra läroplan och kursplaner beskriver. Allt arbete i vårt skolområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på eleven. Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra elevers vårdnadshavare i syfte att skapa större delaktighet och samsyn I rektorsområdet har vi ett lokalt resursteam som består av tre specialpedagoger och en skolsköterska. Ribersborgsskolan består av fritidshem, förskoleklass och grundskola skolår 1-6, 14 klasser med sammanlagt cirka 270 elever och en särskild undervisningsgrupp. Fridhemsskolan består av fritidshem, förskoleklass och grundskola skolår 1-5, 7 klasser med sammanlagt cirka 150 elever. 2

3 C. Kvalitetsarbete Vi utvärderar vårt arbete och våra resultat kontinuerligt utifrån uppsatta mål. I denna process som påverkar vårt fortsatta arbete är personal, elever och i viss mån föräldrar involverade. Inför varje läsårs slut gör vi en övergripande större utvärdering utifrån en mall där vi samlar läsårets erfarenheter, ser över resultat och sätter upp nya mål. Vi använder oss av resultat, elevenkät och observationer som underlag för kvalitetsredovisningen. Elevvårdsarbete genom t.ex. elevvårdskonferenser, tjänstemannakonferenser och barngruppskonferenser visar hur vårt arbete med barn/elever utvecklas. I elevenkäten som gjordes i maj månad skattar eleverna skolans verksamhet högt. Fridhemsskolans och Ribersborgsskolans elever svarar, alltid eller ofta 85% att skolarbetet är intressant 92% att de lär sig mycket 64% att de får vara med att planera vad de ska arbeta med 81% att de får vara med och planera hur de ska arbeta i skolan 96% att de får den hjälp de behöver för att klara skolarbetet 95% att de känner sig trygga på rasterna 98% att de har någon att vara med på rasterna 94% att de samarbetar bra i klassen 95% att de trivs i klassen 96% att de blir bra behandlade av de vuxna på skolan 94% att det finns någon vuxen att prata med om de behöver det 82% att de får arbetsro när de behöver i skolarbetet 97% att de känner sig trygga på fritids 97% att de har någon att vara med 75% att de får vara med att planera vad de ska göra 91% att det finns något för dem att göra på fritids 93% att det finns någon vuxen att prata med om de behöver Lärarna kommer under hösten att använda klassens resultat som underlag för samtal i elevgruppen om hur arbetet ska kunna utvecklas i klasserna och på fritidshemmen. Vi har samtalat kring fjolårets kvalitetsredovisning på våra föräldraråd och på så sätt fått synpunkter för kommande redovisningar. Vi vill involvera föräldrar i högre utsträckning genom att bl.a. ta fram enkäter med verktyget Query and Report eller BRUK. Utvärdering av lärare och elever bör finnas efter varje arbetsområde. Utformningen av den bör i grunden vara lika för alla verksamheter. D. Förutsättningar för måluppfyllelse Våra elever är ambitiösa och intresserade av skolarbetet, föräldrarna stödjer sina barn och har höga förväntningar på barn och skolan. 3

4 Vi ser att fler och fler elever får långa vistelsetider på våra fritidshem, vilket skapar behov av att se över verksamheten utifrån att de kanske då behöver mer fri tid. Gruppdynamiken i klasserna kräver allt mer arbete. Skolan behöver därför fördjupa arbetet med normer och värden samt öka samarbetet med vårdnadshavare och institutioner utanför skolan Grundbemanning i vårt område har minskat, läsåret 08/09 hade vi 15,9 barn per vuxen på våra fritidshem, läsåret 09/10 hade vi 18,4. Läsåret 08/09 hade vi 9,2 lärare per 100 elever och läsåret 09/10 hade vi 7,6 lärare. De ekonomiska resurserna har minskat i vår skolverksamhet på grund av elevminskning vilket har inneburit att personal har flyttats till andra skolor. Fridhemsskolans kansli har under våren slagits ihop med Ribersborgsskolans i samband med omorganisationen där förskolorna blev egna förskoleområden. Under läsåret har vi samrått med skolrådets föräldrar och därefter föräldrarepresentanter för de klasser där vi läsåret /2011 behövde göra en sammanslagning. Vi har tvingats vara restriktiva med vikarier så personalen täcker upp för varandra vid frånvaro. Detta har i vissa tider upplevts som stressande. Skolorna behöver förbättra IT-utrustningen för att kunna använda multimedia i undervisningen och för att fler elever ska kunna använda dator och internet i skolarbetet. När Mariehages förskola flyttade in på Ribersborgsskolan gjordes små förändringar på skolgården genom att plantera buskar som blir gröna öar i barnens höjd. Vilket ju också kommer Ribersborgsskolans elever till gagn. Personal och elever har tillsammans gjort asfaltmålningar som gör att ytorna kan användas på ett mer flexibelt sätt än om man har permanent lekutrustning. Vi har nära till strand, kultur, grönområden och lekplatser vilket höjer kvalitén i vår verksamhet. Vad ville vi? Mål för den pedagogiska verksamheten E. Mål och åtgärder i den lokala arbetsplanen Vi ska fortsätta att utveckla ett förtroendefullt samarbete och bjuda in till dialog med vårdnadshavarna i värdegrundsarbetet; detta ska ske på klassmöten och skolråd. Av stor betydelse är ett fungerande ledarskap i klassrummet och på fritidshemmen. Normer och värden Vi ska i början av varje läsår aktualisera våra ordningsregler och låta elever konkretisera och exemplifiera dem för att också kunna leva efter dem. Vi arbetar vidare med livskunskap på schemat med hjälp av bland annat SET (social och emotionell träning). De pedagoger som inte blivit utbildade i SET kommer att få utbildning under. Likabehandlingsplanen har skrivits om och arbetet med de planerade åtgärderna för att öka ett normkritiskt tänkande i våra klasser, och på så sätt förebygga all kränkande behandling, har intensifierats. 4

