Ett tillgängligt universitet. Stöd studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal

Transkript

1 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 1 En guide för universitetspersonal Ett tillgängligt universitet Stöd studenter med funktionsnedsättning

2 2 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Den här guiden, som är uppdelad i två huvuddelar, innehåller information till dig som kommer i kontakt med studenter med varaktig funktionsnedsättning vid Stockholms universitet. Du kan vara lärare, studierektor, studievägledare eller övrig personal. Studenter med olika varaktiga funktionsnedsättningar kan möta olika och likartade hinder i studiemiljön. Många hinder går att undanröja med god tillgänglighet i såväl den fysiska miljön som i den virtuella miljön, med framförhållning i kursplaneringen och med god pedagogik. Andra hinder kan överbryggas eller minskas genom olika former av pedagogiskt stöd. Guidens första del tar upp diskrimineringslagen och plan för lika rättigheter och möjligheter. Den beskriver också studentens väg till stöd och anpassningar och vanliga former av särskilt pedagogiskt stöd. Guidens andra del vänder sig i första hand till undervisande personal och behandlar tillgänglig undervisning. Vanliga funktionsnedsättningar beskrivs kortfattat. Här ges också förslag på åtgärder som kan underlätta studiesituationen. Vi hoppas att guiden ska ge dig stöd i mötet med studenter med olika funktionsnedsättningar så att du kan det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier på bästa sätt. Produktion: Elisabeth Åman, Studentavdelningen VT18. Form: Karin Warvlin. Omslagsbild: Niklas Björling. Foto: Niklas Björling, Clément Morin, Syda Productions, mostphotos.com, Orasis. Texten bygger delvis på Undervisa tillgängligt - Lathund för lärare på Örebro universitet (2016), Blekinge Tekniska högskola: Undervisa tillgängligt (2016) och Undervisa tillgängligt. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (2017) och används med deras tillstånd.

3 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 3 Innehållsförteckning Del 1 Diskrimineringslag...6 Plan för lika rättigheter och möjligheter...6 Särskilt pedagogiskt stöd...7 Vägen till stöd och anpassningar...8 Vanliga stödformer...9 Övrigt studentstöd Del 2 Undervisa tillgängligt - vad innebär det? Tillgänglig undervisning gynnar alla Bemötande Anpassningar av undervisningsmaterial i ljud och bild Funktionsnedsättningar Lästips Checklista för tillgänglig undervisning... 30

4 4 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Del 1 Diskrimineringslag Plan för lika rättigheter och möjligheter Särskilt pedagogiskt stöd Studentens väg till stöd och anpassningar Vanliga former av särskilt pedagogiskt stöd

5 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 5

6 6 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Diskrimineringslag Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Prefekten eller motsvarande har av rektor delegerats ansvaret för arbetsmiljö-, diskriminerings- och likabehandlingsfrågor. Detta innebär att prefekten på varje institution är ansvarig för att förebygga diskriminering. I diskrimineringslagen står: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående funktionsnedsättning men snabbt övergående skador och tillstånd omfattas inte, till exempel ett armbrott eller rehabilitering efter sjukdom. I linje med bland andra Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för delaktighet används här begreppet funktionsnedsättning för att beskriva begränsningar av en persons funktionsförmåga. Funktionshinder uppstår däremot i en miljö som är otillgänglig. I vårt arbete för ökad tillgänglighet är det viktigt att se till människors skilda behov i olika studiesituationer. Plan för lika rättigheter och möjligheter Stockholms universitet verkar för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling. Målen för universitetets arbete med lika rättigheter och möjligheter för studenter beskrivs närmare i Plan för lika rättigheter och möjligheter Där står att Stockholms universitet ska vara en öppen och tillgänglig studiemiljö som tillvaratar de resurser studenter med olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför universitetet. Alla studenter ska bemötas likvärdigt och på ett respektfullt sätt utan att mötas av fördomar och stereotypa föreställningar. Planen finns på su.se/jamlikhet

7 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 7 Särskilt pedagogiskt stöd En student med dokumenterad varaktig funktionsnedsättning ska kunna studera i en jämförbar situation med en student utan denna nedsättning. Universitetet ska vidta åtgärder för att möjliggöra detta, så kallat särskilt pedagogiskt stöd. Det särskilda pedagogiska stödet ska vara: av enklare beskaffenhet (prop. 2013/14:198, s. 79) skäligt och rimligt en del av studierna och vara en hjälp till självhjälp. Vid bedömning av en åtgärd ska institutionen ta hänsyn till: de ekonomiska och praktiska förutsättningarna varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse. Vem beslutar om stöd? Institution/ lärare/examinator beslutar alltid om vilka former av anpassning som är möjliga att genomföra i undervisning och examinationer, i relation till lärandemål och övriga kurskrav. De stödåtgärder som nämns under rekommendationer är stödåtgärder som bedöms medföra en så likvärdig studiesituation som möjligt i jämförelse med en student utan liknande funktionsnedsättning/-ar. Det är alltid institutionen som ansvarar för att finna rimliga lösningar och omsätta stödet i praktiken. Beslut och rekommendation innebär inte en rättighet att få stödet utan att institutionen/examinatorn bör bevilja stödformen om det är praktiskt möjligt att genomföra, om det är möjligt utifrån lärandemål och övriga krav som följer av kursplan. Ett nekande beslut från institutionen bör motiveras skriftligt. (Ur bilagan till Intyg om särskilt pedagogiskt stöd)

