Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal

Transkript

1 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 1 Stöd till studenter med funktionsnedsättning En guide för universitetspersonal

2 2 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Den här guiden innehåller information till dig som kommer i kontakt med studenter med funktionsnedsättning vid Stockholms universitet. Du kan vara lärare, studierektor, studievägledare eller övrig personal. Studenter med olika funktionsnedsättningar kan möta olika och likartade hinder i studiemiljön. Många hinder går att undanröja med god tillgänglighet i såväl den fysiska miljön som i den virtuella miljön, med framförhållning i kursplaneringen och med god pedagogik. Andra hinder kan överbryggas eller minskas genom olika former av pedagogiskt stöd. Guiden tar upp regler, handlingsplaner och arbetsfördelningen vid universitetet. Den beskriver också vilka stödformer det finns för studenterna och ger några tips för lärare. Olika funktionsnedsättningar och vilka hinder de innebär beskrivs kortfattat. Vi hoppas att guiden ska göra det lättare för dig att möta studenter med olika typer av funktionsnedsättning och att ge dem det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier på bästa sätt.

3 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 3 Innehållsförteckning Lagen...4 Handlingsplaner...4 Vägen till pedagogiskt stöd och anpassningar...5 Studentens individuella behov...6 Stödformer och hjälpmedel...7 Tips för tillgänglig undervisning...10 Funktionsnedsättningar...13 Litteratur Övrigt studentstöd Kontakt...19 Produktion: Studentavdelningen, Stockholms universitet, VT 2013

4 4 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Lagen Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Prefekten eller motsvarande har av rektor delegerats ansvaret för arbetsmiljö-, diskriminerings och likabehandlingsfrågor. Detta innebär att prefekten på varje institution är ansvarig för att förebygga diskriminering. I diskrimineringslagen står: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående funktionsnedsättning men snabbt övergående skador eller tillstånd omfattas inte, till exempel ett armbrott. I linje med bland andra Diskrimineringsombudsmannen och Handisam används här begreppet funktionsnedsättning för att beskriva begränsningar av en persons funktionsförmåga. Hinder kan uppstå i en miljö som är otillgänglig. I vårt arbete för ökad tillgänglighet är det viktigt att se till människors skilda behov i olika studiesituationer. Handlingsplaner Stockholms universitets långsiktiga plan slår fast att universitetet ska vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karakteriseras av öppenhet. Frågor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och bakgrund ska ges hög prioritet. De konkreta målen för arbetet formuleras i handlingsplaner. Plan för lika rättigheter och möjligheter omfattar åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för befintliga och presumtiva studenter, och förebygga diskriminering. Plan för tillgänglighet omfattar åtgärder för att göra universitetets lokaler, verksamhet och information tillgänglig för anställda, besökare samt presumtiva och befintliga studenter. Handlingsplanerna finns på:

5 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 5 Vägen till pedagogiskt stöd och anpassningar Samordnaren Vid Studentavdelningen finns två samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt en dyslexipedagog. Samordnaren utfärdar intyg om rekommenderade stödåtgärder till de berörda studenterna, beställer passerkort till resursrum, koordinerar mentorskap med mera Samordnaren ger också stöd till personal på institutionerna i deras arbete med att göra sin undervisning och examination tillgänglig. Studentavdelningen administrerar lönerna till de personer som ger anteckningsstöd till studenterna, mentorer, tentamensvakter med flera. Kontaktperson vid institutionen Vid varje institution finns i regel en kontaktperson som har till uppgift att bistå studenten i studiesituationen, vanligen studievägledaren. Studenten rekommenderas att etablera kontakt med denne redan vid utbildningens början. Om studenten inte tidigare varit i kontakt med samordnaren vid Studentavdelningen, bör studenten också hänvisas dit för att få en samlad bedömning och intyg om rekommenderade stödåtgärder. Intyg om stödåtgärder En student som behöver individuella anpassningar i sina studier ska kontakta Studentavdelningens samordnare för att få information och för att diskutera sitt behov av stöd. Utifrån samtalet och den dokumentation som studenten har kring sin funktionsnedsättning formuleras ett intyg, där det står vilka stödåtgärder som rekommenderas. Det kan till exempel vara anteckningsstöd, mentorsstöd och/eller anpassad examination. Av intyget framgår också vilka skyldigheter studenten har och vad som förväntas av institutionen. Intyget är på så sätt en service till institutionens personal som därigenom inte tar del av studentens läkarintyg, dyslexiutredningar och liknande. Studentens integritet skyddas också. Intyget visas upp av studenten för den institutionspersonal som berörs, vanligen kontaktpersonen. Institutionen beslutar om de rekommenderade stödåtgärder som gäller examinationen och ansvarar för att ordna tentamensvakter för studenter som tenterar enskilt eller har förlängd tentamenstid. Studier utomlands För utresande studenter är det utbyteskoordinatorn vid studentens institution som ansvarar för kontakter med det mottagande universitet i värdlandet kring frågor om stöd. Samordnarna kan utfärda intyg om rekommenderat stöd. Stockholms universitet ansvarar för kostnaderna för det pedagogiska stödet på samma sätt som vid studierna på hemmaplan.