5 Kamratstödjarna behöver tydliggöras för övriga elever. De behöver komma ut mer i klassrummen och ha konkreta övningar i anslutning till t.ex. Livskunskap. Vi tror på ett ökat samarbete med Individ och familj. Vi har nu två handläggare knutna till oss. Kunskaper, utveckling och lärande Arbetet med att stärka kopplingen mellan språkutveckling och lärande ska fortsätta. Fokus ska läggas på språkutveckling i alla ämnen och pedagogiska situationer. De icke- verbala språken ska vara en återkommande del i all undervisning. Elevernas läsutveckling följs kontinuerligt med hjälp av läsutvecklingsschema, LUS. Elevernas läsutveckling redovisas vid tre tillfällen under läsåret. Vi fortsätter arbetet med att utveckla elevernas Individuella utvecklingsplan med skriftliga omdömen, där nästa steg är att ha fokus på den pedagogiska planeringen. Pedagogerna planerar tillsammans med eleverna ett arbetsområde utifrån målen i läroplanen/kursplanerna. Det ska vara tydligt hur man kan se att ett mål är uppnått utifrån ett formativt bedömningssätt. En processledare med erfarenhet av ett lyckat utvecklingsarbete kring bedömning kommer till oss för att stödja oss i våra pedagogiska samtal. Ansvar och inflytande Vi ska betona vikten av att föräldrar kommer och ser allt det positiva som sker i elevernas skolvardag. Pedagogerna ger konkreta exempel på vad eleverna kan påverka. Pedagogerna ska vara tydliga med att förklara balansen mellan demokratiskt inflytande och ansvar. Inflytandet ska öka i takt med ålder. Vi låter eleverna påverka det som ligger nära dem vardagen i undervisningen t.ex. arbetssätt, redovisningsformer och den fysiska miljön. Elevfrånvaro Elevernas frånvaro ska mätas varje år vecka 9,10, 42 och 43. Arbete och måluppfyllelse! Vad gjorde vi Fritidshem Normer och värden Vi använde mycket tid till vägledande samtal. 5

6 Samverkanstiden mellan fritidspedagog och klasslärare är hög vilket ger en trygghet och kontinuitet för eleverna under deras hela dag. Vi är positiva vuxna förebilder genom att lyssna på och bemöta varandra med värme och respekt. Genom samtal vid mötet med varje enskild elev har vi lagt grunden till elevens sociala utveckling. Vi har gjort observationer och därefter haft pedagogiska diskussioner för att enas om ett gemensamt förhållningssätt. Flera av våra aktiviteter har byggt på att få individen trygg och säker i gruppen och på skolan. Massagesagor och SET (en metod för social och emotionell träning) har används i arbetet med elevernas sociala utveckling. Kunskaper Vi har fokuserat på social kompetens, demokratiskt synsätt och respekt för individen. Tillsammans med ett äldreboende (Tuppen) har vi haft ett utbyte kring Tv-spel. Samarbetsträning och turtagning integreras på ett naturligt sätt i vår dagliga verksamhet och i våra fritidsaktiviteter. Vi har arbetat med elevernas språkutveckling genom att upprepa det sagda på rätt sätt, språkligt och grammatiskt. Vi har haft skapande aktiviteter där pedagogerna har gett eleverna gensvar och stöd utifrån behov. Vi har arbetat med utegrupper där vi har utnyttjat närområdets rika resurser. Ansvar och inflytande Eleverna har tagit ansvar för att anmäla sin närvaro och sina tider på fritidshemmet. De äldre eleverna har fått vistas på skolgård och lekplatsen utan en vuxen. De har då sagt till att de önskade gå ut och de har då skrivit upp sig på ute-listan. I möjligaste mån har eleverna varit med i beslutsprocesser kring olika aktiviteter. Bedömning Under eftermiddagen fanns rika tillfällen att se hur eleverna fungerade socialt. Hur blev det? Fritidshem Normer och värden Vi kan konstatera att arbetet med respekt för varandra (individer emellan) har gett resultat. Vi ser att elever med delvis udda beteende har visats respekt av övriga elever. Eleverna vågar uttrycka det de känner och tycker. Under sångstunderna lär eleverna känna varandra och lärarna. Det ökar också lärarnas möjlighet att få gemensam kunskap om enskilda elever. Mycket kraft har lagts på ett fåtal elever med stora behov av social fostran. Dessa elever har haft hög närvaro vilket vi ser som ett bevis på att våra insatser har gett effekt. 6