8 8 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Vägen till stöd och anpassningar Samordnare Vid Studentavdelningen finns samordnare för särskilt pedagogiskt stöd som utifrån dokumentation som styrker en varaktig funktionsnedsättning och ett kartläggande samtal utfärdar intyg om beviljade/rekommenderade stödåtgärder till de berörda studenterna. Samordnarna ger också råd och stöd till personal på institutionerna i deras arbete med att göra stöd, undervisning och examination tillgänglig. Kontaktperson Vid varje institution ska det finnas en kontaktperson som ansvarar för att samverka med studenten som har behov av särskilt pedagogiskt stöd. Vanligtvis är det institutionens studievägledare. Studenten ansvarar för att i god tid, redan vid utbildningens början, etablera kontakt med kontaktpersonen och samråda om stödet. Den student som inte tidigare varit i kontakt med samordnarna på Studentavdelningen, bör hänvisas dit för att få en samlad bedömning och eventuellt intyg om beviljade/ rekommenderade stödåtgärder. Intyg om särskilt pedagogiskt stöd En student som behöver individuella anpassningar i studiesituationen gör en digital ansökan om särskilt pedagogiskt stöd på nais.uhr.se. I ansökan bifogas dokumentation som styrker funktionsnedsättningen. Därefter kontaktas studenten och erbjuds ett möte för samtal om behov av stöd och en individuell prövning. Studenten kan också göra sin ansökan tillsammans med samordnaren. Studenten träffar sedan en samordnare och utifrån samtalet och den dokumentation som studenten har kring sin funktionsnedsättning formuleras ett intyg, där det står vilka stödåtgärder som beviljas/rekommenderas. Det kan till exempel vara anteckningsstöd, tillgång till resursrum och anpassad examination. Av intyget framgår också vilka skyldigheter studenten har och vad som förväntas av institutionen. Intyget är på så sätt en service till institutionens personal som därigenom inte tar del av studentens läkarintyg, dyslexiutredning och liknande. Studentens integritet skyddas också. Intyget lämnas av studenten till den institutionspersonal som berörs, vanligen kontaktpersonen. Studenten och kontaktpersonen diskuterar stödet och hur det fungerar praktiskt i utbildningen. Institutionen beslutar om de rekommenderade stödåtgärder som gäller examination och undervisning är möjliga utifrån gällande kursplan och kurskrav, och ansvarar för att ordna tentamensvakter för studenter som tenterar enskilt och/eller har förlängd tentamenstid. Behandla intygen om rekommenderat stöd och de uppgifter som kommer fram om studentens situation konfidentiellt. Sekretesslagen gäller för uppgifter om hälsa och personliga förhållanden.

9 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 9 Stöd under utlandsstudier För utresande studenter som, på grund av en funktionsnedsättning, behöver stöd och anpassningar under sina utbytesstudier är det de internationella handläggarna på Studentavdelningen och den internationella koordinatorn vid studentens institution som kan informera om vilka olika möjligheter till utlandsstudier som finns. Studentavdelningens samordnare kan ge råd kring hur studenten kan söka information om pedagogiskt stöd vid värduniversitetet. Samordnaren kan skriva ett intyg på engelska om beviljat/rekommenderat stöd vid Stockholms universitet. Studenten skickar detta intyg i god tid till värduniversitetet. Det är i huvudsak det sändande lärosätet som bekostar eventuellt stöd under utlandsstudierna. Detta måste dock i god tid förankras hos ansvarig handläggare vid Stockholms universitet. Det går också att ansöka om extra ERASMUS-medel för att täcka kostnader för stöd till utresande studenter vid ett värduniversitet. Vanliga stödformer I det här avsnittet beskrivs några vanliga stödformer. Listan är alfabetisk. Anpassningar av fysisk inom- och utomhusmiljö Vid Stockholms universitet arbetar vi för att lokalerna ska vara tillgängliga. Om universitetets inom- och utomhusmiljö behöver anpassas ska Fastighetsavdelningen kontaktas, e-post: fastighet@su.se. Anteckningsstöd En student som på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna under föreläsningar kan få hjälp med det. Studenten kan själv ordna anteckningsstödet genom att fråga någon av sina kurskamrater. Någon gång kan studenten behöva hjälp med att hitta en person och kan då vända sig till studievägledaren som kan fråga studenterna via e-post, annonsera på institutionens hemsida eller lärplattform (t.ex. Mondo, Athena, Fastreg). Den som antecknar åt någon annan får ersättning för sitt arbete via Studentavdelningen (som endast betalar för en antecknare per kurs). Stödet ges endast om mottagande student själv är närvarande. Om det uppstår svårigheter att rekrytera antecknare i en kurs kan anteckningsstöd ges i form av att studenten tillåts spela in föreläsningar, lektioner i ljudformat för eget bruk. Digitala studieverktyg Alla som studerar vid Stockholms universitet har möjlighet att utan kostnad ladda ned och installera digitala studieverktyg i sin hemdator: Stava Rex (rättstavningsprogram på svenska), SpellRight (engelska) och Claro som inkluderar bland annat talsyntes (ClaroRead Plus) och tankekartsverktyg (ClaroIdeas). Programmen installeras via sajten Instruktion på universitetets webbsida. Licenserna gäller endast under ett år.

