Dotorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Dotorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola Läsår 2017/2018 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola a för planen Rektor och likabehandlingsgruppen. Vår vision Vår vision är att de barn som går på Dotorpsskolan ska ha samma rättigheter och förutsättningar oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vår vision är också att inget barn som går på Dotorpsskolan ska utsättas för kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Elevernas delaktighet Elevrådet hjälper till med kartläggningsarbetet inför återupprättande av likabehandlingsplan. Elevrådsrepresentanterna leder arbetet med implementeringen av likabehandlingsplanen i sina respektive klasser med stöd av pedagog. Elevrådet utvärderar fortlöpande de främjande insatser som finns inskrivna i likabehandlingsplanen och som genomförs under läsåret. Elevernas synpunkter dokumenteras. Alla elever uppmuntras att lämna synpunkter och förslag löpande. Eleverna deltar i arbetet med främjande insatser och förebyggande åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Efter kartläggning av otrygga platser kommer främjande och förebyggande insatser utformas. Planen presenteras för föräldragruppen i februari Personalens delaktighet Skolans likabehandlingsgrupp - bestående av representanter från olika delar av verksamheten, rektor och elevhälsokonsulent - arbetar regelbundet med att upprätta, följa upp och se över planen, med hjälp av verktyget "Plan för skolan" och handledningen "Lika rättigheter i skolan". Förslaget till likabehandlingsplan går på remiss på APT. Personalen och elevhälsokonsulenten ansvarar för arbetet med främjande insatser och förebyggande åtgärder. Förankring av planen Vi går igenom planen på elevråd, klassråd, föräldramöte och APT. Planen publiceras också på skolans webbplats. För de elever eller vårdnadshavare som behöver tolk så går mentorn igenom likabehandlingsplanen i samband med höstterminens utvecklingssamtal. Elevrådet uppmärksammar likabehandlingsplanen kontinuerligt varje elevråd på sina möten och elevrådsrepresentanterna får sedan ta med information tillbaka till klassråden. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Skolpersonal har på APT i juni-16 fått utvärdera de främjande och förebyggande insatserna som stått i gällande likabehandlingsplan. Likabehandlingsgruppen har gått igenom de förebyggande och främjande åtgärder som beskrivits i planen och utvärderat ifall de blivit genomförda eller ej. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolpersonalen. Likabehandlingsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Rastaktivitet: Fritidspedagog håller i en rastaktivitet varje dag på förmiddagsrasten. Detta upplevs som väldigt positivt av både elever och personal. Massage: Har inte genomförts regelbundet i alla klasser. Jämförelser mellan religioner: Har genomförts av samtliga klasser. Livskunskap/värderingsövningar: Har genomförts av samtliga klasser. Studiehandledning med modersmålslärare: Modersmålslärare finns anställda på skolan men ej för alla språk. Uppmärksamma högtider: Vi har uppmärksammat det kurdiska nyåret Newroz och den kristna högtiden jul. Inget barn ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning: Personalen arbetar kontinuerligt med anpassningar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt på elevråd, klassråd, APT och likabehandlingsgrupp. Vi går igenom åtgärd för åtgärd. Är vi nöjda med resultatet eller finns det något som vi önskar skulle ha gjorts annorlunda? Nya mål och åtgärder som ska genomföras under kommande läsår tas upp i den nya planen, efter nulägesanalys och kartläggning. för att årets plan utvärderas Rektor och likabehandlingsgruppen 3/9

