INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE MÅLGRUPP AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER/ANTAGANDEN RISKFRI RÄNTA KURSER EMISSION STORLEK PÅ AKTIEPOSTER UTDELNINGAR PARAMETRAR AKTIER 9 2 METOD VAL AV ÄMNESOMRÅDE OCH PROBLEMATIK ANGREPPSSÄTT VÅRA REFERENSRAMAR VAL AV METOD OCH DATAKÄLLOR ALTERNATIV UNDERSÖKNINGSMETOD OCH ANGREPPSSÄTT KÄLLKRITIK VALIDITET RELIABILITET LITTERATUR TIDIGARE FORSKNING SPRÅK OCH LAYOUT DISPOSITION 13 3 TEORI EFFEKTIV MARKNAD TEORIER OM DEN EFFEKTIVA MARKNADEN KAN TRON PÅ EN EFFEKTIV MARKNAD LEDA TILL INEFFEKTIVITET? HYPOTESER OM FÖRVÄNTNINGSBILDNING MARKNADENS EFFEKTIVITET SVAG MARKNADSEFFEKTIVITET HALVSTARK MARKNADSEFFEKTIVITET STARK MARKNADSEFFEKTIVITET OLIKA SÄTT ATT MÄTA MARKNADENS EFFEKTIVITET PÅ SVAG NIVÅ AUTOKORRELATIONSMODELLEN FILTERTESTMODELLEN KRITIK MOT UNDERSÖKNINGSMETODIKEN GEORGE SOROS REFLEXIVITETSTEORI MARKNADSIMPERFEKTIONER ANOMALIER STORLEKSEFFEKTEN 29

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VECKODAGSEFFEKTEN P/E-TALS EFFEKTEN SÄSONGSVARIATION EX-DAGSEFFEKTEN STRATEGIER KAN ANTAS GE UPPHOV TILL KURSRÖRELSER PSYKOLOGISKT BETEENDE KAN GE UPPHOV TILL KURSRÖRELSER 34 4 TEKNISK ANALYS HISTORIK VEM ANVÄNDER TEKNISK ANALYS? DE TRE HÖRNPELARNA I TEKNISK ANALYS MARKNADEN DISKONTERAR ALLT KURSERNA RÖR SIG I TRENDER HISTORIEN UPPREPAR SIG TEKNISKA ANALYSENS GRUNDER TRENDER KANALER VOLYM, MOTSTÅND OCH STÖD FORMATIONER 39 5 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DEFINITION AV INVESTERINGSCYKEL SUPERCHARTS MS-EXCEL FORMEL FÖR UTVÄRDERING TREND KURSDIAGRAM RESULTATDIAGRAM KRITERIER MEDIAN OCH ANDEL UNDER MEDELVÄRDE 48 6 TEST AV TEKNISKA INDIKATORER CHANNEL BREAK CHANNEL BREAK INTRABAR CHANNEL BREAK ON CLOSE CHANNEL BREAK WEIGHTED RESULTAT CONSECUTIVE CLOSES RESULTAT COMMODITY CYCLE INDEX (CCI) RESULTAT DIVERGENCE RESULTAT KEY REVERSAL MAJOR RESULTAT MACD - MOVING AVERAGE CONVERGENCE DIVERGENCE 7

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTAT MOVING AVERAGE MOVING AVERAGE WEIGHTED AVERAGE CROSSOVER EXPONETIAL AVERAGE CROSSOVER RESULTAT PARABOLIC RESULTAT PERCENT R - %R RESULTAT RSI RESULTAT STOCHASTIC CROSSOVER RESULTAT 9 7 SLUTSATSER UNDERSÖKNINGENS RESULTAT LIKVIDA VS. MINDRE LIKVIDA AKTIER TREND MODELLER SOM GAV ETT POSITIVT RESULTAT MARKNADSEFFEKTIVITET FAKTORER SOM KAN TÄNKAS PÅVERKA RESULTATET MEKANISKA TEST MODELLER INTE KONSTRUERADE FÖR AKTIER RÄNTAN UTDELNINGAR VOLYM OÄNDLIGT DELBARA AKTIEPOSTER PRISNIVÅ FACKBREDD PÅ HISTOGRAM VAL AV TIDSPERIOD PARAMETRAR 98 KÄLLFÖRTECKNING 94

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund I alla tider har människan haft en önskan att förutspå framtiden. Denna önskan har resulterat i olika metoder, allt efter dess syfte och ändamål. En mycket gammal metod som härstammar från Babylonien är astrologin. Enligt denna metod är det möjligt att sia om framtiden genom att studera himlakropparnas rörelser. "Astrologin som lärde, att intet sker utan orsak, blev det antika uttrycket för en deterministisk livsåskådning, och ur det människorna medfödda behovet av en dylik förklaras dess makt även över tidens klaraste och skarpaste hjärnor" Ur Nordisk Familjebok, Att intet sker utan orsak är något även dagens finansanalytiker har tagit fasta på. De försöker förutse framtida prisförändringar på olika tillgångar genom att använda ekonomiska modeller och teorier. Akademisk forskning visar att det är förenat med stora svårigheter att förutsäga aktiekurser, men få går så långt som att säga att det är omöjligt. Det har med åren uppstått två skilda skolor bland finansanalytiker som fundamentalt skiljer sig ifrån varandra. Enligt den ena skolan intresserar man sig enbart för de orsaker som kan ge upphov till en kursrörelse, medan man i den andra skolan anser att orsaken är ovidkommande och endast verkan är av intresse. Anhängare av den förra skolan kallas fundamentala analytiker och som namnet anger, grundar sin analys på fundamentala data såsom kassaflöden, substansvärde och utdelningstillväxt etc. Denna grupp tror att det finns tillgångar som är felvärderade av marknaden. Med hjälp av modeller och studier av publikationer, såsom årsredovisningar, tror de att det är möjligt att urskilja dessa tillgångar från övriga och därmed erhålla en systematisk överavkastning 1. Den andra skolan utgörs av den tekniska analysen. Enligt dess anhängare vet man inte i vilken utsträckning olika faktorer påverkar prissättningen av en tillgång. Då denna kunskap saknas är det heller inte intressant att identifiera dessa faktorer. Man är istället intresserad av verkan av en faktorförändring, dvs tillgångens prisförändring i sig självt. Det är denna förändring som den tekniska analytikern försöker analysera och dra nytta av. Den tekniska analytikern tror sig ha förmåga att enbart med hjälp av historisk kursutveckling kunna förutse framtida kursförändringar. I börskurser tycker han sig se mönster, formationer och trender som kan utnyttjas med vinst. Den tekniska analysen är inget nytt påfund utan har varit känd i flera hundra år. Den blev dock inte allmänt spridd förrän i mitten av 19-talet. Idag används teknisk analys på praktiskt taget alla börser runt om i världen, med tonvikt på Japan och USA. 2 Även 1 Med systematisk överavkastning menas att man kan uppnå en högre avkastning jämfört med t ex ett index eller samma avkastning till en lägre risk. 2 Gustafsson M, Svernlöv M, Ekonomi & kalkyler, 1994, s 4 Sida 4

