Resultatredovisning. Område A. Söderköpings kommun. Snöveltorps förskola, Västra Husby förskola, Östra Ryd förskola och dagbarnvårdarna

Transkript

1 Resultatredovisning Område A Snöveltorps förskola, Västra Husby förskola, Östra Ryd förskola och dagbarnvårdarna Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. Resultatredovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT 1

2 Innehållsförteckning sida nr Sammanfattning av läsåret Grundfakta om verksamheten 4 Centralt prioriterade mål Språk 6 Trygghet 10 Lokalt prioriterade mål Snöveltorp 12 Västra Husby 14 Östra Ryd 17 Dagbarnvårdarna 20 2

3 Sammanfattning av läsåret 2016/2017 Under verksamhetsåret har Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (rev 2016), de prioriterade målområdena i verksamhetsplanen och analys av förra årets utvärdering (inklusive BRUK och föräldraenkät) legat till grund för förskolornas verksamhet. Verksamhetsplanens centrala och lokala mål har kontinuerligt följts upp av förskolechef på teamdagarna. Kompetensutvecklingsinsatserna har varit kopplade till verksamhetsplanen och utvärderingar visar att de varit positiva för måluppfyllelsen. I området har vi arbetat med att utveckla pedagogernas kunskap om leken och använt oss av olika strategier och aktiviteter på förskolorna för att främja och utveckla barnens lek. Vi har genom kontinuerliga observationer sett att leken har varit i fokus och pedagogerna varit medvetna om att värna och stimulera leken genom dagens organisation och i utvecklande av lärmiljöerna. Utvärderingarna visar att arbete med leken varit gynnsam för enskilda barns utveckling och för gruppens utveckling. Vi har påbörjat ett arbete med vår grundverksamhet utifrån värdegrundsord. Det arbetet bygger vidare på förra årets arbete med gruppen, rutiner och spelregler. Vi kommer fortsätta att utveckla det under nästa läsår. Utvärderingarna visar att pedagogernas förhållningssätt blivit mer likvärdigt och att det skapats en ökad tydlighet i vad ett professionellt förhållningssätt är vilket har gett barnen ökad trygghet. Området har haft ett högt tryck av barn under läsåret vilket medfört att våra hus varit fyllda till maxgräns. För att möta detta har vi utvecklat ett arbetssätt att dela in oss i mindre grupper vilket till viss del fungerat. Barngruppen är ungefär lika stor på förmiddagen som på eftermiddagen. En pedagog går alltid hem tidigt vilket gör att personaltätheten minskar och därmed också möjligheterna att dela in i mindre grupper. En kvalitetsförbättring som tydligt framträder är att varje förskola arbetar i projekt och har kommit igång med pedagogisk dokumentation. SKA-pärmen är ett implementerat verktyg. Arbetet i mindre grupper har varit främjande för barnens språkutveckling. Lokalbristen har varit påtaglig under slutet på vårterminen. Mycket arbete har lagts ner av alla parter för att hitta lösningar. Resultatet så här långt blir att vi till höstterminens start blir fyra avdelningar på Östra Ryds förskola och fem avdelningar på Västra Husby förskola. Vi strukturerar om inom förskolorna för att få plats tills lokalfrågan blir löst. Vi har kontinuerligt utvecklat våra inne och utemiljöer under året. Vi har blivit beviljade investeringsmedel. I Snöveltorp har utesängen färdigställts med ett insektsnät. Under nästa läsår kommer skogsgården säkras genom att vassa stenar tas bort och eventuellt monteras ny lekutrustning. I Västra Husby har vi monterat mörkläggningsgardiner på Gläntan samt fått en lekstuga till gården. I Östra Ryd har halva huset målats om. På gården har en lekställning samt lekhus och klätterställning monterats samt har trasiga staket lagats. Innemiljöerna har kontinuerligt utvecklats. Söderköpings kommunala förskolor har under läsåret genomfört en utbildning av pedagoger för kemikaliefri förskola. En utrensning av material som inte är godkänt enligt dagens standard har genomförts. Då inga extra medel anslagits för att ersätta utrensat material ersätter vi lekmaterial i den takt vi förmår. I BRUK och i pedagogernas utvärderingar ser man att pedagogerna fokuserat på de prioriterade målen och att man upplever en hög grad av måluppfyllelse. Föräldraenkäten visar på ett snittresultat för alla frågeområden på 3.54 av 4 möjliga vilket är samma nivå (0.04 högre) som tidigare år. Vi strävar vidare för att komma närmare målet

