Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Bikupan, Tierps kommun. Verksamhetsrapport

Transkript

1 eller Bilaga 1 efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Bikupan, Tierps kommun

2 1 (13) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Bikupan, i Tierps kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Bikupan besöktes den maj 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 12 maj. Ansvariga utredare har varit Sebastian Thimfors och Agneta Kenneberg. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagen 1, läroplanen för förskola 2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 2 (13) i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Bikupan Förskolan Bikupan är en kommunal förskola som ligger i kommundelen Vendel, i Tierps kommun. I kommunen bor cirka invånare. Förskolor med både kommunal och fristående huvudman finns representerade i kommunen. Förskolan Bikupan har 45 barn inskrivna fördelade på tre avdelningar. Avdelningen Stinget riktar sig till barn i åldrarna 1-2 år och består av 7 flickor och 7 pojkar. Avdelningen Biet riktar sig till barn i åldern 3 år och består av 7 flickor och 4 pojkar, medan avdelningen Spejaren riktar sig till barn i åldrarna 4-5 år och består av 8 flickor och 12 pojkar. På förskolans finns sammanlagt 7 heltidstjänster, fördelat på både heltids- och deltidsanställda. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för tre andra förskolor i kommunen. Förskolechefen arbetar 50 procent och har i sitt arbete med förskolorna hjälp av en biträdande förskolechefer som ansvarar för förskolorna på de resterande 50 procenten av förskolechefstjänsten. Skolinspektionen har besökt avdelningen Stinget som har 14 barn i åldrarna 1-2 år. I avdelningen arbetar en förskollärare och två barnskötare, samtliga 75 procent vardera. Förskolan Bikupan ligger i samma byggnad som Vendels grundskola och har närhet till både skog och natur. I anslutning till förskolebyggnaden finns en stor och kuperad gård, som är gemensam för hela förskolan.

4 3 (13) Inomhusmiljön på den besökta avdelningen består av två mindre rum, samt ett större rum och i anslutning till dessa finns skötrum och tambur. Förskolechefen uppger i intervju att förskolan sedan några år tillbaka upprättat en jämställdhetsplan. Planen ska fungera som mall att tänka utifrån i arbetet med jämställdhetsplanen. Förskolechefen uppger att hen inte är säker på hur mycket jämställdhetsplanen är implementerad och genomsyrar förskolans verksamhet i praktiken. Skälet till detta är att en av förskolans avdelningar har ett nytt arbetslag sedan januari 2016, som därför haft mycket annat att fokusera på. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har intervjuat representant för huvudman, förskolechef, arbetslag på besökt avdelning samt en fokusgrupp bestående av två förskollärare och en barnskötare, som arbetar på förskolans andra avdelningar. Huvudmannens verksamhetsredogörelse visar att huvudmannen har övergripande mål för förskolans arbete. Målen utgår från förskolans läroplansmål såsom normer och värden, utveckling och lärande samt barns inflytande. Inom dessa mål ingår kommunens fokusområde för förskolans verksamheter, där ett fokusområde är att ge pojkar och flickor likvärdiga förutsättningar. I verksamhetsredogörelsen redogör huvudmannen för hur de systematiskt följer upp resultat och analyserar dessa, för att sedan föreslå åtgärder och förslag till framtidsutveckling kopplade till granskat fokusområde. En av de planerade åtgärder som huvudmannens verksamhetsredogörelse tar upp för att utveckla förskoleverksamheterna, är fortbildning för förskolechefer och medarbetare och då med fokus på kommunikation och jämställdhetsfrågor. Vid intervju med representant för huvudmannen uppger hen att hen är relativt ny i sin roll som ordförande i arbetsutskottet Barn och ungdom. Där av kan representanten för huvudmannen inte tydligt redogöra eller specificera hur kommunens arbete sker inom det