5 om den tekniska analysen används på aktiemarknaden, anses metoden ha fått en högre genomslagskraft bland investerare i råvaror och valutor. 1.2 Problemdiskussion Marknadsekonomins stora förtjänst är att den med hjälp av prissignaler kan allokera varor och produktionsfaktorer till de områden där det finns störst behov. Det som styr allokeringen är människors viljor, som får uttryck i handlande på olika marknader. Ju bättre signalerna fungerar desto bättre fungerar också den reala ekonomin. När man beskriver hur väl signal- systemet fungerar talar man om marknadens effektivitet. För att en marknad skall fungera väl bör den uppfylla vissa krav såsom att ingen aktör är stor nog att påverka prissättningen. Detta kräver en marknad med god likviditet 3. Vidare skall aktörerna agera rationellt och vara vinstmaximerande. Dessutom skall alla aktörer ha relevant information att grunda sina beslut på. Om marknaden fungerar på detta sätt vet ingen mer än någon annan och ingen kan heller göra några övervinster. Det som styr prissättningen är information och har inte marknaden tillgång till ny information kommer priset på tillgången att vara oförändrat tills marknaden får ny information att utvärdera. Man antar att utvärderingen inte tar någon tid i anspråk utan priskorrigeringen är omedelbar. Detta medför att ingen hinner utnyttja den nya informationen i vinstsyfte. Det är troligt att marknaden inte fungerar så väl som i ovanstående beskrivning. Det kan bl a diskuteras om alla på marknaden får tillgång till relevant information samtidigt och om alla utvärderar och agerar rationellt utifrån denna. Om informationen når aktörerna vid olika tidpunkter är det möjligt att det kan ske en eftersläpning från det att informationen ges tills dess att den är diskonterad i tillgångens pris. Man skulle då kunna tänka sig att det är möjligt att spåra när så sker och ekonomiskt utnyttja detta förhållande. Den tekniska analysen bygger på detta tankesätt. Hur väl marknaden fungerar i praktiken bestämmer om det är möjligt att använda sig av teknisk analys för att göra systematiska övervinster. Vid en väl fungerande marknad ska det inte utifrån ekonomisk teori vara möjligt att studera den historiska kursutvecklingen för att förutspå framtida kursrörelser. Om likviditeten är låg på marknaden kan det uppstå ineffektiviteter i prissättningen. Vid ett sådant förhållande kan det tänkas finnas ett samband mellan dagens kurser och morgondagens. Detta förhållande skulle vara möjligt att utnyttja med teknisk analys. Om det är möjligt att använda teknisk analys för att göra systematiska övervinster kvarstår dock problemet att det finns ett stort antal modeller 4 att använda vid analys av en ekonomisk tillgång, i vårt fall aktier. Modellerna är ofta konstruerade så att de ska fungera bäst vid en viss typ av marknadstrend. För en placerare kan det vara intressant att veta vilken modell han ska studera för att se ett trendbrott, utifrån den trend som tillgången befinner sig i för tillfället. 3 Marknad med god likviditet anses öka marknadens effektivitet. 4 Tekniska modeller och indikatorer används synonymt. Sida 5

6 Vi frågar oss om det går att uppnå systematisk överavkastning med hjälp av teknisk analys. Om det går, går det i så fall olika bra beroende hur likvid aktien är? Blir resultatet olika om man använder teknisk analys i olika marknadstrender? Sida 6

7 1.3 Syfte Uppsatsens syfte: Att testa om det var möjligt att uppnå en systematisk överavkastning under perioden , genom att använda sig av tekniska indikatorer, jämfört med ett buyand-hold förfarande. Att undersöka hur de tekniska indikatorerna fungerade i olika trender och om det har haft betydelse för resultatet om aktierna var likvida eller mindre likvida. 1.4 Målgrupp Uppsatsen vänder sig till läsare med intresse för aktiemarknaden och teknisk analys. Det ställs vissa krav på kunskaper i finansiell ekonomi och statistik för att förstå uppsatsens resultat. T ex förutsätter vi att läsaren är bekant med enklare begrepp och uttryck inom dessa båda områden. Förkunskaper om teknisk analys är inte nödvändiga för att tillgodogöra sig uppsatsens resultat. 1.5 Avgränsningar Uppsatsen är begränsad till att behandla teknisk analys av aktier. Den går således inte in på några former av fundamental analys eller teknisk analys av andra tillgångar än aktier. De modeller som behandlas i uppsatsen redovisas i en enkel och övergripande form och har till uppgift att ge en allmän bild över användandet. Beskrivningarna är således inte avsedda att ge en fullständig bild av modellerna. För de läsare som önskar djupare kunskap och förklaring till modellerna hänvisas till källorna. Tidigare forskningsresultat som redovisas ses i denna uppsats inte som en bestämd uppfattning om marknadens beteende utan enbart som exempel på resultatet från olika undersökningar. Anledningen är att det har skrivits ett stort antal forskningsrapporter där var och en kommer fram till ett resultat som i något avseende skiljer sig från de övrigas. Resultaten är i vissa fall så avvikande från varandra så att ett felaktigt urval kan ge en snedvriden bild över rönen. I detta test används inte handelsvolymen av aktierna som en variabel i de tekniska analys modellerna. 1.6 Definitioner/Antaganden Riskfri ränta Vissa modeller bygger på att man kan blanka aktier, dvs. att låna aktier och sälja dem för att köpa tillbaka dem vid ett senare tillfälle och därmed göra en vinst vid kursnedgång. I verkligheten är det dock svårt att göra blankningar till de aktuella kurserna då denna handel är begränsad. Därför har vi i våra tester inte gjort några blankningar. Sida 7