6 6 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Studentens individuella behov Studenter med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje student måste därför bedömas individuellt och generaliseringar ska undvikas. Studenter som använder rullstol behöver till exempel inte alltid samma typ av anpassningar, och studenter med dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika förmåga att klara läs- och skrivkraven på en kurs. Hur studenter med olika funktionsnedsättningar interagerar i gruppen skiljer sig också från person till person. Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. En student är inte tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med lärare eller annan personal vid institutionen. De flesta väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar till studenten. Han eller hon vet bäst vad som fungerar och vad som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på studentens rätt till integritet. Ömsesidig respekt underlättar kommunikationen mellan student och lärare och är en förutsättning för att studenten ska kunna prestera sitt bästa i studierna. Behandla de uppgifter som kommer fram om studentens situation konfidentiellt. Sekretesslagen gäller för uppgifter om hälsa och personliga förhållanden.

7 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 7 Stödformer och hjälpmedel I det här avsnittet beskrivs några vanliga stödformer. Listan är alfabetisk. Anteckningsstöd En student som på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna från föreläsningar och liknande kan få hjälp med det. Han/hon kan själv ordna anteckningsstödet genom att fråga någon av sina kurskamrater. Någon gång kan studenten behöva hjälp med att hitta en person och kan då vända sig till studievägledaren som kan fråga studenterna via e-post, annonsera på institutionens hemsida eller i Mondo. Den som antecknar åt någon annan får ersättning för sitt arbete via Studentavdelningen. Anteckningarna kan också kopieras utan kostnad. Examination Studenter med funktionsnedsättning kan behöva genomföra examinationen på något annat sätt än det gängse. En student har ibland rätt till enskild tentamen och kan då få sitta ensam eller tillsammans med en mindre grupp studiekamrater i samma lokal. Detta kan vara aktuellt för dem som till exempel har allergi, behov av att röra på sig under tentamen, koncentrationssvårigheter eller lätt blir störda av andra. Ofta används något av de resursrum som finns på Studentavdelningen. Rum bokas av studenten, som meddelar institutionen i god tid. Tentamensvakt ordnas av institutionen medan dennes lön betalas via Studentavdelningen. Vid behov kan studenter erbjudas förlängd tentamenstid eller alternativ examination efter samråd med examinatorn, som beslutar om detta. Muntlig tentamen, tentamen med hjälp av dator eller hemskrivning kan till exempel förekomma. Handledning Det finns ibland möjlighet för studenten att få extra handledning av lärare. Åtgärden diskuteras tillsammans med samordnaren och studierektorn eller studievägledaren vid berörd institution. Extra handledning bekostas av institutionen. Kurslitteratur som talbok, e-textbok och punktskriftsbok Vissa studenter behöver använda anpassad kurslitteratur som produceras av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM anpassar bara böcker som är obligatorisk kurslitteratur. Det kan ta två till tre månader att nyproducera en talbok. Produktionstiden för punktskriftsbok och e-textbok är cirka två månader och för förstoringar cirka en månad.