7 Kunskaper Kunskaperna har i huvudsak förmedlats i den fria leken (färdigheter, spelregler, motorisk träning och språkträning). Eleverna har spelat in musik där de både sjunger, skriver texter (både engelska och svenska) och spelar själva. De har utvecklat sina motoriska färdigheter genom att t ex måla, sy, klippa och klistra. Ansvar och inflytande Eleverna har klarat bra att skriva upp sig på både närvarolistor och aktivitetslistor emedan det inte har fungerat fullt ut med att fylla i sluttiden. Eleverna har haft stor frihet att själva styra innehållet under sin fritidshemstid. Elevinflytande, demokrati och social träning är hörnstenarna i vår verksamhet. Treorna besöker de större barnens fritids på vårterminen för en smidig övergång. Bedömning Vi för samtal med undervisande lärare kring elevernas sociala kompetens. Varför blev det så? Fritidshem Normer och värden Eftersom våra elevgrupper har ökat något finns mindre tid att se varje elev och möta den utifrån sina behov. Vi har en mjuk övergång mellan skoltid och fritidstid genom att bl.a. ha läsning för barnen och att barnen under skoltid har satt igång med något som de sedan arbetar med på eftermiddagen. Tydliga strukturer, tydliga förväntningar och fokus på rätt sätt att agera har skapat ett gott klimat i grupperna. Kunskaper Mycket samverkanstid har lagts ut i flera klasser vilket har skapa kontinuitet och meningsfullhet under hela skoldagen. Organisationen med att dela äldre och yngre elever att göra att eleverna i större utsträckning hittar aktiviteter som är anpassat för deras behov. Ansvar och inflytande Den tydliga organisationen med olika stationer respektive aktivitetsschema har påverkat elevernas möjlighet att välja utifrån sina behov och intressen. 7

8 Vad gjorde vi? Grundskola och förskoleklass Normer och värden Eleverna har kartlagt platser på skolorna där det föreligger ökad risk för kränkande behandling. Flera av våra aktiviteter har byggt på att få individen trygg och säker i gruppen och på skolan. Vi har informerat/samtalat i klasser eller med enskilda elever i syfte att förbättra relationerna mellan elever i Lilla gruppen och övriga elever på skolan. Eleverna har bestämt klassrumsreglerna. Dessa regler har återkommande tagits upp i klassen. Vi har blandat årskurserna i bl a elevens val. Vi har pratat och visat på olika situationer och tillfällen då vi tyckt olika och kunnat olika saker, och att det stimulerar oss i lärandet. Vi har tagit upp aktuella händelser och pratat om rättvisa och demokrati i ett större sammanhang. Vi har tränat eleverna i att våga uttrycka sina tankar och känslor. Vi har stärkt samarbetet med vårdnadshavarna inom klassernas ram för att visa eleverna att skola och hem arbetar mot samma mål. Efter rasterna har vi samtalat om hur rasten varit. Vi har använt rollspel, gruppdiskussioner, teater, bild- och skapande som redskap i den dagliga verksamheten. Vi har noga planerat innehållet i föräldramötet för att få till en bra dialog. Vi har också fått stöd av CRT och skolsköterska när vi informerat föräldrar i speciella sakfrågor. Vi har bjudit in föräldrar att hälsa på under hela eller delar av dagen. Många pedagoger har nu gått SET-utbildning och använder SET-materialet i undervisningssituationen. Elevråd/klassråd: Vi har haft klassråd varje vecka efter en strukturerad modell för att kunna föra vidare elevernas åsikter till lillråd/elevråd och matråd. Specialpedagogerna har ofta möjlighet att samtala med eleverna enskilt eller i liten grupp om skol- och vardagsproblem. Kunskaper Vi har arbetat med Bornholmsmodellen för att på ett strukturerat sätt arbeta med språkträning. Vi har arbetat med praktisk matematik både ute och inne. Eleverna har fått skapa med tillgång till mycket olika material för att stimulera deras kreativitet. De åldersblandade klasserna har i ämnena svenska och matematik delats in i åldershomogena grupper. För att på så sätt få större möjlighet att möta varje elev utifrån sina behov. 8