8 Den tid vi inte innehar aktien antar vi att man investerar i riskfri tillgång. Till riskfri tillgång har vi valt 9 dagars statsskuldväxlar. Räntan på dessa statsskuldväxlar har vi justerat genom att ta medelvärdet för sexmånadersperioder från 8511 till Detta för att inte få stora skevheter vid tillfälliga räntechocker, som t ex i september 1992, då räntan vissa dagar var uppe i nästan 4%. Vi antar att det är möjligt att placera den mängd pengar vi vill till räntan för dessa statsskuldväxlar på ett ospärrat konto Kurser Vår kursdatabas har uppgifter om dagens högsta, lägsta och sista avslut. I vissa fall även dagens första notering, denna används dock inte av någon modell. Vi antar att vi kan köpa/sälja aktier till de kurser vi får signalerna på utan att vår transaktion påverkar kursen. Detta eftersom det motsatta inte går att testa utan faktisk handel. De modeller som ger signal under dagen, det vill säga någonstans mellan dagens högsta och lägsta notering, s k intradagskurs, antas att aktien kan köpas till den kurs som signalen ges vid. Detta eftersom vi inte har tillgång till löpande kurser under dagen. I de modeller som bygger på slutkurser antas det vara möjligt att göra avslut på den konstaterade slutkursen Emission De kurser vi haft tillgång till är historiskt justerade för emissioner. Därför har vi inte behövt ta hänsyn till deras direkta kurspåverkan. Den indirekta påverkan av en emission är svår att bedöma och beror på så många faktorer att vi inte tagit hänsyn till dessa. Teknisk analys bör fånga upp även dessa variationer om den skall anses fungera Storlek på aktieposter Vi antar vidare att aktieposterna är oändligt delbara d.v.s. att vi kan köpa vilket antal aktier vi vill och delar därav ned till obegränsat antal decimaler. Eftersom vårt material är justerat för emissioner och dylikt är de kurserna vi har tillgång till inte längre desamma som de en gång var. Dessutom skulle vi få olika resultat om vi varierade storleken på vår portfölj om vi tog hänsyn till storleken på börsposterna Utdelningar Valet om man skall behålla en aktie över utdelningsperioden för att ta del av denna eller sälja på en eventuell säljsignal som kommer strax innan är ett subjektivt val. Vidare vore det ett alltför stort arbete att ta reda på vad samtliga utdelningar varit och justerat materialet för dessa. Vi har därför helt bortsett från utdelningar och den kurspåverkan de kan ha haft Parametrar Parametrarna som används i modellerna kan givetvis justeras efter eget tycke men vi har valt att använda de enligt våra källor vanligast förekommande. Detta för att inte få ett resultat som snedvrids av våra subjektiva val. Sida 8

9 Samma gäller de modeller som tillåter alternativa tolkningar, t.ex. Consecutive Closes där det finns vissa användare som inverterar signalerna, där vi valt de vanligast förekommande tolkningarna Aktier Vi har valt att dela in de aktier vi bearbetar i likvida och mindre likvida aktier. De likvida valde vi som de åtta från mest-omsatta - listan som under 1984 haft högst genomsnittlig omsättning. Med detta urvalssätt slipper vi att råka ut för ex post urvalsbias eftersom någon justering inte skett efter urvalet. Som mindre likvida valde vi de åtta första på A-listan , som under hela perioden aldrig legat på mest omsatta listan. Med dessa åtta löper vi risk för ex post urvalsbias eftersom vi valt aktier som uppfyllde vårt kriterium vid periodens slut. Hade vi omvänt valt vid periodens början hade vi löpt stor risk att aktien under de kommande tio åren skulle komma att bli likvid. Detta ville vi undvika. Om de däremot under perioden legat på andra listor än A-listan har vi inte tagit hänsyn till detta utan ansett dem som mindre likvida även på dessa listor. Sida 9

10 2 Metod 2.1 Val av ämnesområde och problematik Idén till att skriva en uppsats om teknisk analys har sin grund i vårt allmänna intresse av aktiemarknaden. När vi började intressera oss för aktier kom vi tidigt i kontakt med fundamental aktieanalys. Teknisk aktieanalys kom vi först i kontakt med när vi såg en bok som var skriven av en man som hette Öhman. I boken kallade han sig professor och menade att med hjälp av ringar och kryss nedtecknade på ett rutat kollegieblock kunde man tjäna mycket pengar. Vi försökte själva tillämpa metoden, men det visade sig snart att det var mycket tidsödande att rita ringar och kryss. Vi tröttnade på metoden, trots den utlovade belöningen. Att metoden inte var allmänt accepterad och att den motsade ekonomisk teori förstod vi först när vi började läsa ekonomi i Lund. Trots detta kunde vi under föreläsningsrasterna se en föreläsare i finansiering sitta och studera en liten bit rutat papper som var full av ringar och kryss. När till och med vår föreläsare använde teknisk analys, bestämde vi oss för att testa metoden och skriva en uppsats om den. 2.2 Angreppssätt Våra referensramar Kanske kan vårt intresse för uppsatsämnet grunda sig på att vi alla tre läste teknisk linje på gymnasiet. Vi skolades i tron att med matematik kunde man inte bara förklara och förstå samband, utan även prognostisera framtida skeenden. Denna tro på matematikens möjligheter har säkert påverkat oss när det gäller valet av uppsatsämne. Prognostiseringen i de tekniska modeller som vi tar upp i uppsatsen bygger på matematiska samband. Det är dock inte främst de tekniska modellerna som fångar vårt intresse, utan de underliggande idéerna. Sedan våra första trevande försök med teknisk analys har vi inte själva använt metoden till att göra aktieaffärer. Detta kan ha den nackdelen att vi har vissa kunskapsbrister inom området. Men det kan också ha den fördelen att vi är mer kritiska mot metoden som sådan och mot de källor vi valt att använda Val av metod och datakällor Då vi först valde att precisera vårt syfte, fick detta utgöra utgångspunkten vid valet av metod. Utifrån detta syfte kan man dela upp uppsatsen i två delar. Den ena delen utgör en beskrivning av hur teknisk analys fungerar och vilka antaganden den bygger på. Till denna del har vi valt att använda en deskriptiv metod med referat av tidigare forskning och teoribildning. Den andra delen utgörs av en förklarande del, där vi försöker klargöra om det finns ett samband mellan användandet av tekniska indikatorer och systematisk överavkastning. För att kunna genomföra denna del av uppsatsen ställde vi upp ett antal krav som vår metod skulle uppfylla: Hög validitet Hög reliabilitet Möjlighet att hantera stora kvantitativa data Sida 1