10 10 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Examination Studenter med funktionsnedsättning kan behöva genomföra en examination på något annat sätt än det gängse. En student har ibland behov av enskild tentamen och kan då få utföra tentamen i enskilt rum eller tillsammans med en mindre grupp studiekamrater i samma lokal. Detta kan vara aktuellt för dem som till exempel har allergi, behov av att röra på sig under tentamen eller koncentrationssvårigheter. Ofta används något av de resursrum som finns på Studentavdelningen. Rum bokas alltid av studenten, som meddelar institutionen i god tid. Tentamensvakt ordnas av institutionen medan dennes lön betalas via Studentavdelningen. Vid behov kan studenter erbjudas förlängd tentamenstid eller alternativ examination efter samråd med examinatorn, som beslutar om detta. Muntlig komplettering och digital tentamen med tekniska studieverktyg kan till exempel förekomma. För att examinator formellt ska kunna göra undantag från kursplanens föreskrifter om examinationsform och besluta om anpassad eller examination kan följande formulering (eller en variant av den) infogas i gällande kursplan: Om studenten har ett intyg om beviljat/rekommenderat särskilt pedagogiskt stöd från Studentavdelningen på grund av funktionsnedsättning har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt. (UKÄ 2017, Rättssäker examination) Hörslingor Studenter med hörselnedsättning kan behöva hörselstöd. För information om teleslingor och hörslingor, kontakta Lokalservice via e-post: lokalservice@su.se. Där kan du som lärare låna portabla hörslingor. Mentorstöd En mentor är oftast en student som kommit långt i studierna och som fungerar som en coach. Mentorn kan ge en introduktion till goda studiebeteenden och visar på verktyg som kan underlätta planering och organisation av studier. Mentorerna rekryteras, utbildas och arvoderas av Studentavdelningen. Resursrum För studenter med funktionsnedsättning finns tolv resursrum i Studenthuset. I rummen finns datorer som är utrustade bland annat med talsyntes, rättstavningsprogram, skanner och lexikon. I alla rum finns höj- och sänkbara bord. Rummen kan bokas och användas för studier eller för enskild tentamen.

11 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 11 För att kunna använda sig av resursrummen behöver studenten tillgång till bokningssystemet och ett passerkort som beställs genom samordnaren. Inför varje ny termin måste studenten aktivera sitt passerkort på nytt. Kontaktpersonen för resursrum hjälper till med detta. Information om rummens utrustning finns på: su.se/funktionsnedsattning. Om alla resursrum är bokade ordnar institutionen en separat tentamenslokal vid behov. Även i universitetsbiblioteket finns resursrum för studenter med funktionsnedsättning samt ett allergirum. Dessa resursrum kan dock inte användas för tentamen. Mer information finns på su.se/biblioteket. Talboksservice Vissa studenter behöver använda anpassad kurslitteratur som produceras av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM anpassar bara böcker som är obligatorisk kurslitteratur. Det kan ta cirka två till fyra månader att nyproducera en talbok, två månader för punktskriftsbok och e-textbok och cirka en månad för förstoringar. Mer information om MTM finns på Uppgift om kursmaterial ska meddelas Stockholms universitetsbibliotek samt finnas tillgängligt, även på ansvarig institutions webbplats, senast två månader före kursstart. (1.2.4 Kurslitteratur och övrigt kursmaterial, Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet ) Nya talböcker framställs i Daisyformat vilket gör att studenten med ett läsprogram kan läsa strukturerat genom att bläddra, söka och sätta bokmärken. E-textböcker är böcker med digitalt lagrad text. De läses på dataskärm tillsammans med programmet TextView och anpassningar som talsyntes, skärmförstoring eller punktskriftsskärm. De texter som MTM inte producerar, till exempel kompendier, artiklar och delar av böcker, kan studenten vid behov få inlästa av en lektör via universitetsbiblioteket. Finns texterna i e-format kan studenten ibland läsa texten med hjälp av talsyntes. Stockholms universitet har talsyntesen Claroread installerad i alla datasalar. För talböcker kontaktar studenten själv universitetsbiblioteket för att få ett nedladdningskonto och information om hur man beställer och laddar ner kurslitteraturen som Daisy-talbok eller som Mp3-fil. Studenten kan boka en tid via e-post: lasstod.sub@su.se eller gå på drop-in tider som hittas här su.se/biblioteket/låna. Om studenten behöver kurslitteraturen i punktskrift (braille), som e-textbok eller behöver skanna in enstaka dokument för att kunna översätta dem till punktskrift eller redigerbar text ska studenten kontakta en samordnare på Studentavdelningen (e-post: studentstod@su.se).

