Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid Nårunga förskola, Vårgårda kommun. Verksamhetsrapport

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid Nårunga förskola, Vårgårda kommun

2 Verksam hetsrapport 1(14) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Nårunga förskola, i Vårgårda kommun ingår i urvalet av förskolor. Nårunga förskola besöktes den 31 maj och den 1 juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes 1 juni Ansvariga utredare har varit Kristina Svensson och Anna Wide. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 2(14) den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) järnställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och Nårunga förskola Nårunga förskola är en kommunal förskola i Vårgårda kommun. Vårgårda är en kommun med cirka invånare. Kommunstyrelsen är den ansvariga nämnden för förskolorna i Vårgårda. Utskottet för Lärande och omsorg har en beredande funktion inom kommunstyrelsen. Kommunen har endast en kommunförvaltning. Inom kommunförvaltningen finns utbildningsverksamheten. När det gäller förskolornas organisation så finns vid besöket två förskolechefer i tätorten med varsitt ansvarsområde. På landsbygden finns två förskoleområden varav Asklanda/Nårunga är ett med en tillförordnad förskolechef. Den tillförordnade förskolechefen ansvarar för tre förskoleavdelningar i Nårunga förskola och två i Asklanda förskola. Nårunga förskola ligger cirka 15 kilometer söder om Vårgårda centrum. Förskolan ligger i anslutning till Nårunga skola med närhet till skog och natur. Förskolan har vid tillfället för granskningen tre avdelningar med 61 barn inskrivna, varav 29 flickor och 32 pojkar. Avdelningarna heter Stjärnan, Solen och Månen.

4 3 (14) Avdelningen Månen, som är den avdelning som Skolinspektionen besökt, har 23 barn i åldrarna 2-5 år, varav 11 flickor och 12 pojkar. Personalen vid Nårunga förskola utgörs av 9,6 heltidgänster, varav 5,17 är förskollärartjänster. På avdelningen Månen arbetar fyra personal, tre förskollärare och en barnskötare. Personalen på avdelningen Månen utgör tre heltidstjänster. I samband med besöket har en tillförordnad förskolechef utsetts då ledningsorganisationen görs om och rekrytering av ny förskolechef pågår. Till och med mars 2016 var Nårunga skolas rektor också förskolechef vid förskolan. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår till exempel att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har intervjuat tre representanter för huvudmannen (utbildningschef samt ordförande och vice ordförande i utskottet för Lärande och omsorg), förskolechef, arbetslaget som arbetar på avdelningen Månen och en så kallad fokusgrupp bestående av personal från de två andra avdelningarna. Huvudmannen uppger i intervjun att kommunen haft ett jämställdhetsprojekt pågående mellan åren 2011 och 2014 benämnt "Jämtprojektet" och att en "Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Jämställdhetsplan" är under framtagande. Huvudmannen menar att även om projektet främst har haft ett arbetsgivarperspektiv har det även haft verkan på verksamheten i förskolan. Bland annat fick alla förskolechefer och all personal som arbetade i förskolan de år projektet pågick utbildning i jämställdhet. Nuvarande förskolechef vid Nårunga förskola var dock inte anställd i kommunen när projektet genomfördes och har inte fått utbildning och information om kommunens jämställdhetsarbete på samma sätt som de som deltog.