8 8 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Nya talböcker framställs i DAISY-format (ett mp3-format) vilket gör att det går att bläddra, söka och sätta bokmärken i dem. E-textböcker är böcker med digitalt lagrad text. De läses på dataskärm tillsammans med anpassningar som talsyntes, skärmförstoring eller punktskriftsskärm. De texter som MTM inte producerar, till exempel kompendier, artiklar och delar av böcker, kan studenten få inlästa av en lektör. Universitetsbiblioteket svarar för denna inläsningsverksamhet. Studenten kontaktar själv universitetsbiblioteket (e-post: funktionshinder@sub. su.se) för att få ett nedladdningskonto och information om hur man beställer och laddar ner kurslitteraturen som Daisy-talbok eller som Mp3-fil. Det finns också en möjlighet för institutionen själv att beställa nyinläsning av böcker. Mer information om MTM finns på Om studenten behöver skanna in enstaka dokument för att de ska kunna översättas till punktskrift, e-text eller talboksformat, kontakta samordnaren Mentorsstöd Studenter med neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar kan beviljas en mentor. Mentorn, som oftast är en student som kommit längre i studierna, fungerar som en coach. Mentorn kan hjälpa till att planera och organisera studierna liksom att tolka och konkretisera institutionens förväntningar på studieuppgifterna. Samordnaren rekryterar och utbildar mentorer men behöver ibland hjälp av institutionen för att hitta rätt person. Resursrum För studenter med funktionsnedsättning finns fjorton resursrum i Studenthuset. I rummen finns datorer som är utrustade bland annat med talsyntes, rättstavningsprogram, skanner och lexikon. Rummen kan bokas och användas för studier eller för enskild tentamen. Vid behov ordnar institutionerna en separat tentamenslokal. För att kunna använda sig av resursrummen behöver studenten ett passerkort som beställs genom samordnaren. Inför varje ny termin måste studenten aktivera sitt passerkort på nytt. Kontaktpersonen för resursrum hjälper till med detta. Information om rummens utrustning finns på Även i universitetsbiblioteket finns två resursrum för studenter med funktionsnedsättning samt ett allergirum. Dessa resursrum kan dock inte användas för tentamen. Mer information finns på:

9 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 9 Rättstavningsprogram Alla studenter har möjlighet att ladda ner och installera rättstavningsprogrammen StavaRex och SpellRight på sin hemdator utan kostnad via sajten Campuslicenser i Mondo. Licenserna gäller under ett år, därefter måste de uppdateras. Skrivtolk Tolkningen sker simultant från tal till skrift och tolken skriver ner det som sägs antingen på en dator eller på ett snabbskrivande tangentbord. Teckenspråkstolk Tolkarnas arbete samordnas av Enheten för utbildningstolkning vid Tolk- och översättarinstitutet. Mer information finns på Studenter i lärarutbildningen vänder sig till tolkgruppen på Studentavdelningen via e-post tolkgruppen@su.se. Vilrum Den student som behöver tillgång till ett vilrum kan kontakta universitetets Kundservice i Frescati, Södra huset, Hus B, plan 3, rum B371 (telefon ).

10 10 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Tips för tillgänglig undervisning Undervisningen vid Stockholms universitet ska sträva efter att vara tillgänglig för alla studenter. Rådgör gärna med andra lärare och personal med pedagogisk erfarenhet. Samordnarna på Studentavdelningen kan också hjälpa till med att föreslå lösningar för examination eller alternativa sätt att genomföra olika kursaktiviteter. För studenter med funktionsnedsättning är det extra viktigt att tänka på följande: Meddela kursplaner, litteraturlistor och annat material i god tid Kursplanerna behövs för att studenterna ska kunna göra en realistisk planering av sina studier och diskutera eventuella anpassningar. Eftersom planeringstiden för detta ibland är lång, är det bra om kursplanerna är klara och tillgängliga på institutionens hemsida i god tid. Det är också bra om institutionen i förväg beaktar hur kursmoment som exempelvis fältutflykt, studieresa, praktik eller laboration kan genomföras för studenter med olika typer av funktionsnedsättningar. Studenter som behöver sin kurslitteratur i andra former än som tryckt bok, behöver ha tillgång till litteraturlistan långt i förväg. Produktionen av en ny talbok tar två till tre månader. Även anpassningar som e-textbok, punktskriftsbok och förstoringar tar tid. För att studenten ska få sin litteratur i tid till kursen måste den beställas långt före kursstart och studenten är alltså beroende av att litteraturlistorna är fastställda och publicerade på institutionens webbsida. Det underlättar för många studenter att få tillgång till föreläsningsanteckningar, PowerPoint-presentationer och annat material i förväg. Publicera gärna materialet elektroniskt i lär- och samarbetsplattformen Mondo så att studenter som använder program med talsyntes kan lyssna på det i förväg. Eventuellt material som skickas direkt till studenterna bör av samma skäl vara i elektronisk form Om studenten använder teckenspråkstolk kan de behöva ta del av kurs- och föreläsningsmaterial i förväg för att förbereda sig. Boka tillgängliga lokaler Studenter med rörelsehinder är beroende av att kunna ta sig till och vara i de lokaler där undervisningen sker. Kontrollera därför att undervisningslokalen är tillgänglig för alla. Informera om ändringar av schema, lokaler, kursupplägg och dylikt på ett sätt som når alla berörda. Den som exempelvis är beroende av färdtjänst för resor till och från universitetet, liksom den som är i behov av teckenspråkstolk, behöver tid för planering. För hörselskadade är det viktigt att det är bra akustik i undervisningslokalen. Använd lokaler med hörslinga om du har studenter som använder hörhjälpmedel.