5 4 (13) granskade området, mer än att det finns ett flödesschema för jämställdhetsarbetet på huvudmannanivå. Vidare berättar huvudmannens representant att de följer upp och utvärderar förskolans arbete genom förskolans utvärderingar varje termin och kvalitetsrapport en gång per läsår. Målen för förskola är generella och gäller alla förskolor, men att det kan finns lokala mål som exempelvis likabehandlingsplanen, uppger representanten för huvudmannen. Förskolechefen bekräftar i intervjun att de centralt placerade utvecklingsledarna sedan några år tillbaka förankrat fokusområdet kring pojkar och flickors lika förutsättningar i förskolan. Förskolechefen uppger att detta fokusområde förmodligen kommer från förvaltningen från början. Vid intervjuer med förskolechef, arbetslag och fokusgrupp berättar de att förskolan utvärderar förskolans övergripande mål utifrån läroplansmålen. Vidare är samtliga överens om att förskolechefen inte uttalat eller tydligt förankrat något specifikt mål för förskolans jämställdhetsarbete och gör därför ingen specifik eller systematisk utvärdering av detta område, vilket också bekräftas i den självskattning arbetslaget skickat in till Skolinspektionen i samband med besöket. Dock uppger både förskolechefen och fokusgruppen att personalen lägger in ett jämställdhetsperspektiv vid planeringen av den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen berättar i intervjun att de inte under de senaste åren haft fortbildning kopplat till jämställdhetsuppdraget. Hen lyfter att de på förskolan haft internutbildning kopplat till den jämställdhetsplan som förskolechefer och arbetslagledare tagit fram, men att detta arbete framförallt skett för flera år sen. Förskolechefen berättar vidare att all personal i Tierps kommuns förskoleverksamhet genomgår en fortbildning i studiecirkelform som heter professionella pedagoger, där ett av materialen man utgår ifrån är boken Att undervisa i förskolan. Inom denna fortbildning menar förskolechefen att förhållningssätt och bemötande kommer in och att hen som förskolechef tagit upp dessa områden på arbetsplatsträffar och under medarbetarsamtal. Vid intervjun med arbetslaget och fokusgruppen bekräftar de förskolechefens utsaga att de samtalat om förhållningssätt och bemötande på arbetsplatsträffar. Fokusgruppen berättar att de på förskolan haft fortbildning kopplat till Att undervisa i förskolan där jämställdhetsfrågor kommit in, men ingen fortbildning kopplad specifikt till jämställdhetsuppdraget. De uppger vidare att de har en representant från förskolan som deltar i mångfaldsgruppen, där representanter från flera olika förskolor diskuterar områden såsom normkritiskt tänkande och mångfaldsfrågor. Tanken med mångfaldsgruppen är att representanten från respektive förskola ska föra tillbaka tankar och idéer till sina respektive förskolor, vilket fokusgruppen uppger det finns för lite tid för. Arbetslaget uppger i

6 5 (13) intervjun att det inte genomgått någon fortbildning kopplat till jämställdhetsuppdraget och anser att de saknar tid för diskussioner om värderingar, förhållningssätt och jämställdhetsfrågor. Den självskattning som personalen gjort inför Skolinspektionens besök visar att arbetslaget är eniga om att de inte har erbjudits någon kompetensutveckling om jämställdhetsuppdraget samt att tid för reflektion ges i liten omfattning. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det delvis finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Huvudmannen har utifrån läroplanens övergripande mål för förskolans verksamheter tagit fram fokusområdet att ge pojkar och flickor likvärdiga förutsättningar, som ingår i ett systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen har dock inte tydligt synliggjort förskolans jämställdhetsuppdrag i ett systematiskt kvalitetsarbete. Vidare säkerhetsställer inte förskolechefen personalens kompetens i tillräcklig hög utsträckning, för att de på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet, ska kunna bedriva ett jämställdhetsarbete som motsvarar läroplanens skrivningar. Personalen får inte tillräckligt med kollegial tid för reflektion med möjlighet att kritiskt granska sina värderingar och förhållningssätt utifrån jämställdhetsuppdraget. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Arbetslaget och fokusgruppen uppger i respektive intervju att de känner till de övergripande läroplansmålen för förskolans jämställdhetsarbete. Fokusgruppen berättar att dessa har förankrats under den tiden då de arbetade fram jämställdhetsplanen och i arbetet med likabehandlingsplanen. Arbetslaget menar att de tolkat läroplansmålen för förskolans jämställdhetsuppdrag genom sin grundutbildning, arbete med likabehandlingsplanen, genom att de själva förkovrat sig i ämnet och diskuterat dessa frågor på avdelningen. Vidare berättar de att arbetet med jämställdhet genomsyrar förskolans arbetssätt och förhållningssätt, men att de saknar gemensam kollegial tid tillsammans med de andra avdelningarna för