4 Främjande insatser Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla elever ska få samma möjligheter till social utveckling och kunskapsutveckling, oavsett etnisk tillhörighet. Erbjuda elever, med annat modersmål än svenska och som har behov av det, studiehandledning med modersmålslärare. Dessa elever erbjuds även stöttning i liten grupp för att öva upp det svenska språket och kunna fungera i sociala sammanhang på skolan. Sedan januari 2016 har ett tvålärarsystem införts i samtliga klasser för att öka möjligheterna för samtliga elever att vara med på den ordinarie undervisningen i klassrummet. Rektor, elevhälsokonsulent och pedagoger Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Ingen elev får kränkas eller diskrimineras på grund av religionstillhörighet. Uppmärksamma elevers olika religioner på ett positivit sätt, till exempel genom att uppmärksamma högtider och traditioner. Skriv in i kalendariet. Exempel på högtider att uppmärksamma: Newroz, v. 12: Vi uppmärksammar den kurdiska högtiden Newroz, det kurdiska nyåret. Påsk, v. 15: Vi uppmärksammar den kristna högtiden påsk. Eid Al-adha, v. 35: Vi uppmärksammar den muslimska högtiden Eid Al-adha. Jul, v.51: Vi uppmärksammar den kristna högtiden jul, men uppmärksammar också andra traditioner kring julen som inte har med kristendomen att göra. Rektor, likabehandlingsgruppen och pedagoger 4/9

5 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att inget barn ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Vi anpassar gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta. Genom pedagogiska diskussioner i arbetslagen utformas anpassningar för de elever som är i behov av detta. All personal på skolan Kön och sexuell läggning Kön och Sexuell läggning Inget barn ska diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning. Alla pedagoger har regelbundna samtal med eleverna där de påtalar pojkars och flickors lika värde och kärlek mellan människor oavsett kön. Rektor, likabehandlingsgruppen alla pedagoger Värderingsövningar Kränkande behandling Målet är att inga kränkningar ska förekomma inom skolan. Vi följer upp målet genom att föra statistik över antal anmälningar om kränkande behandling. Pedagoger integrerar värderingsfrågor och övningar i undervisningen och diskuterar frågor kring allas lika värde. Önskemål finns om att modersmålslärare även stöttar upp inom detta i möjlig mån. Rektor, pedagoger, likabehandlingsgruppen 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Analys av incidentrapporter. Analys av statistik över anmälningar om kränkande behandling. Kartläggning över otrygga platser i form av trygghetsvandringar där eleverna får ringa in de platser på skolområdet där de känner sig otrygga. De äldre eleverna, personal samt föräldrar får även en enkät med frågor gällande trivsel och trygghet på skolan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Ibland har eleverna deltagit vid incidentrapportering. Eleverna deltar vid anmälningar om kränkande behandling. Eleverna markerar otrygga platser på skolområdet. De äldre eleverna svarar på en enkät om trivsel och trygghet på skolan. Elevrådet får ta del av resultatet och bidra med förslag på lösningar. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har tillsammans med sina grupper/klasser diskuterat skolans otrygga platser. De har även diskuterat på APT kring denna fråga. Personalen har fyllt i en enkät om deras upplevelse om elevers och personals trivsel och trygghet på skolan. Personalen är delaktig vid incidentrapportering. Resultat och analys Vid analys av de kränkningsärenden som inkommit har vi sett att några elever utmärker sig i kränkningsstatistiken. Vi behöver i större utsträckning kalla till elevhälsoteam och elevhälsokonferens när vi ser detta. Vissa klasser är inte lika frekvent anmälda. Vi behöver bli bättre på att skapa samsyn kring när vi ska/inte ska göra anmälan. Vårdnadshavare försvårar ibland kränkningsutredningarna genom att själva försöka reda ut saker med andras barn. Vid fysiska kränkningar används ofta även verbala kränkningar på modersmål. Rektor tillsammans med elevhälsokonsulent följer övergripande upp kränkningsärenden för analys 1 gång/kvartal för att se mönster och hitta möjligheter till att förebygga kränkningar. Resultat av kartläggning av otrygga platser: Mycket bråk på fotbollsplanen. Fotbollsschema finns. Eleverna behöver mycket hjälp och stöttning med lagindelning och stöd i det sociala samspelet. Det ska därför alltid finnas en personal vid fotbollsplanen under rast. Ansvaret för detta läggs in i rastvaktsschemat. Vid gungorna blir det ibland konflikter om turordning och vem som ska gunga med vem. Det finns också en risk att bli pågungad när man står för nära någon som gungar. Rastvakterna behöver likt tidigare vara uppmärksamma på vad som händer vid gungorna i förebyggande syfte. Vid hinderbanan är det mycket kulspelande som stör dem som vill leka i