Verksamhetsrapport. Innehåll. Inledning

Transkript

1 Bilaga 2 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Ugglan, Fagersta kommun

2 Verksamhetsrapport 1(13) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Ugglan, i Fagersta kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Ugglan besöktes den april 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervjuer med huvudmannen genomfördes 21 april Ansvariga utredare har varit Yrsa Alm Holmkvist och Siv Wilborgsson. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte 1 skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 Verksamhetsrapport 2(13) ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 1. Beskrivning av huvudman och förskolan Ugglan Fagersta kommun med drygt invånare är huvudman för förskolan Ugglan. Kommunen bedriver förskoleverksamhet i 11 förskolor. Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för utbildningen i förskola, grundskola samt för kultur och fritidsverksamheten. För förskolans verksamhet finns en så kallad förskoleavdelning som består av avdelningschef, förskolekonsulent samt en administrativ assistent på förvaltningsnivå. Det finns fyra förskolechefer som vardera ansvarar för cirka 10 förskoleavdelningar. I kommunen finns också en förskola som bedrivs i enskild regi. Förskolan Ugglan ligger i kommunens södra del. Förskolan består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn i åldrarna ett till tre år och två avdelningar för barn mellan tre till fem år. Det finns 74 barn totalt på förskolan. Personalgruppen består av 5 förskollärare och 7 barnskötare. Avdelningen Norrgården som Skolinspektionen besöker består av 16 barn i åldern ett till tre år. Det finns 7 flickor och 9 pojkar. Personalgruppen utgörs av

4 Verksam hets n p [p o 3(13) en legitimerad förskollärare och två barnskötare, samtliga arbetar heltid på avdelningen. Avdelningen består av tre rum fördelade på ett större lekrum, ett rum som kallas cafeet och ett rum där barnen bland annat äter. Avdelningen har tillgång till ytterligare utrymmen som de delar med intilliggande avdelning, såsom målarrum och en större lekhall. Förskolan ligger i utkanten av ett bostadsområde och gränsar till ett skogsparti. Gården har flera olika sandlådor, klätterställning, rutschkana, gungor och olika fasta lekmiljöer som exempelvis buss och lekstuga. Gården är kuperad och erbjuder både asfalterade och gräsbevuxna ytor. Avdelningarna på förskolan samarbetar gemensamt med öppning och stängning. Barnen har under dagen möjlighet att gå in och leka på den andra avdelningen. Det förekommer också att barnen från båda avdelningarna deltar i gemensamma aktiviteter. Fagersta kommun har sedan flera år jämställdhetsmål för all kommunal verksamhet. De finns formulerade i ett dokument som beskriver den värdegrund som ska omfatta kommunens arbete. Kommunen har en så kallas jämställdhetstrateg anställd med uppdrag att fungera som ett stöd för kommunens förvaltningar i jämställdhetsarbetet. Inom förskoleverksamheten har ett arbete kring genus i förskolan bedrivits under åren Under perioden anställdes bland annat så kallade genuspedagoger i förskoleverksamheten för att utbilda och handleda personalen på kommunens förskolor. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget.