4 Grundfakta om verksamheten I Söderköpings kommun finns 14 förskolor indelat i fem områden. Det finns 4.2 förskolechefer. Förskoleområde A består av Östra Ryd förskola, Västra Husby förskola, Snöveltorp förskola samt dagbarnvårdarna. Maria Palmgren är förskolechef. Det arbetar två dagbarnvårdare i centrala Söderköping och två dagbarnvårdare i Aspveden. Förskolorna och två dagbarnvårdare finns på landsbygden, några mil från centralorten Söderköping. Två dagbarnvårdare finns i centralorten. På förskolorna finns arbetslagsledare som tillsammans med förskolechef ingår i Söderköpings kommunala förskolors ledningsgrupp vars främsta uppgift är att driva utvecklingsfrågor. En områdesassistent står för administrativt stöd. Det finns centralt ekonomistöd. Vaktmästarresurs och städ/mathantering köps in från Ramunderstaden. Det finns möjlighet att söka handledning för arbetslag av skolpsykolog eller specialpedagog. I genomsnitt en gång per månad kommer förskoleteamet till varje avdelning och tar över verksamheten. Ordinarie pedagoger arbetar då med dokumentation, uppföljning och planering. I augusti 2016 fanns 166 barn och i juni 2017 fanns 210 barn inskrivna på förskolorna och i dagbarnvårdarverksamheten i förskoleområde A. En ökning på 43 barn under läsåret. Antalet årsarbetare har ökat under året. I juni fanns det 39 årsarbetare fördelat på 43 personer. Det har varit en omsättning av personal som har berott på att tre barnskötare gått i pension och fyra förskollärare valt att sluta för att ta anställning i annan kommun. Två barnskötare är nyanställda, övriga vakanser är lösta med visstidsanställda. Det har inte funnits sökande förskollärare till tjänsterna. Rekryteringsläget är tufft. Antal barn dagbarnvårdarna förskolorna totalt aug dec jun Antal årsarbetare barnskötare förskollärare totalt dagbarnvårdare totalt aug-16 13,7 17,1 30,8 4 34,8 dec-16 14,5 17,1 31,6 4 35,6 jun-17 17,25 17,8 35, ,05 Barn per årsarbetare förskolorna Dagbarnvårdarna aug-16 4,8 4,5 dec-16 5,4 5 jun-17 5,4 4,5 Verksamhetsstöd under läsåret motsvarande 50 % tjänst i en grupp och 0,2 tjänst i en grupp vilket är inkluderat i redovisningen. 4

5 Som resurs fanns under höstterminen en förstelärare som var gemensam för alla förskolor. Försteläraren arbetade tillsammans med förskolecheferna för att skapa samsyn i verksamheterna och att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Då det anställdes fler förskolechefer avvecklades försteläraren. Ansvarsområdena fördelades på förskolecheferna. Lokalerna är till stor del ändamålsenliga men till viss del i behov av komplettering och underhåll. För att möta framtidens behov krävs fler lokaler. 5

6 Centralt prioriterade mål i förskolan Mål Alla barn i Söderköpings kommunala förskolor ges maximala förutsättningar att utveckla ett rikt språk. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum BRUK och föräldraenkät Förskolechef Juni 2017 Mätverktyg (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Vi är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande (BRUK omr 6) I vår förskola får barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer (BRUK omr 3:16) Personalen utmanar och stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära (F-enkät) Mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan (F-enkät) Mål VT 2017 Resultat kommunen Resultat Område Vårterminen 2016 Resultat Område 4 3,46 3,64 3,4 4 3,67 3,96 3,73 4 3,59 3,55 3,52 4 3,64 3,63 3,55 6