9 Vi har varierat arbetsätten så att det gagnat olika lärstilar genom bl a teaterverksamhet, film, faktatexter, bilduppgifter, studiebesök, skönlitteratur, gemensamma genomgångar och eget arbete samt par/grupparbete. Inför varje avsnitt/arbetsområde har vi synliggjort kunskapskraven. Speciallärarna har lagt stor del av sin undervisningstid på att utveckla eleverna i svenska och matematik speciellt i de tidigare årskurserna. Elever med dyslexi har lärt sig att använda kompensatoriska hjälpmedel. En del elever har arbetat med ominlärning enligt Wittingmetoden. Vi har arbetat tematiskt inom flera olika områden. I det tematiska arbetet har färdighetsträning såsom läsa, skriva och räkna tränats i meningsfulla sammanhang. Många pedagoger har haft ett samarbete med Kulturkopplingen. Elever har jobbat med kommunikation med språkutvecklingen i fokus - bl.a. blindskrift, teckenspråk, talat språk, kroppsspråk, skriftspråk, teater, media, mobiltelefoni, bildtolkning, internetanvändning. Internet har använts för att utveckla källkritik och söksätt. Arbetet har dokumenterats med bl.a. foto/bildspel där eleverna kan kommentera och reflektera över eget och andras arbete. Ansvar och inflytande Eleverna har tränats att ta ansvar för sitt skolarbete och sitt eget uppförande. Inför elevens val har eleverna fått svara på frågan vad de vill arbeta med. Under de första skolåren tränas eleverna att tillsammans med sina vårdnadshavare ta ansvar för sina kläder, böcker, läxor och information som skolan delar ut. Eleverna tränas att själva ta ansvar för sina handlingar både mot barn och vuxna. Inför nya arbetsområden görs t ex en tankekarta så att eleverna blir medvetna om vad de redan vet och vad de vill lära sig mer om. Lärarna utgår sedan från tankekartan vid sin planering av undervisningen. Genom att belysa för eleverna när de varit med och bestämt arbetsätt och innehåll i undervisningen får vi eleverna att förstå att de har inflytande över sin skolgång. Bedömning Vid föräldramöten och utvecklingssamtal informerades föräldrarna om skolarbetet och vad som ska bedömas. Lärarna har samtalat med eleverna om målen, vad de i nuläget kan och vad som är nästa steg i inlärningsprocessen. Vi har fortsatt med att utveckla och fördjupa vårt arbete med IUP och nu med betoning på skriftliga omdömena. Fridhemsskolan och Ribersborgsskolan har tillsammans vid pedagogiska träffar arbetat praktiskt med att finna språkliga verktyg och formuleringar som tydligt visar var en elev befinner sig i sin utveckling. Vi har läst varandras IUP:er och diskuterat hur de kan bli ännu bättre. Vi har också diskuterat vikten av det som förmedlas muntligt vid ett utvecklingssamtal vilket vi sällan får feedback på då vi oftast har våra samtal som ensam pedagog. Elevfrånvaro Vi har haft enstaka elever med hög tveksam frånvaro, skolsköterska, CRT och skolledning har varit inkopplad i dessa ärenden. Många elever reser återkommande under terminstid. 9