12 12 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Det finns också en möjlighet för institutionen själv att beställa förproduktion av talböcker. Då gäller det obligatorisk kurslitteratur som inte redan finns inläst och beställningen måste gå via biblioteket. Biblioteket kan föreslå att MTM läser in titlar som: är obligatoriska på en kurs är tryckta i år eller föregående år inte redan finnas inläst eller som e-material eller e-bok. Skriv till biblioteket om förslag till förproduktion, e-post: lasstod.sub@su.se Undertextning av visuellt undervisningsmaterial Stockholms universitet har avtal om undertextning som ska användas för att tillgängliggöra filmer och streamade föreläsningar som används i undervisningen. Avtalet kan också användas för att tillgängliggöra material som används i andra sammanhang än undervisning. Avtalen i sin helhet kan du hitta i SUs avtalskatalog. Kontaktperson för frågor rörande avtalet är sektionschef Tord Rådahl på Sektionen för utbildningstolkning vid Studentavdelningen. För mer information se su.se/utbildningstolkning eller kontakta Sektionen för utbildningstolkning på e-post: tolksamordning@su.se. Uppsatshandledning Det finns ibland möjlighet för studenten att få extra uppsatshandledning. Åtgärden diskuteras tillsammans med samordnaren och kontaktpersonen vid berörd institution. Utbildningstolk En student som har behov av teckenspråkstolkning, skrivtolkning eller dövblindtolkning erbjuds tolkservice i alla studierelaterade situationer, till exempel föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Studenten påtalar redan i sin anmälan till universitetet behovet av tolk till Studentavdelningen. Läs mer på su.se/utbildningstolkning eller kontakta Sektionen för utbildningstolkning på e-post: tolksamordning@su.se. Övrigt studentstöd Studenthälsan Studenthälsovården är ett komplement till övrig hälso- och sjukvård med särskild studentprofil. Medicinsk rådgivning erbjuds vid öppen mottagning (drop-in) i Studenthuset. Psykologisk rådgivning bokas via webbtidbok. Basmottagningen finns i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2. De flesta tidsbokade besök äger rum här. Förutom rådgivning erbjuder psykologer och sjuksköterskor kortare kontakter individuellt och i grupp. Alla besök är avgiftsfria.

13 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 13 Universitetets anställda har möjlighet till konsultation i enskilda studentärenden. För konsultationen gäller den ram som anges för tystnadsplikten i hälso- och sjukvårdslagen. Mer information finns på studenthalsanistockholm.se. Studie- och karriärvägledning En allmän studie- och karriärvägledning finns i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, plan 3. Dit kan studenter vända sig med allmänna frågor om studier, utbildningsval och karriär. Mer information finns på su.se/studievagledning. Studie- och språkverkstaden Studie- och språkverkstaden stöttar studenter att utveckla sina färdigheter gällande akademiskt skrivande (både på svenska och engelska), studieteknik och muntlig framställning. Studenterna kan ta del av seminarier och föreläsningar samt boka tid för individuell handledning. För studenter med funktionsnedsättning finns möjlighet till extra stöd. Läs mer på su.se/sprakverkstaden. Vilrum I Studenthuset finns ett vilrum och nyckel dit hämtas i Infocenter i Studenthuset. Rummet kan inte bokas i förväg. Det finns också vilrum i Södra huset och för att tillgång till dem kontakta informationsdisken i Frescati, Södra huset, hus B, plan 3, rum B379 (telefon ). Kontakt Gruppen för särskilt pedagogiskt stöd finns på Studentavdelningen. Besöksadressen är: Studenthuset, hus Beta, Universitetsvägen 2 B. För den som kommer med färdtjänst, ange adress Universitetsvägen 10 A. För direktnummer till samordnare, dyslexipedagog och IT-pedagog, och för mer information: su.se/medarbetare/service/undervisning/undervisa-tillgangligt Ansökan: Studenter med varaktiga funktionsnedsättningar ansöker om särskilt pedagogiskt stöd via Nais, nais.uhr.se. Drop-in hos samordnare, IKT-pedagog och kontaktperson för resursrum och särskilda program-varor samt för hjälp med ansökan i Nais: tisdagar kl rum Telefon: Telefonnummer , onsdagar kl E-post: studentstod@su.se, Frågor om resursrummen: resursrum@su.se Tiderna för drop-in och telefontid gäller under terminerna. Under sommar och jul gäller andra tider. Se webbsidan för eventuella ändringar och mer information su.se/funktionsnedsattning

14 14 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Del 2 Tillgänglig undervisning Vanliga funktionsnedsättningar