7 Språkutvecklande arbetssätt Arbeta språkutvecklande i mindre grupper. Arbetslaget SKA-pärmen/Teamdagar/Reflektion Kontinuerligt varje månad Använda en metod som innebär systematiskt arbete med språkutveckling, t.ex. Bornholm eller Språklust. Språkpilot/Arbetslaget/ Förstelärare SKA-pärmen/ Team-dagar/ Reflektion Kontinuerligt varje månad Använda tecken som stöd. Arbetslaget SKA-pärmen/ Team-dagar/ Reflektion Kontinuerligt varje månad Erbjuda text, bild, ramsor från olika språk. Språkpilot/ Arbetslaget SKA-pärmen/ Team-dagar/ Reflektion Kontinuerligt varje månad Pedagogisk dokumentation Dokumentation av verksamheten enligt SKA-pärmen. Arbetslaget Reflektion/PUT-tid Kontinuerligt varje månad Gemensam reflektion i arbetslaget kring dokumentationen Förskollärarna/Arbetslaget Team-dagar och andra reflektion-stunder Kontinuerligt varje månad 7

8 Systematiskt och medvetet ta med barnen i planering och uppföljning av verksamheten. Föreläsning med Lotta Törnblom Arbetslaget SKA-pärmen Kontinuerligt varje månad Förskolecheferna Reflektion/Lagledarna December Projekt/tema inriktat arbetssätt Minst ett projekt/tema där lärprocesserna dokumenteras med hjälp av pedagogisk dokumentation. Arbetslaget Team-dagar och andra reflektionstunder Kontinuerligt varje månad Resultatanalys Förskolorna har arbetat med de strategier och aktiviteter som är kopplade till målet vilka har varit betydelsefulla för måluppfyllelsen. Det språkutvecklande arbetssättet har genomsyrat verksamheten och därmed förbättrat barnens möjligheter att utveckla ett rikt språk. Språkpiloterna har haft kontinuerliga träffar där man arbetat med att implementera Söderköpings kommunala förskolors handlingsplan för språkutveckling. De har skapat en informationsfolder för vårdnadshavare. Utvärderingar visar att man till stora delar utvecklat det språkutvecklande arbetssättet enligt handlingsplanen. Man delar dagligen in barnen i mindre grupper och därmed ges varje barn ökat talutrymme vilket främjar språkutvecklingen. Det har varit svårt att få en tillräcklig hög frekvens av det systematiskt språkutvecklande arbetet beroende på kompetensutvecklingsbehov och mycket sjukfrånvaro. Tecken som stöd finns nu som stöd för alla barn i området om än i olika hög grad. Dokumentationer visar att främst de yngsta barnen använder tecken för att göra sig förstådda vilket har bidragit till deras språkutveckling, trygghet och delaktighet. Olika kulturer är nu i en högre grad synliggjorda på områdets förskolor. Man har erbjudit appar, sagor och sånger på andra språk. Det finns skyltar med ordet Välkommen på olika språk. Man har gjort vårdnadshavare delaktiga genom att efterfråga hjälp i arbetet med annat modersmål. De har hjälpt till att översätta ramsor bland annat. Barnen har förstått att det finns olika språk, de efterfrågar sånger främst på engelska och de uppskattar 8