5 4(14) Huvudmannen menar att förskolans jämställdhetsmål tydliggörs i förskolans läroplan och via kommunens systematiska kvalitetsarbete, där huvudmannen har fokus på att följa upp jämställdhetsarbetet i förskolorna. Alla chefer har ett uppdrag att beskriva hur det har gått i verksamheten och då finns jämställdhetsarbetet med som en parameter. Förskolechefen uppger vid intervju att huvudmannen har system för att följa upp jämställdhetsarbetet i förskolan. Jämställdhetsarbetet har kartlagts via Skolverkets material "BRUK" och berörs även i likabehandlingsplarten. Förskolechefen följer upp förskolans jämställdhetsarbete i den kvalitetsrapport som redovisas för huvudmannen men även i det så kallade "Röda tråden arbetet" där personalen i skolan och förskolan samarbetar kring olika teman. Skolinspektionen har tagit del av Nårurtga förskolas kvalitetsrapport daterad den 21 juli I rapporten ställs frågan "Hur anpassar ni verksamheten till barnens behov, åldrar, kön, mognad, intressen och erfarenheter? I svaret anges bland annat att "Vi anpassar inte verksamheten efter barnens kön utan fokuserar på barnens dagsrytm och behov" och "Olika typer av lärverktyg och leksaker används. En medvetenhet om genusperspektiv finns". Inget annat i kvalitetsrapporten behandlar jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen kan konstatera att jämställdhetsarbetet inte dokumenteras i förskolans likabehandlingsplan, men berörs i dokumentationen kring "Röda tråden arbetet". Förskolechefen, arbetslaget och fokusgruppen berättar i intervjun att personalen har två timmar tillsammans för möte i arbetslaget varannan vecka och två timmar varannan vecka för egen planering och reflektion. Därutöver förfogar förskolechefen över en arbetsplatsträff per månad på kvällstid. Denna träff leder förskolechefen och övriga möten leder arbetslagen själva. Arbetslaget och fokusgruppen menar att jämställdhetsarbetet inte fokuserats vid dessa möten förutom vid arbetet med likabehandlingsplanen och vid något tillfälle i samband med "Röda tråden arbetet". Vidare känner de inte till att vare sig huvudmannen eller förskolechefen har konkretiserat förskolans jämställdhetsmål och de har inte gemensamt tolkat dessa. Avdelningen Månen öppnade i augusti 2015 och arbetslaget menar att planeringstiden främst gått åt till allt praktiskt som det innebär att starta en ny avdelning. De har därmed inte haft tillräcklig tid för att vare sig tolka jämställdhetsuppdraget eller planera för hur de ska genomföra detta. De har inte heller uppfattat att uppdraget getts till dem från förskolechefen. Fokusgruppen berättar vid intervjun att det är problematiskt att förskolan har bytt förskolechef ofta, då det

6 Verksam hetsrapport 5(14) lett till bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet. "Det börjas om hela tiden. Det är inte bra", säger fokusgruppen. Fokusgruppen uppger vid intervjun att vid någon avdelning försvinner mycket planeringstid då de har inskolningar kontinuerligt. De menar att det finns för lite gemensam tid avsatt för reflektion och planering för att genomföra jämställdhetsuppdraget. Fokusgruppen säger bland annat "Jag saknar tid att reflektera för jag behöver reflektera mycket i mitt jobb". "Det tar tid för att få ihop nya arbetslag". Enligt förskolechefen kan personalen behöva mer tid för reflektion och utbildning kring jämställdhetsuppdraget, men de behöver även fundera på hur tiden vid mötena används. Förskolechefen uppger att förutsättningarna framöver kommer att bli bättre då förskolechefens ansvarsområde minskar i den nya organisationen. Huvudmannen berättar vid intervjun att personalen i förskolan har fått kompetensutveckling för jämställdhetsuppdraget via "jämtprojektet". Huvudmannen har inte fått några indikatorer på att mer kompetensutvecldingsinsatser skulle behövas. Enligt förskolechefen ser det olika ut när det gäller personalens kompetens för jämställdhetsuppdraget. Förskolechefen känner inte till om personalen har fått någon kompetensutveckling kring jämställdhetsuppdraget de senaste två åren. Arbetslaget och fokusgruppen uppger vid intervjun att de behöver mer kunskap för att kunna genomföra jämställdhetsuppdraget. De har inte fått någon kompetensutveckling inom området. "Vi skulle behöva utveckla och förbättra vår kompetens", säger fokusgruppen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det saknas förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsroller och könsmönster vid Nårunga förskola. Skolinspektionen konstaterar att huvudman, förskolechef, arbetslag och fokusgrupp har olika uppfattningar om huvudman och förskolechef tydliggör förskolans jämställdhetsmål och inkluderar dem i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Arbetslaget och fokusgruppen har inte uppfattat att vare sig huvudman eller förskolechefen tydliggjort jämställdhetsuppdraget och inkluderat detta i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen uppger att jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv och förskolans likabehandlingsarbete kan ge avtryck i förskolans i jämställdhetsarbete. Skolinspektionen bedömer att detta dock inte har varit tillräckligt för att förankra förskolans jäm-