15 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 15

16 16 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Undervisa tillgängligt vad innebär det? Alla människor har olika förutsättningar och förvärvar kunskap på olika sätt. Den här guiden är ett stöd för dig som lärare i mötet med studenter och tar upp vad som är viktigt att tänka på vid de vanligaste funktionsnedsättningarna. Här ges handfasta råd för hur du kan arbeta för att undervisningen ska bli mer tillgänglig för alla studenter vid Stockholms universitet. Tillgänglig undervisning innebär att du i din undervisning tar hänsyn till studenters olika behov. Pedagogiska anpassningar som är helt nödvändiga för en enskild student med funktionsnedsättning gynnar dessutom oftast hela studiegruppen och kan dessutom leda till pedagogisk utveckling. Ett bemötande präglat av öppenhet och respekt i en generellt väl tillrättalagd lärandemiljö medför färre krav på individuella lösningar. kan dessutom leda till pedagogisk utveckling. Studentens individuella behov Studenter med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje student måste därför bemötas individuellt och generaliseringar ska undvikas. Studenter som använder rullstol behöver till exempel inte alltid samma typ av anpassningar, och studenter med dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika förutsättningar att klara läs- och skrivkraven på en kurs. På samma sätt har studenter som stammar olika förutsättningar att klara muntliga kursmål. Hur studenter med olika funktionsnedsättningar interagerar i grupp skiljer sig också från person till person. Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. En student är inte tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med lärare eller annan personal vid institutionen. De flesta väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar till studenten som vet bäst vad som fungerar och vad som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på studentens rätt till integritet. Ömsesidig respekt underlättar kommunikationen mellan student och lärare och är en förutsättning för att studenten ska kunna prestera sitt bästa i studierna.

17 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 17 Tillgänglig undervisning gynnar alla Det är en pedagogisk utmaning att utforma en lärandemiljö så att den blir tillgänglig för alla studenter vid Stockholms universitet. Miljön på högskolan är av största betydelse för att en funktionsnedsättning inte ska bli till ett funktionshinder. Funktionshindret uppstår först när miljön, den fysiska, pedagogiska eller sociala, blir hindrande. Redan vid planeringen av din kurs behöver du tänka på olika aspekter av tillgänglighet. Som lärare är ett medvetet val av pedagogiska strategier en nyckelfaktor för tillgänglighet. Utgångspunkten för dessa strategier är att du förstår på vilket sätt du kan anpassa din undervisning så att den blir tillgänglig för alla studenter vid grupparbeten, anpassning av eller val av lokaler och utformning av undervisningsmaterialet. Rådgör gärna med andra lärare och personal med pedagogisk erfarenhet. Studentavdelningens samordnare kan ge råd gällande alternativa lösningar för anpassningar av examinationer eller alternativa sätt att genomföra olika kursaktiviteter.

18 18 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Bemötande Tänk på att det är studenten själv som har bäst och störst kunskap om sin funktionsnedsättning. Studenten ansvarar för hantering av sitt intyg med beslut och rekommendationer från samordnarna på Studentavdelningen, vilket kan vara en bra utgångspunkt i samtalet. Du kan redan inför kursstart/terminsstart informera studenter med intyg om särskilt pedagogiskt stöd om att de gärna får boka in ett möte för att diskutera de anpassningar som samordnaren för särskilt pedagogiskt stöd har rekommenderat. Tala alltid direkt till studenten, inte till studentens tolk eller assistent. Tänk också på att alla funktionsnedsättningar inte är lika lätta för studenten att prata om och att studenten därför ibland väljer att vara anonym.

19 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 19 CHECKLISTA gällande bemötande och framförhållning Digitalt material Tänk på att i största möjliga utsträckning lägga ut undervisningsmaterial digitalt. PowerPoint-presentationer bör vara tillgängliga inför föreläsningar så att studenter kan använda sig av skärmläsare eller talsyntes, uppförstoring med mera på sin dator. Framförhållning Litteraturlistorna behöver vara klara ett par månader före kursstart. Inläsning av obligatorisk kurslitteratur som görs av Myndigheten för tillgängliga medier tar cirka två månader. Schemat tillsammans med lokaler behöver också finnas tillgängligt i god tid. Ljud i lokalen Finns fasta hörslinga i lokalen så att studenter med hörselnedsättning kan ta del av undervisningen? Portabla hörslingor finns att låna hos Lokalservice. Ljus i lokalen Tänk på att ljuset i lokalen måste vara bra. Släck aldrig ner helt under filmvisning eller liknande. Studenter med teckenspråkstolkare måste kunna se tolken. Lägg in raster Lägg in täta raster. Många med funktionsnedsättningar har en nedsatt koncentrationsförmåga, vilket tar mycket energi. Tydliga anvisningar Ge så tydliga direktiv och anvisningar som möjligt, helst både skriftligt och muntligt. Det underlättar bland annat för studenter med kognitiva svårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Undvik lokalbyten och schemaändringar Försök att undvika sena ändringar då detta kan orsaka stress och ångest för studenter med psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan resultera i att studenten inte medverkar alls under de tillfällena då strukturen är bruten. Uppmuntra inspelningar Var positiv till att studenter spelar in föreläsningar. Be dem bara att radera inspelningen när de lyssnat färdigt. Upprepa Upprepa frågor och kommentarer från gruppen i undervisningssituationen så att alla har en möjlighet att uppfatta vad som sägs. Vänd dig mot gruppen Tala inte med ryggen mot gruppen under tiden som du skriver på tavlan. Många studenter med hörselnedsättningar läser på läpparna, men även andra studenter kan behöva se ditt ansikte för att uppfatta informationen rätt.