9 att få träna på att räkna och benämna färger på olika språk. Barnen som har annat modersmål vill oftast inte använda sitt modersmål i förskolan. Vi tolkar det som att man vill hålla isär de språkliga domänerna samt att vi inte fullt ut lyckats legitimera modersmålet. Under läsåret har kompetensen och förståelsen för hur och varför vi ska arbeta med pedagogisk dokumentation ökat. Föreläsningen med Lotta Törnblom gav för många pedagoger värdefull bekräftelse och förklaringar. Några hade haft andra förväntningar på föreläsningen. Förskolechef följde systematiskt upp den pedagogiska dokumentationen vilket bidrog till utvecklingen. Vi har gått från hur och varför? till hur kan vi bli bättre? under läsåret. Alla avdelningar har arbetat med minst ett projekt som utgått från barnens intressen och använt sig av pedagogisk dokumentation. I olika grad är barnen delaktiga i planering och dokumentation. Pedagogerna vill utveckla detta vidare. Man kan konstatera att arbetet i projekt gynnar barnens språkutveckling eftersom man arbetar i mindre grupper vilket ger ökat talutrymme samt att man samtalar om nya begrepp och företeelser. Barnen får också uttrycka sig i olika former såsom språk, musik, rörelse, skapande och drama. På frågan i föräldraenkäten Personalen utmanar och stimulerar mitt barns lust och nyfikenhet att lära har vi samma resultat som tidigare år. I utvärderingssamtal med pedagogerna framkommer att fokus ligger på arbetet med utveckling och lärande och att man fått mycket positiv muntlig feedback från föräldrar avseende verksamhetens innehåll. Pedagogernas stora engagemang gör att man hela tiden vill utveckla sin verksamhet. Gällande frågan om barnet utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan i föräldraenkäten är resultatet något högre i år. Detta kan vara ett resultat av en förbättrad dokumentation som fokuserar på barns lärande. I BRUK anser personalen att man till i verksamheten ger barnen mycket goda möjligheter till språkutveckling. Jag tolkar det som att pedagogerna upplever att de fått en ökad kompetens genom kompetensutvecklingsinsatserna och med hjälp av uppföljningarna lyckats göra förändringar i verksamheten som man sett gynnat barnens utveckling. Tecken som stöd börjar slå igenom och bli ett dagligt inslag på alla avdelningar då en stor del av pedagogerna genomgått utbildningen. Dokumentationer visar att många barn använder tecken som ett stöd för kommunikation. Alla språkpiloter samt ett antal fler pedagoger har gått Specialpedagogiska Skolmyndighetens utbildning om barn med språkstörning. Detta har genom kollegialt lärande till viss del spridit sig till fler pedagoger och gett ökad medvetenhet. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse För att öka måluppfyllelsen kommer vi att hålla fast vid att systematiskt arbeta språkutvecklande i mindre grupper utifrån ett material av typen Språklust. Vi följer upp och vidareutvecklar Söderköpings kommunala förskolors arbete med språkutveckling gällande enspråkiga och flerspråkiga barn genom Språkpiloterna. Vi håller fast vid de aktiviteter som implementerats. Vi ska bli bättre på att synliggöra andra kulturer och traditioner på våra avdelningar. Tecken som stöd kommer dagligen användas på alla förskolor. Vi fortsätter att utbilda pedagogerna i tecken som stöd. Informationsfoldern för vårdnadshavare kommer att presenteras och göras tillgänglig. Vi ska öka barnens delaktighet i planering och pedagogisk dokumentation, ge dokumentationen tillbaka till barnen. Pedagogerna håller fast vid arbetssättet och använder sig av materialet från Lotta Törnbloms föreläsning. Förskolechef i samverkan med pedagogerna utvecklar årshjulet för ökad tydlighet. Förskolechef fortsätter följa upp arbetet med förbättrad dagordning för teamdagar. Förskolechef 9

10 organiserar så att alla avdelningar har regelbunden reflektion och följer upp detta. Teamdagarnas organisation i området ändras av förskolechef så varje avdelning får träffas varje månad en halv dag. Vi fortsätter arbeta med tema/projekt/pedagogisk dokumentation och utvecklar dokumentationen av det enskilda barnet för att bättre se resultat och kunna vidareutveckla verksamheten för barnens ökade trygghet, utveckling och lärande. Mål Alla barn ska känna trygghet, arbetsro och hälsa Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum BRUK och föräldraenkät Förskolechef Juni 2017 Mätverktyg Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen Mål VT 2017 VT 2016 Resultat kommunen Resultat Område Resultat Område 3. Grundläggande demokratiska värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna. 5. Alla barns lika rättigheter och möjligheter. 8. Nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Jag känner att personalen bryr sig om mitt barn (F-enkät) 4 3,64 3,55 Ej mätt ,67 3,62 (dbv 4,0) 3,66 (dbv 4,0) Mitt barn känner sig sällan orolig (F-enkät) 4 3,58 3,53 3,49 Gemensamt förhållningssätt Koppla värdegrundsorden till matsituationen, daglig föräldrakontakt, samlingar och in- och utgång Arbetslaget Observationer/Teamdagar Kontinuerligt varje månad 10