11 För att uppfylla dessa krav behövde vi en dator, programvara och historiska aktiekurser. Då vi redan hade tillgång till en dator sökte vi efter ett datorprogram som innehöll de tekniska indikatorer som vi ämnade att testa. Programmet vi sökte skulle även kunna ge ett resultat som var möjligt att bearbeta vidare i kalkylprogrammet Excel. Till vår hjälp erhöll vi programmet SuperCharts 2.1 från företaget Börsinsikt. Med programmet följde en databas innehållande kursdata från Stockholms fondbörs för tiden vi avsåg att testa. Valet av program har inte påverkat vårt resultat eftersom det bygger på vedertagna modeller. Som underlag för den deskriptiva delen av uppsatsen har vi främst använt oss av kurslitteratur, facklitteratur och tidskrifter. Kurslitteraturen behandlar bara ytligt den tekniska analysen, medan den utförligt tar upp marknadshypotesen och tidigare forskning om marknadseffektivitet. Till vår hjälp att finna relevant facklitteratur och tidskrifter har vi i huvudsak använt oss av de sökregister som finns tillgängliga på Lunds universitetsbiblioteket. Vi har sökt på två av bibliotekets system, Lolita och Econ. lit. De använda sökorden är: Effektiva marknader, marknadseffektivitet, teknisk analys samt motsvarande termer på engelska. Sökningen på Econ. Lit gav oss förslag på 29 artiklar. De artiklar som fanns att tillgå var samtliga engelskspråkiga, främst utdrag från amerikanska facktidskrifter i ekonomi. Av de artiklar vi fann relevanta beställdes kopior. Vi fann enbart ett par böcker som behandlade ämnet teknisk analys, vilket resulterade i kompletterande inköp av litteratur. Den litteratur som vi använt oss av för att beskriva teknisk analys är i huvudsak amerikansk, endast ett par böcker är skrivna på svenska. Vi refererar till två svenska avhandlingar. Den ena behandlar effektiviteten på Stockholms fondbörs och den andra berör frågan om i vilken utsträckning teknisk analys används i Sverige. För att komplettera vårt material med fler artiklar besökte vi under en USA-vistelse University of Florida, Gainesville. Vi fann 21 artiklar vid sökning på ordet; technical analysis. Antalet artiklar reducerades dock till ca 3 stycken när sökningen kompletterades med ordet; stocks. Vi använde slutligen ett par av dessa artiklar i vår uppsats. Vi har också läst uppsatser skrivna av studenter vid Lunds universitet och Svenska Handelshögskolan i Stockholm. Dessa har inte fungerat som källor i uppsatsen, utan som underlag för val av källor Alternativ undersökningsmetod och angreppssätt Det har riktats kritik mot att göra statistiska test av tekniska indikatorer för att undersöka om teknisk analys kan ge systematisk överavkastning. Kritikerna menar att man inte använder tekniska indikatorer statiskt utan att de tillsammans kan utgöra ett hjälpmedel för att förutspå framtiden. Därmed kan vår metod enbart testa indikatorerna som ligger till grund för teknisk analys och inte den tekniska analysen i sig själv. Det är dock möjligt att testa teknisk analys som metod. Det finns i huvudsak två teoretiskt möjliga metoder, som båda dock har ett antal praktiska nackdelar. Den ena metoden bygger på att man låter ett antal personer som är väl förtrogna med teknisk analys använda metoden som enda underlag för handel i aktier. Dessa placerar en fiktiv summa pengar under en tidsperiod och gör en utvärdering av den riskjusterade avkastningen i förhållande till ett index. Alternativt jämförs en akties Sida 11

12 avkastning med ett buy-and-hold 5 förfarande i samma aktie. Fördelen med denna metod är att någon justering för den tagna risken inte behöver ske. Metoden har ett par nackdelar. En är att den blir subjektiv eftersom två användare av teknisk analys inte använder metoden identiskt. Resultatet kommer därmed att påverkas av personvalet, samt dess förmåga att utnyttja metoden. En annan nackdel är att tester av detta slag är svåra att genomföra i praktiken. Testmetoden innebär att personerna som ingår i testet inte påverkas av annan information än historiska aktiekurser, vilket är svårt att kontrollera. Den andra metoden liknar den förra på så sätt att man undersöker aktiefondförvaltares avkastning, som enbart grundar sina investeringsbeslut på teknisk analys. Testmetoden har använts i USA, men är svår att tillämpa i Sverige, då få aktiefonder uttalat använder teknisk analys. 2.3 Källkritik Validitet Vi följer Wiedersheim/Eriksson (1991) definition av validitet; mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att det ska mäta. Har vi lyckats uppnå detta med vår metod? Har vi verkligen lyckats testa om tekniska indikatorer kan ge en systematisk överavkastning jämfört med buy-and-hold? Vi anser att så är fallet och att validiteten därmed är hög om man ser till att vi testat indikatorerna statiskt Reliabilitet Har vi, enligt Wiedersheim/Eriksson (1991) definition, hög reliabilitet på vår test. Dvs. skulle andra undersökare med samma angreppssätt nått samma resultat som vårt? Skulle man nått samma resultat om man valt att undersöka en annan tidsperiod och ett annat urval? Svaret på första frågan är ja. Modellerna vi använt ger entydiga resultat om de används med de angivna parametrarna. På andra frågan kan man nog sluta sig till att resultatet skulle blivit det samma oavsett tidsperiod, detta eftersom vi valt att testa en relativt lång tidsperiod. Beroende på hur man väljer att definiera likvida och mindre likvida aktier kan man troligen uppnå resultat som till viss del skiljer sig från vårt Litteratur Kritik kan riktas mot den litteratur som beskriver teknik analys. Denna är antingen skriven av författare som är positivt inställda till teknisk analys eller utgiven av ett företag som använder eller säljer metoden. Denna typ av litteratur har enbart använts för att förklara den tekniska analysens funktionssätt och antaganden. Inga tidigare undersökningar refereras från denna litteratur, istället används kurslitteratur och tidskrifter som källor för tidigare forskning. Kurslitteraturen har genomgående en mer skeptisk attityd till teknisk analys. Denna litteratur tar upp under vilka förutsättningar som den tekniska analysen fungerar och hur detta påverkar synen på marknadens effektivitet. Tidskrifterna kompletterar kurslitteraturen med empiriska test av teknisk analys och marknadens effektivitet, med utgångspunkt från ekonomisk teori. Båda dessa källor har legat till grund för uppsatsens teoretiska del. 5 Med buy-and-hold avses att man innehar aktien under hela perioden, köp vid periodens början och behåll till periodens slut Sida 12

13 2.3.4 Tidigare forskning Ett allmänt problem med att använda tidigare forskningsresultat är att det är svårt att få en uppfattning om undersökningens kvalitet. Vi har försökt att, om möjligt, bilda oss en uppfattning om kvaliteten av en undersökning innan vi har refererat den i uppsatsen. Som vi också beskriver i avgränsningar kan ett felaktigt urval av tidigare undersökningar ge en skev bild av verkligheten. Därför får vår återgivning av tidigare forskning ses som en exemplifiering av tidigare forskning. 2.4 Språk och layout Vi har genomgående försökt använda ett enkelt och så lättfattligt språk som ämnet tillåter. Facktermer som används på ett annat sätt eller i ett annat sammanhang än brukligt har vi valt att definiera löpande i texten eller i en fotnot. Detta har även gjorts för ord som är av central betydelse för förståelsen av uppsatsen. Svenska ord har använts så långt det är möjligt. Engelska ord har använts först då en översättning till svenska snarare skulle försvåra än förenkla. Vi har försökt använda en enkel layout och det är vår ambition att det ska vara enkelt att hitta i uppsatsen och att kapitlens ordningsföljd upplevs som logisk. För att öka förståelsen och underlätta för läsaren har vi använt bilder och diagram. Resultatet av vår undersökning redovisas i histogram och trots den begränsade storleken hoppas vi att de är lätta att läsa. 2.5 Disposition I kapitel 1 tar vi upp bakgrunden till uppsatsen och för en diskussion om problemformulering och syfte. Vi beskriver i kapitel 2 hur vi har gått till väga när vi sökt material till uppsatsen och vi framför kritik mot källorna. Teorin finns i kapitel 3 och behandlar främst marknadens effektivitet och funktionssätt. I detta kapitel behandlas också tidigare gjorda undersökningar. Under kapitel 4 förklaras översiktligt hur teknisk analys är tänkt att fungera samt vilka antaganden den bygger på. Kapitel 5 innehåller information om hur vi praktiskt har gått tillväga när vi gjort vår undersökning. Här finns också de kriterier vi ställer på modellerna för att bedöma de som fungerande. De olika modellerna presenteras och beskrivs i kapitel 6. Här återfinns också modellernas resultat, samt en kommentar till detta. Slutsatsen av vår undersökning finns i kapitel 7 och sist i uppsatsen finns källförteckningen. Sida 13