20 20 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Anpassningar av undervisningsmaterial i ljud och bild Ny teknik och nya lärandemiljöer möjliggör nya undervisningsformer och nya undervisningsmaterial. En variation av material kan öka motivation och därmed lärandet. Nya undervisningsmaterial t.ex. visuellt kursmaterial kan emellertid vara utmanande för studentgrupper som har syn eller hörselnedsättning. En medvetenhet om vikten av att anpassa ljud och bild så att materialet blir tillgängligt även för dessa grupper är av stor vikt. Här kommer några enkla råd: Underlätta studiesituationen genom Stå aldrig i motljus, filmade ansikten måste vara väl belysta för att möjliggöra läppläsning. 2. Titta alltid rakt i kameran när du pratar. 3. Endast en person i taget pratar och i lagom takt. 4. Säkerställ god ljudkvalitet och prata alltid i mikrofonen. 5. Använd precisa verbala beskrivningar inte Vi ser på kartan här, beskriv det som sker, läs upp text på PowerPoint som visas i film etc. 6. Filma med tanke på undertextning så att undertexten inte skymmer. 7. Undertexta visuellt kursmaterial alternativt publicera transkriberat talmanus.

21 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 21 Funktionsnedsättningar Här beskrivs kortfattat de vanligaste funktionsnedsättningarna och vanliga anpassningar: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har en nedsatt läs- och skrivförmåga. Det finns stora individuella variationer och har ingen koppling till intelligens. För mer information, Dyslexiförbundet FMLS: dyslexi.org. Dyslexi har stor påverkan på lärandet och studenterna får ofta använda sig av mer tidskrävande och alternativa metoder för inlärning. Underlätta studiesituationen genom... Inläst kurslitteratur (via biblioteket och Legimus)/kompendier och kursmaterial i elektronisk form för användning av talsyntes. Att tillhandahålla föreläsningsmaterial i förväg, helst i digital form. Läsanvisningar. Olika anpassningar vid tentamen, exempelvis förlängd tid, skriva på dator med digitala studieverktyg, muntlig komplettering etc. Möjlighet att diskutera uppgifter med lärare. Lärarbesök under tentamen för tydliggörande. Större text, minst 14 punkter på tryckt material. Läs alltid upp det som är skrivet på tavlan, PowerPointen etc. Information både muntligt och skriftligt. Möjlighet att spela in föreläsningar. (Be studenten radera inspelningen när denna lyssnat klart). Alternativa examinationsformer.

22 22 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Det finns olika typer av neuropsykiatriska diagnoser exempelvis ADHD, ADD och autismspektrumtillstånd (AST). Symptomen vid dessa diagnoser är väldigt individuella men det finns en rad kärnsymptom. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Vid ADD är kärnsymptomen problem med uppmärksamhet, impulsivitet samt lägre aktivitetsnivå än normalt. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsande och upprepande mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.

23 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 23 Underlätta studiesituationen genom... Studenter med ADHD/ADD har oftast svårt att avskärma ljud och andra intryck vilket kan göra det väldigt svårt att fokusera på en uppgift eller sitta stilla långa stunder på en föreläsning. Inläst kurslitteratur (via biblioteket och Legimus)/kompendier och kursmaterial i elektronisk form för användning av talsyntes. Utökad tid vid tentamen och inlämningsuppgifter. Konkreta instruktioner både muntligt och skriftligt. Täta raster. Tydliga läsanvisningar och scheman var noga med plats och tid. Vid samtal/undervisning bör du kontinuerligt sammanfatta. Påminn om vad som togs upp under förra mötet/undervisningstillfället. Öppna frågor (beskriv, hur etc.) fungerar oftast inte. Använd konkreta alternativ. Alternativa examinationsformer. Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser och ter sig väldigt olika för olika personer. Kärnproblematiken rör ofta relationer och kommunikation med andra och de har också svårt att uppfatta kommunikation/information som inte är mycket tydlig vilket i sociala sammanhang kräver mycket energi för studenten. Tydlig struktur på utbildningssituationen. Var flexibel i datum vid inlämningsuppgifter. Täta raster. Kommunicera tydligt både muntligt och skriftligt. Undvika metaforer och liknelser. I god tid ge tydliga riktlinjer och konkreta beskrivningar av vad exempelvis grupparbeten och labbar innebär. Ibland använda alternativa arbetsformer. Tydliga läsanvisningar och scheman var noga med plats och tid. Alternativa examinationsformer.