11 Resultatanalys Förskolorna har arbetat med de strategier och aktiviteter som är kopplade till målet vilka har varit betydelsefulla för måluppfyllelsen. Uppföljningar visar att det gemensamma förhållningssättet har ökat genom kollegiala samtal och dokumentation på förskolorna. På frågorna i föräldraenkäten som rör trygghet har vi likvärdiga resultat som tidigare år. I utvärderingssamtal med pedagogerna framkommer att barnens trygghet är grundläggande och att en hög medvetenhet råder om vikten av ett professionellt förhållningssätt. Man har fått mycket positiv muntlig feedback från föräldrar avseende verksamhetens innehåll. Uppföljningar avspeglar hur tryggheten i barngruppen succesivt har ökad från höstterminens början och framåt. Man ser också tydligt hur förändringar påverkat barnen. Till exempel en avdelnings flytt från förskolas lokaler till skolas lokaler då barnen behövde och fick tid på sig att bli trygga i ny miljö. Tryggheten har även påverkats när personal varit sjukskriven och det växlat med vikarier. I BRUK anser pedagogerna att man har ett medvetet förhållningssätt som påverkar barnens förståelse och respekt för mänskliga rättigheter. I de dokument som skapats utifrån värdegrund och förhållningssätt i rutinsituationer blir det den höga medvetenheten synlig. Konkret gör man barnen delaktiga i så många situationer det är möjligt. På avdelningarna för de äldre barnen finns någon typ av kompismaterial som man utgår från. De dagliga samtalen och att man är närvarande som pedagog gör att man i vardagen arbetar med barnen när situationer uppstår utifrån grundtanken om alla människors lika värde. För alla barnen handlar det om att man i samspel med andra och med stöd av vuxna får lära sig grundläggande demokratiska värderingar. Under året upptäcktes ett behov av att skapa en likvärdighet i området för inskolningar utifrån arbetet med grundverksamhet och förhållningssätt. Arbetslagsledarna utgick från varje förskolas plan för inskolning och utvecklade ett gemensamt dokument vilket redan tagits i bruk. Kompetensutvecklingsinsatsen från Byrån mot diskriminering gav enligt utvärderingar pedagogerna ökade kunskaper om diskrimineringslagstiftningen, normkritiskt arbete och likabehandlingsarbete. Det gav gemensamt utgångsläge inför arbetet med värdeord kopplat till grundverksamheten vilket har varit gynnsamt för resultatet. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Arbetet med värdeord kopplat till grundverksamheten ska fortsätta. Dokumentet ska färdigställas. Uppföljningar säkerställer att materialet blir levande i verksamheten. I så stor utsträckning som möjligt bör man undvika organisationsförändringar mitt i läsåret. Att ge personalen goda förutsättningar för att genomföra sitt arbete är viktigt ur kvalitets och arbetsmiljösynpunkt. Vi ska arbeta med begreppet Närvarande pedagog och konkretisera på vilket sätt pedagog ska vara närvarande för att ge barnen bästa förutsättningar. Arbetet med barnens trygghet ska bli tydligare i årshjulet. 11

12 Lokalt prioriterade mål förskolan Snöveltorps förskola Mål: Organisera verksamheten så att varje barn ges förutsättningar att öka sin förmåga att ge och förstå leksignaler samt de sociala lekreglerna. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Föräldraenkäten förskolechef Självskattning med hjälp av BRUK Analys av pedagogisk dokumentation förskolechef pedagogerna Kompetensutveckling Litteraturstudier: I lekens värld Bokcirkel på arbetsplatsträffar arbetslaget utvärderingssamtal arbetslagsledare utvärderingssamtal