14 3 Teori Teorin om effektiva marknader, undersökningar som gjorts på marknadseffektivitet, exempel på marknadsimperfektioner samt möjliga förklaringar till dessa. Kriterierna för de tre effektivitetsnivåerna. Dessutom en alternativ teori till den fundamentala analysen. 3.1 Effektiv marknad Många aktiesparare försöker följa den klassiska tesen, "köp när aktien står lågt och sälj när den står högt". Denna tes bygger på att det alltid finns aktier som inte är rätt värderade. En placerare kan då göra en vinst genom att upptäcka en undervärderad aktie och vänta på att marknaden också ska upptäcka att den är undervärderad och justera upp kursen. Till sin hjälp har placeraren en stor mängd information såsom årsredovisningar, marknadsbrev och affärstidningar. "En marknad på vilken priserna alltid helt avspeglar all tillgänglig information kallas effektiv" 6 Detta resonemang kan synas vara självklart för många aktiespekulanter. Men enligt Fama existerar det inte några över- och undervärderade aktier, utan priser ska vara effektiva informationsbärare och prisförändringar skall grunda sig på marknadens samlade bedömning av ny information. När ny information blir tillgänglig kommer marknaden att göra en utvärdering av dess värde och försök till förändring av förmögenhetsportföljen kommer att ske för att utnyttja den nya kunskapens potentiella vinstmöjlighet. Omallokeringen resulterar i förändringar på både marknadens utbudsoch efterfrågesida, tills ett nytt marknadspris etableras. Om varje investerare värderar informationen rationellt kommer marknadspriset att reflektera all ny information. Fama sammanfattade detta resonemang i en kort tes som han kallade den effektiva marknadshypotesen och som lyder enligt följande: Med detta synsätt kan en placerare inte göra några extraordinära vinster genom att studera historisk information. Alla vinstmöjligheter som information ger upphov till justerats direkt av marknaden. Man säger att priserna är effektiva informationsbärare. Detta betyder inte att all information är irrelevant och placerarna kan välja aktier slumpmässigt. Det enda hypotesen säger om den effektiva marknaden är att all tillgänglig information är avspeglad i priserna. Hypotesen säger ingenting om hur marknaden bestämmer prissättningen av aktier och därmed dess avkastning. Olika aktier kan ha olika stor förväntad avkastning även på en effektiv marknad. Om man tror att aktiers olika avkastning inte beror på slumpen, utan på att företag har olika egenskaper, är det av värde att följa med i informationsflödet. På så sätt kan man identifiera de aktier som har hög förväntad avkastning. 7 6 Fama E, Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work, the Journal of Finance No Claesson K, Effektiviteten på Stockholms fondbörs, 1987, s 4 Sida 14

15 Man kan fråga sig varför det är viktigt att aktiemarknaden är effektiv. Det är inte enbart av intresse för aktieplacerare utan även för hela samhället. Om priserna är effektiva informationsbärare skulle de sammanfatta en mängd information som är av fundamental betydelse i en marknadsekonomi. Priserna skulle återspegla marknadens samlade bedömning av företagen och utgöra naturliga beslutsunderlag vid diskussioner om fusioner och företagsköp. Aktiemarknaden skulle också ge viktig information om vilka företag som expanderar och vilka som har stagnerat. Aktiemarknaden skulle kunna ligga till grund för beslut som är av stor vikt för hela näringslivet. 8 Enligt ett samhällsekonomiskt synsätt utgör aktiemarknaden en del av kapitalmarknaden. Kapitalmarknadens roll är att överföra kapital från sparare till dem som har möjlighet att placera pengarna väl. Det är i samhällets intresse att denna överföring sker på ett optimalt sätt. På en kapitalmarknad som fördelar kapitalet på ett så bra sätt som möjligt kommer priset på det överförda kapitalet att sättas så att sparares och producenters marginalavkastning blir lika. Spararen uppnår en högre förväntad avkastning än den riskfria räntan och producenten får tillgång till riskvilligt kapital. På så sätt kommer de sparade medlen att överföras till produktiv verksamhet, vilket är positivt för hela samhället. 9 För att marknaden ska ge rätt signaler till placerarna måste all tillgänglig information vara avspeglad i aktiekurserna. Fördelningen av kapital blir inte optimal om inte marknaden är effektiv i informationshänseende. 3.2 Teorier om den effektiva marknaden Grossman hävdar att resonemanget om att priset återspeglar all information inte håller, utan det finns något som betecknas "noise". När priset perfekt återspeglar all information försvinner incitamenten att samla information. Om informationssamlandet är kostsamt kan inte priset återspegla all information utan det måste förekomma "noise", så att informationssamlandet är lönsamt. Om så inte är fallet kommer, vid perfekt konkurrens, inget jämviktspris att etableras där de informerade kan utnyttja sin information. Ett jämviktspris kommer heller inte att uppstå när ingen samlar information. 1 Modellen tyder alltså på att marknader bör bli effektiva så när som på en marginal för informationskostnader. Marknader skulle bli effektiva först då informationsinhämtandet är gratis. I en modell gjord av Grossman och Stiglitz (1976) kan marknadsaktören välja mellan att vara informerad eller ej informerad. Den som skaffar sig information genom att läsa analyser och årsredovisningar avsätter tid och pengar till detta. De informerade måste därför få lite bättre avkastning på sina placeringar än de som är oinformerade. Informationen blir mer värdefull ju färre som har den. Värdet av att vara informerad minskar när fler skaffar sig informationen medan kostnaden är konstant. Det finns 8Södersten B, Red; Urwitz G, Svensk finansmarknad, marknad och politik, 1994, s Claesson K, Effektiviteten på Stockholms fondbörs, 1987, s 2 1 Grossman, Journal of Finance, May 1976 Sida 15