24 24 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Fysisk funktionsnedsättning En fysisk funktionsnedsättning beror oftast på sjukdom eller skada, medfödd eller förvärvad. Neurologiska sjukdomar, rörelse-, syn- och hörselnedsättning är exempel på fysiska funktionsnedsättningar som kan påverka studiesituationen. Många skador ger upphov till kroniska smärttillstånd som påverkar uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Medicinering kan leda till trötthet. För mer information se Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder dhr.se och Synskadades Riksförbund srf.nu. Symptomen vid exempelvis neurologiska sjukdomar gör att studenten ofta har bättre och sämre perioder och kan behöva vara sjukskriven från studierna under en period. Oftast har studenten kronisk värk, vilket kan göra det svårt för studenten att sitta ner en hel föreläsning eller examination. Underlätta studiesituationen genom... Vid synnedsättning Inläst litteratur eller i punktskrift, e-textbok. Anteckningsstöd. Möjlighet att spela in föreläsningar för eget lyssnande. Tentamensfrågor inlästa eller förstorade. God kontrast och logisk layout i text för ökad läsbarhet. Tillgång till kurslitteratur i digital form vid tentamen då alla studenter har tillgång till litteraturen. Tillgång till föreläsningsmaterial i förväg i digital form. Utökad tid vid tentamen och inlämningsuppgifter. Användning av kompensatoriska programvaror, t.ex. läsförstoringsprogram Alternativa examinationsformer. Vid kronisk värk Utökad tid vid examination och inlämningsuppgifter. Regelbundna raster. Tillgång till exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och ergonomisk stol eller stolinsats.

25 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 25 Underlätta studiesituationen genom... Vid hörselnedsättning/dövhet Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenter negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar. Döva studenter har teckenspråk som sitt första språk, vilket betyder att i en miljö med teckenspråkskunniga är inte dövhet en funktionsnedsättning. Funktionshinder uppstår i kommunikationen med människor som använder sig av ett annat språk. För att döva personer ska kunna studera krävs teckenspråkstolkar. För mer information, Hörselskadades Riksförbund: hrf.se och Sveriges Dövas Riksförbund: sdr.org. Använd mikrofon. Upprepa frågor och kommentarer från studenterna. Tala alltid direkt till studenten och inte till dennes teckenspråkstolk. Hitta en lämplig placering så att studenten sitter vänd mot föreläsaren, tolken, tavlan och samtidigt har kontakt med gruppen. Fånga studentens uppmärksamhet innan föreläsningen börjar. Tala tydligt och med ansiktet vänt mot gruppen/studenten hela tiden. Många studenter behöver läsa på läpparna. Stå inte i motljus. Läs upp all information som ges skriftligt (på whiteboard eller PowerPoint exempelvis). Ta regelbundna raster. Visuellt undervisningsmaterial ska vara undertextat. Erbjud studenter med hörselnedsättning en lugn miljö vid grupparbeten.

26 26 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett begrepp som yttrar sig på en stor mängd olika sätt. Besvären är ofta långvariga och återkommande. Exempel på sådana yttringar är tvångssyndrom, social fobi, självskadebeteende och ätstörningar. Ångestsyndrom, t.ex. generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom ger bland annat oro och ångest, ökad nedstämdhet, uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter och spänningssymtom, vilket kan påverka funktionsförmågan i studiesituationen. Utmattningssyndrom påverkar studenten både psykiskt och fysiskt. Symptomen kan bland annat vara värk i kroppen, nedstämdhet, nedsatt prestationsförmåga, problem med minne och koncentration. Depression påverkar oftast tankar och känslor och det fysiska välbefinnandet. Studenter som är deprimerade upplever minskad livsglädje och intresse. Problem med sömn, brist på energi, sämre minne, koncentration och tankeförmåga kan försvåra studierna för studenten. Underlätta studiesituationen genom... Vid psykisk ohälsa Studentens behov och möjligheter sätts i fokus. Studenten är delaktig i de beslut som tas angående vilket stöd som behövs. Tydlighet och struktur. Regelbundna raster. Möjlighet till självstudier, individuell studieplan. Tydliga instruktioner vid grupparbeten. Utökad tid vid tentamen och inlämningsuppgifter.

27 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 27

28 28 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Talsvårigheter Talsvårigheter är antingen medfödda eller förvärvade och kan orsakas av en mängd olika faktorer. En talsvårighet kan vara en konsekvens av skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar muskelfunktionen i talmuskulaturen, till exempel en CP-skada, en förvärvad hjärnskada eller en neurologisk sjukdom. Talsvårigheter innebär att planerandet av vad som ska sägas eller utförandet av yttrandet är påverkat. Stamning och andra talsvårigheter kan medföra problem för studenten att delta vid diskussioner, muntliga examinationer och presentationer. För mer information, Stamningsförbundet stamning.se. Stamning innebär avbrott i det normala talflödet, och dessa avbrott kommer ofta okontrollerade. Stamningsproblemets omfattning för den enskilda individen kan vara mycket större än vad omgivningen uppfattar. En del kan undvika att stamma genom att vara tysta, byta ut ord eller undvika vissa situationer. Underlätta studiesituationen genom... Studentens behov och möjligheter sätts i fokus. Längre tid för redovisning. Alternativ examination, exempelvis i mindre grupp, enskilt för läraren eller spela in på diktafon i lugn miljö. Byte av examinationsform, skriftlig uppgift i stället för muntlig presentation.