5 Verksamhetsrappol, 4(13) I intervjun beskriver representanter för huvudmannen, ordförande och vice ordförande i utbildnings- och fritidsnämnden, hur kommunens värdegrund också omfattar mål för verksamheternas jämställdhetsarbete. Några av de dokument som de hänvisar till är en integrations- och jämställdhetsplan samt kommunens formulerade värdegrund kallad STAR. I dessa dokument beskrivs att det finns jämställdhetsmål för kommunen som arbetsgivare. Det är inte tydligt i dokumenten vilka mål som specifikt riktar sig till verksamheten förskola. I den kvalitetsredovisning som görs av förskoleavdelningen i Fagersta kommun finns för året några områden som berör jämställdhetsuppdraget. Representanter för huvudmannen uppger i intervjun att dessa följs upp årligen av politiker, dels genom att de har tillgång till de olika förskolornas kvalitetsredovisningar och dels via träffar där nämndens politiker möter förskolecheferna och verksamhetschefen för förskolan. I det digitala system som används för resultatredovisning kan även resultat på respektive förskoleavdelning utläsas enligt representanterna för huvudmannen. Huvudmannen gör dock ingen övergripande analys av resultaten. Förskolechefen beskriver i intervjun att förskolornas arbete med jämställdhet fick en rejäl skjuts i och med den satsning som kommunen gjorde för ett antal år sedan. Hon säger att " jämställdhetsprojektet gav oss jämställdhetsglasögon". Hon beskriver att förskolans nuvarande arbete med jämställdhet ryms inom det värdegrundsarbete som bedrivs på Ugglan. Den värdegrund som läroplanen föreskriver och de mål som Fagersta kommun formulerat aktualiserar hon på förskolan. I den aktuella planen för likabehandlirtg på förskolan Ugglan finns det dock inte specificerade mål för jämställdhetsarbetet. Förskolechefen menar att det bedrivs ett arbete för att ge pojkar och flickor lika möjligheter. Avdelningarna ska beskriva hur de arbetat med jämställdhet när de redovisar sitt arbete vid olika uppföljningstillfällen. Hon beskriver vidare att en gång varje månad har hon och förskolans personal personalmöte där olika ämnen diskuteras. På den dagordning som gäller för mötena finns en stående punkt där frågor ur genusperspektiv diskuteras. I den verksamhetsredogörelse som Skolinspektionen begär inför besöket beskriver förskolechefen att hon följer upp arbetet genom att ta del av dokumentation från avdelningarna. Sedan återkopplar hon till avdelningarna när de har sina planeringar och/eller vid de uppföljningsdagar som förskolan har tre gånger om året. Vid dessa tillfällen genomlyser de verksamhetens resultat bland annat ur ett genusperspektiv och hur barnens inflytande präglar verksamheten. Förskolan har också en enkät riktad till föräldrar för att ta reda på deras uppfattning om verksamhetens arbete.

6 Verksamhetsrapport 5(13) Intervjuad personal bekräftar den bild som förskolechef ger kring att det inte finns specifika mål formulerade kring arbetet med jämställdhet. Personalen menar att deras utgångspunkt är att barn är olika och att alla har rätt att få utvecklas fritt oavsett kön. Några personalrepresentanter beskriver att de varit med om den satsning som tidigare beskrivits och att de upplever att de genom den insatsen blivit mer medvetna om sitt eget förhållningssätt. Andra beskriver att de inte deltagit i kompetensutveckling kring genus eller jämställdhetsarbete de senaste åren. Vidare beskriver personalen att de använder den mall som finns framtagen för det systematiska kvalitetsarbetet. I underlaget finns frågor kring hur de arbetar med jämställdhetsuppdraget, uppger de. Arbetslaget beskriver också att de vid utvärderingar av till exempel ett temaarbete eller något av läroplanens mål granskar resultatet ur ett jämställdhetsperspektiv. De upplever att förskolechefen aktivt visar intresse för det arbete de gör på avdelningen och att hon stöttar dem att utveckla arbetet genom att ifrågasätta. "Hon är intresserad av allt vi gör" och "Hon följer upp med samtal, hon ifrågasätter allt!" Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan i vissa avseenden har förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Detta bland annat genom att det finns strukturer i det systematiska kvalitetsarbetet som omfattar Fagersta kommuns personalpolitiska mål för arbetsplatsernas arbete med jämställdhet. Det finns dock inga uttalade förväntningar eller mål för förskolans arbete med jämställdhet med utgångspunkt i läroplanens skrivningar vare sig på huvudmanna- eller förskolenivå. Huvudman och förskolechef analyserar inte förskolans arbete med jämställdhet inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns också personal som inte fått den kompetensutveckling som krävs för att på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget.