7 Verksamhetsrapp3:-1 6(14) ställdhetsmål och inkludera jämställdhetsarbetet i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete vid Nårunga förskola. Huvudmannen ser inte heller till att personalen får den kompetensutveckling som behövs för att de på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet ska kunna genomföra jämställdhetsuppdraget utifrån läroplanens skrivningar. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Förskolechefen uppger att personalen är väl förtrogen med läroplanens järnställdhetsmål. Nyanställd personal får introduktion via det kontinuerliga kvalitetsarbetet där jämställdhetsarbete ingår, menar förskolechefen. Arbetslaget och fokusgruppen uppger att personalen saknar en tydlig gemensam uppfattning om, och tolkning av, jämställdhetsuppdraget. Arbetslaget och fokusgruppen menar att de främst bedriver jämställdhetsarbete utifrån individuella föreställningar och de har inte fått någon introduktion gällande uppdraget när de anställdes. Vid intervjun berättar arbetslaget att de inte har samtalat om hur deras egen könstillhörighet påverkar jämställdhetsarbetet. De säger att, "Vi har inte fått någon tid att förbereda oss för uppstarten av vår avdelning. Inte reflekterat över vår roll som förebild vare sig enskilt eller tillsammans. Vi har inte hunnit prata om uppdraget något vidare över huvud taget". Fokusgruppen menar att de enskilt har funderat över hur det påverkar verksamheten att det bara är kvinnlig personal, men att de inte har pratat om detta i arbetslagen. De beskriver att de försöker göra sådant som barnen kan uppfatta "typiskt" manligt och kvinnligt, så att barnen kan se att kvinnor kan göra både och. Förskolechefen berättar att hon upplever att personalen är medveten ur ett jämställdhetsperspektiv vid inköp av nytt material. Även lokalerna använder och

8 Verksamhetsnivport 7(14) utformar personalen ur ett genusperspektiv. De har dock inte "gått igenom materialet med genusglasögon på" men att det finns material som, förskolechefen menar "tilltalar alla". Arbetslaget anser att lokalerna är ett hinder i jämställdhetsarbetet eftersom de inte kan dela barngruppen så att barnen kan vara i olika rum. Om de haft tillgång till fler rum skulle de kunna styra barnens aktiviteter mer. Förskolan har tillgång till två större rum samt en tambur där det även finns ett avskärmat hörn för bygglek. De äldre barnen äter i skolans matsal och de yngre i ett av rummen där det finns tre bord som personalen uppger används för "pyssel". I rummet finns en soffa och i anslutning till den finns böcker. I rummet finns några hyllor med material såsom pussel och material för bygglek. Det inre rummet är avdelat med skärmar för att skapa flera mindre "rum". Rummet används för vila och är därför inte tillgängligt för de äldre barnen under tiden barnen vilar. I ett hörn finns en köksdel med dockor, dockvagn och docksäng. Arbetslaget berättar att de kallar detta för "dockvrån" och det mellersta rummet kallas "köket". Bredvid dock-vrån finns ett hörn med en bondgård, leksaksdjur och ett garage. Det finns flera stängda skåp och relativt lite material är synligt och tillgängligt för barnen. Få bilder är uppsatta på förskolans väggar. På en dörr i tamburen finns dock ett collage som tillverkats i samband med ett temaarbete kring filmfiguren "Frost". Två av filmfigurerna presenteras med bild och text. Både bilder och texter är mycket könsstereotypa och den manliga figuren beskrivs i texten som "ensamvarg", "butter men stark" och "han hackar is i de farliga och vilda bergen". Den kvinnliga figuren beskrivs som "glad, vänlig och sprallig flicka som ser allt genom rosafärgade glasögon". Vid intervjun berättar arbetslaget att när avdelningen Månen öppnade fanns främst material för 5-6 åringar och materialet "fanns bara till pojkar och vi har försökt köpa in annat". När de utformade innemiljön hade de inte jämställdhetsuppdraget i fokus, utan utgick mer ifrån vad de olika rummen kunde användas till såsom en hemvrå, vrå för bygg och skapande. Arbetslaget uppger att det finns material som passar för alla, både flickor och pojkar, men de har inte funderat så mycket över hur materialet bidrar till att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Fokusgruppen berättar vid intervjun att de vid inköp av material brukar tänka på hur materialet kan passa alla barn, både flickor och pojkar. Fokusgruppen har som ambition att "alla barn ska leka med allt". De ger som exempel att de valt att köpa lego med ritningar för att göra lego mer spännande och roligt, vilket lett till att både pojkar och flickor leker med lego på nytt sätt.