10 Hur blev det? Grundskola och förskoleklass Normer och värden Kamratstödjarna uttrycker att kränkningar inte är så ofta förekommande. Vi har lagt stor vikt vid samtal med eleverna. När eleverna känner förtroende för en vuxen i lugn och tillåtande miljö stärks de. Acceptansen för eleverna i Lilla gruppen har bland de övriga eleverna på skolan ökat. I förskoleklass blir det en naturlig helhet genom att pedagogerna är desamma under hela dagen. Hela förskoleklassåret präglas av att få ihop gruppen och göra barnen hemmastadda i skolmiljön. Den fria leken styrs delvis genom att man t ex väljer ett bord med en aktivitet eller en lekstation. Detta för att skapa lugn i grupperna. Eleverna har visat stort intresse för arbetet med Bornholmsmodellen i förskoleklasserna oavsett hur långt de redan kommit i sin läsutveckling. Många av skolornas klasser har ett gott klimat med en god lärandemiljö. Vid utvärderingen nämns ett förändrat klimat mellan elever. Vi ser en tuffare attityd mellan elever och en del elever brister i respekt gentemot de vuxna. Problematiken visar sig redan i de yngre åren. Det pågår ett ständigt arbete utifrån vår vision kring frågor som ansvar, gemensamt förhållningssätt, värme och respekt. Visionen är ett levande dokument i vårt dagliga arbete. Kunskaper Förskolepedagogiken och leken betonas i förskoleklassen. För att eleverna ska förstå vad de gör och lära sig vissa strategier har vi arbetat laborativt inom matematiken. Eftersom vi i några klassrum inte har välfungerande datorer har arbetet med att använda datorn som ett verktyg för eleven inte fungerat så bra som vi önskat. Klasserna som blandat elever i processkrivning ser att arbetet har gynnat elevernas skrivutveckling. Vi har arbetat med många olika redovisningssätt såsom muntlig och skriftlig framställning. Under elevens val har alla elever fått välja fördjupning. Vissa ämnen har haft större elevinflytande än andra beroende på ämnets karaktär. Vi har kunnat hjälpa några av våra elever att lättare nå målen genom att anpassa deras studiegång och involvera fler pedagoger på skolan i arbetet med eleven. Stödet har varit både av social och kunskapsmässig karaktär. Ansvar och inflytande Vissa elever kan hålla reda på saker och uppdrag medan andra elever måste påminnas oftare. 10

11 Eleverna vågar framföra olika åsikter och de har fått valmöjlighet och ansvar på en nivå som de klarar av att hantera. Trots att vi dagligen arbetar med demokratiska processer tycker vi att det är svårt att få eleverna medvetna om att de är delaktiga i dessa. Bedömning Vi har fört pedagogiska samtal kring skriftliga omdömen, kriteriebeskrivningar och matriser. Vi har analyserat och gett varandra konstruktiv kritik i arbetet med den Individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Att skriva de Individuella utvecklingsplanerna tar fortfarande mycket tid och det finns en stor oro hos pedagogerna för att dokumentationen tar tid från planeringen av undervisningen. De elever som ej når upp till kravnivån i proven för år 3 och år 5 har uppmärksammats tidigare. Flertalet har varit föremål för elevvårdskonferenser och därpå eventuella utredningar. Eleverna har åtgärdsprogram. Resultatet på de nationella proven har stämt väl överens med lärarnas tidigare bedömning vilket kan ses som en bekräftelse på att lärarna har goda kunskaper i bedömning. Resultatet på de nationella proven i år 3 visar att: 90% av eleverna når helt målen i svenska jämfört med 88% 87% av eleverna når helt målen i matematik jämfört med 91% Resultatet på de nationella proven i år 5: 97%av eleverna når helt målen i engelska jämfört med 95% 97% av eleverna når helt målen i svenska jämfört med 95% 95% av eleverna når helt målen i matematik jämfört med 86% Vi tror att stadsdelens utvecklingspedagoger tillsammans med lärarnas kollegiala lärande kring undervisning i matematik och svenska kommer att höja måluppfyllelsen kommande år. Elevfrånvaro Vi ser nästan ingen otillåten frånvaro men många elever tar ledigt för resor under terminerna. I sammanställningen av elevfrånvaron under veckorna 9, 10, 42 och 43 kan vi inte se någon större skillnad över år dessa veckor. Vi tycker oss dock se att elevers ledigheter för semestrar andra veckor än dessa ökar något. För att få ett bra underlag för att föra ett samtal om detta med vårdnadshavarna kommer vi att göra en sammanställning under året på ledigheter för semester under läsårstid. Varför blev det så? Grundskola och förskoleklass Normer och värden Skolan har sedan länge ett antimobbingteam som är skickliga på att föra samtal med elever när det uppstår konflikter eller mobbing. 11