11 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 11 Använd microfon Använd alltid mikrofon i undervisningslokaler där sådan finns. Detta gäller även studenter som yttrar sig. I alla stora hörsalar (även några seminarierum) finns en teleslinga/hörslinga som aktiveras av mikrofonen. För att en hörselskadad student ska kunna utnyttja detta hjälpmedel måste alltså mikrofonen vara igång. Upprepa frågor och stå synligt Med några enkla åtgärder förutom att använda mikrofon blir det enklare för hörselskadade att tillgodogöra sig undervisningen. Upprepa gärna alla frågor och kommentarer från studenterna. Tänk på att hörselskadade kanske behöver läsa på läpparna. Undvik därför att tala vänd mot tavlan och om möjligt att stå i motljus. Ta raster och pauser Ta regelbundna raster. Många funktionsnedsättningar medför att studenten behöver koncentrera sig mer än andra och blir fortare trött och tappar koncentrationen. Andra får besvär av att sitta länge utan att kunna röra på sig. Hoppa därför inte över planerade raster. Ge information både muntligt och skriftligt All viktig information bör ges både muntligt och skriftligt. Studenter med dyslexi kan ha lättare att ta till sig muntlig information, medan studenter med neuropsykiatriska tillstånd behöver få den i skrift. Använd institutionens hemsida och/eller Mondo. Planera inför grupparbeten och redovisningar Grupparbeten och redovisningar bör planeras med tanke på att studenter har olika behov. Här följer två exempel: För en student med hörselskada fungerar det bäst att arbeta i en mindre grupp i en lokal där hörselmiljön är optimal. Vid redovisning bör gruppen stå framför de andra studenterna eftersom den studenten med hörselskada uppfattar det som sägs lättare när han eller hon också kan se det som sägs. För en student med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan det vara särskilt viktigt att känna sig trygg i gruppen och att det i god tid ges tydliga riktlinjer för grupparbetet och presentationen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att använda alternativa arbetsformer.

12 12 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal

13 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 13 Funktionsnedsättningar Hur en funktionsnedsättning tar sig uttryck varierar stort individer emellan. Behovet av stöd och anpassningar är därför individuellt. Olika diagnoser kan överlappa varandra och det är inte ovanligt att en person kan ha flera diagnoser samtidigt. Många studenter med funktionsnedsättning har utvecklat färdigheter vilket gör att omvärlden kan ha svårt att förstå att hon eller han också har svårigheter. Här beskrivs kortfattat de vanligaste funktionsnedsättningarna. Dyslexi Samlingsdiagnosen dyslexi innebär en varaktig störning av förmågan att avkoda skriftspråket orsakad av en svikt i det fonologiska systemet. Feltolkningarna av skriften skapar i sin tur ofta misstolkningar av innehållet i en text. Avkodningen tar tid och studenter med dyslexi tvingas läsa texten med större noggrannhet och kanske flera gånger för att uppnå god läsförståelse. Även skrivprocessen påverkas. Flertalet studenter med dyslexi har svårt med stavning och satskonstruktion. För mer information, Dyslexiförbundet FMLS: Dövhet och hörselskador Ordet hörselskada är ett samlingsnamn för till exempel hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Den största gruppen är personer med hörselnedsättning, som kan variera från lätt hörselnedsättning till dövhet. En del personer med hörselnedsättning använder hörseltekniska hjälpmedel som hörapparat eller cochlea-implantat. Om vissa frekvenser i hörseln är borta kan dock inte en hörapparat kompensera för bortfallet. En hörapparat förstärker alla ljud det vill säga även trafikbuller, skrapljud av stolar, fläktsus från luftkonditionering och dataprojektorer med mera. Många typer av hörselnedsättning försämrar hörandet av vissa ljudfrekvenser vilket medför att vissa röster/ljud är lättare/svårare att uppfatta än andra. Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenten negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar. En del hörselskadade och döva personer använder sig av teckenspråk. Teckenspråket är både ett gestuellt och visuellt språk som uttrycks med hand-, kropps-, mun- och ansiktsrörelser. Det har en egen tematisk och syntaktisk struktur. För mer information, Hörselskadades Riksförbund: och Sveriges Dövas Riksförbund:

14 14 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en sammanfattande beteckning för olika tillstånd och diagnoser som till exempel ADHD, autismspektrumtillstånd, tvångssyndrom och Tourettes syndrom. Diagnoser som ibland överlappar varandra. Inom autismspektrumtillstånd (AST) ryms bland annat diagnoserna autism och aspergers syndrom. Valet av ordet spektrum i namnet autismspektrumtillstånd syftar på den stora variation som ryms inom diagnosen AST. Personer med AST kan ha svårt att tolka personer i sin omgivning och att förstå det som inte uttalas, vilket kan leda till svårigheter i kommunikation och samspel. De kan också ha tydligt inriktade intressen som de förvärvar stora kunskaper i. Symptom för en person med diagnosen ADHD, Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, är problem med uppmärksamheten, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma i kombination med varandra eller var för sig. Hon eller han kan till exempel ha lätt för att bli distraherad, glömma att ta med sig saker eller missa möten och information. För en person som har tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), är symptomen tvångstankar och tvångshandlingar. Tourettes syndrom yttras genom tics, det vill säga återkommande ofrivilliga reflexliknande rörelser och/eller läten. Många som har tourettes syndrom utvecklar en förmåga att dölja sina tics när de är bland folk och låter dem bryta ut när de är ensamma. För mer information, Riksförbundet Attention: och Autism och aspergerförbundet: Psykiska funktionsnedsättningar Gemensamt är att besvären är långvariga och återkommande. Till psykiska funktionsnedsättningar räknas till exempel depression, tvångssyndrom, psykoser och ångestsjukdomar. Dessa tillstånd kan innebära svårigheter i perioder, både i det dagliga livet och i studiesituationen. Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär kraftiga svängningar i sinnesstämningen, ofta i distinkta perioder av depression eller mani. Ibland finns symptomfria perioder däremellan. I en manisk period går personen på högvarv och är mycket produktiv men kan ha svårt att hålla koncentrationen på det som ska göras. Vid ett depressivt skov känner sig personen ofta tom och värdelös. Dygnsrytm och sömn störs och periodvis kan personen bli oföretagsam och långsam.

15 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 15 Social fobi innebär att personen har en oproportionerligt stor rädsla för att bli uppmärksammad av andra. Svåra situationer för en student kan vara till exempel när han eller hon ska presentera sig i en ny grupp, delta i seminarier eller att tala inför publik. För mer information, Riksförbundet för social och mental hälsa: Rörelsenedsättningar Rörelsenedsättningar är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som på olika sätt påverkar rörelseapparaten. Det kan röra sig om en skada på hjärnan, på det perifera nervsystemet eller på muskler, leder eller skelett. Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstått under fosterutvecklingen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. En cp-skada kan variera i omfattning och svårighetsgrad. Ofta förekommer motoriska svårigheter, till exempel spasticitet (ökad muskelspänning) och/eller ofrivilliga rörelser. Förvärvade hjärnskador innebär att hjärnskadan inte är medfödd. Orsaken till skadan kan vara yttre våld eller sjukdom till exempel trafikolyckor, fallolyckor, misshandel, syrebrist, stroke, virus, tumör eller exponering för lösningsmedel. Hjärnskadorna kan ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar samt beteendemässiga störningar som kan vara både synliga och dolda. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller till exempel minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration. Whiplashskador orsakas av stötvåld mot halsryggen. Den vanligaste orsaken är bilolyckor men skadorna kan också orsakas av fall- och dykolyckor. Whiplashskador ger upphov till kroniska smärttillstånd, rörelseinskränkning i lederna och stelhet i muskulaturen. Personer med whiplashskada medicinerar ofta mot smärta, vilket medför att de kan bli mycket trötta. Smärta påverkar också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan negativt. Ryggmärgsskador är ofta orsakade av trafik- eller sportolyckor. Ryggmärgsbråck är dock en medfödd skada. Beroende på var och i vilken grad ryggmärgen är skadad får förlamningarna olika utbredning, allt från total förlamning till en lätt svaghet i fotmuskulaturen. Förflyttnings- och balanssvårigheter är vanliga. För mer information, De handikappades riksförbund:

16 16 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Synskador Ordet synskada omfattar grav synskada och synsvaghet, gränsen mellan grava och lindriga synskador är flytande. En synnedsättning har alla som, även med glasögon och god belysning, har svårt att läsa tryckt text eller att orientera sig med hjälp av synen. Vissa som är gravt synskadade kan svagt skönja färger och föremål eller ser med ett starkt begränsat synfält. Andra ha svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheterna vid en synskada varierar. Det kan vara möjligt att läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor och om det finns god kontrast och logisk layout som ökar läsbarheten. Andra behöver få texten som punktskrift, talbok eller i elektronisk form för att läsa den med hjälp av dator och talsyntes eller punktdisplay. För mer information, Synskadades Riksförbund: Andra funktionsnedsättningar Det finns många andra typer av funktionsnedsättningar utöver de som nämnts ovan, till exempel epilepsi eller multipel skleros, MS. Även allergi kan vara ett svårt hinder i studierna. Alla varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar studiesituationen berättigar till stöd. För mer information, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO):

17 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 17

18 18 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal Litteratur Henriksson, Ann-Sofie, Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder. Kan laddas ner gratis. Carstensen, Gunilla & Henriksson, Ann-Sofie, Undervisa tillgängligt. Om funktionshinder och undervisning. Konkreta tips och övningar för lärare. Kan beställas på: Teachability. Creating an Accessible Curriculum for Students with Disabilities. Kan laddas ner: Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykisk funktionsnedsättningar. En guide. Specialpedagogiska skolmyndigheten. ISBN Övrigt studentstöd Studie- och språkverkstad Alla studenter vid Stockholms universitet kan få hjälp och stöd i sitt skrivande och med sin studieteknik vid Studie- och språkverkstaden som finns i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B (intill Södra huset, hus A). Mer information finns på: Studenthälsovård Studenthälsan i Stockholm arbetar med hälsovård för studenter, framför allt med studierelaterade problemställningar. Studenterna kan komma till en öppen mottagning i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B (intill Södra huset, hus A), entréplan, rum Det finns också möjlighet att boka en tid. Basmottagningen finns i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2. Där finns läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom som erbjuder kortare kontakter individuellt eller i grupp. Personalen har tystnadsplikt och alla besök är avgiftsfria. Mer information finns på: Studie- och karriärvägledning En allmän studie- och karriärvägledning finns i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B (intill Södra huset, hus A), plan 3. Dit kan studenter vända sig med allmänna frågor om studier, utbildningsval och karriär. Mer information finns på:

19 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 19 Kontakt Kontaktpersoner för studenter med funktionsnedsättning finns på Studentavdelningen. Besöksadress är Studenthuset, Universitetsvägen 2 B (intill Södra huset, hus A). Åsa Ferm Samordnare för studenter med funktionsnedsättning Telefon: Rum: 234 E-post: studentstod@su.se Anna Göthner Samordnare för studenter med funktionsnedsättning Telefon: Rum: 235 E-post: studentstod@su.se Elisabeth Åman Dyslexipedagog Telefon: Rum: 236 E-post: elisabeth.aman@su.se Jorge Moreno Kontaktperson för resursrum och särskilda programvaror Telefon: Rum: 238 E-post: resursrum@su.se Webbsida för personal: Webbsida för studenter:

20 20 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal För mer information besök Studentavdelningen Stockholms universitet, Stockholm Tel: E-post: info@su.se Besökadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2 B Telefon: , e-post: studentstod@su.se Hur långt vill du nå?