16 alltså en jämvikt med en viss andel informerade, där det inte spelar någon roll för totalresultatet om man är informerad eller inte. Priset på tillgången påverkas av den information som de informerade har. Om detta fungerade perfekt, skulle informationen inte ha något privat värde, utan snabbt bli tillgänglig för andra. Enligt modellen kan priset ge information om kvaliteten. Om marknaden är olikvid kan enskilda informerade aktörer påverka priset och driva upp priset så att andra ej informerade aktörer tror att aktien är köpvärd. Det lär ha varit ett vanligt sätt att starta spekulationsbubblor på 192-talet. Om detta är vanligt, så kan inte de ej informerade lita på prissignalerna. Det blir då lönsammare att vara informerad. 11 I praktiken påverkas dock marknadspriset även av andra faktorer än de informerades efterfrågan. De informerade kan inte med säkerhet veta om orsaken till en prisförändring beror på positiv information eller har en annan förklaring. De informerade har därför fortfarande ett visst övertag. 12 Det finns en paradox som säger att om all information finns inbakad i priset finns det inget incitament att söka efter information och finns det ingen som söker information finns den inte heller med i priset. Här fyller aktieanalytikerna en viktig funktion. De bearbetar systematiskt tillgänglig information som är av intresse för aktiemarknaden, vilket kan bidra till att aktiepriserna bättre återspeglar fundamentala värden. Den information de får fram avspeglar sig dock snabbt i aktiekurserna, vilket försvårar ett utnyttjande av informationsövertaget. Sammanfattningsvis kan man säga att marknader inte skulle kunna vara effektiva om inte en del aktörer försökte utnyttja all tillgänglig information och de skulle inte göra det om de inte trodde att det var möjligt att tjäna pengar på det. 3.3 Kan tron på en effektiv marknad leda till ineffektivitet? Claesson (1987) tar upp en intressant fråga om vad som händer med effektiviteten på en aktiebörs som alla aktörer betraktar som effektiv. Claesson frågar sig om inte det finns risk för att ineffektiviteter börjar uppträda när det inte längre finns placerare som aktivt söker efter felvärderade aktier? Hon tror inte att så är fallet eftersom effektivitet bara gäller i genomsnitt och att det i varje ögonblick finns tillfälliga ineffektiviteter som en riskbenägen placerare försöker utnyttja även om denne tror att marknaden är effektiv. Dessutom tror inte Claesson att alla samtidigt betraktar marknaden som effektiv. 13 Dock lämnar Claesson frågan om vad som händer om stora delar av aktörerna betraktar marknaden som effektiv obesvarad. Det är viktigt att särskilja begreppen effektiv marknad och perfekt marknad. Det senare begreppet är mer restriktivt än det förra. En marknad kan vara effektiv utan att vara perfekt om prissättningen är sådan att det inte finns några arbitrage möjligheter. 11Lindgren R, Ekonomisk Debatt, nr Ibid 13 Claesson K, Effektiviteten på Stockholms fondbörs, 1987, s 212 Sida 16

17 En perfekt marknad bygger på följande antaganden: Alla placerare är fullständigt informerade Informationen når dem samtidigt Alla placerare tolkar all information på samma sätt Ingen placerare är stor nog för att påverka prissättningen Det förekommer inga transaktionskostnader Aktier är oändligt delbara Alla marknadsdeltagare är rationella och nyttomaximerare Inga hinder eller kostnader för in- eller utträde 3.4 Hypoteser om förväntningsbildning 14 Teorin om effektiva marknader kräver en teoretisk modell för att förklara på vilka grunder förväntningarna görs. Det finns två hypoteser om detta, dels hypotesen om adaptiva förväntningar och dels hypotesen om rationella förväntningar. Hypotesen om adaptiva förväntningar bygger på att individen använder information om tidigare prognosfel för att revidera sina förväntningar. Ursprunget för tankarna till hypotesen om adaptiva förväntningar är hämtade från reglertekniken och ser ut enligt följande; ( ) X = X + φ X X * * * t 1 t t 2 t 1 t 1 t 2 t 1 Där < F < 1 * X = Dagens prognos t 1 t * t 2 Xt 1 = Gårdagens prognos F = Fraktion av det konstaterade prognosfelet X t 1 = Dagens konstaterade utfall Formel 3-A Hypotesen om adaptiva förväntningar Kritiken mot denna hypotes är dels att förväntningarna endast är baserade på historisk information, dels finns det ingen teori för att fastställa storleken på fraktionen av det konstaterade prognosfelet. Kritiken mot hypotesen om adaptiva förväntningar ledde fram till hypotesen om rationella förväntningar. Hypotesen om rationella förväntningar bygger på antagandet att individerna inte låter sig systematiskt luras. Prognoserna om framtida utfall är genomsnittligt sett korrekta, i annat fall kommer prognosmodellen som används att ändras. Trots att även hypotesen om rationella förväntningar möter kritik, bl a eftersom den inte säger något om hur prognosmodellen bör vara konstruerad, är det den som idag anses ligga närmast sanningen. 14 Oxelheim L, Finansiell integration, 1988, s 36 f Sida 17

18 3.5 Marknadens effektivitet Kravet att priserna fullständigt reflekterar all tillgänglig information är ett mycket starkt antagande. Därför delade Fama in marknadens effektivitet i tre nivåer: svag halvstark stark Svag marknadseffektivitet På den svaga nivån analyseras enbart historiska prisserier. Om det är omöjligt att genom studier av tidigare kursutveckling göra systematiska övervinster, sägs marknaden vara svagt informationseffektiv. I denna form av effektivitet är den information som finns i de gamla priserna också inkluderad i nutida och framtida priser och är därmed redan ekonomiskt utnyttjad. Det finns ingen bortglömd information i de tidigare priserna som kan utnyttjas för att förutspå framtida priser. Dagens priser är perfekta informationsbärare av den historiska informationen. Eftersom dagens priser reflekterar all tillgänglig information kan bara ny information förändra priset. Men ny information är per definition oförutsägbar. Därför kan man inte förutsäga priset, utan priset rör sig enligt s k random walk 15. Om random walk föreligger är också marknaden effektiv på den svaga nivån. Dock gäller inte det motsatta. En intressant företeelse är att om man ritar en kurva som följer random walk tycks ändå en del personer se mönster. Nedan och på följande sida visas två kurvor, den ena följer random walk, medan den andra visar ett S&P-index över tiden. Men visst ser det ut att finnas symmetriska mönster även i random walk-kurvan. Figur 3-A S&P index Random walk betyder att en tillgångs prisutveckling är helt oberoende av tidigare pris 16 Elton E, Gruber M, Modern Portfolio Theory and Investment Analysis, 1991, s 46 Sida 18