7 6 (13) att på så sätt få en mer samstämmig arbetsgång och röd tråd i det pedagogiska arbetet på förskolan. Arbetslaget anser att all pedagogisk personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller, genom att de exempelvis utgår från samma förhållningsätt i det dagliga arbetet på förskolan. Förhållningssättet utgår från att bemöta barn som individer och inte utifrån kön. Inom detta uppger arbetslaget och fokusgruppen i intervjuerna att det är viktigt att tänka på allas lika värde och att det inte handlar om att man inte får vara flicka/pojke utan att istället bredda och variera det man erbjuder barnen i verksamheten. Denna bild bekräftar arbetslagets självskattning som visar att det på förskolan finns en gemensam bild och kunskap om innehållet i jämställdhetsuppdraget. Arbetslaget bedömer vidare i självskattningen att förskolans personal är medvetna om vilken roll de själva har som förebilder. Arbetslaget och fokusgruppen ger i respektive intervju exempel på förskolans praktiska arbete med jämställdhet och förhållningssätt såsom projektarbete med Bilarna Bruzzo och värdegrundsarbete utifrån metoden Snick Snack. I detta arbete uppger arbetslaget och fokusgruppen att de strävar efter att vara genusmedvetna i planeringen av aktiviteter och material, men även när det gäller hur de samtalar med barnen. De berättar att de i det pedagogiska arbetet exempelvis använt litteratur kopplat till värdegrundsfrågor och olika uttrycksätt såsom skapande, bilder, sånger, drama, lekar och samarbetsövningar. I detta arbete uppger arbetslaget och fokusgruppen i intervjuerna att de uppfattar att de ger alla barn oberoende av kön, möjlighet att lära och uttrycka sig på olika sätt med olika material och i olika aktiviteter. Arbetslaget och fokusgruppen berättar att jämställdhetsperspektivet kommer in i planeringen av projekt och aktiviteter eftersom de utgår från individens intresse, behov och ålder oavsett kön. Förskolechefen beskriver i intervjun att nyanställd personal introduceras i förskolans arbete generellt genom att de får ta del av dokument och planer. Det ska finnas en pärm med dokument där arbetsgången för arbetet med jämställdhetsplanen borde ingå, menar förskolechefen. Arbetslaget uppger att de inte upplever att det finns någon tydlig rutin för hur nyanställda introduceras i förskolans arbete generellt och inte heller specifikt inom jämställdhetsarbetet, vilket arbetslagets självskattning bekräftar. Skolinspektionens kartläggning av förskolans inomhusmiljö, visar att den besökta avdelningen har tillgång till två mindre rum, samt ett större rum och i anslutning till dessa finns skötrum och tambur. Samtliga rum är organiserade med olika aktivitetshörnor, där även några av rummen fungerar som matsalar och vilorum. Rummen i avdelningen är inredd och används för olika aktiviteter såsom skapande, bygg- och konstruktion, rollek, bokläsning och samling. I miljön finns flickor och pojkar representerade likvärdigt i den dokumentation som

8 7 (13) sitter på väggarna, såsom bilder och genom barnens alster. Utomhusmiljön består av en stor och kuperad gård, som är gemensam för hela förskolan. Gården består av bland annat gungor, ruschkana, sandlåda, byggbord, rör, däck och har ett varierat underlag, som möjliggör cykling på gården. Förskolechefen säger i intervjun att personalen har möjlighet att själva påverka miljöns utformning och upplever att miljön exempelvis erbjuder bygg och konstruktions möjligheter, hemvrå, rum för lugnare aktiviteter och möjlighet att rita. Vidare uppger förskolechefen att hen fortfarande ser en del förutbestämda miljöer såsom bygghörna och hemvrå. Utomhusmiljön upplever förskolechefen vara ändamålsenlig och erbjuder alla barn något att göra, men att det borde finnas mer utmaningar för de äldre barnen. Eftersom förskolan ligger nära skog och natur så använder förskolan naturområdena frekvent i verksamheten berättar förskolechefen. Förskolechefen uppger vid intervjun att det finns material i miljön för alla barns intressen såsom utklädningskläder, bilar, dockor, pysselmaterial och lego. I utomhusmiljön berättar förskolechefen att barnen har tillgång till sandleksaker, vatten, vattenrör, gungor och cyklar. Förskolechefen berättar vidare att personalen kan bli mer medvetna om hur de använder materialen på förskolan, för att på så sätt låta barnens fantasi styra hur de själva väljer att använda materialet. De kan även bli mer medvetna utifrån ett jämställdhetsperspektiv när de beställer nytt material och efterfråga mer könsöverskridande böcker när de lånar böcker, uppger förskolechefen. Arbetslaget bekräftar vid intervjun förskolechefens beskrivning av vilken miljö och material förskolan erbjuder barnen. Arbetslaget berättar att de försöker göra miljön och materialet så könsneutral som möjligt, men att det varit svårt att möblera lokalerna. De strävar dock efter att alla barn har tillgång till allt, oberoende av kön och där utformningen av miljön och anpassningen av materialet utgår från barnens intressen och ålder. Arbetslaget säger i intervjun att de har reflekterat över och är medvetna om att miljön och materialet både inomhus och utomhus är ganska tråkig och att alla barn inte alltid hittar något att göra i miljön. Vidare berättar arbetslaget att de önskar mer litteratur utifrån ett jämställdhetsperspektiv och uppger att de inte medvetet har tänkt hur deras litteratur är ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta menar arbetslaget kan bero på att bokbussen som de lånar böcker av har ett begränsat urval och tiden är kort när de väl ska låna böcker. Vid kartläggande observationer av förskolans material, noterar Skolinspektionen att böcker och sagor till stor del har huvudkaraktärer av aktiva pojkar/män och där flickor/kvinnor till större delen har en mer passiv och omhändertagande karaktär.