12 Skolan har utvecklat samarbetet med vårdnadshavare tidigt genom att speciallärare och klasslärare träffar föräldrarna med jämna mellanrum för att tillsammans bygga strategier som hjälper eleven just då. SET (Social och emotionell träning) -övningarna har gjort eleverna medvetna om sig själva men även om sina klasskamrater och deras speciella behov. Blandade elevgrupper har gynnat elevernas Vi-känsla, ökat tryggheten och själförtroendet bland eleverna. Elever och lärare har haft möjlighet att lära känna varandra mer. Möjligheten för eleverna att förstå varandras olikheter har ökat. Kunskaper Den för stadsdelen gemensamma matematikfortbildningen för lärarna i de tidigare årskurserna har ökat och bekräftat lärarnas pedagogiska kunskaper vilket i sin tur har kommit eleverna till gagn genom en mer målinriktad och laborativ undervisning. Specialpedagogernas samarbete med klassläraren kring alla elever i klassen och speciellt med elever i behov av stöd är ett viktigt sätt att utveckla verksamheten. Samtal med eleverna kring deras möjligheter och svårigheter ökar elevernas motivation och förståelse för skolarbetet. I samtalet får eleven insikt om och möjlighet att arbeta med sin problematik. Arbetssättet ger eleverna självinsikt och stöd till reflektion kring det egna lärande. Användning av MP3 spelare då eleverna kan lyssna på skönlitteratur och faktatexter har visat se ge goda resultat. Ansvar och inflytande Vi har varit lyhörda för elevernas önskemål eftersom det är de små besluten i vardagen som är viktiga för eleven. Samarbetet med vårdnadshavaren är av stor vikt för att eleven ska känna att alla arbetar med elevens bästa i fokus. Bedömning Våra pedagogiska samtal där båda skolorna arbetat med att utveckla och fördjupa sina kunskaper kring formativ bedömning och skriftliga omdömen har utvecklat lärarnas professionella språk kring elevers lärande och utveckling. Även samarbetet med övriga skolor i statsdelen har varit av vikt för att utveckla det kollegiala lärandet. Stadsdelen gemensamma satsning på att låta lärarna i årskurs 3 samtal kring rättningen av de nationella proven under ledning av stadsdelens utvecklingspedagoger har ökat likvärdigheten kring bedömning men också påverkat undervisningen i vardagen. Hur går vi vidare? - Enhetens samlade analys G. Analys av samlad måluppfyllelse Normer och värden Ytterligare fördjupa arbetet med att förebygga och förhindra kränkningar av olika slag på skolan. Fördjupa rutiner för skyndsam handläggning av uppkomna kränkningsärenden, ytterligare skärpt dokumentationen, fokus på den utsattas/utsattes berättelse och betoning på allas ansvar är delar i detta arbete. 12

13 Fortsätta arbeta för implementering av en evidensbaserad metod för att förebygga diskriminering och all kränkande behandling. Mobbingteamets uppgift blir framöver mer att handleda och stödja övriga kolleger i arbetet med klassernas/elevers sociala kompetens. Utbilda resterande lärare i SET (Social och emotionell träning). För att ge lärarna ytterligare redskap i arbetet med att förebygga mobbing. Underlätta skapande av goda relationer genom att fler elever och lärare lär känna varandra under: - temadagar i alla arbetslag - gemensamma utfärder på Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan - alla klasser ska ha två lärare som ansvarar för klassens sociala utveckling Elevvårdsmöten i arbetslaget där samtal ska föras om hur arbetslaget på bästa sätt kan arbeta för att hjälpa elever/klasser med behov av stöd i social kompetens. Utöka samarbete med Socialtjänsten (Individ och familj) i stadsdelen. Två handläggare är knutna till skolan. De har bjudits in till skolan för information och diskussion med vårt lokala resursteam. De kommer under hösten att informera personalen på arbetsplatsträffar om sin verksamhet och föra ett samtal kring hur vi kan utveckla vårt samarbete. Fortsätta ta hjälp av Socialtjänstens verksamhet, Samtalskraft i arbetet med att stärka klassers självkänsla som grupp. När en allvarlig händelse uppstår kontaktar klassläraren de inblandade vårdnadshavarna som kallas omgående till möte på skolan. Vårdnadshavaren informeras fortlöpande i ärendet. Vid incidenter som t ex påverkat en hel grupp eller hela skolan kommunicerar skolan inte enbart med direkt berörda utan också med en tydlig information till alla vårdnadshavare om vad som görs och hur arbetet fortskrider. Detta sker genom informationsbrev från skolledningen eller veckobrev från pedagoger/arbetslag till föräldrarna. Vi vill på detta sätt ge vårdnadshavarna en tydlig bild av hur vi arbetar. Alla klasser har flera pedagoger knutna till klassen för att dessa direkt kan gripa in om något oförutsett inträffar. En rastvaktsloggbok skapas där rastvakten skriver in incidenter som inträffat under rasten som inte är av sådan art att de ska skrivas en tillbudsblankett. Arbetslagen ansvarar för att vid sina elevvårdsmöten analysera och se övergripande mönster kring det som berört deras elever. Ansvar och inflytande I höst startar stadsdelen familjeklasser. Fyra lärare och fyra socialsekreterare utbildas i familjepedagogik. På Ribersborgs rektorsområde är det en speciallärare som kommer att utbildas och tillsammans med en socialsekreterare ansvara för familjeklasserna. Här ser vi stora möjligheter att tillsammans med vårdnadshavare skapa en samsyn i skolarbetet. Utbildning för personal och föräldrar om beteenden och förhållningssätt vid kommunikation via mobiltelefoner och Internet Kunskaper och bedömning Arbeta vidare med de pedagogiska samtalen på båda skolorna kring IUP-processen med hjälp av stadsdelens utvecklare i bedömning. Skapa ett samarbete över stadsdelen kring de nationella proven i årskurs 5 och fortsätta samarbetet kring de nationella proven i årskurs 3. 13