13 Pedagogisk dokumentation Observationer, reflektion och analys arbetslaget Lars Anderssons triangelmodell. Två versioner , , Föräldrars delaktighet Ge information om barnets lek och sociala samspel i vardagliga samtal och veckobrev samt på föräldramöte och i utvecklingssamtal pedagogerna Utvärderingssamtal Resultatanalys er och aktiviteter är genomförda. Uppföljningarna och pedagogernas utvärdering visar att bokcirkeln har gett underlag för kollegialt lärande och har bidragit till ökad måluppfyllelse. Dessa påvisar även att Triangelmodellen har varit ett bra underlag för att se det enskilda barnet och ge stöd. Barn har blivit sedda. Pedagoger har skaffat sig kunskaper om barnen och blivit mer medvetna om att och hur deras åtgärder och förhållningssätt påverkar barnens lek och lärande. Utvecklingen har blivit synlig. Åtgärder som gjorts i lekmiljöer och förhållningssätt har utgått från observationer. Det har blivit tydligt vad som varit gynnsamt för barnens lek och samspel. Det har visat sig omöjligt att skapa ett resultat i siffror av triangelmodellen då gruppen under året ändrats och att personal tolkat förmåga till leksignaler och samspel olika. Däremot har modellen gett konkret resultat för barnen som fått bättre fortsättningar för lek och utveckling genom pedagogernas ökade kunskaper och fokus på lek samt systematiska observationer och uppföljningar. 13

14 Under året har pedagogerna systematiskt informerat vårdnadshavare om barnens lek och samspel. Föräldrarna ger förskolan genomgående höga resultat avseende utveckling och lärande men resultatet 3 på frågan om daglig information vilket är samma som förra året. På föräldramöte efterfrågades vilken information föräldrarna önskade. Det har man under året tillgodosett. Det förväntade resultatet uteblev. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter arbete med att ge barnen goda förutsättningar för lek och samspel. Vi ska värna leken. Vi fortsätter vara så tydliga vi kan och informera om barnens dag och funderar om kanske frågan borde ställas på ett mer konkret sätt för att ge ett rättvist svar. Fortsätta använda Triangelmodellen för att följa utvecklingen av barnens lek och samspel. Västra Husby förskola Mål: Organisera verksamheten så att varje barn ges förutsättningar att öka sin förmåga att ge och förstå leksignaler samt de sociala lekreglerna. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Föräldraenkäten förskolechef Självskattning med hjälp av BRUK Analys av pedagogisk dokumentation förskolechef pedagogerna Kompetensutveckling Litteraturstudier: I lekens värld arbetslaget utvärderingssamtal

15 Kompetensutveckling Bokcirkel på arbetsplatsträffar arbetslagsledare utvärderingssamtal Pedagogisk dokumentation Observationer, reflektion och analys arbetslaget Lars Anderssons triangelmodell. Två versioner , , Skapa goda förutsättningar för lek Med barnen som medskapare utveckla lärmiljöerna och introducera material som främjar lek och samspel. pedagogerna Utvärderingssamtal

16 Skapa goda förutsättningar för lek Organisera för ostörd lek Organisera verksamheten så barnen befinner sig i mindre grupper med aktiv och närvarande pedagog i fria leken. pedagogerna Utvärderingssamtal pedagogerna Utvärderingssamtal Resultatanalys er och aktiviteter är genomförda. Pedagogernas utvärdering och uppföljningarna visar att bokcirkeln har gett underlag för kollegialt lärande och har bidragit till ökad måluppfyllelse. Dessa påvisar även att Triangelmodellen har varit bra som underlag för att se det enskilda barnet och ge stöd. Barn har blivit sedda. Pedagoger har skaffat sig kunskaper om barnen och blivit mer medvetna om att och hur deras åtgärder och förhållningssätt påverkar barnens lek och lärande. Utvecklingen har blivit synlig. Åtgärder som gjorts i lekmiljöer och förhållningssätt har utgått från observationer. Det har blivit tydligt vad som varit gynnsamt för barnens lek och samspel. Det har visat sig omöjligt att skapa ett resultat i siffror av triangelmodellen då gruppen under året ändrats och att personal tolkat förmåga till leksignaler och samspel alltför olika. Däremot har modellen gett konkret resultat för barnen som fått bättre fortsättningar för lek och utveckling genom pedagogernas ökade kunskaper och fokus på lek samt systematiska observationer och uppföljningar. Barnens intressen har varit styrande för lärmiljöernas utformande. Då barngrupperna varit stora har man inte i önskad grad kunnat organisera för ostörd lek. Där måste vi fortsätta att leta lösningar i organisationen. Arbetet med att dela barnen i mindre grupper har utvecklats och ska fortsätta. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter arbete med att ge barnen goda förutsättningar för lek och samspel. Vi ska värna leken. Organisera förskolan i fem avdelningar för att minska barngruppernas storlek och därmed ge bättre förutsättningar för barnens lek och samspel. Fortsätta att dela upp barngruppen under dagen. Fortsätta använda Triangelmodellen för att följa utvecklingen av barnens lek och samspel. 16