9 8 (13) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet genomsyrar delar av förskolans verksamhet för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Det finns en bild och kunskap hos personalen om innehållet i förskolans jämställdhetsarbete och hur detta ska bedrivas utifrån läroplans mål, men förskolan saknar en samsyn och ett gemensamt arbetssätt kring jämställdhetsuppdraget. Vidare är personalen medvetna om vilken roll de själva har som förebilder i förskolan. Miljön är i tillräcklig hög utsträckning utformad så att den bidrar till att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Det material som finns tillgängligt ger i huvudsak barnen möjlighet till breddning och variation. Vidare är variationen av huvudkaraktärer i det utbud som förskolans litteratur erbjuder begränsad och bidrar inte i tillräcklig hög grad till att motverka traditionella könsmönster och könsroller. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan tidigare haft diskussioner kring hur de talar med barnen och hur mycket talutrymme barnen får. Detta berättar förskolechefen har skett under den tid förskolan arbetade fram jämställdhetsplanen, men att de i nuläget inte har någon pågående diskussion kring jämställdhetsområdet. Den fysiska interaktionen och hjälp barnen får i vardagssituationer uppger förskolechefen att hen upplever som likvärdig och att personalen inte gör någon skillnad. Men att en del barn behöver mer stöd än andra, oberoende av kön. Vidare berättar förskolechefen att personalen varierar aktiviteterna de erbjuder barnen och lockar dem till att pröva material som de tidigare kanske inte prövat, oberoende av kön. Arbetslaget och fokusgruppen bekräftar i intervjuerna förskolechefens utsaga att den språkliga och fysiska interaktionen är likvärdig oberoende om det är en