9 8(14) Förskolechefen uppger i intervjun att hon inte tror att personalen har haft genusaspekten med när de beställt böcker från biblioteket. De har mer utgått från det tema de arbetat med. Arbetslaget berättar att de brukar beställa böcker från biblioteket, men har inte gjort det ur ett genusperspektiv. De anser att avdelningens egna böcker kan vara könsstereotypa, "vi har sett att flickorna är så väna och pojkarna så tuffa". Med anledning av det har de plockat undan en del böcker. De har även vid läsning upptäckt hur könssterotypa roller det finns i böcker och har då valt att inte läsa vidare. De anser att det är problematiskt att veta hur de ska göra med äldre böcker ur ett jämställdhetsperspektiv, om dessa ska läsas för barnen eller om de bör plockas undan. I intervjun uppger arbetslaget att utemiljön har sett likadan ut under lång tid och de har inte funderat på utemiljön ur ett jämställdhetsperspektiv. De tycker det finns mycket utematerial och barnen får använda materialet utifrån intresse. Arbetslaget anser inte att pojkar och flickor använder materialet olika, utan alla leker med allt. Vidare säger arbetslaget att de inte har funderat över hur, eller om, materialet används i syfte att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Gården är stor och har en mindre yta som är asfalterad för exempelvis cykling. Det finns en sandlåda och i ett angränsande förråd finns lekmaterial för sandlek såsom kakformar, bilar och grävskopa. Det finns två inhägnade områden med gungor, ett lekhus med en köksdel i, något "gungdjur" och dockvagnar. Arbetslaget berättar i intervjun att de ofta går till en dunge i närheten och kan då se att leken blir annorlunda. Barnen leker könsuppdelat i dungen, menar arbetslagen, men har noterat att även flickorna "leker pirat" och bygger kojor vilket de inte gör på gården. På så sätt har de kunnat se att leken förändras utifrån vilken miljö de befinner sig i. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet inte genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Läroplanens jämställdhetsmål är inte tolkade gemensamt av personalen. Miljön är inte utformad och materialet är inte tillräckligt anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster.

10 Verksamhetsrappor:: 9(14) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Förskolechefen uppger vid intervjun att det vid förskolan är en tillåtande miljö och det finns ingen som påpekar om någon klär ut sig "tjejigt" eller "pojkigt". Arbetslaget säger vid intervjun att de försöker tänka på att inte säga "lilla gumman" till tjejerna och "du är en stor och stark kille" till pojkarna. Arbetslaget berättar att de har pratat om hur de bemöter flickor respektive pojkar när det gäller att bekräfta barnens kläder eller arbeten som de gjort i förskolan. Vid intervjun säger arbetslaget att de ser till att alla barn får komma till tals, både pojkar och flickor. De har i arbetslaget pratat om vilka barn som behöver lyftas fram och hur personalen kan hantera talutrymmet. Arbetslaget berättar att det oftast är pojkar som pratar när de sitter samlade i barngruppen. Arbetslaget säger att de försöker tänka på att fördela ordet likvärdigt "men man lyckas kanske inte alltid". Ofta lyssnar flickorna snabbt vid tillsägelser, men en del pojkar behöver de säga till flera gånger, berättar arbetslaget. De tror inte att den språkliga interaktionen är likvärdig. Arbetslaget berättar att de har använt en så kallad "gosis" som barnen får hålla i när de får ordet för att fördela ordet likvärdigt. De har även arbetat för att lyfta fram alla barn genom "veckans kompis". Då sätter de upp kort på ett barn i taget och alla får säga något positivt om det barnet. Vid Skolinspektionens observationer är det övervägande pojkar som kommer till tals. Personalen försöker engagera flickorna genom att ställa frågor riktade till dem, men det är vanligt att pojkarna bryter in. Inspektörerna kan inte notera att personalen på annat sätt arbetar för att ge barnen ett likvärdigt talutrymme. Vid den fria leken finns vanligen personalen nära pojkarna och det blir därför främst