17 Östra Ryd förskola Mål: Organisera verksamheten så att varje barn ges förutsättningar att öka sin förmåga att ge och förstå leksignaler samt de sociala lekreglerna. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Föräldraenkäten förskolechef Självskattning med hjälp av BRUK Analys av pedagogisk dokumentation förskolechef pedagogerna Kompetensutveckling Litteraturstudier: I lekens värld Bokcirkel på arbetsplatsträffar arbetslaget utvärderingssamtal arbetslagsledare utvärderingssamtal

18 Pedagogisk dokumentation Observationer, reflektion och analys arbetslaget Lars Anderssons triangelmodell. Två versioner , , Tydliggöra barns inflytande Information på föräldramöte, pedagogerna utvärderingssamtal utvecklingssamtal, dagliga samtal och veckobrev Barnsamtal där begreppet inflytande medvetet används, i vardagen och inför förändringar av lärmiljön. pedagogerna utvärderingssamtal

19 Skapa goda förutsättningar för barnens lek Utveckla lärmiljöerna tillsammans med barnen ute och inne efter barnens skiftande intressen och behov arbetslaget utvärderingssamtal Organisera för ostörd lek arbetslaget utvärderingssamtal Resultatanalys er och aktiviteter är genomförda. Pedagogernas utvärdering och uppföljningarna visar att bokcirkeln har gett underlag för kollegialt lärande och har bidragit till ökad måluppfyllelse. Dessa påvisar även att Triangelmodellen har varit bra som underlag för att se det enskilda barnet och ge stöd. Barn har blivit sedda. Pedagoger har skaffat sig kunskaper om barnen och blivit mer medvetna om att och hur deras åtgärder och förhållningssätt påverkar barnens lek och lärande. Utvecklingen har blivit synlig. Åtgärder som gjorts i lekmiljöer och förhållningssätt har utgått från observationer. Det har blivit tydligt vad som varit gynnsamt för barnens lek och samspel. Det har visat sig omöjligt att skapa ett resultat i siffror av triangelmodellen då gruppen under året ändrats och att personal tolkat förmåga till leksignaler och samspel alltför olika. Däremot har modellen gett konkret resultat för barnen som fått bättre fortsättningar för lek och utveckling genom pedagogernas ökade kunskaper och fokus på lek samt systematiska observationer och uppföljningar. Barnens intressen har varit styrande för lärmiljöernas utformande. Bildstöd har tydliggjort möjliga lekar. Det har varit tydligt i observationerna att leken har utvecklats och att barnen fått stöd av pedagogerna i sin lekutveckling. I föräldraenkäten har Östra Ryds förskola i år fått resultatet 3.47 på påståendet: Jag känner att mitt barn ges möjlighet till inflytande i förskolan. Förra årets resultat var Höjningen kan förklaras av det medvetna arbetet med att tydliggöra barns inflytande. 19

20 Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter arbetet med att ge barnen goda förutsättningar för lek och samspel. Vi ska värna leken. Fortsätta att dela upp barngruppen under dagen. Fortsätta använda Triangelmodellen för att följa utvecklingen av barnens lek och samspel. Dagbarnvårdarna Mål: Organisera verksamheten så att varje barn ges förutsättningar att öka sin förmåga att ge och förstå leksignaler samt de sociala lekreglerna. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Föräldraenkäten förskolechef Kompetensutveckling Kollegialt lärande på arbetsplatsträffar förskolechef utvärderingssamtal Resultatanalys er och aktiviteter är genomförda. På APT har dagbarnvårdarna genom kollegialt lärande hittat stöd för hur de ska arbeta med barnens samspel. Föräldraenkäten visar på en fortsatt hög nöjdhet på alla områden. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter arbetet med att ge barnen goda förutsättningar för lek och samspel. Vi ska värna leken. Då verksamheten kommer upphöra blir det nya lokala målet att skapa en avveckling som blir så bra som möjligt för barn och personal Maria Palmgren, förskolechef 20