hinderbanan. Vi försöker därför styra över kulspelandet till grusplanen nedanför stora kullen samt bakom förrådet. Under vintertid är pulkaåkningen på stora kullen en riskfaktor när det gäller konflikter och olyckor. För att förebygga detta behöver vi markera upp- och nerfarter i backen. I och vid buskarna på framsidan upplever barnen otrygghet, dels pga cykelvägen som ligger väldigt nära buskarna och dels pga att buskarna är väldigt täta. På del av platsen saknas även staket. Vi ser till att buskarna gallras ur samt lyfter frågan om möjlighet att sätta upp staket där det saknas. En del elever är rädda för att andra elever ska titta in i omklädningsrummen. Man tycker också att det känns otryggt att inte veta hur mycket tid man har på sig att byta om (klocka saknas). Personal finns alltid närvarande vid omklädning. Försök har tidigare gjorts med att sätta upp klockor i omklädningsrummen. Detta har misslyckats på grund av skadegörelse efter skoltid. Klockor finns att låna hos idrottsläraren. Den personal som finns närvarande i omklädningsrummen hjälper barnen med tiden. Det förekommer kommentarer om vad man äter för mat i matsalen. Klasslärare behöver prata om detta med sina klasser. Det är ofta högljutt i matsalen, är svårt att få matro då matsalen är en passageväg. Även en del elever som äter i sina klassrum beskriver att det är svårt att få riktig matro, dock är det bättre matro där än i matsalen. Vi provar att alla elever äter i sina respektive klassrum i så stor utsträckning som möjligt. F-klass och klass 1 kommer till viss del att behöva nyttja matsalen pga utrymme. Klass 5 äter i matsalen men går utevägen via stora entrén till och från. Utvärdering sker på APT efter 3-4 veckor. Tamburer och toaletter som delas av två klasser upplevs som stökigare och mer ofräscha. Vi undersöker möjligheten till mer städ på de toaletter som delas av två klasser. Det finns överlag ett behov av vuxennärvaro i kapprummen vid av- och påklädning, vilket vi redan har och kommer att vidareutveckla. Det är ofta spring i korridoren vid gymnastiksalen under rast. För att minska detta undersöker vi möjligheten att hålla denna dörr låst. I våra analyser av resultatet ser vi en positiv förändring när det gäller konflikter, både fysiskt och verbalt. Det förekommer naturligtvis fortfarande men har minskat. Vi behöver fortsätta att arbeta med värdegrund hos eleverna och i personalgruppen. Vi arbetar också vidare i personalgruppen med lågaffektivt bemötande. 6/9

7 Förebyggande åtgärder Rastaktivitet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Inget barn ska diskrimineras på grund av ålder eller utsättas för kränkande behandling. Åtgärd Utökade styrda rastaktiviteter genom trivselledarna. Påminna eleverna om att TL-aktiviteterna finns. Uppsamlingsplatsen flyttas till flaggstången så att även de mindre barnen har större chans att delta. - Trivselledaransvariga har köpt in lekmaterial till trivselaktiviteter. - Övrig lekutrustning ses över och kompletteras av personal. Fritids ansvarar för att se över vilken lekutrustning som kan behöva kompletteras. Elevrådet får lämna önskemål om vad klasserna vill köpa in. Fortsatt fadderverksamhet på vissa gemensamma aktivitetsdagar så som höstvandringen och pysseldagar. Motivera åtgärd Rastaktiviteter kommer anordnas för att förhindra att någon är ensam på rasten och för att få barnen att umgås mer över åldergränserna. Fler styrda aktiviteter bidrar även till att konflikter minskar. Detta görs genom trivselledarna med stöd av personal. Rektor och all personal Religion Områden som berörs av åtgärden Religion eller annan trosuppfattning Ingen elev får kränkas eller diskrimineras på grund av religionstillhörighet. Åtgärd Då personal uppmärksammat att flera elever reagerat på vem som äter vad, utifrån religiös trosuppfattning eller annan anledning, kommer vi arbeta vidare med matsituationen. Vissa maträtter uppfattas som äckliga av de elever som inte äter denna maträtt av religiösa skäl. Då kost och hälsa är en del av ämnet idrott kommer idrottsläraren diskutera med klasserna runt olika kulturers mattraditioner. I början av vt 2017 kommer eleverna att besvara en enkät kring skolmaten och matsituationen. Motivera åtgärd Ge eleverna möjlighet att lära sig om olika religioner för att öka kunskapen om och förståelsen för dessa. Detta bidrar till en ökad acceptans för olika religionstillhörighet. Rektor och all personal 7/9