7 Verksam hetsrapport 6(13) Under Skolinspektionens besök på avdelningen observerar utredarna flera exempel där personalen är fysiskt nära barnen. Exempelvis förekommer situationer där både flickor och pojkar kryper upp i personalens eller famn. Personalen finns också nära och ger barnen tröst när de visar att de behöver det. I dessa sammanhang observerar Skolinspektionen ingen skillnad i personalens förhållningssätt om det är riktat till en pojke eller en flicka. De barn som visar att de vill ha fysisk närhet får det. Personalen säger i intervjun att de inte gör någon skillnad på pojkar och flickor eftersom barnen på avdelningen är små och därmed alla har ett stort behov av omsorg, hjälp och närhet. En personal uttrycker "Jag tror att små barn är mer nära, oavsett pojke eller flicka. Det är större skillnad ju äldre barnen är." Personalen berättar vidare att de utgår från att barn är olika och att de anstränger sig för att möta varje barns behov oavsett kön. I intervjun med arbetslaget säger personalen vidare att läroplanens mål för jämställdhet inte är gemensamt tolkade av arbetslaget. De säger att de inte heller har diskussioner där de värderar sina egna värderingar kring jämställdhetsarbetet. Däremot beskriver personalen att de diskuterar när någon specifik situation uppstår och inför att de ska förändra i miljöerna eller köpa in material. Några i arbetslaget deltog i den övergripande satsningen som riktades till alla förskolor i Fagersta för några år sedan och berättar att de inom ramen för det arbetet också filmade sig själva i olika situationer som de sedan reflekterade kring. I intervjun med fokusguppen uppger personal att de diskuterar att åter filma till exempel måltidssituationer, för att få syn på vad som kan behöva utvecklas. Förskolechefen uppger i intervjun att de arbetar med värdegrunden i hela verksamheten. Hon menar att arbetet med läroplanens olika mål för normer och värden genomsyrar verksamheten, däremot har de inte specifikt förtydligat målen för jämställdhetsarbetet, vilket också framgår av föregående område. I den satsning som samtliga förskolor i Fagersta gjorde för ett antal år sedan ökade både personalens kompetens och fokus på jämställdhetsarbetet. Efter den satsningen har förskolan haft olika diskussioner där man kommer in på jämställdhet. Förskolechefen säger att hon i nuläget inte planerat för några ytterligare kompetensutvecklingsinsatser. Skolinspektionens kartläggning av miljö och material visar att den ger förutsättningar till uppdraget att motverka traditionella könsroller och könsmönster. De olika rummen är anpassade efter olika slags aktiviteter och kan ändras efter

8 Verksamhetsrapport 7(13) barnens intressen och behov. Det finns vissa möjligheter för barnen att själva göra förändringar genom att till exempel flytta leksaker mellan rummen. Personalen beskriver i intervjun att de uppmärksammat att barnen gärna leker med kökssaker och lagar mat och sedan bjuder på den. Därför har förskolan köpt in ytterligare material som kan utveckla leken i det så kallade cafeet. Barnen har också tillgång till målarrum och en stor lekhall som inbjuder till bland annat rörelselekar. Personal och förskolechef uppger att verksamheten ofta förändrar miljön efter barnens intressen. Vidare uppger de att när de köper in material diskuterar de vad som ska köpas in, så att det kan tilltala både flickor och pojkar. De observationer Skolinspektionen gör av materialet på förskolan visar att en stor del av materialet är placerat utom syn- och räckhåll för barnen. Det kan vara på öppna hyllor, men också i skåp. Det finns ett rikligt utbud av olika mjukisdjur som hänger i tak och på väggarna i de olika rummen. De bilder som finns på väggar och dörrar är uppsatta så högt att barnen inte omedelbart kan få syn på dem. Personalen menar att barnen vet vilket material som finns och att personalen plockar ner det barnen ber om. En del av materialet är exponerat så att barnen själva kan se och nå det. Det finns byggklossar, djur och figurer i transparenta plastbackar på golvet i det större av avdelningens rum. I en plastback finns rikligt med utklädningsmaterial. Bland utklädningskläderna finns blandade kläder allt från polisuniform till orientaliska haremskläder. De böcker som Skolinspektionen gått igenom har varierande tema och det finns både flickor och pojkar som huvudpersoner i handlingen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet till viss del genomsyras av jämställdhetsarbete för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Miljöer och material ger möjligheter för personal att planera en variationsrik verksamhet för barnen. Det finns ett rikt och varierat material både ute och inne. Skolinspektionen gör dock bedömningen att läroplanens mål för jämställdhetsarbetet inte är kända och tolkade av all personal på förskolan. Granskningen visar vidare att personalen inte reflekterar över på vilket sätt materialet är exponerat eller är tillgängligt så att flickor och pojkar får möjlighet att göra egna val. Eftersom materialet till stor del finns utom räckhåll för barnen begränsas förutsättningarna för barnen att lockas av ännu obekanta leksaker eller material.