19 Figur 3-B Random walk 17 Den som tror att prisserier som bildar mönster innehåller information om en framtida utveckling tror också att det finns en eftersläpning från det att ny information kommer till dess att det slår igenom på kursen. Om det sker en eftersläpning kan det vara möjligt att med hjälp av teknisk analys se tendensen i en akties rörelse, som skulle vara möjlig att utnyttja ekonomiskt. Om det motsatta förhållandet råder att all ny information omedelbart slår igenom på kursen omöjliggörs användandet av teknisk analys. I ett kapitel längre fram i uppsatsen beskriver vi två populära testmetoder av marknadens beteende på den svaga effektivitetsnivån Halvstark marknadseffektivitet På den halvstarka nivån känner placerarna inte bara till historisk prisutveckling, utan även all tillgänglig offentlig information. Det skall inte vara möjligt att ta del av bokslutskommunikéer, affärspress etc, och därmed systematiskt få en högre avkastning än index vid samma risknivå. All tillgänglig information är nämligen redan avspeglad i aktiekurserna. Man utgår ifrån att förväntningarna styrs helt och hållet av tillgången på information. En placerare som grundar sina investeringsbeslut på offentlig information kommer inte att kunna slå marknadsindex. Detta beror på att priset på en aktie omedelbart justeras vid ny information. För att testa denna form av effektivitet måste man undersöka marknadens reaktion på ny information. Några av de första som försökte testa marknadseffektiviteten på den halvstarka nivån var Fama, Fisher, Jensen och Roll (FFJR). Dessa valde att undersöka hur marknaden ändrade sin prissättning då företaget tillkännagav en split (uppdelning av aktien). De menade att om marknaden reagerade rationellt på viss information fanns det ingen anledning att tro att man inte reagerade rationellt på liknande information. 17 Elton E, Gruber M, Modern Portfolio Theory and Investment Analysis, 1991, s 46 Sida 19

20 Därmed skulle ett test av marknadsreaktionen vid en split ge en god bild över om marknaden var effektiv på den halvstarka nivån. Många tidigare studier hade visat att en aktiesplit höjde värdet på aktien. Detta förbryllade FFJR som menade att detta stred mot ekonomisk teori, då inget fundamentalt hade ändrat aktiens värde. De menade att den verkliga orsaken var att annan information än spliten hade påverkat prissättningen av aktien. FFJR tittade på vad som hände med aktiekursen 3 månader före och efter en split. Till grund för undersökningen låg aktier som splitats vid New York Stock Exchange (NYSE) under perioden 1926 till 196. FFJR fann att när väl spliten ägde rum hade den redan diskonterats av marknaden, vilket inte resulterade i någon nämnvärd kursförändring. Kursförändringen började istället 3 månader före det att omnämnda split genomfördes. Detta trots att informationen om en förestående split inte kunde spåras mer än i medeltal två till fyra månader i förväg. Man förklarade detta anmärkningsvärda resultat med att det bara var företag som gick exceptionellt bra som kom att genomföra en split. Det var alltså förväntningar om företagets potential som påverkade värdet av aktien och inte spekulation om en närstående split. Resultatet ansågs vara ett tecken på att marknaden var effektiv i svag form. Niederhoffer (197) gjorde en undersökning om hur börsen reagerade på viktiga händelser av världsomfattande betydelse. Som definition på viktiga händelser använde han hur händelsen presenterades i New York Times, dvs rubrikens storlek. Niederhoffer fann att marknaden tenderar att reagera allt för negativt på mycket dåliga nyheter, vilket leder till en återhämtning av kurserna två till fyra dagar efter den dåliga nyheten har presenterats. Om man använde metoden kunde man få en förväntad avkastning på 2,5 % på fyra dagar med 9 % sannolikhet. Dock ökade risken (mätt som variansen av kursförändringen) markant under perioder som kan karakteriseras som krisperioder Stark marknadseffektivitet Om marknaden är starkt effektiv skall all relevant information vara diskonterad av marknaden och därmed vara återspeglad i priset. Inte bara historisk och offentlig information utan även inside-information. Således skall även specifik information som bara företagsledningen, eller andra s k insiders, antas känna till vara medräknad i priset. Det finns i huvudsak två olika sätt att testa effektiviteten på den starka nivån. Enligt det ena sättet försöker man testa om s k inside-information kan ge övervinster. Då man inte kan identifiera inside-information i sig, får man istället undersöka dem som har tillgång till denna icke offentliga information, så som företagsledningar och styrelser. Den andra testmetoden bygger på rekommendationer från analytiker. Man tänker sig att dessa är bättre informerade än övriga aktörer och därmed bättre kan förutspå kursförändringar. Denna senare testmetod användes vid en omfattande test gjord av Elton, Gruber och Grossman. 18 Niederhoffer V, the Journal of Business, April, 197 Sida 2

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar. Del 2 Korrelation Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är korrelation?... 3 Hur fungerar sambanden?... 3 Hur beräknas korrelation?... 3 Diversifiering... 4 Korrelation och strukturerade produkter...

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

under en options löptid. Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission

under en options löptid. Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission Del 1 Volatilitet Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är volatilitet?... 3 Volatility trading... 3 Historisk volatilitet... 3 Hur beräknas volatiliteten?... 4 Implicit volatilitet... 4 Smile... 4 Vega...

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering.

Läs mer

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den

Läs mer

Är värdeinvesteringar bättre än index?

Är värdeinvesteringar bättre än index? Är värdeinvesteringar bättre än index? En studie av värdeinvesteringar i Norden under perioden 1980-2010 Författare: Andreas Stattin Berg Fredrik Gebauer Handledare: Per Nilsson Studenter Handelshögskolan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

GeneTrader. Ett helautomatiserat tradingsystem

GeneTrader. Ett helautomatiserat tradingsystem GeneTrader Ett helautomatiserat tradingsystem Johan Näslund, GeneSoft AB G E N E S O F T AB W W W.GENESOFT.SE +46 8 411 48 48 K U N G S G A T A N 62, 4TR 111 22 STOCKHOL M 1 (8) Innehållsförteckning 1

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Riskjusterad överavkastning med teknisk analys? En studie som behandlar avkastning kontra risk vid användandet av glidande medelvärden.

Riskjusterad överavkastning med teknisk analys? En studie som behandlar avkastning kontra risk vid användandet av glidande medelvärden. Titel: Kurs: Riskjusterad överavkastning med teknisk analys? En studie som behandlar avkastning kontra risk vid användandet av glidande medelvärden. NEKK01 Nationalekonomi: Examensarbete - Kandidatnivå

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Investeringsfondens namn är Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden. Fonden är en specialfond enligt lagen (2004:46) om

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

DU VET VÄL ATT DU KAN FÖLJA BÖRSTJÄNAREN I REALTID PÅ TWITTER!