11 10 (14) pojkar som pratar med personalen. Pojkar får vid observationerna flest tillsägelser eftersom de ibland cyklar fort och där det inte är tillåtet att cykla. Det är främst pojkar som cyklar. Det är även flest pojkar som slår sig och därför får tröst. Det förekommer ofta att personalen tilltalar barnen som "killarna" och "tjejerna", och barnen leker främst könsupp delat. Förskolechefen uppger vid intervjun att den fysiska interaktionen inte skiljer sig åt mellan personal och pojkar respektive flickor. Förskolechefen menar att flickorna tar stor plats på förskolan och är starka. Personalen har mer fokus på individen än på barnets könstillhörighet. Arbetslaget tror att den fysiska interaktionen är likvärdig mellan pojkar respektive flickor. Skolinspektionen kan inte vid observationerna notera att personalens fysiska interaktion skiljer sig åt mellan flickor och pojkar, förutom att de vuxna oftare finns i pojkarnas närhet. Arbetslaget uttrycker vid intervjun att de vet vilka barn som behöver mest hjälp när barnen ska klä sig och äta. På så sätt utgår personalen därmed från barnens behov och inte deras kön när de hjälper dem. Arbetslaget har som ambition att låta barnen först försöka själva innan de får hjälp. Vid Skolinspektionens observationer vid matsituationer noterar inspektörerna att pojkar får mer hjälp utan att de ber om det än flickor. Även vid observationerna vid lek utomhus får pojkar hjälp utan att de ber om det. Flickorna tycks i stor utsträckning klara sig själva och ber inte heller om hjälp. Vid intervjun uppger förskolechefen att personalen i dialog med barnen styr och vägleder barnen så att deras möjlighet att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Förskolechefen säger att de dock inte har kartlagt verksamheten utifrån hur barnen leker, men förskolechefen har vid arbetsplatsträff visat ett observationsschema för personalen vilket de kan kartlägga verksamheten med. Det finns en könsuppdelning i hur barnen leker men "sedan är det så att de inte ska vara tvingade att göra det ena eller det andra och vi bör ge möjligheter att pröva allt", berättar förskolechefen. Skolinspektionens observationer vid utomhusvistelse består av så kallad "fri lek". Personalen plockar fram leksaker, ingriper om någon konflikt uppstår och agerar för att förhindra olyckor. Barnen leker till största del könsuppdelat. Pojkarna cyklar, gräver med "grävskopa" i sandlådan och spelar fotboll. Personalen befinner sig främst där pojkarna är. Flickorna leker längre bort från personalen, bakar sandkakor, plockar blommor och leker häst. Skolinspektionen kan inte notera att personalen aktivt vägleder eller uppmuntrar barnen att använda gårdens

12 VerksamhetsrappoK 11(14) möjligheter eller att vidga barnens intresse vid de tillfällen Skolinspektionen observerar verksamheten utomhus, förutom när personalen försöker få med flickor i fotboll, vilket inte flickorna vill. Arbetslaget uppger att det är kan vara svårt att kombinera barnens medinflytande och val med personalens uppgift att vidga och bredda barnens intresse. "Man kan ju inte tvinga någon så ibland får de göra det någon annan dag i stället", säger arbetslaget. Arbetslaget uttrycker att "Man tycker det är självklart att det ska vara jämställt. Men samtidigt vill killarna alltid leka på ett visst sätt och tjejerna på ett annat. Man ska ju utmana dem men det är svårt. Man har det med sig men lyckas inte alltid". Arbetslaget berättar att de utgår från att alla barn ska vara med i de aktiviteter de planerar och de försöker uppmuntra barnen att leka med allt. Personalen tar fram material till barnen, men sedan får de välja utifrån intresse. Det är enklare vid vuxenstyrda aktiviteter att få barnen att bredda leken, menar arbetslaget. Vidare menar de att det också beror på hur de grupperar barnen och i detta utgör lokalerna ett hinder. Vid den fria leken som Skolinspektionen observerar utom- och inomhus kan inspektörerna inte notera några tillfällen då personalen på ett uttalat sätt vägleder flickor och pojkar så att deras möjlighet att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Personalen ger ibland barnen olika valmöjligheter och sen väljer barnen själva, eller så säger barnen bara vad de vill göra. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan i liten utsträckning ger flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Den språkliga och fysiska interaktionen är inte tillräckligt likvärdig mellan personal och flickor respektive pojkar. Personalen ger inte i tillräcklig utsträckning likvärdigt stöd i vardagliga situationer till flickor och pojkar. Vidare vägleder inte personalen aktivt pojkar respektive flickor så att de ges möjligheter att pröva och bredda olika material och miljöer.

13 12 (14) Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorers att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s.8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff

14 13(14) 2. jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projektlo. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s SKOLFS 2013:179, sid

15 Verksa hets rapport 14 (14) Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5