9 VercTuInrif- 8(13) Förskolechefen och personalen granskar och analyserar heller inte i tillräcklig omfattning miljön och dess användning ur ett jämställdhetsperspektiv. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Under Skolinspektionens besök förekommer flera situationer där personalen samspelar med barnen i deras lek. Personalen intresserar sig för vad barnen leker och tänker. Personalen deltar i leken vid några tillfällen, till exempel "ringer" en personal upp ett barn och samtalar via telefon. Under den tid som Skolinspektionen observerar verksamheten får flickor och pojkar i lika hög grad hjälp med att ta fram nytt material till leken, om de ber om eller pekar på det. Personalen finns nära de olika barnens lek och interagerar i olika leksituationer utan någon skillnad vad gäller flickor eller pojkar. Vid de tillfällen då personalen leder en aktivitet riktar den sig till alla barnen. Vid en observerad samling riktar sig personalen till barnen ett och ett och varje barn får gå fram till en bild för att berätta om sin familj. Personalen använder konsekvent barnens namn när de tilltalar barnen. Skolinspektionen observerar inte något tillfälle då barnen omtalas i termer av "flickorna" eller "pojkarna". Samtalsklimatet är positivt och personalen tillrättavisar barnen på samma sätt. Till exempel då något barn behöver påminnas om att sätta sig ner säger personalen "varsågod och sitt ner". Detta sker vid flera tillfällen under besöksdagarna och det sker i lika hög utsträckning till pojkar som flickor.

10 Verksam hetsrapporill:, 9(13) I vardagliga situationer som när barnen äter, klär på och av sig vid utevistelse visar observationerna att de barn som behöver hjälp får det i lika hög utsträckning oavsett kön. Personalen "läser av" det barnen behöver hjälp med utan att barnet behöver säga vad han eller hon vill ha hjälp med. Det inträffar vid några tillfällen att barn blir ledsna och barnen får tröst och fysisk närhet på samma sätt, oavsett om det är en flicka eller pojke. Personalen uppger i intervjun att de är medvetna om hur de samtalar med barnen och att de är observanta på vilka ord de använder och hur de pratar om vardagliga saker. Till exempel är de noggranna med att fråga om det är barnens mamma eller pappa som flätat håret. De beskriver också att de försöker ta tillfällen i akt att samtala med barnen när det uppstår situationer där barnen ger uttryck för en "snäv" uppfattning om vad som passar flickor eller pojkar. Ett sådant exempel beskriver personalen när barnen samtalar om att vissa leksaker eller färger bara är för flickor. Personalen uppger att de uppmärksammar det som sägs och frågar sedan hur det kan komma sig att det bara är för flickor. Ofta visar det sig att barnen inte riktigt vet och då får personalen och barnen ett bra samtal i vardagen kring jämställdhet menar personalen. Vid de måltidssituationer Skolinspektionen observerar förs inte långa samtal. Personalen reser sig ofta från sin plats för att hämta mer mat, hjälpa något barn att dela mat eller hälla upp dricka. Konversationen både med flickor och pojkar består till stor del av uppmaningar som till exempel "ät med gaffeln", "stoppa gröten i munnen" eller frågor som "vill du också ha hallon?" eller "Vill du ha gul, vit eller bubbelmacka?". Med de allra yngsta barnen består den språkliga interaktionen kommunikationen oftast av att personalen sätter ord på det barnen visar att de vill eller försöker säga. Till exempel är det en pojke som börjar peka på barnen som sitter vid samma bord. Den vuxne säger de olika barnens namn i turordning. Under besöket observerar Skolinspektionen inte några tillfällen där personalen medvetet för in nytt material eller utmanar barnen i deras lek. Barnen leker sina lekar med det material de själva väljer och har tillgång till. Personalen vägleder därmed inte flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer breddas och varieras. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet på flera sätt erbjuder flickor och pojkar möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen. Personalen ger flickor och pojkar hjälp i samma utsträckning i vardagliga situationer, såsom vid på- och avklädning samt vid måltider. 1 de aktiviteter som leds av personalen får flickor och pojkar lika stort

11 Verksam hetsrapport 10 (13) utrymme. Personalen involverar däremot inte i tillräcklig grad flickor och pojkar i samtal, till exempel vid måltiderna, för att ge barnen fler möjligheter att samtala och ge uttryck för vad de är intresserade av. Personalen vägleder heller inte i tillräcklig grad flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras.

12 Verksam hetsrappe 11(13) Bilaga 1 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer5 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff

13 Verksam hetsrapport 12 (13) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projektio. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet» Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat» Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande» Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är." 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 1 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s SKOLFS 2013:179, sid

14 Verksam hetsrapport 13 (13) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5