14 Det är viktigt att få in ett specialpedagogiskt perspektiv i samtalen kring bedömning. Elevfrånvaro Göra en förteckning över elevers ledighet för semester i mer än tre dagar. Framåtsyftande åtgärder! H. Åtgärder för förbättring Normer och värden Vi ska fördjupa arbetet med att förebygga och förhindra kränkningar av olika slag på skolan. Elever ska involveras än mer i arbetet med likabehandlingsplanen. Rutiner för skyndsam handläggning av uppkomna kränkningsärenden, fortsatt utbildning för personalen, ytterligare skärpt dokumentation, fokus på den utsattas/utsattes berättelse och betoning på allas ansvar är delar i detta arbete. Långsiktiga insatser Elevvårdsteamets uppgift blir framöver mer att handleda och stödja övriga kollegor i arbetet med klassernas/elevers sociala kompetens. Skolan ska fördjupa arbetet med evidensbaserade metoder för att se till att alla pedagoger blir mer delaktiga i elevvårdsarbetet. Skolan kommer att tillsammans med Samtalskraft stärka elevers/klassers självkänsla genom t ex lösningsfokuserad samtalsmetod. Genom stadsdelens satsning på familjeklasser ser vi stora möjligheter att tillsammans med vårdnadshavare skapa en samsyn i skolarbetet. Skolan har utvecklat samarbetet med vårdnadshavare tidigt genom att speciallärare och klasslärare träffar föräldrarna med jämna mellanrum för att tillsammans bygga strategier som hjälper just den eleven just då. Kortsiktiga insatser I samtliga klasser på Ribersborgs rektorsområde arbetar skolan sedan flera år med livskunskap en gång i veckan vilket skolorna fortsätter med Till årsskiftet kommer alla pedagoger på Ribersborgsområdet att ha fått utbildning i SET socio-emotionell träning. På arbetsplatsträffar under detta läsår har skolan beslutat att underlätta för goda relationer genom att fler lärare och elever lär känna varandra under: temadagar i alla arbetslag gemensamma aktiviteter på Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan i alla klasser ska två lärare ansvara för klassens sociala utveckling 14

15 I läsårskalendariet läggs elevvårdsmöten i arbetslaget in, där samtal ska föras om hur arbetslaget på bästa sätt kan arbeta för att hjälpa elever/klasser med behov av stöd i social kompetens. Skolan har utökat sitt samarbete med Socialtjänsten (Individ och familj) i stadsdelen. Två handläggare är knutna till skolan. De har bjudits in till skolan för information och diskussion med vårt lokala resursteam. De kommer under hösten att informera personalen på arbetsplatsträffar om sin verksamhet och föra ett samtal kring hur vi kan utveckla vårt samarbete. I höst startar stadsdelen familjeklasser. Fyra lärare och fyra socialsekreterare utbildas i familjepedagogik. På Ribersborgs rektorsområde är det en speciallärare som kommer att utbildas och tillsammans med en socialsekreterare ansvara för familjeklasserna Likabehandlingsplanen ska skrivas om och vara klar vecka 44. Skolan har skapat en rutin som innebär att när en allvarlig händelse uppstår kontaktar berörd personal de inblandade vårdnadshavarna som kallas omgående till möte på skolan. Vårdnadshavaren informeras fortlöpande i ärendet. Den här rutinen kommer att ingå i Likabehandlingsplanen. Rutinen ingår i ett förväntansdokument som upprättas i samarbete med elever och föräldrar. Vid incidenter som t ex påverkat en hel grupp eller hela skolan kommunicerar skolan inte enbart med direkt berörda utan också med en tydlig information till alla vårdnadshavare om vad som görs och hur arbetet fortskrider. Detta sker genom informationsbrev från skolledningen eller veckobrev från pedagoger/arbetslag till föräldrarna. Vi vill på detta sätt ge vårdnadshavarna en tydlig bild av hur vi arbetar. Rastvakten skriver i en loggbok in incidenter som inträffat under rasten som inte är av sådan art att de ska skrivas en tillbudsblankett. Arbetslagen ansvarar för att vid sina elevvårdsmöten analysera och se övergripande mönster kring det som berört deras elever. Utbildning för personal och föräldrar om beteenden och förhållningssätt vid kommunikation via mobiltelefoner och Internet planeras vid höstterminens start (). Kunskaper och bedömning Långsiktiga insatser En processledare med erfarenhet av utvecklingsarbete kring bedömning kommer till oss för att stödja oss i våra pedagogiska samtal. Vi fortsätter arbetet med att utveckla elevernas Individuella utvecklingsplan med skriftliga omdömen, där nästa steg är att ha fokus på den pedagogiska planeringen. Pedagogerna planerar tillsammans med eleverna ett arbetsområde utifrån målen i läroplanen/kursplanerna. Det ska vara tydligt hur man kan se att ett mål är uppnått utifrån ett formativt bedömningssätt. 15