DU VET VÄL ATT DU KAN FÖLJA BÖRSTJÄNAREN I REALTID PÅ TWITTER! börs Världsmarknaden update valutor aktier råvaror index valutor Ett marknadsbrev från Börstjänaren Världsmarknaden update valutor aktier råvaror index valutor 2 3 tjänaren VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Användbara indikatorer

Användbara indikatorer Användbara indikatorer Teknisk analys består egentligen av två delar: grafisk analys (chartism) och numerisk analys. Den första baseras på en direkt observationer av kurserna och volymerna, och formationer

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Ekonomihögskolan Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats April 2007. Teknisk Aktieanalys. -En studie av RSI indikatorn-

Ekonomihögskolan Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats April 2007. Teknisk Aktieanalys. -En studie av RSI indikatorn- Ekonomihögskolan Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats April 2007 Teknisk Aktieanalys -En studie av RSI indikatorn- Handledare: Hossein Asgharian Författare: Emma Abstrakt Denna studie undersöker

Läs mer

MEST OMSATTA: ERIC B (VARJE MÅNDAG) Mån 30 maj 2016 Skrivet av Per Stolt

MEST OMSATTA: ERIC B (VARJE MÅNDAG) Mån 30 maj 2016 Skrivet av Per Stolt Diagram källa: Infront MEST OMSATTA: ERIC B (VARJE MÅNDAG) Mån 30 maj 2016 Skrivet av Per Stolt ERIC B (62,60 KR): Vände söder ut igen! Ericsson trampar vatten. Likaså aktieägarna. Regalskeppet Vasa vände

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler

Läs mer

Analys av Electra Gruppen

Analys av Electra Gruppen Rättelse, jag har fått många synpunkter på min analys, tidigare har de blivit ganska bra, främst på slutsumman. Efter många synpunkter så har jag lagt än mer tid på att få fakta på siffrorna och reviderar

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Aktieanalys med Hitta kursvinnare

Aktieanalys med Hitta kursvinnare Aktieanalys med Hitta kursvinnare Sundsvall 7 oktober Ola Jansson, Aktiespararna 1 Vilka aktier ska jag köpa? Vilka aktier ska jag köpa? Cirka 600 bolag på den svenska börsen Mål: 10-15 olika aktier i

Läs mer

Sammanfattningsvis: USDSEK är fast i spannet 8,00-8,88 kr med trendlösa utsikter.

Sammanfattningsvis: USDSEK är fast i spannet 8,00-8,88 kr med trendlösa utsikter. USDSEK dagsdiagram (diagram källa: Infront) USDSEK Tor 27 aug 2015 Skrivet av Per Stolt USDSEK (8,4640): Dollarkrona har hittat sin jämvikt kring 8,00-8,88 kr Just nu händer inget oväntat för dollarkrona.

Läs mer

Facit till frågorna i grundkursen

Facit till frågorna i grundkursen Facit till frågorna i grundkursen Texten som är markerad med fet stil i facit visar svaret på frågan. Har du svarat enligt detta erhåller du poäng. Efter svaret i fet stil har vi ibland lagt till kommentarer

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

payout = max [0,X 0(ST-K)]

payout = max [0,X 0(ST-K)] Del 6 Valutor Innehåll Strukturerade produkter och valutor... 3 Hur påverkar valutor?... 3 Metoder att hantera valutor... 3 Quanto valutaskyddad... 3 icke valutaskyddad... 4 icke valutaskyddad... 4 Hur

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Psykologi som vetenskap

Psykologi som vetenskap Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 08:00 12:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2008-12-22 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 11 Lärare: Jour: Robert Lundqvist,

Läs mer

Blandade problem från elektro- och datateknik

Blandade problem från elektro- och datateknik Blandade problem från elektro- och datateknik Sannolikhetsteori (Kapitel 1-10) E1. En viss typ av elektroniska komponenter anses ha exponentialfördelade livslängder. Efter 3000 timmar brukar 90 % av komponenterna

Läs mer

En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30

En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30 Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT-2012 En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30 Handledare: Författare: Frederik Lundtofte Andreas Högberg 861008-7598 Sammanfattning

Läs mer

Skapa egen bull & bear mall: Radera bilderna från mallen och klipp och klistra in din egna tabell

Skapa egen bull & bear mall: Radera bilderna från mallen och klipp och klistra in din egna tabell Technical Analysis Analysts: Adam Röjdemark 4 Mars 06: Skapa egen bull & bear mall: Radera bilderna från mallen och klipp och klistra in din egna tabell Futura storlekz 9. Ni kan flytta varje figur var

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång

Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång Tror du på uppgång? Då är Swedbanks Bull-certifikat något för dig! Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror på en stigande marknad

Läs mer

Juni Maj Allokeringsfördelning - Juni Allokeringsfördelning - Maj Jan Rosenqvist, Förvaltningschef

Juni Maj Allokeringsfördelning - Juni Allokeringsfördelning - Maj Jan Rosenqvist, Förvaltningschef Granit Basfonden Brexit Vid ingången av juni viktade Basfonden ner sin aktieexponering till 25 % från den tidigare nivån på 49 % och kommer fortsätta att minska exponeringen om rådande läge kvarstår. I

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör

Läs mer

OMX-KRÖNIKAN Tor 18 juni 2015 Skrivet av Per Stolt. God Morgon!

OMX-KRÖNIKAN Tor 18 juni 2015 Skrivet av Per Stolt. God Morgon! OMX-index 10 min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 18 juni 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:48 OMX-INDEX (1567,46): Den luriga rekylfasen fortfarande dominant Det fanns möjlighet för att

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt OMX-index (diagram källa: INFRONT) OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt 11:25 OMX-INDEX (1696): Nytt all-time-high för OMX-terminen! OMX-index fortsätter att stiga trots utdelningarna.

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013 LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ006) 22/2 20 Hjälpmedel: Räknare samt formler på sidan. Betyg: G = p, VG = 9 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång

Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Då är Swedbanks Bear-certifikat något för dig! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2016 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat aktie per värde och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Portföljöversikt

Läs mer

Vikingen Börs. Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare.

Vikingen Börs. Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare. Vikingen Börs Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare. Det fantastiska med Vikingen är att programmet gör jobbet åt dig genom

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Marknadsföringsmaterial januari Blanka När en tråkig börs gör dig glad!

Marknadsföringsmaterial januari Blanka När en tråkig börs gör dig glad! Marknadsföringsmaterial januari 2017 Blanka När en tråkig börs gör dig glad! I en uppåtgående marknad är livet enkelt och aktieplaceringar växer i värde. Det är värre när börsen faller, för då minskar

Läs mer

Spelar storleken roll?

Spelar storleken roll? Spelar storleken roll? En studie på ETF:er och dess underliggande kapitalvärde. Magisteruppsats - Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Författare: Douglas Lindahl och Anders Wallstedt

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Certifikat WinWin Sverige

Certifikat WinWin Sverige www.handelsbanken.se/mega Certifikat WinWin Sverige Låg värdering på Stockholmsbörsen talar för uppgång, men riskerna är också stora Certifikat WinWin Sverige ger möjlighet till positiv avkastning, oavsett

Läs mer