10 9 (13) pojke eller flicka. De berättar att de är medvetna om att det finns en risk att bemötandet kan bli olika och att de tänker på det i arbetet med barnen. Vidare menar de att de strävar efter att ge alla barn den hjälp och stöd de är i behov av under förskolevistelsen, oberoende av kön. Arbetslaget berättar att barnen ofta får göra det de själva väljer, men att de som personal försöker variera och bredda intresset om barnen väljer samma material eller aktivitet hela tiden. Detta genom att exempelvis erbjuda annat material eller erbjuda barnen andra aktiviteter. Arbetslaget uppger vid intervjun att de aktiviteter som de planerar och erbjuder barngruppen vänder sig till alla barn oberoende av kön, vilket arbetslagets självskattning också bekräftar. Skolinspektionen noterar vid flera observationer av verksamheten exempel på hur flickor och pojkar får samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen, utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Observationerna visar att både den språkliga och fysiska interaktionen mellan personalen och flickor respektive pojkar är positiv och likvärdig. Till exempel noterar Skolinspektionen att barnen snarare bemöts språkligt och fysiskt utifrån ålder, intresse och behov, än utifrån kön. Detta visar sig exempelvis under tambursituation då en del av barnen vid flera tillfällen ber om hjälp verbalt. Medan en del barn inte verbalt uttrycker att de behöver hjälp, men blir uppmärksammade av personalen i alla fall. I dessa situationer, oberoende av kön, ställer personalen frågor till barnen som till exempel Vad behöver du hjälp med? Kan du prova själv först? Prova först och går det inte så hjälper jag dig, ok? Vidare visar Skolinspektionens observationer att vid vuxenplanerade aktiviteter såsom samling sjunger de sånger och gör rörelser utifrån en samlingspåse med tillhörande figurer kopplade till det valda temat. Personalen läser en variation av böcker med kortare följdfrågor till barngruppen och vid dessa situationer ger personalen alla barn samma möjlighet till talutrymme och både flickor och pojkar får följdfrågor om innehållet i böckerna. Skolinspektionens observationer visar att personalen ger alla barn samma möjlighet till stöd vid vardagsituationer såsom tambur- och matsituation. Detta genom att exempelvis vid matsituation variera vilka som får pröva att ta mat och dryck på egen hand. Personalen ger alla barn oberoende av kön, samma respons vid de olika samtalen som förs under de observerade mat- och tambursituationerna. De barn som behöver extra hjälp i dessa situationer får detta och de barn som behöver uppmuntran att försöka själva får det, oberoende av kön. Arbetslaget ger i intervjun exempel på hur de praktiskt arbetar med de yngre barnen för att kunna erbjuda dem en variation av aktiviteter och material där alla kan delta, oberoende av kön. Arbetslaget berättar att de utgår från ett tema som vid Skolinspektionens besök var Bilarna Bruzzo, som är en modernare version

11 10 (13) av sagan om Bockarna bruse, som de valt att utgå ifrån i deras projektarbete och aktiviteter. Inom detta tema erbjuder arbetslaget alla barn aktiviteter och material både inom och utomhus som ger alla i barngruppen möjlighet att delta och pröva. Arbetslagets självskattning bekräftar att arbetslaget uppfattar att de erbjuder aktiviteter för alla barn där förmågor och intressen kan breddas och utvecklas. Under besöksdagarna observerar Skolinspektionen flera tillfällen då barngruppen leker både inom- och utomhus. Barnen i dessa situationer rör sig fritt mellan rummen, respektive utomhusmiljön, oberoende av kön och väljer själva vad de vill sysselsätta sig med i miljöerna. Skolinspektionen observerar att personalen i inomhusmiljön i lägre utsträckning uppmuntrar eller vägleder barnen så att de byter rum, prövar annat material, varierar lekar eller andra platser att vara på. Personalen uppmuntrar den aktivitet, material eller plats som barnet själv valt snarare än att uppmuntra barnen till att variera, vilket också arbetslagets självskattning visar. I utomhusmiljön vägleder personalen både flickor och pojkar så att de får möjlighet att pröva, bredda och variera olika miljöer och material i förskolan. Ett exempel är då barngruppen under observationer visar intresse för vatten och vad de kan göra med vatten. Detta uppmärksammar personalen och hämtar vatten för att sedan uppmuntra både flickor och pojkar att testa vad de kan göra med vattnet. Till exempel uppmuntrar personalen barnen att pröva att hälla vatten i rören som är uppsatta på gården, för att se vart vattnet kommer ut någonstans. Personalen erbjuder de barn som inte vill leka med vattnet att istället göra geggamojja och leka i sandlådan. Under observationen frågar personalen alla barn oberoende av kön exempelvis Vad vill ni göra? Vill ni vara med här och leka? Ska vi titta i förrådet vad som finns att leka med? Ska vi hitta på någonting annat?. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar utifrån stereotypiska könsroller. Förskoleverksamheten erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är likvärdig. Personalen ger stöd till flickor respektive pojkar i vardagliga situationer i lika hög utsträckning. Vidare vägleder personalen flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer, breddas och varieras. Detta sker framförallt i utomhusaktiviteterna och de planerade och strukturerade aktiviteterna, medan i de situationer där barnen har mer fria aktiviteter inomhus vägleder personalen inte barnen i lika hög utsträckning.

12 11 (13) Bilaga Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen 3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. 4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan 5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten. 6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer 8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff

13 12 (13) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta. 9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt 10. I propositionen Kvalitet i förskolan betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet. 11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat. 12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. 13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s SKOLFS 2013:179, sid

14 13 (13) fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller. 15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5