8 Etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Inget barn på skolan ska diskrimineras på grund av etnicitet. Åtgärd Alla klasser ska kontinuerligt ta upp "livskunskap" i form av etiska samtal och värderingsövningar gällande etnisk tillhörighet. Vi uppmanar eleverna att prata svenska på skoltid för att stärka vi-känslan samt för att förhindra missuppfattningar och konflikter. Motivera åtgärd "Livskunskapen" bidrar till ökad acceptans för elevernas olika etniska bakgrund. Då det händer att elever på skolan kränker varandra på sina olika hemspråk är det svårt för personalen att alltid uppfatta vad som sägs. Rektor och all personal Könsidentitet Områden som berörs av åtgärden Könsidentitet eller könsuttryck Inget barn ska diskrimineras utifrån könsidentitet eller könsuttryck. Åtgärd Personalgruppen ska arbeta för att alla barn ska få vara den man är oavsett kön. Möjlighet i fortbildning i genusfrågor undersöks. Skolan är inför både elever och vårdnadshavare tydlig med allas lika värde. Motivera åtgärd Flera barn umgås inte med barn av motsatt kön. Det finns barn som har svårigheter att delta i skolans aktiviteter gemensamt med det motsatta könet. Rektor och all personal 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett tydligt rastvaktsschema för samtliga raster under skoldagen. En god bemanning på fritidstiden. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All pedagogisk personal på skolan, elevhälsan, rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om någon i personalen blir vittne till en kränkande behandling så ska personalen omedelbart stoppa händelsen. Personal som fått reda på att en elev känner sig kränkt, eller själv upplever att en elev blivit kränkt, anmäler detta omgående till rektor och elevhälsokonsulent. Elevhälsokonsulent startar omgående en utredning, enligt följande: 1. Den personal som tagit emot/ sett kränkningen ställer frågor till den elev som upplever sig kränkt, enligt blanketten "Anmälan om kränkande behandling" alternativ anmälan via webenkät på Dotorpsskolan hemsida. Personal dokumenterar samtalet på blanketten. 2. Utredning på blankett "Utredning om diskriminering/kränkande behandling" görs skyndsamt av den personal som tagit emot/sett kränkningen alternativt av elevhälsokonsulent. 3. Personal ställer frågor till den/de elev/er som kränkt, enligt blanketten "anmälan om kränkande behandling". Samtalet dokumenteras. 4. Personal kontaktar vårdnadshavare. 5. Ärendet rapporteras till elevhälsokonsulent och rektor. 6. Elevhälsokonsulent ansvarar för att uppföljning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om någon i personalen uppges ha utsatt en elev för kränkande behandling startar rektor omgående en utredning, enligt följande: 1. Rektor har samtal med den elev som upplever sig kränkt. Rektor dokumenterar samtalet.2. Rektor har samtal med berörd personal. Rektor dokumenterar samtalet.3. Rektor kallar vårdnadshavare till elevhälsokonferens. Om kränkande behandling har skett kontaktar rektor omedelbart huvudman och personalplanerare. Berörd personals arbete omfördelas under dagen. Beslut fattas enligt arbetsrättsliga åtgärder. Kontakt tas med berörd personals fackförbund. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker 2 veckor efter utredningen. Personal för den elev som upplevt sig kränkt ansvarar för att uppföljning sker, om det inte handlar om kränkning från personal. Vid kränkning från personal ansvarar rektor för uppföljningen. Rutiner för dokumentation Anmälan om kränkande behandling görs skriftligen till huvudman, i det webbaserade handläggarstödet Ciceron. Rektor är ansvarig för att anmäla kränkande behandling till huvudman. Rapportering om utredning av kränkande behandling görs skriftligen till huvudman, i det webbaserade handläggarstödet Ciceron. Rektor är ansvarig för att rapportera om utredning av kränkande behandling till huvudman. Blanketterna för utredning och uppföljning arkiveras i elevens expeditionsportfolio. När eleven gått ur grundskolan arkiveras dessa portfolios i kommunarkivet. Ansvarsförhållande Personal startar utredning genom att prata med inblandade elever. Personal lämnar in anmälan om kränkande behandling till elevhälsokonsulent och rektor. De ansvarar sedan för att ärendet följs upp. 9/9