16 Kortsiktiga insatser Alla elever kommer att få en egen IUP- pärm med innehållsrubriker: presentation av sig själv, detta har vi arbetat med, IUP och utvecklingssamtal, mitt kunnande, mina guldkorn. Vid årsskiftet ska vi ha gjort lokala pedagogiska planeringar i ämnena svenska, slöjd, musik och idrott. Ansvar och inflytande Lärarna har fått i uppgift att arbeta med Likabehandlingsplanen på föräldramöten. Skolorna kommer att utveckla arbetet med kamratstödjare och elevråd. I. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Hanne Andersson Rektor, Ribersborgs rektorsområde 16

17 Fritidshem, bilaga med viktiga förutsättningar: Tabell 1 Antal barn/elever Skolår Antal barn/ elever HT Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7-9 S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Personal med pedagogisk högskoleutbildning 23 14,18 Annan personal med utbildning för arbete med barn 5 3,15 Övriga yrkeskategorier i verksamheten - - Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare i arbete med barn - antal personal med pedagogisk högskoleutbildning (källa SCB statistik okt) - annan personal med utbildning för arbete med barn (källa SCB statistik okt) - övriga yrkeskategorier i verksamheten (källa verksamhetskännedom) - personaltäthet (antal anställda som arbetar med barn omräknat till årsarbetare källa SCB okt ) 18,4 17

18 Tabell 3 Ekonomi Område Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev S:a kostnader kr k - bruttokostnad per elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område /Enhet Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra X Varken bra eller dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för fritidshemsverksamhet) - yta per barn/elev anges som disponibel yta dividerad med antalet barn/elever Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med skolverksamheten. Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna Förändring Antal barn/elever under höstterminen Antal barn/elever under vårterminen juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring antal nyin-/ utskrivna barn/elever per månad (källa verksamhetskännedom) Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Samtal kring vilka aktiviteter och utflykter som eftermiddagen ska bestå av. Daglig kontakt med vårdnadshavare Föräldraråd, föräldramöten, utvecklingssamtal - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) 18

19 Förskoleklass, grundskola och särskola, bilaga med viktiga förutsättningar: Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT HT Skolår Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 52 31,17 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 4 4 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 3 1,1 Övriga yrkeskategorier i verksamheten - - Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 7,6 - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen (källa verksamhetskännedom) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa verksamhetskännedom) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa verksamhetskännedom) - antal övriga yrkeskategorier t.ex. IT personal, sjuksköterska, vaktmästare (källa verksamhetskännedom) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt ) - 19

20 Tabell 3 Ekonomi Område Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev S:a kostnader kr kr - bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra Bra Varken bra eller dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för skolverksamhet) - yta per elev anges som disponibel yta dividerad med antalet elever - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med fritidshemsverksamheten. Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/ elevräkning Förändring Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar Dålig HT HT HT Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring antal nyinskrivna/ utskrivna elever under läsåret efter elevräkning 09/10 - Förändring avser alla inskrivna och utskrivna elever efter terminsstart/ elevräkning Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Klassråd, elevråd och matråd Planering och utvärdering av skolarbetet Enkät, Målbeskrivning, IUP och utvecklingssamtal Föräldraråd, föräldramöten, utvecklingssamtal Kontinuerlig kontakt med pedagogerna - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och liknande instrument för inflytande) 20

21 Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Antal flickor med åtgärdsprogram Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Antal pojkar med åtgärdsprogram Läsåret 08/09 Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal Läsåret 09/10 - ange antal elever som har haft behov av särskilt stöd och för vilka ett eller flera åtgärdsprogram har upprättats under läsåret (källa verksamhetskännedom) 21

22 Bilaga utbildningsresultat: Tabell 1 Nationella prov skolår 3 (Obligatoriskt) Nationella prov Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Ämne Resultat Svenska/ SVA ,1% 9 % 87,9% 90 % 1 % Matematik ,1 % 12 % 90,9% 87 % 1 % - I det fall uppgifter redovisats i kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 - Resultatredovisning i ELIT Tabell 3 Nationella prov skolår 5 (Obligatoriskt) Nationella prov Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Ämne Resultat Svenska/ SVA % 3 % 95 % 97 % 1 % Matematik ,75% 5 % 86,25% 95 % 2 % Engelska % 3 % 95 % 97 % 3 % - Resultatredovisning i ELIT 22