29 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 29 Lästips Branting, Y. & Wallin, A. (2015). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning: övergripande information. (Ny omarb. utg.). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglig på: - SPSM - Overgripande_ information.pdf Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2016). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts. Gustafsson, Å. (2014). 10 tips för tillgänglighet: hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Sveriges förenade studentkårer (SFS). Henriksson, A-S (2012). Undervisa tillgängligt! Pedagogiska strategier för att funktionsnedsättning hos studenter inte ska vara ett hinder för att genomföra studierna. Uppsala: Uppsala universitet. Melin, M. & Johansson, E. (red.) (2012). Inkluderande möten i högskolan. Lund: Studentlitteratur. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Möjligheter till högre studier för studenter med psykisk eller neuropsykisk funktionsnedsättning. Sveriges förenade studentkårer (2013). 10 tips för tillgänglighet. Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

30 30 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 CHECKLISTA för tillgänglig undervisning Förbered kursen Tydliggör kursmål, vilka kunskaper och färdigheter som ska bedömas och hur de ska examineras. Tillgängliggör kursplaner, schema och annat material i god tid på institutionens webbsida. Meddela litteraturlistor minst två månader före kursstart. Variera examinationsformerna så att studenter med olika förutsättningar kan komma till sin rätt. Kontrollera exempelvis hiss, trösklar, tillgång till hörslingor och säkerställ att undervisningslokalen är tillgänglig för alla. Tänk på hur kursmoment som till exempel fältutflykt, studieresa, praktik och laboration kan genomföras för studenter med olika typer av funktionsnedsättningar. Beställ undertextning av visuellt kursmaterial. Tillgängliggör kurs- och föreläsningsmaterial i god tid till en teckenspråkstolk som ska tolka i en kurs. Tillgängliggör kursmaterial i tillgängligt format, för exempelvis användning av talsyntes. Informera om ändringar av schema, lokaler och kursupplägg i god tid på ett sätt som når alla berörda. Sträva efter gemensamma mallar inom ämnet och presentera information och kursmaterial med enhetlig layout och tydliga rubriker. Föreläsningar och seminarier Lägg ut åhörarkopior i förväg på lärplattformen. Använd alltid mikrofon i salar där sådan finns. Presentera föreläsningens upplägg, gå igenom centrala begrepp och avsluta med en sammanfattning av föreläsningen.

31 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 31 Ge anvisningar både muntligt och skriftligt. Upprepa frågor och inlägg från åhörarna så att alla har möjlighet att uppfatta vad som sägs. Tala alltid vänd mot gruppen så att munrörelser och ansiktsuttryck kan avläsas. Var positiv till att studenter spelar in föreläsningar för eget bruk. Skriv tydligt på tavla, overhead och PowerPoint läs även upp! Skriv gärna ner stödord på tavlan, det ger minneshjälp och struktur. Personer med talängslan kan tillåtas redovisa först, i mindre grupp eller enskilt för lärare. Att slippa tala är inte alltid det bästa stödet. Ge ordentliga pauser. Grupparbete Skapa kontrakt med regler för hur gruppen ska arbeta. Bestäm gruppindelningar och samarbetspartners! Var uppmärksam på att en del studenter behöver styrning från lärare när de arbetar tillsammans. Praktiska utbildningsmoment kan vara kritiska för en del studenter. Erbjud ett lugnt och tryggt alternativ för den som har en hörselnedsättning eller upplever mycket stress av att stå i fokus. Examination Sträva efter gemensamma mallar på examinationsuppgifter. Använd teckenstorlek 14 punkter eller större och 1,5 radavstånd. Presentera frågorna tydligt, logiskt och konsekvent. Undvik långa meningar med en eller flera negationer. Används flervalsfrågor så gör tydlig skillnad på svarsalternativen. Lärarbesök för tydliggörande av frågor. Tydlig layout (gör skillnad på bakgrundsinformation och frågan).

32 32 Ett tillgängligt universitet en guide för universitetspersonal HT18/VT19 Miljön på universitetet är av största betydelse för att en funktionsnedsättning inte ska bli till ett funktionshinder. Den här foldern är ett stöd för dig som lärare i mötet med studenter och tar upp vad som är viktigt att tänka på vid de vanligaste funktionsnedsättningarna. Alla studenter gynnas av tillgänglig undervisning eftersom alla har olika förutsättningar och förvärvar kunskap på olika sätt. För mer information besök su.se Stockholms Studentavdelningen universitet, Stockholm Tel: E-post: info@su.se Besökadress: Studenthuset, Hus Beta, Universitetsvägen 2 B Telefon: , e-post: studentstod@su.se Hur långt su.se/medarbetare/tillganglighet vill du nå?